Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset onsdag den 24 juni 2009 www.sahlgrenska.se
Sammanträdesdatum 20110622 1(2) KALLELSE till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Datum: Onsdag den 22 juni 2011 Plats: Röda rummet, Bruna stråket 21, Sahlgrenska sjukhuset Tid: 09.00 cirka 16.30 FÖREDRAGNINGSLISTA 1. Mötets öppnande 09.00 2. Fastställande av föredragningslista 3. Val av justeringsperson 4. Patientsäkerhet och avvikelser Christina Raner, Mats Tullberg 09.10 5. Kommentarer till aktuella händelser 09.40 Kaffe 10.10 6. Uppföljning av ägaruppdraget för utveckling av akutmottagningarna inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Konferensrum Fröet) 10.30 Lunch 12.00 7. TU: Förslag till yttrande med anledning av motion av Annika Tännström (M) om telefonrådgivning inom psykiatrin Ann-Marie Wennberg och Martin Rödholm 8. TU: Programrapport juni 2011 Hus R, Mölndals sjukhus Helena Söderbäck och Lennart Ring 9. TU: Programrapport maj 2011 - Nytt barnsjukhus, Östra sjukhuset Jimmy Kero och Lennart Ring 10. TU: Driftform av ambulansverksamheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Per Karlsson 12.45 Bilaga 13.00 Bilaga 13.15 Bilaga 13.30 Bilaga Kaffe 14.00 11. TU: Månadsrapport maj 2011 Eva Arrdal 12. Analys avseende antal inkomna remisser, antal utförda mottagningsbesök och behandlingar vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset perioden 2006-2010 Eva Arrdal 13. Balanserat styrkort, vårdöverenskommelse och budget 2012 strategi och handlingsplan. Information och diskussion. Eva Arrdal, Ing-Marie Bergbrant 14.20 Bilaga skickas senare 14.35 14.50 14. Rapporter från styrelsens ledamöter 15.50 2011-06-15
Sammanträdesdatum 20110622 1(2) 15. Allmänna anmälningsärenden Inkomna skrivelser Verkställighetsbeslut Delegationsbeslut 16.00 Bilagor 16. Övriga frågor 16.05 17. Avtackning 16.20 18. Mötets avslutande 2011-06-15
Punkt 7 1(3) Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Martin Rödholm 2011-06-10 SU 751-215/2011 Processansvarig vuxenpsykiatri Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förslag till yttrande med anledning av motion av Annika Tännström (M) om telefonrådgivning inom psykiatrin Annika Tännström (M) har i en motion till regionfullmäktige föreslagit införande av telefonrådgivning inom psykiatrin. Regionstyrelsen har remitterat motionen till hälso- och sjukvårdsutskottet, hälso- och sjukvårdsnämnderna Sjuhäradsbygden och Göteborg Hisingen samt styrelserna för SU och SKAS för yttrande. Motionen Annika Tännström föreslår att man inom vuxenpsykiatrin skapar en gemensam telefonrådgivning med tillgänglighet dygnet runt. Telefonrådgivningen föreslås framförallt rikta sig till patienter som inte har en pågående kontakt inom psykiatrin och till deras anhöriga, boendestödjare och personal inom primärvården som behöver rådgivning i patientärenden. Syftet med telefonlinjen skall, enligt förslaget, vara att skapa en lättillgänglig ingång till psykiatrin för att ge råd och stöd, en första bedömning av tillståndet och att hänvisa till rätt kompetens. Dessutom föreslår Annika Tännström att ett akutteam med möjlighet att göra hembesök bör kopplas till rådgivningen. Pågående verksamhet i enlighet med motionens intentioner Som grund finns sjukvårdsrådgivningen, telefonnummer 1177, som i första hand ger råd kring vilken vårdnivå och vart man skall vända sig. I den SU-gemensamma psykiatriska akutmottagningens uppdrag ingår telefonrådgivning dygnet runt till de patienter och anhöriga som hör av sig för att få råd och stöd kring vart de skall söka och hur de skall handskas med sina besvär. Ingen av dessa telefonlinjer är inriktade för personal inom primärvården som behöver rådgivning i patientärenden. För personal finns i dokumentet Specialistmedverkan för utvalda specialiteter i VG Primärvård 2010-05-21 bl.a. en förteckning av telefonnummer som vårdpersonal kan ringa för konsultationer Dokumentet är under revidering, eftersom det är baserat på den tidigare indelningen av verksamhetsområden. Inom Beroendekliniken finns en telefonlinje för konsultationer riktad till personal hos samtliga vårdgrannar som t.ex. primärvård och socialtjänst. Vad gäller mobila insatser under kontorstid finns inom all psykiatrisk öppenvård en beredskap för akuta och subakuta hembesök. Inom psykiatri (affektiva II) finns ett mobilt team utgående ifrån Sahlgrenska sjukhuset. Målgruppen för hembesök är patienter som har en pågående behandling inom specialistpsykiatrin och som befinner sig i mer allvarliga situationer där patienten inte vill eller kan komma till vårdenheten, t.ex. vid tvångsvårdsbedömningar. När det gäller patienter med psykiska besvär som enligt gällande överenskommelser primärvården ansvarar för, har specialistpsykiatrin inget uppdrag att erbjuda mobila insatser. Krav- och kvalitetsboken 2011 föreskriver följande när det gäller hembesök:
Punkt 7 2(3) Besök i patientens hem ska utföras när den enskilda patientens sjukdomstillstånd eller livssituation inte medger besök på vårdenheten eller då åtgärder motiverar besök i hemmet. Detta gäller framför allt prioriterade grupper av patienter som till exempel individer med sammansatt sjukdomsbild, nedsatt autonomi samt till barn och äldre. Pågående åtgärder inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset som ligger i linje med förslagen i motionen Vuxenpsykiatrin inom SU startade under april planering för ett projekt som syftar till att införa en så kallad Kontakpunkt Psykiatri i enlighet med SUs tidigare verkställighetsbeslut om att införa kontaktpunkter för samtliga verksamhetsområden. Projektet är omfattande och kommer att påbörjas hösten 2011 med preliminär start januari 2012. Exakt vilket uppdrag Kontaktpunkten kommer att få är ännu inte fastställt. Preliminära diskussioner omfattar flertalet av de funktioner som föreslås i motionen. Syftet är att förbättra tillgängligheten och att skapa en säkrare och effektivare remisshandläggning. Kontaktpunkten kommer att bemannas dagtid och av personal med specialistkompetens inom psykiatri. Under jourtid finns som tidigare akutmottagningens telefonlinje tillgänglig. Vad gäller mobila team har ett beslut nyligen fattats tillsammans med kommunerna i Göteborgsområdet att starta ett mindre mobilt fältteam med successivt utökade bemanningstider. Mobila fältteamet kommer att utgå ifrån den psykiatriska akutmottagningen där rekrytering av personal startar preliminärt i juni månad med ambitionen att vara i funktion i september 2011. Något speciellt mobilt team med möjlighet till hembesök utgående ifrån telefonkontakter via Kontaktpunkt Psykiatri planeras inte utöver patienter som tillhör specialistpsykiatrins målgrupp. Inom ramen för Kontaktpunkt Psykiatris uppdrag övervägs även att införa en direktlinje för telefonkonsultationer mellan allmänläkare och specialistläkare i psykiatri - Psykiatri Direkt. Sammanfattningsvis är följande åtgärder som ligger i linje med förslagen i motionen aktuella inom SU: Vuxenpsykiatrin kommer att fortsätta arbetet med att införa Kontaktpunkt psykiatri i enlighet med SUs inriktningsbeslut. Erfarenheten från övriga kontaktpunkter talar för minst ett år från projektstart till drift, således planerad start först september 2012. I samband med införandet övervägs att starta en direktlinje för telefonkonsultationer mellan allmänläkare och specialistläkare i psykiatri - Psykiatri Direkt. I väntan på detta kommer nuvarande telefonlista för konsultationer för vårdgrannar (Specialistmedverkan för utvalda specialiteter i VG primärvård 2010-05-21) att uppdateras per verksamhetsområde. De förslag som motionen tar upp finns således i huvudsak redan idag eller är planerade att införas. Det omfattar även telefonlinje dygnet runt för allmänheten som finns via sjukvårdsupplysningen och telefonlinjen till den psykiatriska akutmottagningen. De befintliga akuta team som finns i verksamheten och det kommande mobila fältteamet kommer att engageras i arbetet efter kontakt med Kontaktpunkt psykiatri.
