Anvisning till blankett VP404 Portföljinvesteringar i utlandet Fonders innehav Februari 2015
2(5) Svenskt portföljinnehav - Anvisningar till hur man besvarar blankett VP404 Undersökningen mäter svenska placerares totala innehav av utländska portföljinvesteringar per den 31 december 2014. Den riktar sig till tre olika kategorier av rapportörer; slutplacerare, fondförvaltare och depåförvaltare. Vissa företag kan erhålla mer än ett formulär. T.ex. kan en bank erhålla ett formulär för eget innehav samt ett formulär för "hushållens" depåinnehav. Samtliga formulär ska besvaras och skickas till Statistiska centralbyrån även i de fall inget finns att rapportera. Anvisningarna nedan avser blanketten VP404 fonders innehav. Uppgifterna avser innehav av utländska värdepapper i sverigeregistrerade fonder som rapportören förvaltar. Ingår rapportören i en koncern avser rapporten utländska innehav i samtliga svenskregistrerade fonder koncernen förvaltar. Sist i rapporthäftet ska de fonder som bidrar med innehav till rapporten specificeras. Innehav av utländska värdepapper Med utländska värdepapper avses värdepapper emitterade av juridiska personer och organisationer med utländsk adress. Värdepapper emitterade av utländska dotterbolag till svenska företag betraktas således som utländska värdepapper. Med svensk placerare avses här juridiska personer och organisationer som har svensk adress. Svenska dotterbolag till utländska företag betraktas således som svenska placerare. I rapporten ska värdepappersinnehaven, med undantag för fonder, fördelas på emittentland, dvs det land där emittenten har sin postadress. Landfördelningen sker således inte utifrån den marknad där värdepapperet är emitterat. Fonder fördelas till det land där fonden är registrerad. Värdepapper emitterade av internationella organisationer fördelas till koden för den specifika organisationen och fördelas således inte till det land där organisationen har sin adress.
3(5) Sverigeregistrerade fonder Det totala innehavet av utländska värdepapper i rapportörens Sverigeregistrerade fonder fördelas till emittentland och på respektive värdepappersslag, aktier eller räntebärande värdepapper, enligt kalkylblad Värdepapper VP404. Om någon av rapportörens Sverigeregistrerade fonder har andelar i en utlandsregistrerad fond fördelas dessa andelar till det land där fonden är registrerad och rapporteras som portföljaktier oberoende av vilka värdepapper den utlandsregistrerade fonden placerar i. Räntebärande värdepapper (Sverigeregistrerade fonder) Förfrågan om räntebärande värdepapper inkluderar: obligationer, som omfattar i huvudsak alla långfristiga instrument (med en ursprunglig löptid längre än ett år), med fast eller rörlig ränta, indexobligationer, s k nollkupongare, långfristiga notes, konvertibla skuldebrev, förlagsbevis, asset backed securities; penningmarknadsinstrument som omfattar i huvudsak alla kortfristiga instrument (med en ursprunglig löptid lika med eller mindre än ett år), såsom växlar, olika slag av certifikat, kortfristiga notes; räntebärande värdepapper som har sålts under repoavtal; och räntebärande värdepapper som har lånats ut under avtal om värdepapperslån(se not 2). Förfrågan inkluderar inte: optioner, terminer och andra derivatinstrument; räntebärande värdepapper som köpts under repoavtal; och räntebärande värdepapper som har erhållits under avtal om värdepapperslån (se not 3). Portföljaktier (Sverigeregistrerade fonder) Förfrågan om utländska portföljaktier inkluderar: aktier, både noterade och onoterade (se not 2); andelar som rapportörens Sverigeregistrerade fonder har i fonder som är registrerade utomlands; aktier som sålts under repoavtal; aktier som har lånats ut under avtal om aktielån (se not 3); depåbevis (se not 4); och utländska aktier som kan handlas på Stockholmsbörsen (se bifogad lista). Förfrågan inkluderar inte: optioner, terminer och andra derivatinstrument; aktier som köpts under repoavtal; och aktier som har erhållits under avtal om aktielån (se not 3).
