Patientsäkerhetsberättelse för kommunal hälso- och sjukvård i Lidköpings kommun 2013 Vård & Omsorg Anette Persson Medicinskt ansvarig sjuksköterska
2(13) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2013 Vård- och omsorgsnämnden ska en gång per år skriva en Patientsäkerhetsberättelse enligt SOSFS 2011:9. Berättelsen ska innehålla information om det fortlöpande och systematiska patientsäkerhetsarbetet under det gångna året samt vidtagna åtgärder och åtgärdernas resultat. Övergripande strategier Enligt SFS 2010:659,3kap. och SOSFS 2011:9 kap.1 Riktlinjer och rutiner ska vara väl förankrade i verksamheten för att säkerställa en god och säker vård. Mål för hälso- och sjukvården är att den enskilde patienten ska uppleva att vården och insatserna fungerar, är trygg, säker och av god kvalitet. Den enskilde patienten och dennes anhöriga skall uppleva att personalen har tillräckliga kunskaper inom sitt verksamhetsområde. Ansvarig sjuksköterska skall kunna nås via telefon dygnet runt av omvårdnads- och omsorgspersonalen. Den interna vårdplaneringen ska fungera med tydlig ansvarsfördelning och klargjorda kommunikationsvägar. Patienter med kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser som får dessa utförda av personal som har delegerats uppgiften, av legitimerad yrkesutövare, ska antalet personer som utför insatserna vara begränsat. Den kommunala hälso- och sjukvården ska ha god hygienisk standard för att begränsa vårdrelaterade infektioner. Den enskilde patienten ska uppleva att medarbetarna har goda hygienrutiner. Vid vård i livets slut ska alla ha en fullgod smärtlindring och anhöriga ska erbjudas efterlevandessamtal. Läkarsamverkan ska fungera utifrån Hälso- och sjukvårdens avtal i Västra Götalandsregionen. Samordnad vårdplanering mellan kommunen och annan vårdgivare ska fungera till. Rapportering av avvikelser och arbete för att undvika avvikelser ska fungera till.
3(13) Synpunkter och förslag till förändringar samt förbättringar i kvalitet och säkerhet tas tillvara enligt rutin för övergripande strategiskt ledningsansvar. Risk för avvikelse, negativ händelse och klagomål/synpunkter tas tillvara genom avvikelsesystem som anmäls via personalen, eller genom rapport från vårdtagare och närstående muntligt och skriftligt enligt kommunens rutin. Klagomål, fel och brister tas emot skriftligt och muntligt via personal och patientnämnd. Utredning sker på olika nivåer av såväl vårdtagare, närstående och personal för att få en så klar bild som möjligt av händelsen. Strategier Struktur för uppföljning/utvärdering Intern granskning av verksamheten enligt socialtjänstlagen och hälsooch sjukvårdslagen, i form av dialogmöte med team. Samverkan med andra vårdgivare. Teamarbete kring den enskilde där alla berörda professioner deltar. Återkoppla avvikelsestatistik till vårdgivaren och verksamheten fyra gånger per år. Återkoppla resultat från nationella kvalitetsregister till ledningsgruppen för Vård & Omsorg samt verksamheten fyra gånger per år. Återkoppla öppna jämförelser och brukarundersökningar till vårdgivaren årligen. Genomföra hygienronder tillsammans med vårdhygienisk expertis. Återkoppla resultat från hygienrond till verksamheten för att behålla kunskap kring hygien och infektionsförebyggande åtgärder. Initiera läkemedelsgenomgång av patienter inskrivna i hälso- och sjukvård läkemedel en gång per år. Genomföra strukturerad journalgranskning en gång per år i syfte att förbättra och utveckla hälso- och sjukvårdspersonalens dokumentation. Genomföra loggning av omvårdnadsjournaler en gång i månaden slumpmässigt utvalda. Extern kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen och dokumentation kring läkemedelshantering och läkemedelsriktlinjer i kommunen en gång per år.
