Projektstart 2011-08-01 Projektslut 2014-07-31. Kommuner som omfattas av projektets åtgärder: Örnsköldsvik, Härnösand, Kramfors, Nordmaling och Umeå



Relevanta dokument
Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Scenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

Uppdrag till Västtrafik

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland

Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Internationellt program för Karlshamns kommun

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Näringslivsprogram

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg

Policy och riktlinjer för resor i tjänsten. Policy för resor i tjänsten

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet

Handledning för upphandling av projektutvärdering

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Policy för internationellt arbete

MM = steg 1 i Fyrstegsprincipen

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Vår resepolicy i praktiken

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik

Backcasting. 2. Kartläggning. 1. Målformulering. 3. Åtgärder

Fördjupad Projektbeskrivning

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget

Remissvar på nationell plan för transportsystemet KS-2013/634

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Bilaga 1 Dnr KTN

Vägverket 1. Hej!

Satsa på kollektivtrafiken

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

X-MaTs populärversion av slutrapporten 2010

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Varför Hur upprättar man man en en kommunal rese- och mötespolicy?

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Utmaningar: Resande med buss- och tågtrafik. Förändra attityderna till kollektivt resande Anpassa kollektivtrafikutbudet till olika målgrupper

Handling för tillväxt... 2

LEADER Göteborgs Insjörike

Analys av Plattformens funktion

vår hälsa länets möjlighet

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Energistrategi. Älvkarleby kommun

ÖSTGÖTAREGIONEN Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge Sara Persson, Region Skåne

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

Johanna Ingre, Processledare Hållbar Samhällsbyggnad. Klimatsmart Borlänge Energi- och klimatstrategi

Antagen av kommunfullmäktige , 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Missiv Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra Götaland

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni Göteborg Göteborgs Stad Trafikkontoret

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för resor

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Erfarenhet av cykel.

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

KOLLEKTIVTRAFIK STÖD FÖR KLIMAT OCH TILLVÄXT

Trafikkontoret i Göteborg. Fotograf: Klas Eriksson

Nationella jämställdhetsmål

Verksamhetsplan

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION

Lönepolicy. Landskrona stad

Hållbara resor. resepolicy för Norrmalms stadsdelsnämnd Juni stockholm.se

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå,

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.

Personalpolicy i Hultsfreds kommun

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun

Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna POSITIONSDOKUMENT

Industriell plattform för leverantörer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Testresenärer på Öresundståget

Trafikverket, Borlänge

Transkript:

Hållbart resande i Örnsköldsviksregionen Projektstart 2011-08-01 Projektslut 2014-07-31 Kommuner som omfattas av projektets åtgärder: Örnsköldsvik, Härnösand, Kramfors, Nordmaling och Umeå Samarbete sker med följande projekt/program. Bästa Resan - Eu-projekt, Projektägare, Länsstyrelsen i Västernorrland BeeGreen Umeå Eu-projekt, Projektägare, Umeå kommun 1