4(5) Valutafördelning av räntebärande värdepapper Här anges valutafördelningen på utländska räntebärande värdepapper, fördelat på värdepapperstyp och sektor. Fördelningen görs på CHF, EUR, GBP, JPY, USD, SEK samt övriga valutor. Det som efterfrågas är emissionsvaluta, dvs den valuta som värdepappret gavs ut i. Hänsyn ska ej tas till valutaswappar. Kontrollera detta extra noga då valutan är SEK, detta är oftast inte emissionsvalutan. Fördelningen per valuta ska anges som en procentandel av det totala värdet på tillgångarna för respektive värdetyp och sektor. Tillsammans ska varje rad summera till 100 procent. Noter 1. Fonder Det totala andelsvärdet i fonder som är registrerade utomlands fördelas till det land där fonden är registrerad och rapporteras som aktier oberoende av vilka värdepapper fonden placerar i. Andelar i svenska fondbolags fonder, som är svenskregistrerade ska inte inkluderas i rapporten. 2. Värdering Innehaven av utländska aktier och räntebärande värdepapper ska värderas till marknadsvärde. Det nominella värdet eller bokfört värde ska inte anges. Marknadsvärdet ska anges i svenska kronor. Belopp i utländsk valuta omräknas till SEK enligt valutakurs vid stängningen den 31 december 2014. Undantaget gäller onoterade aktier som i första hand rapporteras med ett skattat marknadsvärde. Skattningen kan ske med hjälp av PE-tal eller årets utdelning. I de fall där detta ej är möjligt anges det nominella värdet. Det måste framgå i rapporten vilken metod som används samt att det är fråga om onoterade aktier. 3. Behandling av värdepapper under repoavtal och värdepapperslån värdepapper erhållna under repoavtal och värdepapperslån ska inte ingå i rapporten; värdepapper som sålts under repoavtal och värdepapperslån ska inkluderas och ingå som innehav i rapporten; värdepapper som erhållits under repoavtal eller värdepapperslån och som sedan sålts vidare till en tredje part ska rapporteras som ett negativt innehav, en kort position; och all värdering av värdepapper under repoavtal eller värdepapperslån avser marknadsvärdet vid stängning den 31 december 2014.
5(5) 4. Behandling av depåbevis Depåbevis landfördelas utifrån den landtillhörighet emittenten av det underliggande värdepapperet har. Finansiella mellanhänder ska inte rapportera innehav av underliggande värdepapper mot vilka depåbevis har utfärdats, men för det fall att depåbevis har utfärdats före det att den finansiella mellanhanden har erhållit motsvarande underliggande värdepapper ska det finansiella institutet rapportera ett negativt innehav i det underliggande värdepappret. 5. Behandling av stripped securities Stripped securities (strips) är värdepapper som har blivit omvandlade från att innehålla löpande räntekupongbetalningar och en nominell betalning vid förfall till att bli en serie av nollkupongare med löptider som svarar mot datumen för kupongbetalningarna och förfallodatumet. Om betalningsansvaret för serien av nollkupongare kvarstår hos den ursprunglige emittenten ska värdepapprens landtillhörighet vara densamma som för den ursprunglige emittenten. Om däremot serierna av nollkupongare har emitterats av ett annat företag i dess eget namn, ska värdepapprens landtillhörighet vara densamma som för företaget som emitterat serien. Av det följer att företaget som emitterat värdepappersserien, ska rapportera sitt innehav av det underliggande värdepappret för det fall att det har en utländsk emittent. Serier (strips) med en ursprunglig löptid som är mindre än ett år klassificeras som penningmarknadsinstrument. Vid frågor angående undersökningen ring gärna; Ida Gustafsson 08-506 943 45 Sharareh Behrooz 08-506 947 68 Janina Karlsson 08-506 948 69 eller skicka e-post till pi@scb.se