Regiongemensam produktionsstyrning

Transkript

1 Regiongemensam produktionsstyrning

2 Uppdraget Bedöma hur vårdbehoven och vårdutbudet bör se ut i framtiden inom Västra Götalandsregionen Ta fram förslag till en regional plan som möjliggör styrning av den planerade vården vid regionens samtliga sjukhus.

3 Varför regional styrning? Regionala skillnader i tillgänglighet och kvalitet Den demografiska utvecklingen ställer ökade krav Medicinskteknisk utveckling ger nya möjligheter men även ökade kostnader Se hela sjukvården som en samlad resurs utnyttja organisationens storlek Möta framtidens behov genom gemensam planering, styrning och ansvarstagande.

4 Syfte och mål Utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet, för patientens bästa och för att hushålla med resurserna Utveckla sammanhållna vårdprocesser där den vård man behöver ofta finns nära och den vård man behöver mer sällan kan koncentreras till färre platser. Möta framtida vårdbehov genom gemensam styrning av produktionen Använda den samlade kapaciteten på ett bättre sätt Öka produktiviteten inom valda diagnosområden med tio procent

5 Förutsättningar och riktlinjer Målbild i "Framtidens hälso- och sjukvård Arbetsfördelningen i Nivåindelningen av de mindre sjukhusen Kvalitets- och patientperspektiv Helhetssyn - samtliga sjukhus är en resurs för hela Västra Götalandsregionen Öppenhet och transparens i arbetet Den vård man behöver ofta skall finnas nära patienten Den vård man behöver mer sällan kan koncentreras

6 Fem deluppdrag 1. Nivåindelning av de tio mindre sjukhusen 2. Införa ett gemensamt sätt att produktionsoch kapacitetsplanera. Utveckla ett nytt ITstöd för produktionsplanering 3. Bedöma vilka diagnosområden som ska ingå i den regiongemensamma behovsbedömningen och produktionsstyrningen 4. Förslag till regional produktionsstyrning för att säkerställa kvalitet och kapacitet för den planerade vården 5. Hantering av särskilda frågor

7 Särskilda frågor som ska belysas Hur påverkas vårdkedjan utanför sjukhusen om det sker förändringar i sjukhusens uppdrag? Kritiska diagnosområden, t ex ryggkirurgi, som kräver regiongemensam ägare eller ett centre of excellence Kompetensförsörjning och solidarisk bemanning Jour- och utbildningsuppdraget Hinder och brister i nuvarande ersättningssystem Plan för genomförande samt konsekvensanalys

8 1. Nivåindelning av tio lokalsjukhus utveckling av närsjukvårdscentrum Tillgodose befolkningens behov av nära och planerad vård 80 procent av invånarnas vårdbehov Nivå 1: Primärvård och samverkan med kommunal verksamhet Nivå 2: + specialistmottagningar Nivå 3: + slutenvård och dagkirurgi Nivå 4: + regiongemensamma uppdrag för planerad vård

9 Nivåindelningen Nivå 2: Sjukhuset i Strömstad, Sjukhuset i Lysekil, Dalslands sjukhus Bäckefors, Skaraborgs Sjukhus Mariestad Nivå 3: Skaraborgs Sjukhus Falköping, Angereds Närsjukhus Nivå 4: Skaraborgs Sjukhus Lidköping, Frölunda Specialistsjukhus, SÄS Skene, Alingsås Lasarett Beslut taget i HSU 6 mars

10 2. Införa gemensam produktionsplanering Hitta ett regiongemensamt sätt att produktions- och kapacitetsplanera inom vissa diagnosområden. Införs Följa upp IT-verktyget PROSIT Utveckla nytt IT-stöd för produktionsplanering Införa standards så att informationen från sjukhusen är kvalitetssäkrad och rapporteras på ett jämförbart sätt

11 3. Bedöma vilka diagnosområden som ska ingå i den gemensamma produktionsstyrningen Tidigare: ortopedi, ögon, hud, urologi, obesitas. Nu fler diagnosområden. Låga volymer som kan samordnas till ett eller ett fåtal sjukhus av kvalitets- eller kompetensförsörjningsskäl Höga volymer som kan koncentreras till ett fåtal sjukhus eller byggas upp vid regionala centra av kvalitets-, tillgänglighets- eller kapacitetsskäl De dyraste diagnosområdena Behovsbedömning utifrån medicinsk utveckling och demografi

12 4. Förslag till regional produktionsstyrning Säkerställa tillräcklig kapacitet och kvalitet för den planerade vården Ta tillvara befintlig kapacitet vid sjukhusen och föreslå hur den kan användas mer optimalt Beskriva och analysera vårdbehov, produktionsoch kapacitetsplanering på lång och kort sikt Analysera nuvarande kapacitet och behov av operationssalar Ta fram förslag till elektiva specialistsjukhus som kan utföra höga volymer av viss planerad vård Utveckla samverkan med privata vårdgivare, för t ex jouruppdraget Belysa eventuella vårdval inom delar av den planerade specialistsjukvården

13 5. Frågor som behöver särskild beredning Stödprojekt till deluppdragen Till exempel ersättningssystem, priser, organisering, beslutsfattande, gemensamma beställningar, begrepp, termer, registreringsrutiner, former och förutsättningar för solidarisk bemanning samt ägare av regionala vårdprocesser

14 Konsekvenser för övrig sjukvård Utvecklingen mot fler sjukhus med elektiva uppdrag måste samverka och överensstämma med akutsjukhusens uppdrag Tillräcklig kapacitet för planerad vård vid akutsjukhusen för att klara utbildnings- och undervisningsbehovet Samverka med privata vårdgivare för att säkerställa jour-, utbildnings- och forskningsuppdraget SU:s uppdrag och roll pågående arbete Bild- och interventionscentrum pågående arbete

15 Arbetssätt Stegvisa beslut och arbetssätt där deluppdragen kuggar i varandra Avrapportering varje månad till koncernledningen för hälso- och sjukvård (styrgrupp) Avrapportering löpande till regionstyrelsen med utskott Tillfälliga arbetsgrupper vid behov Hälso- och sjukvårdsnämnderna involverade och informerade

16 Tidplan Påbörjades i oktober 2012 Nivåindelning av lokalsjukhusen beslut i HSU 6 mars Delrapporter i april, juni och september till koncernledningen för hälso- och sjukvård Slutrapport oktober 2013 till koncernledningen för hälso- och sjukvård

17 Organisation Huvudprojektledare: Madeleine Andersson (Frölunda Specialistsjukhus) Projektledningsgrupp: Madeleine Andersson, Regina Andreasson (Regionkansliet), Eva Arrdal (regiondirektörens stab) Jan Carlström (Regionkansliet), Hans Holmberg (Alingsås Lasarett), Bengt Ekelund (NU-sjukvården), Åsa Elofsson (Regionkansliet), Jon Karlsson (Sahlgrenska Akademin), Annika Larsson (SkaS), Karin Rignér (Primärvården), Håkan Sundberg (HSNK), Lars Wiklund (SU), Styrgrupp: Koncernledningen för hälso- och sjukvård

18 Visionen Det goda livet Styrdokument Framtidens hälso- och sjukvård Mål Utvecklingsområden Kulturresan Hälsofrämjande arbete Vårdens utveckling Kompetensförsörjning Effektivisering och stöd Styrmodell och regelverk Åtgärder