4(13) De områden som beaktas är: Bemötande av vårdtagare vilket innebär att vårdtagare och närstående ska vara delaktiga i vården. Vid första kontakten med hälso- och sjukvård ska ett ankomstsamtal genomföras med vårdtagare och eventuellt närstående. Målen för vård/omvårdnad ska vara klart definierade i hälso- och sjukvårdsjournalen, information om verksamheten ska ges muntligt och skriftligt fortlöpande under vårdtiden. Samverkan med patienter och närstående Ett mål i kommunen är att patienter och närstående ska vara delaktiga i vården. Det sker inledningsvis i ett välkomstsamtal som även innefattar information om vår verksamhet vidare i form av team möten där patient och eventuellt anhöriga deltar. Att information om avvikelse/ klagomålsrutin klart ska framgå i omvårdnadsjournalen. Information och samtal ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Journalgranskning görs en gång per år som rapporteras till vård- och omsorgsnämnd. Värdegrund. Människans lika värde är synsättet som ska genomsyra alla verksamheter för människors lika värde. Beskrivning i omvårdnadsjournalen om hur och när kontakt och information ges till vårdtagare/närstående. Viktigt är att aktivt arbeta med intentionerna i Palliativregister, BPSD och Senior Alert för att öka tryggheten hos vårdtagare och närstående. Uppföljning sker via brukarenkät, kontinuerlig genomgång av avvikelser, klagomål och synpunkter. Ansvarig chef tar upp dessa frågeställningar vid medarbetarsamtal. Utbildning har att inletts för all personal inom Vård & Omsorg i värdegrund. Resultatet i Palliativregistret och Senior Alert gås igenom två gånger per år och utbildningsplaner görs utifrån resultatet. Diagnostik vård och behandling. Alla vårdtagare med omvårdnadsoch/eller rehabiliteringsbehov ska ha en individuellt utformad vård-/ rehabiliteringsplan utformad efter vetenskap och beprövad erfarenhet i samverkan med vårdtagaren. I den årliga journalgranskningen kontrolleras om ovan nämnda planer finns upprättade och är aktuella. För att säkerställa en god och säker sjukvård kontrolleras i journalgranskningen att omvårdnadsjournalen är sammanhållen (en röd tråd i vården som går att följa). Dokumentation från annan vårdgivare ska skannas in i journalen. Det ska framgå att hälso- och sjukvårdspersonalen arbetar utifrån sin profession med stöd av aktuell vetenskap och lagstiftning.
5(13) Delegation av hälso- och sjukvårdsuppgifter ska ske utifrån SOSFS 1997:14. Delegationsbeslutet görs i Procapita + där det dokumenteras och originalhandling som skrivs under av alla parter är den som tar emot delegationen kopia förvaras på enheten. Omprövning av rätten att delegera ska göras en gång om året eller om förutsättningen för delegation förändras. Enigt SOSFS 2009:6 kan hälso- och sjukvårdsuppgifter bedömas som egenvård. Vård- och omsorgsnämnden har antagit Västkoms förslag på en rutin för samarbete mellan vårdgivare. Egenvårdsrutinen medger att hälso- och sjukvårdsuppgifter bedöms vara egenvård efter bedömning av ordinatören. Dokumentet som upprättas ska ligga som grund för beslut enligt socialtjänstlagen. Baspersonal kan då hjälpa vårdtagaren utan delegation av sjuksköterska/distriktssköterska. Läkarsamverkan rutiner för samverkan mellan kommunen och andra huvudmän finns upprättade i form av avtal i läkarmedverkan och distriktssköterska. Det som reglerar läkarmedverkan är Hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götalandsregionen, rehabiliteringsavtal och tjänsteköp av sjuksköterskeinsatser. Kommunen tillämpar samordnad vårdplanering enligt KLARA. KLARA avser alla vårdgivare då vårdtagare/patient byter vårdgivare för att säkerställa en god och säker