Punkt 7 3(3) Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta att att lämna yttrande över motionen om införande av telefonrådgivning inom psykiatrin med detta tjänsteutlåtande översända tjänsteutlåtandet till regionstyrelsen SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Jan Eriksson Sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg Områdeschef Bilaga 1: Motion av Annika Tännström (M) om telefonrådgivning inom psykiatrin, dnr RS 352-2011 Bilaga 2: Specialistmedverkan för utvalda specialiteter i VG Primärvård 2010-05-21 Expedieras till regionkansliet
2010-05-21 Specialistmedverkan för utvalda specialiteter i VG Primärvård Sahlgrenska Universitetssjukhusets växel: 031-342 10 00 Specialitet Telefonnummer Kommentar Geriatrik Mölndal 343 12 31 alternativt Sahlgrenska Universitetssjukhusets växel Geriatrik Sahlgrenska Fax: 031-343 13 30 Sök bakjour via sjukhusets växel alternativt minicall: 0740-55 46 02 Handkirurgi 342 87 06 Akuta skador: Kontakta jourhavande ortoped eller kirurg via Sahlgrenska Universitetssjukhusets växel Hud 342 16 45 343 16 33 343 40 42 0705-88 17 50 (dagtid) Övrig tid: Sök bakjour via Sahlgrenska Universitetssjukhusets växel Telefonkonsultation helgfria vardagar, möjlighet till hembesök för patienter i hemsjukvård och särskilda boenden, faxa remiss till 343 13 30. Hembesök för patienter i hemsjukvård och särskilda boenden vid behov av konsultation och då företrädelsevis gemensamt hembesök. Ta gärna telefonkontakt innan remiss faxas. Ange på remissen var besöket ska ske. Telefonkonsultation dygnet runt via bakjour. Möjlighet till direktinläggning av patienter från bostaden. Mottagningen kan under dagtid kontaktas för konsultation för elektiva patienter. För akuta skador kontaktas jourhavande ortoped eller jourhavande kirurg. Hudmottagningen Sahlgrenska: För tidsbokade akuta konsultationer måndag-tisdag 8.00-16.45, onsdag och fredag 08.00-15.45, torsdag 09.00-16.45 Hudmottagningen Mölndal: tidsbokade tider 08.00-16.00 Hudmottagningen Östra: tidsbokade tider 08.00-16.00 Bakjourstelefon för akuta konsultationer under dagtid. Kvällar och helger söks via växeln. Neurologopedi 343 50 61 Telefonrådgivning onsdagar och torsdagar 09.00-10.00 Medicin/geriatrik Östra 343 64 08 Fråga om direktinläggning: Sök akutöverläkare/medicin 3-jour via Sahlgrenska Universitetssjukhusets växel Medicin Mölndal 343 07 55 Medicin Direkt Telefonkontakt vardagar 08.00-16.30 med specialist inom Allmän invärtesmedicin, kardiologi, smärta, stroke, geriatrik, hematologi, diabetologi, tromboembolism och antikoagulation och gastroenterologi Möjlighet till direktinläggning efter telefonkontakt med akutöverläkare (dagtid) eller medicin 3-jour (jourtid) 1 (2)
2010-05-21 Specialitet Telefonnummer Kommentar Medicin Sahlgrenska Medicin direkt: 342 81 18 Måndag-torsdag 08.00-16.00, fredag 08.00-14.00 Ortopedi Psykiatri Mölndal Diabetologi: 342 84 84 Endokrinologi: 0736-60 17 47 Gastroenterologi: Sök sektionen via Sahlgrenska Universitetssjukhusets växel Hematologi: Sök dagvårdsöverläkare via Sahlgrenska Universitetssjukhusets växel Klinisk farmakologi LUPP (läkemedelsupplysning): 342 85 65 Övriga akuta behov under jourtid: Sök husjour vid Medicin via Sahlgrenska Universitetssjukhusets växel Sök dagbakjour via Sahlgrenska Universitetssjukhusets växel Härryda: 98 54 40 (växel) Mölndal Öst: 343 20 10 Mölndal Väst: 343 26 06, 343 26 07 Öckerö: 343 93 90 Partille: 343 83 12 Psykosmottagning Mölndal: 343 16 71 Måndag t.o.m. fredag 08.00-12.00, 13.00-16.00 Måndag t.o.m. fredag 08.00-16.00 Måndag t.o.m. fredag 08.00-16.00 Sök dagvårdsöverläkare, måndag t.o.m. fredag 08.30-16.00 Måndag t.o.m. fredag 08.00-16.00 Vid akut behov under jourtid kan Medicins husjour kontaktas via Sahlgrenska Universitetssjukhusets växel. Konsultation av dagbakjouren Den psykiatriska mottagningen kontaktas och läkare ringer upp samma dag och senast nästa dag för att handlägga den frågeställning som aktualiserats. Psykiatri Sahlgrenska 342 70 18 Måndag t.o.m. fredag 08.00-12.00, 13.00-16.00 Psykiatri Östra 343 69 00 Konsultation specialist i allmän psykiatri, vardagar 08.00-18.00 Ögon 342 06 06 Telefonservice, bokningsbara tider och tillgänglighet till jourhavande på ögonakuten Öron- näs- och hals 342 91 22 342 91 91 Telefonkonsultation vardagar 08.00-16.00 Sjuksköterska Läkare 2 (2)
