En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Relevanta dokument
Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Låt oss hållas starka!

Tio steg till goda matvanor

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Råd för en god hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Älsklingsmat och spring i benen

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Vad påverkar vår hälsa?

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Mat och dryck för dig som har diabetes

Handledning till arbetsboken: ESL- kost av Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson

o m m at och m otion?

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Vill du inte fylla i formulär och kostdagbok på internet använder du istället pappersformuläret

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Testa dina vanor Hälsotest

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Namn: Anders Andersson Datum:

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Matprat i primärvården

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Kostråd energirik kost

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Kost i skola och barnomsorg

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Till vårdnadshavare 1

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Bra mat för seniorer

Kost och idrott. FSO STEG 1 tränarutbildning. Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM

Nutrilett kostplan. Frukost Mellanmål Lunch Middag Kvällsmål Extramål (valfritt)

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Matfrisk Jag har bestämt mig!

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Vad räknas till frukt och grönt?

Det dolda sockret Lärarhandledning

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

Äta, växa och må gott!

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Bli en mästare på att hantera maten efter din överviktsoperation. VOP -

Kost för unga idrottare

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Mat och ha lsa. Under dessa veckor kommer vi att arbeta lite extra med följande syften ur LGR 11:

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

H ÄLSA Av Marie Broholmer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

VITA SIDOR. United Minds Resultat allmänhetsundersökning 2016

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor.

Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Testa dina vanor Hälsotest

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

WHO = World Health Organization

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

MAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Råd om mat till dig som ammar

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Transkript:

En arbetsbok om Kost Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg ESL 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson

Inledning ********** Kost ********* Precis som en bil behöver bränsle för att fungera behöver vår kropp, bränsle i form av kalorier (energi) för att fungera. Dessutom behövs näringsämnen som kolhydrater, protein, fett, vitaminer och mineraler för att bygga upp och reparera vår kropp. Helt enkelt för att hålla oss pigga och orka med vardagen. Alla har någon gång tänkt att man borde äta annorlunda eller förändra hur man handlar och lagar mat. Ibland tycker andra att man borde äta sundare, mer eller mindre. Många tycker att det är svårt att ändra på sin kost, även om man vill. Det finns många orsaker till det. Detta kan vara extra jobbigt om man mått psykiskt dåligt en tid. Vad har du för erfarenhet av detta?... Följande sidor handlar om kost, dina matvanor och hur du kan förändra dem Mat kan fylla olika funktioner Det finns många andra funktioner som mat kan fylla än att ge oss näring. Det kan exempelvis handla om att vi äter för att vi är uttråkade eller har ångest. Fundera på i vilka situationer du äter. Här följer några exempel, fyll gärna på med fler. Anledning Jag äter för att lindra min ångest och oro Jag äter när jag är uttråkad eller rastlös Jag äter när jag vill unna mig något Jag äter när jag är hungrig Jag äter för att jag måste Jag äter på fasta tider Jag äter: Jag äter: Stämmer på mig 2

När det är svårt att äta För en del är det lätt att glömma av att äta, för andra är det tråkigt att äta ensam. Det kan också vara svårt att äta på grund av stress eller oro. Fundera på hur det är för dig. Vad kan få dig att glömma av att äta? Vid vilka situationer eller påfrestningar kan du ha svårt att äta? Om det ofta blir så att du inte äter, hur skulle du kunna göra för att äta mer regelbundet? Du kan använda 6-stegs problemlösning, för att pröva på att ändra det du vill! Utforska dina vanor. Förslag till hemuppgift. Ett sätt att få mer kunskap vad och när man äter är att skriva matdagbok. Då kan vi upptäcka något som vi kanske vill göra annorlunda. Använd matdagboken (på nästa sida) för att skriva ner vad du äter under några dagar. Om ditt matintag ser väldigt olika från dag till dag, kanske beroende på vad du gör eller var du befinner dig, är det bra om du får med några olika slags dagar. Be gärna någon att påminna dig, för det är lätt att glömma av att fylla i listan. 3

Matdagbok Morgon Förmiddag Mitt på dagen Eftermiddag Kväll Natt Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 4

Vad är bra mat? Det finns inget enskilt livsmedel som ger alla näringsämnen som vi behöver och vi kan inte heller hålla energin uppe om vi äter för sällan. Därför behöver vi både variera vår mat och sprida ut måltiderna över dagen. Rekommendationen brukar vara att vi äter tre huvudmål (frukost, lunch och middag) samt två-tre mindre mellanmål varje dag. De allra flesta följer dock inte råden till punkt och pricka (nästan ingen). Kom ihåg att det viktigaste är att du hittar matrutiner som passar just dig och som får dig att må bra. Vad är bra mat? Det finns vetenskapliga belägg för att vissa livsmedel både ger oss de näringsämnen som vi har behov av och samtidigt förebygger många sjukdomar som till exempel diabetes, hjärtoch kärlsjukdom och vissa cancersjukdomar. Här följer en lista på hälsosamma kostråd enligt Livsmedelsverkets rekommendationer: Mycket grönsaker, frukt och bär är bra för hälsan. Försök att äta fisk och skaldjur ofta, gärna ett par gånger varje vecka. Ät nötter och frön, helst osaltade. Minska på rött kött och charkprodukter som korv och bacon. Med rött kött menas nöt, gris, lamm och viltkött. Att äta mindre kött är bra både för hälsan, ekonomin och miljön. Välj fullkornalternativ när du köper spannmålsprodukter som bröd, pasta, ris och havregryn. Använd flytande margarin eller raps- eller olivolja i matlagningen. Byt till magra mejeriprodukter som lättmjölk och mellangrädde. Minska på sockret, bästa sättet är att äta mindre godis, bakverk, läsk, saft och glass. Minska på saltet. Det skrivs och pratas mycket om mat och det kan ibland kännas svårt att äta hälsosamt. Då kan det vara bra att påminna sig om att den vanliga maten ger oss den näring vi behöver, bara vi ser till att variera den lite. TÄNK PÅ Även en liten förändring gör stor skillnad i längden och är ofta mer hållbar än stora förändringar. 5