vård. Rutinen följs upp en gång i veckan av ansvarig för KLARA på biståndsenheten. Avvikelser skickas regelbundet och kontinuerlig avstämning görs med respektive huvudmans kvalitetsutvecklare och MAS. Avvikelser inom KLARA som avser kommunens verksamhet går till MAS som lyfter frågan till respektive ansvarig områdeschef för området. Områdeschef ska utreda händelsen tillsammans med MAS och kvalitetsutveckla/säkra så att misstaget inte sker igen. Risk- och händelseanalys ska göras för att minimera riskerna för vårdskada. Enligt SOSFS 2005:28 ska anmälan till Socialstyrelsen göras vid allvarig skada eller sjukdom som en vårdtagare/patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av. Avvikelser är ett av systemen som möjliggör ett ständigt förbättringsarbete med kvalitetskontroll och kvalitetsstyrning. Rutinen för avvikelser och synpunktsprogram ska vara väl känd i verksamheten. Inträffad avvikelse ska snarast inrapporteras i Procapita. Avvikelserna följs upp kontinuerligt och återkopplas till vård- och omsorgsnämnden där även vidtagna åtgärder och uppföljning ska anges. Ansvarsfördelning vid avvikelser: Medarbetarens ansvar är att uppmärksamma avvikelser och vidta omedelbara åtgärder då det behövs. Rapportera avvikelser till chef och skriva avvikelse i Procapita. Medverka till förbättrad kvalitet och säkerhet.
6(13) Första linjens chefsansvar (enhetschef) är att analysera och bedöma fortsatt handläggning av avvikelsen. Vidta åtgärder för att minska risken för upprepning och utarbeta förbättringsförslag. Registrera enhetens avvikelser. Återföra rapporterade, analyserade avvikelser samt vidtagna åtgärder och uppföljningar till personalen. Följa upp effekterna av förbättringsförslagen och använda erfarenheterna av avvikelserna som underlag i enhetens kvalitetsarbete. MAS ska vid behov bistå enhetschefen med bedömning, utredning och beslut av fortsatt handläggning av inrapporterade medicinska avvikelser. MAS bedömer vilka avvikelser som ska anmälas vidare till Socialstyrelsen enligt Lex Maria och eller Läkemedelsverket. Återföra inrapporterade oh analyserade avvikelser, vidtagarna åtgärder och uppföljning till verksamhetschefen och inblandad personal. Verksamhetschefens ansvar är att se till att det finns ett ändamålsenligt och känt system för rapportering av avvikelser. De inträffade avvikelserna blir ett underlag för kvalitetsförbättringar i verksamheten. Verksamhetschefen ansvarar även för att det finns en årlig rapport som beskriver verksamhetens kvalitets- och säkerhetsarbete till politikerna. Samt att upprätta ett system för lärande i organisationen. Lex Maria anmälan görs av MAS då allvarlig skada eller sjukdom som patient/vårdtagare drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av eller om en vårdtagare begår självmord i samband med vård och omsorg eller fyra veckor därefter. Vårdtagare/närstående ska ges möjlighet att delta/ ge synpunkter i utredningen. Återkoppling sker till alla inblandade parter. Övergripande mål och strategier för kommande år Organisation Vård- och omsorgsnämnden har tagit fram övergripande planer för stöd och service till personer med funktionsnedsättning och äldreomsorg som gäller 2011-2015. En riskanalys har genomförts av Verksamhetschef för hälso- och sjukvård inför omorganisation av verksamheten. Organisationen är uppdelad i fyra områden, två geografiska områden för äldreomsorgen, Nya staden och Gamla staden, inklusive enheter på landsbygden, Funktionshinder och Övergripande verksamhet som innehåller gemensamma, övergripande funktioner. Ökad medverkan i kvalitetsregister ska genomföras för att fokusera på övergripande åtgärder för att kvalitetssäkra verksamheten.