Punkt 8 1(2) Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Lennart Ring 2011-06-01 SU 211-286/2011 Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Programrapport juni 2011 Hus R, Mölndals sjukhus Bakgrund Sahlgrenska Universitetssjukhuset bildades 1997 med Sahlgrenska sjukhuset, Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus, som de största enskilda delarna. Mölndals sjukhus upphörde därmed som självständigt länssjukhus och är sedan dess en del av universitetssjukhuset. En ökad akademisk närvaro vid Mölndals sjukhus och Östra sjukhuset var en förutsättning för att den nya organisationen skulle uppfattas som sammanhållen. I samband med ortopedins inflyttning till Mölndals sjukhus 2006 uttrycktes att det är väsentligt att det finns FoUU-lokaler på sjukhuset för att stödja strukturförändringen. En byggnadsplan finns för sjukhusområdet och ett detaljplanearbete har inletts tillsammans med Mölndals kommun. Förslag Hus R planeras innehålla högt specialiserade forsknings- och laboratorielokaler tillsammans med mer allmänna lokaler för forskning och undervisning. Huset kommer även att inrymma delar av ortopedins administrativa lokaler. Med detta projekt samlas viktig FoUU-verksamhet i ett nybyggt hus på Mölndals sjukhus. För sjukhusets medarbetare medför etableringen en tydlig koppling mellan vårdens vardagsarbete, forskningen, utvecklingen och utbildningen. För forskarna skapas ett hus där närhet till andra forskare och miljöer ger viktiga synergieffekter. Projektet utgör en del i den strukturförändring som syftar till att samla den ortopediska verksamheten på Mölndals sjukhus. Ekonomi och tidplan Projektet har kostnadsbedömts till 250 mkr inklusive ombyggnad av plan 4 i hus T. Projektet planeras att kunna stå klart i slutet av 2014. Utgiften för fortsatt projektering och utarbetande av en systemhandling har uppskattats till 11 mkr. Förslag till systemhandling är planerad att redovisas till styrelsen sommaren 2012. Utgiften för program- och systemhandling belastar det kommande investeringsprojektet.
Punkt 8 2(2) Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta att att att godkänna programrapporten och lägga den till grund för det fortsatta arbetet med en systemhandling. utarbeta en systemhandling för Hus R, Mölndals sjukhus. Den budgeterade utgiften beräknas till 11 mkr. ge sjukhusdirektören i uppdrag att genomföra utredningen SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Jan Eriksson Sjukhusdirektör Helena Söderbäck Områdeschef Bilaga: Programrapport juni 2011, Hus R - Mölndal sjukhus
Facklig samverk Intressenter Stödfunktioner Grupp 1 - ortoped forskn Grupp 2 rehabforskn Projektledningsgrupp Projektgrupp AU Grupp 3 omvård forsk Grupp 4 ort administr Konsulter Fastighetsägare Teknisk Förvaltning
för fasta anläggning
2010 2011 2012 2013 2014 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Programhandling Systemhandling Beslut Regionstyrelsen Förfrågningsunderlag Upphandling Produktion Ibruktagande, inredning
Punkt 9 1(2) Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Lennart Ring 2011-06-01 SU 212-472/2009 Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Programrapport maj 2011 Nytt barnsjukhus, Östra sjukhuset Bakgrund Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset gav den 26 mars 2010 sjukhusdirekören i uppdrag att utarbeta en programhandling för nya vårdavdelningar, ny intensivvårdavdelning och ny operationsavdelning på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. (DSBUS). Lokalsituationen på DSBUS har de senaste åren utretts ett flertal gånger. En rapport från 2005 redovisar ett förslag till två större tillbyggnader, en tillbyggnad av vårdavdelningarna och en tillbyggnad för operation och intensivvård. En större lokalutredning genomfördes 2009. Utredningen redovisade en förstudie Tillbyggnad av vårdavdelningar på DSBUS. I denna förstudie redovisades en nybyggnad för vårdavdelningar, intensivvård, operation och mottagningsverksamhet. Bifogad programrapport bygger på förstudien och har arbetats fram under ledning av en projektledningsgrupp med områdeschefen som ordförande. Ett stort antal arbetsgrupper från de berörda verksamheterna har medverkat i arbetet. Samråd har ägt rum med föräldraföreningar, där även barn och ungdomar har deltagit. Flera studiebesök har genomförts inom Sverige, Finland och England. Programrapporten redovisar ett planeringsläge, där viss ytterligare bearbetning återstår innan en färdig programhandling kan redovisas. Förslag En ny byggnad för Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus uppförs väster om befintlig byggnad BK. Byggnaden rymmer lokaler för rehabilitering i entréplanet, operation och intensivvård i plan 1 och vårdavdelningar i de tre övre våningsplanen. Nybyggnaden föreslås bli utformad med en del för vård i fem våningsplan samt en del för operation i två våningsplan. En mindre entrébyggnad binder samman befintlig byggnad med den nya byggnaden. I kulvertplanet och plan 1 och 2 är byggnaderna sammanbyggda. Entréplanet ges en välkomnade och avdramatiserad karaktär där lekterapi, skola och bibliotek lyfts fram och annonseras i anslutning till entrédelarna. Även övrig rehabilitering som sjukgymnastik och arbetsterapi förläggs till entréplanet Vårdavdelningarna förläggs till vårdbyggnadens övre våningsplan. Vårdrummen utformas huvudsakligen som enpatientrum med möjlighet till övernattning för anhöriga. Vårdavdelningen planeras för mer patientnära vård, ett arbetssätt där personalen arbetar i team nära patienten och anhöriga. Operationsverksamheten placeras i en separat byggnadsdel vilket ger förutsättningar för modernt utrustade operationssalar. Enheten för intensivvård förläggs i direkt anslutning till operationsverksamheten med lokaler för uppvakning närmast operationsavdelningen.