Projektbeskrivning Bakgrundsbeskrivning Örnsköldsvik utgör idag ensamt en funktionell arbetsmarknadsregion. In- och utpendlingen är extremt låg i ett nationellt perspektiv. Örnsköldsvik kommun, tillika LA-region, har närmare 55 000 invånare. Kommunen beskrivs ofta som en industrikommun, med bl.a. BAE Systems, Hägglunds Drives, M-Reals massa- och pappersbruk, och Domsjö Utvecklingsområde. Genom både Mittuniversitetet och Umeå universitet bedrivs decentraliserad utbildning både enstaka kurser och utbildningsprogram - i Örnsköldsvik. Avståndet från Örnsköldsvik till Umeå är 11 mil och till Sundsvall ca 15 mil. Större utpendlingsströmmar går till grannkommunerna i länet (Sundsvall, Härnösand och Kramfors, Sollefteå) och Umeå, och pendling till Örnsköldsvik sker från samma orter. In- och utpendling är i stort sett lika omfattande. Kommunens yta är 9370 km2 och därmed en av Sveriges till ytan största kommuner (10:e plats). Transportforskningsenheten vid Umeå universitet har kartlagt kollektivtrafikens möjligheter och betydelse för regionförstoring i glesa områden med utgångspunkt i Umeå, Lycksele och Örnsköldsviks lokala arbetsmarknadsregioner. En slutsats i rapporten är att regionens utpräglade stads- och landkaraktär kräver nya anpassade och innovativa lösningar för att möjliggöra en hållbar regionförstoring. Med öppnandet av Botniabanan 2010/2011 öppnas nu nya möjligheter för hållbart resande i Örnsköldsvik och längs Norrlandskusten. Men även problem uppstår vid en nyetablering av infrastruktur; tjuvstarten av Botniabanan har inneburit många inställda och försenade turer pga. nyttjande av nya signalsystem och tekniska problem med tågen varför det blir viktigt att proaktivt stimulera resande som upprättar förtroende och visar på möjligheter med regionförstoring inför den riktiga trafikstarten, rörande områden som näringsliv, arbetsmarknad, kultur/nöje, boende, turism. Parallellt med denna ansökan pågår i Umeåregionen insatser för ett hållbart resande. Med samverkan över länsgränserna finns stor potential för effektivt resursutnyttjande och samordningsvinster i kommunikationen mot medborgare och andra intressenter. Bilen är det färdmedel som dominerar i Örnsköldsvik, precis som i undersökningsområdet, oavsett ärende. I tätorten är därtill luftmiljösituationen idag otillfredsställande och ett åtgärdsprogram för att minska partikelhalten har tagits fram av kommunen, i samverkan med länsstyrelsen i Västernorrland och Trafikverket. Bristande framkomlighet och luftkvalitet är ett utpekat problem som prioriteras både inom EU:s tematiska strategi för stadsmiljö, såväl på nationell som på lokal och regional nivå. Propositionen Transportpolitik för en hållbar utveckling (1997/98:56) ställde krav på att i ökad utsträckning välja lösningar som utnyttjar befintlig väg på ett mer effektivt sätt och att planeringssystemet bör utformas så att det medger en samordning av, och avvägning mellan, olika typer av åtgärder inom transportsektorn. Föru en förbättrad luftkvalitet, som bidrar till ökad social hållbarhet, har kommunen (liksom länet) ett stort behov av att öka nivån på den fysiska aktiviteten i befolkningen för att komma tillrätta med invånarnas överviktsproblematik som kan generera ohälsa. Ökad aktiv transport påverkar såväl fysisk som psykiskt välbefinnande, och medför många vinster. Bl a ökad arbetsförmåga, som gynnar samhällsekonomin, i form av minskad sjukfrånvaro/ökad produktion. Mot bakgrund av bl.a. denna betoning av helhetssyn har Vägverket utarbetat den s.k. fyrstegsprincipen, enligt vilken förslag till lämpliga lösningar på identifierade problem, ska diskuteras och prövas på ett mera förutsättningslöst sätt än tidigare. I Steg 1 ska sådana åtgärder övervägas och prövas som kan påverka transportbehovet och valet av transportsätt. I Steg 2 prövas åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Det kan vara åtgärder som styrning, reglering, information, väginformatik och avgiftssystem. I detta projekt fokuserar vi på utveckling av Steg 1- och 2, enligt fyrstegsprincipen i det regionala transportsystemet Med ovan nämnda bakgrund och den resvaneundersökning som genomförts I Örnsköldsvik som utgångspunkt, skapas en projektorganisation vars uppdrag är att motivera resande att på ett säkert, miljöanpassat och hälsofrämjande sätt, både avseende arbetspendling, tjänsteresor, fritidsresor och till viss del fraktandet av gods, och därmed skapa förutsättningar för att hållbart resande inom och utanför kommungränsen. Projektets aktiviteter utgår till viss del från resultaten i projekten Bästa Resan som avslutas 20111231, samt Hållbart Resande i Umeåregionen. För att nå framgång i ett omställningsarbete mot ett hållbart transportsystem måste både motivationen till förändring och möjligheten att nyttja de nya alternativen öka. Detta når vi genom informationsinsatser samt genom att tillskapa alternativ som underlättar för individerna att välja det mest hållbara alternativet 2