7(13) Utveckling av tvärprofessionellt teamarbete kring den enskilde ska fortsätta. Alla enhetschefer, biståndshandläggare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster har genomgått en utbildning avseende team utveckling under 2013. Riskanalys omorganisation av Vård & Omsorg. Riskanalys är gjord inför omorganisation av hälso- och sjukvården i kommunen. Omvårdnadsansvaret för distriktssköterskor är 40-50 vårdtagare. Förändrade roller där alla professioner arbetar mer förebyggande och gränsöverskridande kan medföra en risk för otydliga uppdrag. Då sjuksköterskorna på särskilda boende arbetar 07.00-17.00 blir det en övertalighet på sjuksköterskor dagtid. Risken är att det kan bli mer svårrekryterat på kvälls/nattetid. För att undvika risk för vårdtagare genomförs att fortlöpande mätningar av vårdtyngd och avvikelser relaterade till omvårdnadsansvar att göras. ÅRETS VERKSAMHET Viktiga åtgärder för att öka patientsäkerheten Senior Alert Registreringen har ökat under året. Men åtgärder ska utvärderas regelbundet vilket inte är fallet i dagsläget. Uppgiften att registrera ligger på teamen i respektive boende/hemvårdsområde. Registreringen och eventuella åtgärder för att säkra en god vård och omsorg för den enskilde ska öka till 100 % under 2014. Vård i livets slutskede Vård i livets slutskede ges inom ordinärt boende, på Galeasen och inom särskilt boende. Avgörande för var vården ges är den enskildes vilja och hur vården utformas i samråd med vårdtagaren, närstående, behandlande läkare och. Detta innebär att den enskilde som bor i ordinärt boende får möjligheten att vårdas i sitt eget hem så länge det känns meningsfullt. Många avlider också hemma. Det Palliativa teamet och Närsjukvårdsteamet samarbetar med kommunens hälso- och sjukvård i ordinärt boende som ett komplement och stöd till kommunens hemsjukvård. Effekten av samarbetet är mycket positiv, det är märkbart att stödet till sjuksköterskor och omvårdnadspersonal har ökat, läkemedelsordinationer och uppföljning av ex smärtlindring är smidigare och nära vårdtagaren. Vårdtagare och personal upplever en större trygghet i samband med vård i hemmet. För andra kan vård på Galeasen eller på Hospice Gabriel vara bästa alternativet. Här har palliativa teamet och närsjukvårdsteamet varit
8(13) positiva samarbetspartners för vård och omsorgspersonalen. Kortare ordinationsvägar och stöd i form av handledning och undervisning av såväl vårdtagare, närstående och personal har ökat tryggheten för vårdtagaren. Under hösten har fler personer valt att avsluta livet i hemmet vilket ställer ökade krav på hemsjukvård och hemvård. Palliativregistret har funnits under 2 år. Under 2013 har resultatet av registreringen i Palliativregistret förts ut i verksamheten via enhetschefer. Lidköping har registrerat ca 71 % av alla avlidna i kommunen (siffran anger inte enbart kommunens resultat utan även andra vårdgivares). De förbättringsområden som identifierades under 2012 kvarstår även 2013 som förbättringsområde. Förbättringsområdena är efterlevandesamtal, brytpunktsamtal och smärtskattning. Arbete med resultaten pågår i alla områden där enhetscheferna är ansvariga för förändrings/förbättringsarbetet i varje område. Multisjuka äldre Närsjukvårdsteamet arbetar tillsammans med länssjukvård, primärvård och kommunen i Lidköpings kommun. Kommunen tillhandahåller en plats på korttidsavdelning då den sociala tryggheten sviktar i hemmet. Kommunen har ett mycket gott samarbete med närsjukvårdsteamet på samma sätt som Palliativa teamet. Läkarmedverkan i hemsjukvården En läkare arbetar 40 % med läkarsamverkan i hemsjukvården hos de vårdtagare som är inskrivna i hälso- och sjukvård. Detta har medfört att läkemedelsavstämningar, akuta frågeställningar medicinska vårdplaner och hälsokontroller har kunnat genomföras i hemmet. Även här upplever vårdtagare såväl som distriktssköterskor en ökad trygghet och kvalitetsförbättring. Läkemedelshantering Läkemedelshanteringen inom särskilt boende bör enligt författning genomgå en extern granskning varje år. Granskning har gjorts i sex olika läkemedelsförråd. Resultatet visar att kommunen har bra riktlinjer och rutiner kring läkemedelshanteringen. Hanteringen av läkemedel på de enheter som har granskats fungerar bra. En enhet behöver se över läkemedelshanteringen och dokumentationen. Läkemedelsavstämning Läkemedelsavstämning görs minst en gång per år inom de olika boendeformerna utifrån fastställd rutin som innefattar symptomskattning, provtagning och läkargenomgång av fysisk och psykisk status. Vid genomgången deltar vårdtagare/anhörig (om de vill) kontaktperson, sjuksköterska och läkare, farmaceut konsulteras vid behov. I ordinärt boende utför hemsjukvårdsläkaren läkemedelsgenomgångar i samband med hembesök enligt samma rutin som i äldreboende osv. I övrigt är det den behandlande läkaren som utför läkemedelsgenomgången.