Punkt 9 2(2) Ekonomi och tidplan Efter bearbetning av förslaget tas en kostnadsbedömning fram. Dessa redovisas under hösten 2011. Därefter arbetas en systemhandling fram beräknat till hösten 2012. Utgiften för det fortsatta arbetet samt utarbetande av en systemhandling har uppskattats till 20 mkr. Utgiften för program- och systemhandling belastar det kommande investeringsprojektet. Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta att att att att att godkänna den bilagda programrapporten ytterligare bearbetningar av projektet inklusive volyms- och kostnadsbedömningar och redovisas för styrelsen senast i september 2012 arbetet med en systemhandling för det nya barnsjukhuset förbereds budgetera 20 mkr för den fortsatta bearbetningen, inklusive systemhandling. uppdra åt sjukhusdirektören att genomföra ovan nämnda utredningar. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Jan Eriksson Sjukhusdirektör Jimmy Kero Områdeschef Bilaga: Programrapport, Östra sjukhuset, Nytt barnsjukhus, maj 2011
PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011
INNEHÅLL 1. INLEDNING 5 2. SAMMANFATTNING 6 3. BAKGRUND och FÖRUTSÄTTNINGAR 8 4. FÖRSLAG 11 4.1 ALLMÄNT 11 4.2 PLAN FÖR PLAN 14 4.3 BYGGNADSUTFORMNING 21 4.4 YTOR OCH NYCKELTAL 22 5. TIDER OCH ORGANISATION 24 6. KOSTNADER 26 7. TEKNISKT PROGRAM 26 8. BILAGOR 28 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011 3
4 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011
1. INLEDNING Styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset gav den 26 mars 2010 sjukhusförvaltningen i uppdrag att utarbeta en programhandling för nya vårdavdelningar, ny intensivvårdsavdelning och ny operationsavdelning på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus till en budgeterad utgift om 12 mkr. Programhandlingen planerades bli återrapporterad till styrelsen under våren 2011. gånger. 2005 arbetades en rapport fram, som redovisade förslag till två större tillbyggnader, en tillbyggnad av vårdavdelningarna och en tillbyggnad för AnOpIVA. Projektet togs samma år med bland regionstyrelses större fastighetsprojekt. Under 2009 genomfördes två större lokalutredningar i form av förstudier angående nytt barnsjukhus och ett gemensamt operationshus på Östra sjukhuset. Under utredningsarbetet kom de bägge projekten att närma sig varandra. Förstudien för barnsjukhuset redovisar en ny byggnad med lokaler för vårdavdelningar, operation och intensivvård. En viktig förutsättning i förstudien och för den efterföljande programutredningen har varit att den nya byggnaden ska vara möjlig att senare binda samman med ett gemensamt operationshus på Östra sjukhuset. Föreliggande programrapport har arbetats fram under 2010 och våren 2011, under ledning av en projektledningsgrupp. Ett stort antal arbetsgrupper har medverkat. Diskussioner har förts med föräldraföreningar och även barn och ungdomar har deltagit. Flera studiebesök har genomförts inom Sverige, Finland och England. Datum 2011-05-16 Jimmy Kero Områdeschef Område 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lennart Ring Planeringschef Resursplaneringsenheten Sahlgrenska Universitetssjukhuset PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011 5
2. SAMMANFATTNING I rapporten beskrivs hur en ny byggnad för Drottning Silvias barn- och rymmer lokaler för rehabilitering i entréplanet, operation och intensivvård i plan 1 och vårdavdelningar i de tre övre våningsplanen. Förslaget har i förhållande till förstudien från 2009 delats upp i två byggnadsdelar. Detta ger möjlighet till bättre anpassning för olika verksamheters behov. Nybyggnaden utformas med en del för vård i fem våningsplan samt en del Entréplanet ges en välkomnande och avdramatiserad karaktär där lekterapin, skola och bibliotek lyfts fram och annonseras i anslutning till entrédelar. Även övrig rehabilitering som sjukgymnastik och arbetsterapi förläggs till entréplanet. Träningsdelarna kan skiljas av och nås direkt utifrån. Vårdavdelningar förläggs till vårdbyggnadens övre våningsplan. Vårdrum utformas huvudsakligen som enpatientrum med möjlighet till övernattning för anhöriga. Vårdavdelningarna planeras för patientnärmre vård, ett arbetssätt där personalen arbetar i team nära patienten. Operationsverksamheten placeras i en separat byggnadsdel vilket ger förutsättningar för moderna OP-salar anpassade för avancerad framtida OP-verksamhet med närliggande ytor för teknik. Enhet för intensivvård förläggs i direkt anslutning. Uppvakning placeras mellan operation och intensivvårdsenheten. Plan 1 utformas som ett gemensamt plan för operation och intensivvård Möjlighet skapas till förbindelsegångar mot en framtida byggnad för vuxenoperation. Plan 1 i barnsjukhuset utgör därmed första delen i ett framtida sammanhängande våningsplan för merparten av all operation, intensivvård och akutverksamhet på Östra sjukhuset. 6 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011
Situationsplan, Östra sjukhuset med nytt barnsjukhus PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011 7
3. BAKGRUND och FÖRUTSÄTTNINGAR DROTTNING SILVIAS BARN- OCH UNGDOMSSJUKHUS På Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus bedrivs länssjukvård för barn från göteborgsområdet, liksom regionvård och högspecialiserad vård, med hela landet som upptagningsområde. I huvudsak bedrivs vården i Merparten av vårdrummen är tvåpatientrum med otillräcklig plats för föräldramedverkan och dålig avskildhet mellan patienterna. Många hygienrum saknar dusch och tillgängligheten för funktionshindrade är inte tillgodosedd. Övriga utrymmen är dåligt anpassade till dagens vårdarbete. Vårdavdelningarna rymmer i dag maximalt 18 vårdplatser men platsantalet varierar. Operations- och intensivvårdsavdelningarnas lokalyta motsvarar inte dagens krav och lokalytan för operation- och intensivvården behöver ökas. TIDIGARE UTREDNINGAR hur sjukhuset kan och bör utvecklas. På senare år kan nämnas Byggnadsplan 2001 och Lokalförsörjningsplaner för byggnaderna CK/IK, KK och BK. Operationshus på Östra-tomten: Kartläggning av det verksamhetsmässiga underlaget för projektet. Intervjuer/utredning september 2007 februari 2008 Håkan Josefsson White arkitekter AB Ulf Eriksson Via Futura AB SU Sahlgrenska Universitetssjukhuset En utredning avseende ett nytt operationshus, baserad på intervjuer med verksamhets-företrädare vid Östra sjukhuset, gjordes under september 2007 Östra sjukhuset samt ta hänsyn till utredningar inom SU beträffande steriloch FoUU-verksamheten (beskrivet i rapporter Forskningscentrum SU/ Östra inom Sahlgrenska Akademin, 2003-09-24 och Lokaler för forskning och utbildning vid SU/Östra och SU/Mölndal, 2005-09-12 För Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus genomfördes en utredning, klar 2005, där ett förslag till tillbyggnad redovisades. Förstudie Operationsbyggnad Ytterligare en förstudie är gjord avseende vuxenvårdens operationskapacitet och behov på Östratomten. Östra sjukhuset har idag tre operationsavdelningar, som inom överskådlig tid måste reinvesteras; störst är behovet på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, där operationsavdelningen har en mycket låg standard och trånga utrymmen. En nybyggnad syftar till att utgöra en gemensam resurs för vuxna och barn. Som lämplig placering för denna byggnad föreslås platsen mellan operation på CK. 8 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011