Sammanfattande projektbeskrivning, innehållande mycket korta redogörelser för Syfte, Mål och Målgrupp Syftet med projektet är att främja hållbart resande i Örnsköldsvik och medverka till en regionförstoring genom en projektorganisation, som blir bestående efter projektets avslut. Projektet arbetar för att stimulera hälso-, integrations- och jämställdhetsfrämjande verksamheter samt att minska miljöpåverkan i det regionala transportsystemet i allmänhet och klimatproblematiken i synnerhet. Ett flertal arbetssätt och aktiviteter för att främja hållbart resande och generera förutsättningar för att omsätta innovativa idéer med inriktning på hållbara transportsystem.kommer att prövas och utvärderas för lämpliga målgrupper inom ramen för projektet och dess insatsområden. Det övergripande målet är att ställa om transportsystemet från bilberoende till kollektiva och aktiva transporter som buss/tåg samt gå/cykla. Alla aktiviteter följs upp årligen under projekttiden och utvärderas i bl a enligt Trafikverkets utvärderingsverktyg SUMO. Aktiviteterna utgör bedömningsunderlag för vilka insatser som kan omsättas i kontinuerlig verksamhet i regionen efter projekttiden. Målgruppen för hela projektet är invånare och företag som transporterar sig inom, samt till och från Örnsköldsviksområdet. Respektive delaktivitet i projektet fokuseras på olika målgrupper, vissa aktiviteter är riktade till en bred allmänhet och andra fokuserade på specifika målgrupper. Projektorganisation, Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning, Projektavgränsning Organisatoriskt avses projektorganisationen bestå av fyra informatörer/kommunikatörer med olika spetskompetens som arbetar med målgrupperna i de olika delaktiviteterna, både som informationsresurs och via omfattande uppsökande verksamhet i de planerade aktiviteterna på till exempel privata och offentliga arbetsplatser, i bostadsområden, hos företag etc. För att bli framgångsrik ska samarbetet kännetecknas av tydlighet beträffande: Ledningens engagemang. Resurssättning från respektive part. Uppföljning och utvärdering. Representation från båda könen. Styrgruppen består av representanter för finansierande parter i projektet och har ansvar att följa upp och besluta om projektets finansiella ramar. Kontinuerlig uppföljning/utvärdering och prioritering av de föreslagna aktiviteterna i projektet kommer också att ske i projektets styrgrupp. Referensarbetsgruppen utgör en rådgivande och stödjande resurs i projektet och består av samlad kompetens om hållbart resande i projektet från näringsliv, forskning och samhälle, inklusive en kommunal arbetsgrupp. Organisationsskiss Projektkontor: Personalen anställs inom projektet Hållbart resande genom Örnsköldsviks kommun. Projektägare: Örnsköldsviks kommun Styrgrupp: Representant från medfinansierande organisationer Referensgrupp/kommunikationsgrupp: Samlad kompetens om hållbart resande i projektet från näringsliv, forskning och samhälle, inklusive en kommunal arbetsgrupp, de deltagande arbetsplatserna. Projektets avgränsning sträcker sig till att omfatta Örnsköldsvik kommun som geografiskt område, samt några av de angränsande kommunerna utmed prioriterade pendlingsstråk för att också inkludera potential för framtida regionförstoring, inte minst i ljuset av Botniabanan som avsevärt förbättrar möjligheterna för hållbart resande i regionen. Fokus i projektet är också inriktat på persontransporter och specifikt hur informations- och kunskapshöjande aktiviteter hos allmänheten, i kombination med pågående och genomförda fysiska investeringar i infrastrukturen, kan förändra resbeteenden i en hållbar riktning, för ökad tillgänglighet och mobilitet i regionen samt minska miljöbelastningen. Som en sidoeffekt kommer trafiksäkerheten och folkhälsan att förbättras. Projektet består av ett antal aktiviteter spridda i tiden över hela projektperioden. För överskådlighet i projektet har vi delat in aktiviteterna i projektet i prioriteringsområden, som presenteras nedan, med startdatum och slutdatum samt beskrivning av de ingående aktiviteterna. Kontinuerlig uppföljning/utvärdering och prioritering av de föreslagna aktiviteterna i projektet kommer att ske löpande i projektets styrgrupp. Inom ramen för prioriteringsområdena planeras för samarbete mellan samhället och tillämpad forskning inom hållbart resande för att skapa förutsättningar för idéer att testas i pilotmiljöer. Framgångsrika piloter kan utgöra basen för nya företag i regionen inom hållbart resande, både inom tjänste- och produktutveckling. 3