Titta på den ifyllda listan på sidan 4. Har du några matvanor som du skulle vilja ändra på? Vad skulle du tjäna på det? Vill du förändra en vana? Jobba vidare med att nå mål och lösa problem! Testa och utvärdera! Ta inte för stora steg, men försök att testa något som gör skillnad Handla och planera Genom att planera maten i förväg blir det lättare att äta regelbundet och maten blir ofta både bättre och billigare. Att planera maten kan exempelvis vara att förbereda frukosten dagen innan, planera middagen ett par dagar framåt, skriva en inköpslista innan du går och handlar eller att ta med dig en smörgås om du vet att du ska vara hemifrån en längre stund. Hur skulle du kunna planera din mat? -------------------------------------------------- ---------------------------------------------- -------------------------------------------------- Det kan finnas hinder och svårigheter med att planera och handla mat. Använd problemlösning för att jobba vidare! 6

Om du vill ha något extra gott Varför gillar vi sötsaker? Redan som bebisar får vi genom den söta bröstmjölken lära oss att sött ger tröst. Dessutom signalerar söta smaker i naturen att frukten eller bäret är moget och nyttigt för oss att äta. Det är därför inte konstigt att vi gillar sötsaker! Däremot har människan historiskt sett aldrig ätit så mycket socker som idag. Det är bra att begränsa mängden av godis, snacks, fikabröd och läsk som ofta innehåller mycket socker och onödigt många kalorier men lite näringsämning samt ger dålig mättnadskänsla. Vid oro och ångest kan det vara extra lätt att ta till socker för att minska stress och ge tröst. Fundera på vad som är festligt snacks/fika för dig och vid vilka tillfällen du vill unna dig det? Hur skulle du kunna göra/tänka annorlunda vid andra tillfällen? Fundera på om det finns något annat sätt du kan unna eller belöna dig på? 7

Nya vanor och målsättningar Det kan vara svårt att bryta invanda mönster och vanor - men det är inte omöjligt! Låt förändringen ta tid och kom ihåg att även små förändringar ger stora hälsovinster; tex att äta frukost varje dag eller lägga till en grönsak på smörgåsen. Ibland hjälper det att sätta upp mål för att ha något att sikta mot när man försöker ändra sina vanor. Det kan vara mål för en dag i taget eller för kommande veckan/månaden. Det viktiga är att det är dina egna målsättningar och att det är realistiskt att du kan nå dem! Vilka är fördelarna med att ändra dina matvanor? Vilka är nackdelarna med att ändra dina matvanor? Hur beredd är du att ändra på dina matvanor? I---------------------------------------------------------------------------------I Inte alls Ganska Mycket 8

Hur vill du förändra dina matvanor? Vilka mål har du för dina matvanor kommande veckan/månaden? Vad är ditt första steg för att nå målet för den kommande veckan/månaden? Ta hjälp av Handla och planera (sid 6) för att nå målet med dina nya vanor! Ta hjälp av Problemlösning för att hitta nya vanor och handskas med hinder. Hitta ditt sätt! Bra ursäkter och andra hinder? Vanliga hinder för att inte ändra sina matvanor kan exempelvis vara att det känns lättast att göra som man alltid har gjort eller att göra det som känns bäst i stunden. Det kan även handla om att det känns svårt och dyrt att laga hälsosam mat eller att det är svårt att veta vad som egentligen är bra mat. Här nedan finns en lista över några vanliga hinder och ursäkter. Du kan kanske komma på fler! 9

Hinder och ursäkter Stämmer på mig Jag vill få till en förändring Det är svårt att laga bra mat Det är dyrt med bra mat Svårt med förändringar. Jag gör som jag alltid har gjort Det är svårt att veta vad jag ska handla Jag gör det som känns bäst i stunden Jag har svårt att hålla fast vid min planering Jag glömmer av Hur skulle du kunna tänka på ett annat sätt? Vad skulle du behöva för att få till en förändring? Jobba vidare med problemlösning! Kanske kan du få tips om du använder arbetsboken ESL-Ekonomi? 10

Stöd från andra Det är en bra idé att försöka få hjälp och stöd av andra när du ska ändra vanor. Stödet kan hjälpa till att hålla motivationen uppe när du själv tappat gnistan. Det gör det lättare att hålla fast vid dina nya vanor. Nedan lämnar vi förslag på vem du kan få stöd från. Sätt ett kryss för dem du gärna vill ha stöd från. Fyll gärna på med fler personer som kan hjälpa dig! Vill få stöd från En vän/väninna Din familj Andra gruppdeltagare Boendestöd/stödassistent Vill få stöd från Din kontaktperson/ samordnare Din läkare/sjuksköterska Annan personal Andra: Skriv också på vilket sätt du gärna vill få stöd från andra. Det kan exempelvis vara att ringa till dig, handla eller laga mat tillsammans med dig. Hitta själv på fler sätt som andra kan stödja dig på! Lycka till! 11

Arbetsboken om Kost Är ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson Finns för utskrift på eslda.se Manualen och handboken får användas fritt, spridas och kopieras om källan anges. 12