moderna standard-operationssalar, lokaler för utbildning och forskning samt Förstudie - Byggnad BK till- och ombyggnad Ledningen för Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus gav hösten 2008 i uppdrag åt en styrgrupp att göra en förstudie för att tillgodose: MC IK Krav på enpatientrum, där föräldrar ges möjlighet att medverka i vården. Skapa utökade och moderniserade lokaler för operation och intensivvård. Förbättrad vårdmiljö för patienter, anhöriga och personal. Samla ett antal idag utlokaliserade verksamheter i huset. Utredningen kom fram till att bästa alternativet var att en ny byggnad mark. Huset skulle innehålla mottagningar i entreplanet, operation och intensivvård i plan 1 och vårdavdelningar i de tre övre planen. KK CK BK N Rapport Östra sjukhuset - Byggnad BK Till- och ombyggnad December 2009 Denna byggnad skulle ingå som den första i raden av nya byggnader som binder samman Östra sjukhuset i ett samlat högteknologiskt plan 1. och ombyggnad dec 2009 uttalade sig Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset i mars 2010, positiv till planerna för ett nytt barnsjukhus och uppdrog åt sjukhusledningen att återkomma våren 2011 med den programrapport som nu föreligger. PÅGÅENDE UTREDNINGAR hit. I första hand bör verksamhet i hyrda lokaler utanför sjukhuset och i inrymmas. Utbildnings- och studerandelokaler har också nämnts. Detta arbete startas under hösten 2011. En förstudie har påbörjats där förutsättningarna för verksamheten och fastigheten kommer att belysas. Ett förslag till om- och tillbyggnad presenteras där kopplingen till övriga byggnader på Östra sjukhuset redovisas. PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011 9
BK BK H H Illustrationer från pågående utredning om placering av helikopterlandningsplats. Till vänster landningsplats på nya barnsjukhuset, Logistik Kulvert Logistik Kulvert, planerad Logistik Plan 1, planerad Ett nytt barnsjukhus i föreslaget läge kommer att störa nuvarande av Västfastigheter i en rapport från 2009 03 03. Placeringen utifrån verksamhetssynpunkt, där huvuddelen av de nuvarande 200 landningarna nytt barnsjukhus. Gjorda studier visar i första hand att en landningsplats iordningställs på den nya byggnaden med hänsyn till att de problem, som då skapas vid landningar i form av buller, avgaser och vibrationer löses bättre och mer kostnadseffektivt med denna placering. Även kommunikationen via hissar och andra stråk underlättas. Arbetet fortsätter. Ett samarbete pågår ihop med Regionservice och Västfastigheter för transportsystemet, kommer enligt tidigare direktiv att avvecklas till förmån trucksystem. miljö- och energiplan. Arbetet pågår och beräknas färdigställt december 2011. Här samverkar Västfastigheter, Regionservice och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i en sammanhållen projektorganisation tillsammans med konsulter för att få ett helhetsperspektiv inför framtida byggnation. 10 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011
www.sahlgrenska.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 416 85 Göteborg TELEFON växel 031-342 00 00 4. FÖRSLAG 4.1 ALLMÄNT Sex av sjukhusets nuvarande vårdavdelningar med totalt 97 vårdplatser, för den verksamhet som ska bedrivas. I Vision nybygge från maj 2010 och miljön beskrivna enligt nedan. Dessa har legat till grund för programrapporten. Lokalernas utformning är av stor betydelse för hur vården för avancerad teknik för behandling, diagnostik och övervakning av patienter. Att isolera infektionskänsliga eller smittbärande barn i vårdrum med slussfunktion, samt en miljö utformad enligt gällande normer, är också viktiga bidrag till ett kompetent omhändertagande och en patientsäker miljö. Respekt för barnets och anhörigas integritet t återspeglas i utformningen av vårdrummen som till övervägande del är enpatientrum, med plats för föräldrar och syskon. patienten, sällan längre bort än den funktionellt utformade teamstationen. Det inger trygghet t till barn och familj och främjar delaktighet och lärande. En stimulerande vardagsmiljö där föräldrar och syskon är nära, lekterapi och skola vistas utomhus, ger en trygg och läkande miljö. Vision nybygge Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Att skapa en god arbetsmiljö för berörda medarbetare och, där både funktion och form har stor betydelse, har präglat arbetet och haft stor inverkan på utformningen av byggnaden. Volymskiss med förslag till nytt barnsjukhus på Östra sjukhuset. Även framtida gemensamt OP-hus och utbyggnad av KK illustreras. PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011 11
Trots den högspecialiserade vård som bedrivs vid Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus har ambitionen och målet varit att skapa generellt utformade vårdavdelningar där bra lösningar upprepas och där anpassningar för nya behov och ändrade förhållanden ska kunna göras. Varje våningsplan har plats för 36-40 patienter. Fördelningen mellan antalet slutenvårdsrespektive dagvårdsplatser kan varieras, både mellan de olika våningsplanen liksom över tid. har bedömt sina framtida uppdrag och patientgrupper och utifrån aktuell åtaganden med i utformningen av det nya huset. Nya patientgrupper kan tillkomma, samtidigt kan förbättrad diagnostik och behandlingsformer leda till en minskning av andra patientgrupper. En hög och likvärdig standard på göras utan stora ombyggnader. Med generella vårdavdelningar blir det möjligt att längre fram ta emot nya patientgrupper. stort antal barn opereras idag, p.g.a. begränsad tillgång till operationstid, på Sahlgrenska sjukhuset. Visionen är att dessa barn ska kunna tas emot i framtiden. Även IVA behöver utökas, behovet har bedömts vara sex tillkommande vårdplatser. Sambandet mellan vårdavdelningarna och - framför allt - lekterapin är starkt och det är nödvändigt att inneliggande barn har nära dit. Lekterapin föreslås Volymstudie av entrévy från norr Illustration White arkitekter 12 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011