Genomgående för alla prioriteringsområden blir att, utifrån identifierade behov, skapa möjligheter genom utveckling av de befintliga kommunikationerna eller att skapa nya förutsättningar. Till viss del kommer även mindre inköp av olika utrustningar/teknik att genomföras för att öka tillgängligheten för persontransporter inom regionen. Genomgående för alla prioriteringsområden är att de medverkar till att skapa ett jämställt transportsysten samt att alla aktiviteter ska ske i så stor samverkan som möjligt med kommunens etablerade organisationer, till exempel för integration med syfte att stärka utveckla ett hållbart resande för nyanlända och trygga och säkra lösningar för utsatta grupper. Prioriteringsområde 1: Arbets/fritidsresor En viktig förutsättning för detta aktivitetsområde är kommunikationen; både med företag, offentliga aktörer och på individnivå. En utgångspunkt för att denna kommunikation ska ske effektivt, är att projektet upphandlar en (webbaserad) tjänst som illustrerar konsekvenser av medborgarens dagliga resor i exempelvis tid, sträcka, kostnad, klimatpåverkan, egen hälsa etc. Detta verktyg fungerar då som en ingång till samtalet med aktivitetsdeltagarna om deras beteende ur ett hållbarhetsperspektiv. Med regionens förutsättningar med utpräglad stads- och landstruktur är förutsättningarna för samåkning intressanta. Aktiviteten syftar till att introducera ny teknik och metoder i verkliga trafikmiljöer. Utgångspunkten för detta arbete är att göra systemet väldigt enkelt och intuitivt för den enskilde individen att få tillgång till och bli en del av trygga och effektiva samåkningssystem, både som bilförare och medpassagerare. Båda parter ska enkelt kunna initiera ett samåkande, och dessu kunna göra det med väldigt kort planeringshorisont. Bilpool som koncept växer fram och flera aktörer planerar och genomför bilpooler idag i regionen. Aktiviteten syftar till att samla initiativen i regionen och fungera som plattform för introduktion av nya metoder och exempel som förenklar användbarheten av bilpooler, oavsett privat, offentlig eller ideell organisationsform. Både Örnsköldsviks kommun och Landstinget arbetar idag med att utveckla bilpooler med sin befintliga fordonsflotta. Ett antal pilotarbetsplatser, både privata och offentliga, tillfrågas att medverka i detta prioområde, som syftar till att både förbättra tillgängligheten till arbete för arbetskraften och vice versa för arbetsgivarna. Därmed ökar attraktiviteten hos företagen i regionen samtidigt som aktiviteten också främjar utvecklingen mot ett hållbart transportsystem i regionen. Arbetsplatserna medverkar genom att avsätta tid i projektet där fokus ligger på de anställdas resesituation och företagets tillgänglighet. Med hjälp av den upphandlade resvägskonsekvenstjänsten, kan respektive anställd gå igenom sin dagliga resväg och se vilka konsekvenser alternativa färdsätt ger för exempelvis ekonomin, hälsan eller miljön. Detta ligger också till grund för en konstruktiv diskussion med företagsledningen hur företagets arbete vad gäller hållbart resande till och från företaget kan utvecklas och om något eventuellt behöver ändras i hur infrastrukturen ser ut i anslutning till företaget. Försök med direktlinjer med buss till ett antal arbetsplatser kommer också att utföras på prov. En målsättning vid urval av arbetsplatser är att det ska vara en jämn fördelning mellan arbetsplatser som domineras av kvinnor eller män. En annan viktig målsättning med insatsområdet är att värdera hur uppsökande verksamhet till arbetsplatser (och ex. skolor) kan uppgraderas från pilotskala till att omfatta fler arbetsplatser. Mål: - minska andelen resor med bil. - göra Örnsköldsviks arbetsmarknadsregion större - öka andelen kollektivresenärer, cyklister samt gående - trygga och effektiva samåkningssystem (testresenärer, hälsotrampare, arbetarbussar) Prioriteringsområde 2: Tjänsteresor Med skiftande förutsättningar för kollektivtrafik i regionen syftar aktiviteten till att föra en dialog med företagen inom persontransportbranschen i regionen, exempelvis taxi, hyrbil, bilförsäljning, flygbolagen etc om hur de kan bidra till ett hållbart transportsystem i Örnsköldsviksregionen. Exempel på resultat av dialogen med transportbranschen kan till exempel vara gemensamma kampanjer för användandet/försäljningen av energieffektivare och bilar som drivs med el och/eller biobränsle, riktlinjer för hur transporttjänster upphandlas och hur andelen miljötaxi- och hyrbilar av det totala utbudet utvecklas i regionen. Aktiviteten syftar också till att kartlägga var de videokonferensutrustningar och annan liknande teknisk utrustning som främjar ett hållbart transportsystem finns och hur de nyttjas och om det finns föregångsarbetsplatser som fler kan ta efter för att effektivisera verksamheten och stärka konkurrenskraften i regionen. Transportrådgivning är en av de viktiga aktiviteterna för ändamålet. Mål: 4