9(13) Avvikelsehantering Rutinen för avvikelser och synpunkter är känd i verksamheten. Inträffad avvikelse ska snarast rapporteras i Procapita. Avvikelsehanteringen görs avseende fallolyckor, läkemedel via omvårdnad och rehabilitering samt teknisk avvikelse i Procapita. Områdescheferna i verksamheten arbetar med kvalitetssäkring utifrån deras respektive område. Det underlättar även utredningsarbetet och blir en kvalitetssäkring på respektive område. Fallavvikelse Totalt har178 fall föranlett någon form av observation eller åtgärder av sjuksköterska eller läkare. Läkemedelsavvikelser Under året har 69 läkemedelsavvikelser (inklusive avvikelser från Regionen och Apotek) rapporterats. Avvikelser till annan vårdgivare har minskat i jämförelse med förra året, fortfarande är bristande dokumentation från annan vårdgivare som innebär en risk för vårdtagaren. Regionen har infört en ny leverantör av dos-dispenserade läkemedel maj 2013. De har varit stora problem med leveranser och fel delade läkemedel från och med start av den nya leverantören. För att säkerställa att vårdtagaren får rätt läkemedel på rätt tid har kommunen gjort flera åtgärder: Förstärkning av sjuksköterskor vid försenade leverans för delning och kontakt med läkare för ny ordination Enligt IVO kontroll av hela leveranser av läkemedel så att de stämmer med ordination Enligt VästKom använda ordinationshandling i PASCAL för kontroll av uppdelade läkemedel Hela förpackningar tas ut från lokalt apotek för att garantera att vårdtagaren får läkemedlet Lex Maria En Lex Maria anmälan har skett under året. En vårdtagare som har tagit sitt liv. Händelsen anmäldes till IVO (Inspektionen för vård och omsorg). Under hösten har utbildning inom området erbjudits till all personal i kommunen Föreläsare var Mikael Romild och föreläsningen hette Psykisk livräddning. Rutinen som kommunen arbetar utifrån för att förhindra suicid har lyfts till all vård- och omsorgspersonal. Trepartsgrupper som ska arbeta med samverkan av psykiatriskvård har tagit upp frågan och kommer att fortsätta diskussionerna nästa år.
