Maskinskrivningsteknikens vara eller icke vara? Helene Hansson IT och hälsa i arbetslivet våren Handledare Maria Boström Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhus, Göteborg 1
Bakgrund Jag har arbetat som läkarsekreterare i 3 år och när jag gick min utbildning 1975 var kravet för inträde att man hade erfarenhet och utbildning i maskinskrivning. När sjukvården nu börjar datoriseras finns inga krav om utbildning i maskinskrivning utan datorer köps in och installeras på våra arbetsplatser. I litteraturen som jag har läst Datorn i arbetsmiljön (1) finns beskrivet hur viktigt det är med ergonomi och att programvarorna anpassas efter oss människor som skall arbeta med programmen samt vikten av utbildning i nya programvaror. Ingenstans står det rapporterat om hur kunskaper i att skriva på ett systematiskt sätt på våra datorer påverkar arbetet. Min erfarenhet är att läkarsekreterarna följer det standardiserade maskinskrivningssättet när man skriver på datorn medan övrig personal skriver osystematiskt och det verkar ibland ta mycket tid att hitta tangenterna som skall användas och många verkar stressade över att man inte hittar rätt tangent. Jag har därför ofta funderat över om utbildning i maskinskrivningsteknik skulle kunna hjälpa personal som inte har bra skrivteknik att istället för att koncentrera sig på tangentteknik koncentrera sig på vad man skriver och vad patienterna säger och att man även uppnår en högre snabbhet i skrivandet. Syfte Jag skulle vilja undersöka hur sjukvårds- och tandvårdspersonal upplever att skriva på en dator och om de känner behov av utbildning i tangentteknik. Metod och urval Metoden som jag använder är utfrågning med hjälp av enkäter. Eftersom jag arbetar på Bollebygds vårdcentral bestämde jag mig för att dela ut enkäter till personal på distriktsläkarmottagningen, arbetsterapin, barnmorskemottagningen och folktandvården. Majoriteten av personalen som arbetar vid distriktsläkarmottagning, barnmorskemottagningen och arbetsterapin har arbetat vid datorer i cirka år medan personalen på folktandvården under senaste året har fått datorer. Tidigare fanns datorer endast i kassan på folktandvården. Det är alltså en stor skillnad mellan personalkategorierna i fråga om datavana. På Bollebygds vårdcentral arbetar läkare, distriktssköterskor, undersköterskor, läkarsekreterare, kanslister, barnmorskor, arbetsterapeuter, tandläkare, tandsköterskor och tandvårdsbiträden. Varje fredag har vi personalmöte med personal från distriktsläkarmottagningen, arbetsterapin och barnmorskemottagningen. Vid ett sådant möte informerade jag om min utbildning och mitt arbete och delade ut enkäten med ett försättsblad. När det gäller folktandvården hade jag kontakt med verksamhetschefen och frågade om man kunde hjälpa mig med undersökningen. Man ställde sig positiv till detta och fick nio enkäter till tandvårdspersonalen. På vårdcentralen finns även tre lokalvårdare och en vaktmästare, dessa använder inte datorer som arbetsredskap och vid samtal med dem beslöt jag att inte dela ut några enkäter till dem. Vid vårdcentralen finns även ett Apotek men personalen är inte knutna till samma arbetsgivare som övrig personal och jag beslöt att inte undersöka deras skrivteknik i detta läge. Personalens ålder, utbildningsnivå och utbildning i maskinskrivning var grundfrågor i enkäten. Därefter frågade jag om de känner behov av utbildning i maskinskrivning, hur de upplever att skriva på maskin, om de behöver leta efter bokstavstangenterna samt om de upplever att de får nack/skulderbesvär när de skriver på datorn.
Därefter ställde jag frågor om hur många timmar de arbetar per vecka och hur många timmar per vecka de arbetar vid datorn på jobbet. Sista frågan jag ställde handlade om hur många timmar per vecka de arbetade vid datorn hemma för att få en uppfattning om totaltid datorarbete. Resultat 33 enkäter delades ut totalt och ifyllda enkäter har kommit in, två lämnades in som inte var ifyllda från tandvården. Svarsfrekvensen är alltså 78%. Drygt hälften av personalen som har svarat ligger i åldersnivån -55 år och mer än hälften av de som svarat har högskoleutbildning. Åldersstruktur 15 1 5-35 3-5 -55 5-5 Ålder 1 personer har fått utbildning i maskinskrivning medan 1 inte har fått det. Någon har lagt till i sitt svar att utbildningen var på -talet. 18 personer anser sig inte ha behov av någon utbildning i maskinskrivning medan 7 stycken känner behov av utbildning och en person har inte svarat på frågan. Behov av utbildning 15 1 5 Ja Nej Inget svar Hälften av de som svarat upplever inte alls att de är stressade av att skriva på maskin och nio stycken upplever sig lite stressade, tre måttligt stressade och en anser att det är mycket. 3
Att skriva på maskin 1 1 1 8 Mkt Måttl Lite Inte alls Tolv stycken av dem som svarat letar ibland efter bokstavstangenterna, sju letar nästan aldrig, fyra letar ofta och två letar nästan alltid. På frågan om de känner av nack/skulderbesvär när de skriver på datorn så svarade 13 att de nästan aldrig eller aldrig känner av besvär, åtta ibland och fem ofta. Ingen hade svarat att de nästan alltid eller alltid känner av nack/skulderbesvär. Nack/skulderbesvär 1 1 1 8 Nästan alltid Ofta Ibland Nästan aldrig eller aldrig Arton personer arbetar 31- timmar i veckan, sex stycken 1-3 timmar och två stycken 11- timmar. Ingen arbetar -1 timmar i veckan. Av dessa arbetar två stycken 31- timmar i veckan vid datorn, fem stycken arbetar 1-3 timmar i veckan vid datorn, tio stycken 11- timmar och nio stycken -1 timmar. Datortid arbetet 1 1 8-1 11 till 1-3 31 - Timmar Av svaren framgår att 3 stycken arbetar -5 timmar vid datorn hemma och tre stycken -1 timmar. Diskussion När det gäller utbildning så har några kryssat i både grundskola, gymnasieutbildning och högskola. Jag har markerat den högsta utbildningsnivån i resultatet. Vid frågan om utbildning i maskinskrivning har någon svarat nja och jag har registrerat svaret som nej eftersom man