- ökad andel miljöanpassade tjänsteresor (ersätta flyg, bil med buss/tåg, gå och cykla - ökad användning av hastighetsanpassningssystem, ruttoptimeringssystem och alkolås i tjänstebilar - ökad användning av teknik för resfria möten Prioteringsområde 3: Kollektivtrafiken Att minska bilresandet till förmån för buss och tåg kan drygt 70 procent av befolkningen i Örnsköldsvik tänka sig om det blir fler förbindelser och billigare kollektivtrafik. Kommunstyrelsen beslutade 2009-11-03 att målet är att öka kollektivresandet med minst 25 procent åren 2011-2015. Kunskapen om och upplevd användbarhet avseende buss och tåg är dock låg vilket innebär att aktiviteter som ökar kunskapen om när bussar och tåg går, hur de används (biljettförsäljning mm) samt hur det är att åka kollektivt prioriteras. Det är mycket viktigt att jobba för begreppet hela resan, dvs. allt från bra anslutningar till resecentrum, både från gång- och cykelvägnät och för kollektivtrafiken från kringområden, till realtidsinformation på hållplatser. För att effektivisera kollektivtrafikresandet kan en samordning mellan traditionell kollektivtrafik vars tjänster erbjuds till alla medborgare samordnas med annan upphandlad trafik. Vinsten kan vara både bättre ekonomi och mindre miljöbelastning. Människors inställning till kollektivtrafiken påverkar benägenheten att nyttja systemet. Av den anledningen är det angeläget med bra information och säkra, lättillgängliga busskurer/hållplatser. Projektet syftar till att i samverkan med berörda parter i kollektivtrafiken bl a testa av nya tekniker för att bättre utnyttja befintlig kollektivtrafik i det lokala och regionala perspektivet samt utveckla transportinformatik och design av fysiska inrättningar i kollektivtrafiken. En utgångspunkt i det arbetet är gjorda studier vid Designhögskolan och pågående forskning vid bland annat Umeå universitet. Inom ramen för projektet Bästa resan har det gjorts många utredningar, bl a resvaneundersökning, linjenätsanalys, taxiutredning och kartläggning av organisationers och anställdas arbets- och tjänsteresor. För att omsätta den erhållna kunskapen till praktisk handling krävs att en sammanvägning av informationen görs som utmynnar i nytänkande vad gäller linjesystem. Chaufförerna och bussåkerierna är viktiga aktörer i utvecklingsarbetet. Samarbete med och utbildning av dessa vad gäller bl a mottagande behövs. Ett konkret ämnesområde där kunskapen ska höjas och externa resurser kommer att anlitas är kring de hinder som finns för ett ökat användande av kollektivtrafiken från olika grupper i samhället. Detta gäller tillgänglighet, trygghet och säkerhet, t ex övergångar, belysning, tillfartsvägar. Mål: - kollektivtrafiken i Örnsköldsvik ska under projektperioden öka med 25 %. - öka användandet av kollektivtrafiken vid arbetsresor. - verka för ökad medvetenheten gällande trygghet för systemets tillförlitlighet såväl som den allmänna säkerheten. Prioriteringsområde 4: Aktiv transport Vi vet att hälften av invånarna kan tänka sig att cykla eller gå oftare. En majoritet menar dock att det då krävs bättre underhållna cykel- och gångvägar samt ökad trafiksäkerhet för cyklister. Aktiviteten syftar till att samla resurserna för hållbart resande för att kraftfullt både kunna ta initiativ till egna kampanjer för att öka andelen som går och cyklar regelbundet på väg till skola, arbete eller andra målpunkter, och att kunna medverka tillsammans med etablerade aktörer som idag arrangerar liknande aktiviteter som Trafikverket (kopplat till exempelvis trafiksäkerhetskampanjer), Statens Folkhälsoinstitut (med ett tydligt hälsoperspektiv) och föreningar som tex. Cykelfrämjandet. Detta inkluderar vidareutveckling av tidigare projekt i regionen med till exempel att lära invandrarkvinnor att cykla eller koncept som utvecklats på andra orter i Sverige, exempelvis Vänlig väg till viktiga målpunkter. Denna aktivitet kombineras med fördel med andra aktiviteter i projektet exempelvis Den bilfria dagen under Europeiska trafikantveckan med tävlingar om vilken arbetsplats eller skola som haft störst andel som gått och cyklat. Detta koncept kan också utvecklas i och med de nya resmöjligheterna i och med exempelvis Botniabanans öppnande och kopplingarna mot andra trafikslag (främst gång- och cykel) och övrig kollektivtrafik. Tågresan blir en viktig länk i "hela resan" och stationen/resecentrumet en viktig nod som måste vara funktionell för att hela resan ska fungera. Viktigt att informera om vilka alternativen är om det nu är möjligt att t.ex. cykla till tåget och kunna parkera sin cykel på ett säkert sätt i nära anslutning till tåget Mål: - ökad andel medborgare som går och cyklar - minskade sjuktal hos deltagande organisationers anställda. 5