få en mycket framträdande och lättillgänglig placering i huset, med utgång till trädgård och utomhuslek. Kopplingar och samutnyttjande av lokaler blir möjligt för sjukgymnastik och arbetsterapi. Samband byggnaderna. I den övergripande planen för Östra sjukhuset framtida vård samlas på plan 1. Det gäller för barnakut, förlossning, operation och IVA. Det nya barnsjukhuset är därför utformat så att det kan sammanbindas med ett gemensamt operationshus centralt beläget på tomten, kopplat till CK och KK. Planerad byggnad Publika stråk Inom operation Samband, plan 1 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011 13
PÅGÅENDE ARBETE Redovisade skisser och planer utgör en illustration av programmet. Programarbetet pågår och fortsätter med översyn av lösningar och analys av programinnehåll. 4.2 PLAN FÖR PLAN Plan 0 Entré och rehabilitering Entré Plan 0 utgör entré till barnssjukhuset. En ny mindre byggnad binder samman nytt och gammalt och bildar ny huvudentré för hela barnsjukhuset. Ett stråk leder till ett inre överglasat torg från vilket lekterapi, skola samt hiss till vårdavdelningarna nås. Lekterapin ges en synlig och framskjuten placering för att ge entrédelarna en välkomnande och intresseväckande karaktär. Från torget ges utblickar mot en inomhuslekgård och naturområden i söder. Lekterapi och skola Lekterapi, skola och bibliotek placeras lättillgängligt från både entré och vårdavdelningar, det skall vara enkelt och lockande att nå dessa verksamheter som också kan ta gården i besittning för t ex musik och teater. Från lekterapin nås också lekgård, lekplats och en läkande trädgård. Sjukgymnastik och arbetsterapi Dessa verksamheter förläggs till en separat byggnadsdel vilket ger goda förutsättningar för rehabbassäng, gymnastik och gym. Enheterna planeras med gemensamma delar för entréfunktioner, behandling och administration. Delen för rehabbassäng, gymnastik och gym kan skiljas av och nås utifrån. Plan 0 14 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011
Plan 1 OP IVA Operationsenhet Avdelning för operation med operations- och hybridsalar förläggs till en separat byggnadsdel. Detta ger förutsättningar för avancerad OPverksamhet med teknikutrymme på plan två. Salarna grupperas kring rum för stödfunktioner och förråd, ljusgårdar ger dagsljus till byggnadens inre delar. Administrativa lokaler gemensamma för OP och IVA placeras inom vårdbyggnadens östra del. Intensivvård IVA-enheten förläggs till vårdbyggnadens västra del med direkt anslutning till operationsenheten. Avdelningen planeras för 18 patienter i en- och två-patientrum, några isoleringsrum kan nås direkt utifrån. Patientrummen grupperas två och två med gemensam del för övervakning, läkemedelsberedning samt viss förvaring. I anslutning till patientrummen placeras mellan operations- och IVA-enheten. Plan 1 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011 15
Vårdavdelningarna planeras för patientnärmre vård, ett arbetssätt där fokus ligger på mötet med patienten, samt närhet och delaktighet för patient, anhöriga och medarbetare. Den traditionella sjuksköterskeexpeditionen ersätts med mindre teamstationer kopplade till 4-5 vårdplatser. Teamstationen erbjuder arbetsplatser, små närförråd samt möjlighet till mindre möten och vårdkonferens/rond. Utöver detta krävs en välkomnande och väl synlig reception på varje plan dit besökare kan vända sig för information. I grundutförandet är vårdavdelningarna på de tre vårdplanen lika. Viss anpassning har gjorts då behovet av övervakningsplatser, isoleringsrum och dagsjukvård skiljer sig något mellan specialiteterna. Plan 2-4 16 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011
Teamstationer för två team, patientrum och gemensamt dagrum, pentry och matplats. PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011 17
Plan K1 och K2 Kulvertplan K1 Inkommande och utgående varor som sterilartiklar, matleveranser, tvätt, sopor etc angör via kulvertar i plan K1. Angöringspunkter med uppställning för vagnar, uppackningsrum och förråd placeras i anslutning till hissar. Omklädning för OP- och IVA-verksamheterna förläggs med möjlighet till direkt anslutning till ovanliggande OP-verksamhet. Inom planet ryms även ytor för teknik. Kulvertplan K2 Ett undre kulvertplan planeras för teknisk försörjning för huvudsakligen el-, tele- och datadistribution. Utsträckningen motsvarar kulvertsträckningen i ovanliggande K1-plan. Plan K1 Plan K2 18 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011
Plan 5 Teknikutrymmen för vårdbyggnadsdelen placeras på plan 5. Takplan Yttertaket på vårdbyggnadsdelen utreds vidare för helikopterlandningsplats. Läget här ger möjlighet för hisstransport av patienter och akutpersonal ner till plan 1. Taket kan också ge plats för såväl solfångare som solceller. Plan 5 Takplan PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011 19
Sektion A-A Sektion B-B 20 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011
4.3 BYGGNADSUTFORMNING Parallellt med lokalprogrammet utvecklas en idé om byggnadens överordnade gestalt och arkitektoniska utformning, invändigt och utvändigt. I Gestaltningsprogrammet beskrivs byggnadens kvalitet i vidare mening och mål kopplade till den arkitektoniska utformningen Ledorden är: Välkomnande Stimulerande Professionell Trygg Hälsofrämjande Illustration White arkitekter Idéskiss av entrétorg med utsikt mot lekgården, plan 0 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011 21
MER OM EBD kunskapsförmedlare för EBD : www.healthdesign.org Children s Hospitals and Related Institutions www.childrenshospitals.net sjukhusbyggande såväl i Norden som internationellt. att byggandet liksom medicinen skall grundas på evidens och beprövad erfarenhet. I programarbetet för nytt barnsjukhus har vi sökt efter relevanta forskningsresultat bl a med hjälp av boken Evidence for Innovation. vård för barn men också för vuxna, och som man menar har relevans också fortsätter under hösten. Tillgänglighetsprogrammet lyfter fram särskilda aspekter avseende sjuka åldrar och storlekar. Funktionshinder av olika slag ställer olika krav på genom samtliga skeden från program till färdig byggnad. 4.4 YTOR OCH NYCKELTAL Föreliggande programrapport bygger på programarbete genomfört under hösten 2010 och våren 2011. I förhållande till förstudien från 2009 har programinnehållet ändrats och vissa verksamheter tillkommit. Ändringarna innebär bl a att plan 0 ändrats från mottagningar till rehabilitering med lokaler för bl a rehabbad, gymnastik och gym. OPenheten har utökats och inom intensivvården har andelen 1-patientrum ökat samt anhörigrum tillkommit. Vårdavdelningar har anpassats för arbetssättet patientnärmre vård. Under programarbetet med både verksamheter och tekniska konsulter har ett förslag utarbetats där ett överglasat entrétorg, en inbyggd lekgård samt en ny mindre entrébyggnad tillkommit. Redovisade skisser utgör en illustration av programarbetet där ytorna i förhållande till förstudien 2009 har ökat. Programarbetet fortsätter nu med översyn av lösningar samt analys av programinnehåll, med målsättning att bl a samnyttja lokaler och effektivisera ytor. 22 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011