10(13) Hantering av klagomål och synpunkter Lidköpings kommun har avtal med patientnämnden i Mariestad. Återkoppling sker direkt i samband med inlämnandet av klagomål, vid årligt dialogmöte och genom skriftlig rapport. Inga ärenden har inkommit under året. Alla innevånare i kommunen har möjlighet att delge sina synpunkter via synpunkts program på intranätet, skriftligt eller muntligt till personal inom kommunens verksamhet. Ansvarig chef ansvarar för att utredning och återkoppling sker. Egenkontroll Alla granskningar ska planeras och utföras årsvis, de ska spegla verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet och utgå från lagar och förordningar. Kvalitetsgranskning Dialogmöten har genomförts med teamen i alla enheter inom Vård & Omsorg. Det som belystes var organisation och ledning, bemötande/- kunden i fokus, professionellt samarbete kring den enskilde, fel och brister/avvikelsehantering, personal och kompetens, säkerhet och ekonomi. Internkontroll Avser avvikelser, synpunktshantering, öppna jämförelser, kvalitetsundersökningar m.m. Dessa ska värderas och handlingsplaner ska upprättas i verksamheten för att säkra en god och säker vård. Kvalitetsledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt socialstyrelsens författning SOSFS 2011:9 har reviderats inom hälso- och sjukvård. Kvalitetsledningssystemet ska vara känt i verksamheten och arbetas utifrån i alla professioner. Försörjning av tjänster, produkter och teknik Rutinen för handhavande av medicinsktekniska produkter ska vara känd. All personal som handhar en medicinteknisk produkt ska ha tillgång till bruksanvisning. Information sker vid anställning och inträffad avvikelse ska rapporteras snarast i Procapita samt när hjälpmedel är inblandat Läkemedelsverket. Spårbarhet Loggning av journalhandlingar ska göras en gång i månaden enligt rutin. Journalgranskningar ska göras en gång om året samt vid avvikelse eller annan orsak. Ingen avvikelse har hittats i samband med loggar under året. Hälso- och sjukvårdsjournal/dokumentation Dokumentationsguppens arbete har utvecklats. Deltagare är två sjuksköterskor en arbetsterapeut och en sjukgymnast. Dessa har på börjat samarbete med att förena dokumentationsträdet i Procapita+ för
11(13) att dokumentera i en sammanhållen journal. Under hösten har utbildningar startats för att all hälso- och sjukvårdspersonal ska dokumentera i en journal. Tidigare har arbetsterapeuter och sjukgymnaster dokumenterat i PMO (journalsystem) och sjuksköterskor i Procapita+. PMO kommer att avslutas 1 januari 2014. Journalgranskning av arbetsterapeuters och sjukgymnasters dokumentation har gjorts i september 2013. Granskning av hälso- och sjukvårdsjournaler (sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster) Syfte Syftet för granskningen av journalerna är att kvalitetssäkra dokumentationen enligt lagkrav, stärka arbetet med omvårdnad/- vårdprocessen, skapa underlag för en pedagogisk diskussion, skapa gemensamma dokumentationsrutiner samt lyfta fram förbättrings- och problemområden. Fokus i 2013 års journal granskning har varit att identifiera likheter och olikheter i de olika journalsystemen PMO och Procapita+ för att samordna all hälso- och sjukvårdsdokumentation i Procapita. Tillvägagångssätt Granskningen utfördes av medicinskt ansvarig sjuksköterska samt fyra representanter från dokumentationsgruppen. Granskningen gjordes under tre dagar och omfattade hela kommunens verksamheter inom hälso- och sjukvård. Totalt granskades 52 journaler (26 personer) utifrån sjuksköterskans dokumentation i Procapita och arbetsterapeut/ sjukgymnast i PMO. Urvalet skedde genom sökning inom de olika verksamhetsområden kommunen ansvarar för demens, hemsjukvård, korttidsvård, LSS, personlig assistans, psykiatri, växelvård och äldreboende. Journal nr åtta i varje grupp granskades. Resultat I de journaler som var förda av arbetsterapeut och sjukgymnast var det lättare att följa vårdplanen (kan bero på dokumentation i annat journalsystem). De viktigaste uppgifterna i sjuksköterskjournalen var i fyllda med det var svårt att hitta vårdplanen. Förbättringsområde Utveckla dokumentationen av vårdplan men mätbara mål och delmål sam utvärdering av dessa. Vidare kommer under 2014 kollegiala granskningar att genomföras för att få en enhetlig struktur och därmed bättre läsbarhet. Hygien/smittskydd