även har kryssat i nej-rutan men inte ja-rutan. Vad man förstår av svaren arbetar majoriteten av de som svarat mindre än timmar i veckan vid datorn och sju stycken mer än 1 timmar i veckan och i den gruppen bör läkarsekreterarna vara. Enkätsvaren tyder på att de flesta inte känner sig speciellt stressade av att använda datorn i sitt arbete och att man för det mesta hittar till rätt bokstäver. Resultatet av enkäten visar att det inte är så många som känner att de behöver någon utbildning i maskinskrivningsteknik utan de flesta känner att man klarar sitt arbete vid datorn bra. De flesta känner sig inte stressade att arbeta med datorn och man upplever inte besvär i nack/skulderregionen som kännetecknas som stressrelaterade. I min enkät tog jag inte upp frågan om man med en bättre teknik trodde att man skulle kunna skriva snabbare eller om man med en bättre maskinskrivningsteknik skulle kunna koncentrera sig mera på uppgifter från patienter etc. Jag kände att om jag hade skrivit dessa frågor så kunde de leda till att man inte svarade på enkäten eftersom det kan uppfattas som om man skall arbeta snabbare än vad man gör idag eller att man skall uppfatta det som om man missar uppgifter från patienter för att skrivtekniken inte är perfekt. En fundering jag får när jag sammanställer enkätsvaren är har man skaffat sig en teknik själv som man tycker fungerar och är nöjd med den? Jag trodde att jag skulle få fler svar att man kände sig stressade när de använde datorn än vad jag har fått in. När jag ser olika personalgrupper ute på vårdcentralen arbeta vid datorn upplever jag dem ibland som stressade över datorerna och att de känner sig irriterade över att de inte har den kompetens som behövs för att använda datorn på rätt sätt. I enkätsvaren framkommer dock inte detta riktigt men det kan ju bero på att jag har samlat all personal både de som har utbildning i maskinskrivningsteknik och inte och att man med det slår ut resultatet så att det ser ut som om man är nöjd med den teknik man har. Det finns dock några i undersökningen som upplever att de inte hittar tangenterna och letar efter dem och jag har undersökt vilka möjligheter det finns till utbildning i tangentteknik. Via min handledare Maria Boström fick jag kontakt med Anne Clausén som är sjukgymnast/ergonom på Kronhushälsan i Göteborg. Hon har skrivit ett projektarbete Samspel mellan användare och tangentbord (). I detta projektarbete har hon tittat på en interaktiv utbildning i tangentbordsteknik som heter CD Bach. En utbildning som beskrivs som humoristisk och avkopplande och inlärningen kan ske utan större ansträngning. Information om CD Bach finns på Klick Data AB:s hemsida men enligt Anne Clausén har man slutat tillverka CD:n. Via internet hittade jag två andra utbildningar i touchmetoden (ett system för att hantera tangentbordet där varje finger har ett bestämt arbetsområde och som därför möjliggör skrivande utan att titta på tangentbordet ) från Typing Campus och Typing Master där man kan ladda ner demoversioner av utbildningsprogram. 5
Mall över fingersättning på tangentbordet. I en artikel av Rose-Marie Eriksson (3) som finns på Typing Campus hemsida finns nedanstående att läsa: De som redan använder en effektiv tangentbordsteknik och skriver med alla tio fingrarna kan inte förstå att vissa väljer att "knappa sig runt i IT-samhället i valstakt" (Computer Sweden, Varför vill de inte rocka sig runt i stället? De som hackar sig fram på tangentbordet likt en hackspett med några få fingrar per hand kan inte heller förstå varför de borde lära sig att skriva med alla fingrar. De tycker ofta att de klarar sig bra ändå. Resultatet av min undersökning visar nog på detta man klarar sig bra ändå utan utbildning i tangentbordsteknik. Det man då inte vet är att man skriver cirka fem gånger bättre genom att använda touchmetoden än att skriva med pekfingervalsen TypeQuick, Why learn to touch type?, 1-1-15), man sparar tid och pengar, minskar arbetsskadorna och motverkar stress enligt Rose-Marie Erikssons artikel som hänvisar till Ösgård, I., Behövs fingerfärdighet? ; Dagens sekreterare, nr 1,, s 1-1). I Anne Clauséns magisteruppsats påtalar hon vikten av att man redan i grundskolan skulle ha utbildning i tangentbordsteknik för att detta har alla igen när man börjar arbeta med datorer i arbetslivet och detta håller jag helt med om. Har man nu ändå börjat att arbeta med datorer och känner sig stressad och frustrerad av att inte ha en bra tangentbordsteknik kan man satsa lite tid på att lära sig touchmetoden via något program på internet eller via det humoristiska CD programmet Bach om det nu går att få tag i. Referenser Datorn i arbetsmiljön. Prevent. Femte upplagan. Anne Clausén, Samspel mellan användare och tangentbord. Projektarbete Kognitiv kurs. Arbetslivsinstitutet i Solna i samarbete med Linköpings och Lunds tekniska högskolor. Rose-Marie Eriksson. Touchmetoden. Artikel. www.typingcampus.se/resurser/artiklar/touchmetoden.php