1 2 STUDIEBESÖK 1. Fasadens solavskärmning ger identitet. Ögonklinik, London 2. Lekterrass. Royal Manchester Children s Hospital, Manchester 3. Lekgård. Evelina Children s hospital, London 4. Entréplan med tydliga hissar och lekmöbler. Evelina Children s hospital, London 5. Operationssal. Barnkliniken, Helsingfors INSPIRATION 6. IVA-avdelning, University Medical Center, Utrecht, Valtos Architecten Adviseurs 7. Dragen Children s house, C F Möller Architects 8.Patientrum, Henning Larsen Architects 3 4 5 6 7 8 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011 23
5. TIDER OCH ORGANISATION Tidplan Pågående programarbete beräknas i huvudsak bli klart i november 2011. Arbetet med systemhandlingen bedrivs då delvis parallellt, med målet att färdigställas till sommaren 2012. Tiden för projektering och upphandlingar uppskattas till 18 månader och medger då byggstart i slutet av 2013. Produktionstiden uppskattas till 3 år, OSG/ Skyddskommitté Uppdragstagare Omr 1 Referensgrupp OLG område 1 Projektledningsgrupp Ordf Jimmy Kero, Områdeschef omr 1 Parallella projekt Trafik/logistik inkl helikopterplatta KK om- och tillbyggnad Nytt operationshus, ÖS inkl sterilcentral Bef hus inkl mottagningar Övriga berörda tekniska projekt Byggnadsplan Fasader/energi ÖS Tekn. försörjningsplan Intressenter Patientföreningar Insamlingsstiftelsen Kunskapscentra Mfl Projektgrupp Projektledare SU och VF Arkitekter Fastighetsägare Referensgrupp VF Byggteknik Proj led VF Drift & service Regionservice Konsulter: -El -VVS -Konstruktion -Energi -Miljö -Tillgänglighet Vårdavd FoUU IVA Operation Plan 0 Visioner Tvärfunkt. Arbetsgrupp Arbetsgrupp Arbetsgrupp Arbetsgrupp Arbetsgrupp Arbetsgrupp Arbetsterapi Focusgrupper IT Sjukgymn Närservice Spec grupp Lekterapi Transport Intervention Skola MTA Hygien Säkerhet Inköp 24 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011
Jimmy Kero Områdeschef, Område 1 Lennart Ring Planeringschef, SU Eira Stokland Verksamhetschef RTG/Fysiologi, Område 1 Stefan Nilsson Smärtsjuksköterska, Område 1 Daniel Novak Läkare, Medicin, Område 1 Olof Ekre Verksamhetschef AN/OP/IVA, Område 2 Karin Ahlberg Sahlgrenska Akademin Lars Jansson Västfastigheter Lars-Göran Skog Regionservice Eva Schumacher VC Sekreterare, Område 1 Adjungerade Reino Moberg Projektledare, SU Anna Skoog Planeringsledare, Område 1 Monica Johansson Verksamhetsutvecklare, Område 1 Heléne Axberg Projektledare, Västfastigheter Programarbetet fortsätter under hösten. Parallellt med detta påbörjas systemhandlingsskedet. Samtliga skisser kommer att bearbetas och volymer och fasader studeras i systemhandlingsskedet. Tekniska program kommer att ligga till grund för sökandet efter lösningar. Systemhandlingsskedet avslutas med en kostnadskalkyl juni 2012, som är utgångspunkt för en offert för genomförande från Västfastigheter till Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Genomförande Den nya byggnadens placering innebär rivning av några mindre byggnader, ersättas med entré vid Tillväxthusets södra fasad. görs i kulvertplan, plan 0, plan 1 och plan 2. Ersättningslokaler för berörd verksamhet kommer att utredas vidare. PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011 25
6. KOSTNADER 6.1 RUBRIK Programarbetet är inne i en intensiv fas där omfattningen av lokaler och ytor diskuteras ingående. Det återstår en del arbete med att anpassa byggnadens utformning och storlek utifrån de bärande idéer, som beskrivs i rapporten. Därför är det i nuläget inte möjligt att redovisa en rättvis bild av kostnaderna. 7. TEKNISKT PROGRAM ALLMÄNT Vården utvecklas ständigt. Det innebär förändringar för såväl verksamheten som byggnaderna samt dess olika system. Att förutse dessa förändringar fullt ut är omöjlighet varför ambitionen skall vara att nya byggnader utformas inför framtidens utmaningar. För att svara upp mot detta har arbetsgruppen för tekniskt program Flexibelt. RESURSEFFEKTIVT Samhällets ökade vårdbehov jämte ökade krav på minimal miljöpåverkan optimalt sätt. För att uppnå ett verklig effektivt resursutnyttjande krävs att: Verksamheten, som står för en stor del av energiförbrukningen, kan vara med och påverka så att resurser utnyttjas effektivt. Lokaler som inte används ska försättas i viloläge. VGR:S ENERGIMÅL FÖR FASTIGHETER Västra Götalandsregionens budget för 2011 anger att energianvändningen i regionens samlade fastighetsbestånd ska halveras till år 2030 jämfört med 1995 samt vara oberoende av fossila bränslen. (ref. VG regionens budget 2011) HÅLLBART från projektering till rivning. Den totala miljöpåverkan omfattar byggnaden, byggnadens system samt verksamheten. Detaljerade krav skall bl a ställas på material, fukt, utemiljö, innemiljö, vattenanvändning samt miljöpåverkan från byggprocessen. DRIFTOPTIMERAT Ett driftoptimalt synsätt innebär att man utifrån en helhetssyn åstadkommer system som oavsett belastning fungerar optimalt. Dessa system har som prioriterad uppgift att stödja verksamheten samtidigt som energianvändningen hålls nere. 26 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011
FLEXIBELT För att kunna tillmötesgå vårdens förväntade behov av snabba förändringar fallet, att systemlösningarna är sådana att förändringar i lokalers utnyttjade enkelt ska kunna ske, att nya eller ändrade tekniska system skall kunna läggas till samt att om- och tillbyggnader kan ske på enklaste vis. BBR 2008 BELOK Östra sjukhuset idag Borås lasarett, T-huset Nytt barnsjukhus, Framtida krav (Boverkets (Energimyndigheten Östra sjukhuset byggregler) och Sveriges största fastighetsägare med inriktning på kommersiella lokaler.) Det nya barnsjukhusets måltavla för energianvändning (totalt 75 kwh/m 2 /år) i relation till dagens krav, Östra sjukhuset idag, T-huset i Borås samt framtida krav. Observera att verksamhetselen är baserad på uppskattningar. PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011 27
8. BILAGOR 1.Vision nybygge 2. Verksamhetsbeskrivningar 3. Programskisser 4. Lokalprogram 5. Gestaltningsprogram 6. Evidensbaserad utformning 7. Tillgänglighetsprogram 8. Tekniskt program 9. Miljöprogram 10. Studiebesök 11. Projektorganisation deltagare 28 PROGRAMRAPPORT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS MAJ 2011