12(13) Infektionsläget under vintern 2012-2013 var lugnt. Få utbrott av gastroenterit på ett äldreboende bland vårdtagare och personal rapporterades under vinterhalvåret. Liksom föregående år har under hösten influensavaccinering erbjudits till samtliga vårdtagare inom äldre- och demensboenden, totalt 258 vårdtagare har vaccinerats. Av dem som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård och som inte kan ta sig till vårdcentral, har 218 personer vaccinerats. Kostnaden har den enskilde stått för på motsvarande sätt som vid vaccination på vårdcentral (100 kronor för riskgrupp). Enligt Västra Götalandsregionens rekommendationer har personal inom vård och omsorg erbjudits influensavaccination, 223 personer har accepterat erbjudandet. Trycksårs studie Studien genomfördes under vecka 15-16 2013 som en prevalensstudie. 434 personer tillfrågades om medverkan och 388 personer tackade ja till medverkan. Syftet med tycksårsstudien var att inventera eventuella trycksår hos vårdtagare i äldreboenden samt korttidsvård, resultatet ska ligga till grund för förbättringsarbete för att minska risken för trycksår. Förbättringsarbetet ska kopplas till ett åtgärdsprogram ex. Senior Alert. Vid uppkommit trycksår ska vårdplanering i tvärprofessionellt team genomföras för att planera vården. Trycksår graderas enligt nationell skala i fyra grader där grad: 1. Rodnad på huden som inte bleknar vid tryck 2. Blåsbildning eller avskavd överhud 3. Utvecklat sår som även omfattar underhuden 4. Vävnadsskada som även omfattar muskel-, ben och/eller stödjevävnad Av de 388 personer som deltog hade 64 ett eller flera trycksår 17,7 % en minskning sedan 3011 då resultatet var 21 %. De vanligaste lokalisationerna av trycksår var fot och häl. (Resultatet anges i % här nedan och jämförs med 2011 års studie) År 2011 År 2013 Grad 1 13,4 12.1 Grad 2 4,1 4,8 Grad 3 2,0 1,6 Grad 4 1,3 0,7 I studien redogjordes även för vilken risk varje person hade att utveckla trycksår. Metoden som användes var Modifierad Nortonskala (MNA) där frågor om psykisk status, fysisk aktivitet, rörelseförmåga, näring- och vätskeintag, inkontinens och allmäntillstånd skattas. Vid
13(13) resultat 20 poäng eller högre löper personen en ökad risk för tryckskada. Resultatet av riskbedömningen enligt MNA som gjordes på de som deltog i studien kan ses här nedan. (Resultatet anges i % resultatet 2013 jämförs med 2014 års resultat) Poäng MNA 2013 2011-20 12 7,6 21-24 5,4 5,0 25-3,6 3,2 Man kan se en förbättring av antal trycksår och allvarlighetsgrad 2013 i jämförelse med studien 2011. Samverkan Utveckling av vårdsamverkan kring de mest sjuka äldre har fortsatt. Tidigare har samarbete skett med närsjukvårdsteam och palliativt team bestående av läkare och sjuksköterskor som inriktar sig på hemsjukvård. Under året har avtalet med läkarmedverkan följts. Det som har framkommit i verksamheten är att det på vissa områden växlat läkare ofta samt vid speciellt under sommaren har telefonronder eller utglesade ronder gjorts på grund av läkarbrist, vilket inte medför kontinuitet för vårdtagaren. Avvikelser avseende samverkan följs kontinuerligt och tas upp på samverkans möten med Närhälsan och Hamnstadens vårdcentral fyra gånger per år. Övrig samverkan Patientnämnden Närhälsan Västra Götalandsregionen Hamnstadens vårdcentral Apoteket Centrum för läkemedelsnära produkter inom Västra Götalandsregionen. Innefattar diabetes, inkontinens, särskilda näringsprodukter och stomi. Reformerat tandvårdsstöd till äldre och funktionshindrade Tandvårdsenheten Västra Götalandsregionen Kommunförbundet Skaraborg möten för medicinskt ansvariga sjuksköterskor Trepartsgrupp, psykiatri