Punkt 10 1(1) Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer 2011-06-08 SU 422-234/2010 Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Driftform av ambulansverksamheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset För närvarande bedrivs ambulansverksamheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) huvudsakligen via entreprenad genom Falck Ambulans AB. Cirka 15 % av ambulansverksamheten vid SU bedrivs i egen regi. Nuvarande avtal med entreprenören Falck går ut i oktober 2012. En arbetsgrupp från olika delar av SU har berett frågan om ny upphandling skall ske eller om ambulansverksamheten skall tas över i egen regi (se bilaga 1). Värdering av dessa alternativ har gjorts ur alla fem perspektiven i balanserade styrkortet, d.v.s. patient, process, medarbetare, FoUU och ekonomi. Egen regi-alternativet bedöms ge ett mer sammanhållet patientsäkerhetsarbete, färre och tydligare ansvarsgränser och större möjligheter till utvecklingen av ambulanssjukvården både vad avser integrering med övrig vård och vad avser FoUU. Entreprenaden bedöms på kortare sikt kunna ge något lägre kostnader. De samlade ekonomiska konsekvenserna på kort och lång sikt är svårare att värdera då de svårigheter som följer med många aktörer i vårdkedja med avseende på patientsäkerhetsarbete, integrering, dubbelarbete mm är vikiga aspekter för effektiviteten i den totala vårdkedjan. Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta att ambulansverksamheten övertas i SUs egen regi fr.o.m. oktober 2012 att liggande sjuktransporter övertas i SUs egen regi fr.o.m. oktober 2012 att dessa verksamheter övertas i SUs egen regi utan verksamhetsövergång att ny upphandling genomförs avseende ambulansbåt inklusive skepparpersonal, men inte avseende sjukvårdspersonal i ambulansbåten att ge sjukhusdirektören i uppdrag att förbereda övertagandet av ambulansverksamheten och liggande sjuktransporter i egen regi samt att ge sjukhusdirektören i uppdrag att förbereda ny upphandling av ambulansbåt inklusive skepparpersonal att ge sjukhusdirektören i uppdrag att återkomma till styrelsen med information i dessa frågor vid sammanträdet senast i december 2011 SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Jan Eriksson Sjukhusdirektör Per Karlsson Områdeschef Bilagor: Bilaga 1: Ambulanssjukvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, organisation och styrning Bilaga 2: Organisation och ekonomi i egen regi
1 Bilaga 1 Ambulanssjukvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Organisation och styrning Rapport 2011-06-15
Ambulanssjukvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Organisation och styrning 2011-06-15 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 1.0 INLEDNING... 4 2.0 METOD... 5 3.0 RESULTAT... 6 4.0 SAMMANFATTNING... 9 REFERENSER... 10 2 (10)
Ambulanssjukvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Organisation och styrning 2011-06-15 FÖRORD Nuvarande avtal gällande ambulansentreprenad går ut 1 oktober 2012. Som underlag för förslag till beslut hur organisation och ledning av ambulanssjukvården inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset skall utformas framöver har nedanstående arbetsgrupp sammanställt denna rapport. Putte Abrahamsson, verksamhetschef Medicin Geriatrik, Område 2 Henrik Almgren, verksamhetschef Akutsjukvård och Kirurgi Barn, Område 1 Eva Arrdal, Ekonomi och Marknadsdirektör SU Lars Ekström, områdeschef Område 6, t.o.m. 2010-12-31 Magnus Gamberg, Inköpare Regionservice Helena Gustavsson, verksamhetschef Medicin Mölndal, Område 3 Mats Kihlgren, verksamhetschef Ambulansen SU Kerstin Norrbin, driftchef Ambulansen SU Ann-Sofie Stambej, HR-chef område 6 Mats Tullberg, chefsläkare SU Per Karlsson, områdeschef Område 6, fr.o.m. 2011-01-01 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Jan Eriksson Sjukhusdirektör 3 (10)
Ambulanssjukvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Organisation och styrning 2011-06-15 1.0 INLEDNING Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) ambulanssjukvård bedrivs idag organiserad i entreprenad, förutom ca 15 % av verksamheten som bedrivs i egen regi. Den totala verksamheten har som grunduppdrag ca 64 000 ambulansuppdrag och 16 000 liggande sjukresor per år och en totalbudget på 141 Mkr. I egen regi leds ambulanssjukvården av en verksamhetschef tillsammans med medicinskt ledningsansvarig. Entreprenören utför ambulanssjukvård inom SUs upptagningsområde under ledning av en verksamhetschef och tre områdeschefer. Ambulanssjukvård i och utanför Sverige är organiserad på olika sätt. En del huvudmän organiserar verksamheten i egen regi, andra har den utlagd på entreprenad eller en blandning av båda formerna. Det finns inga vetenskapliga studier avseende organisationens betydelse för kvalitet i ambulanssjukvården. Socialstyrelsen gjorde 2003 en kartläggning av ambulanssjukvården i Sverige och fann då att 10 landsting organiserade verksamheten i egen regi medan resterande var utlagda på entreprenad eller en blandform av båda. Inom Västra Götalandsregionen bedrivs större delen av ambulanssjukvården i egen regi. SKAS och SÄS har all ambulanssjukvård i egen regi och Kungälv har nyligen beslutat ta över ambulanssjukvården i egen regi från och med 1 december 2012. NU sjukvården organiserar en del av verksamheten på entreprenad och en del i egen regi. En regional jämförelse visar att ambulanssjukvården inom SUs upptagningsområde har lägst kostnad per invånare i jämförelse med övriga upptagningsområden inom Västra Götalands Regionen (fig. 1). 550 500 450 Kr per invånare för ambulanssjukvård och upptagningsområde 517 447 400 350 300 325 312 250 200 210 150 100 1 SU NU sjukvården SÄS SKAS Kungälvs sjukhus Ambulanssjukvården i Göteborgsområdet har också det högsta kapacitetsutnyttjandet, d.v.s. andelen tid i aktivt arbete i förhållande till tiden i beredskap är den högsta i regionen. Det innebär att kostnaden per dygnsambulans är högst inom SU och antalet uppdrag per ambulans högst. Ambulanssjukvård utgör den första delen i vårdkedjan vid akuta larm utanför sjukhus. Kompetens och utrustning inom ambulanssjukvården har de senaste decennierna genomgått en snabb utveckling såväl nationellt som internationellt. Ambulanssjukvården i Göteborgsområdet var tidigare - fram till 2002 - organiserad inom räddningstjänsten, och bemanningen i ambulanserna bestod initialt av personal som växelvis tjänstgjorde som brandmän och i ambulans. Under 1980-talet utvecklades OLA/Akutbilar som bemannades med ambulanssjukvårdare och narkossjuksköterskor vilka larmades enligt definierade kriterier tillsammans med en vanlig ambulans. Socialstyrelsens kompetenskrav 2005 att enbart sjuksköterskor får administrerade läkemedel ställde krav på att det skulle finnas en 4 (10)