Prioriteringsområde 5: Omvärldsanalys För att stimulera lärandet av andras goda exempel och sprida erfarenheter från regionens satsning på Hållbart resande till andra, bör projektet ha en satsning på både marknadsföring av egna aktiviteter och omvärldsbevakning för att ta del av andras erfarenheter. Mål: - hitta konkreta lösningar och idéer som är direkt applicerbara i regionen - öka kunskapen hos beslutsfattare och och hos andra strategiska yrkeskategorier - delta i minst tre ettablerade nätverk för hållbara transporter Prioriteringsområde 6: Uppföljning och utvärdering Projektet bygger i stor utsträckning på uppföljning och utvärdering av övriga aktiviteter för att bland annat ge underlag till beslut om fortsättning av projektet i medverkande organisationers kontinuerliga verksamhet. Projektet avses därför ha en (extern) utvärderare som följer projektet och kan nyttja resurser i projektets organisation vid punktinsatser. Grundmetodiken för uppföljning och utvärdering är SUMO (Systematisk utvädering av mobilitetsprojekt) som också stärks av att finnas med som diskussionsunderlag ända från planeringsfasen av aktiviteterna fram till genomförandet, och därför beräknas tidsåtgången vara spridd över hela året, men med en tyngdpunkt i samband med framtagningen av utväderingsrapporten. Uppföljning och utvärdering blir en externt upphandlad tjänst i projektet som kommer att finnas med kontinuerligt men med tyngdpunkt i samband framtagandet av den årliga uppföljningen/utväderingen. Koppling till det regionala näringslivet. Koppling till andra projekt/program Det regionala näringslivet finns i hög grad representerad i projektet då de är en viktig samarbetspartner i flera av delaktiviteterna. Exempel på aktiviteter är arbets- pendlingsresor, tjänsteresor och kunskapshöjande åtgärder. Samarbetet med arbetsplatserna kommer att utformas i dialog med respektive företag och kontinuerlig utvecklas med nya företag under projektets gång. Olika metoder utvecklas med lokala/regionala företag för att testas i olika projektaktiviteter. Avsikten är att, föru att utveckla ett mer hållbart transportsystem i regionen, skapa förutsättningar för dessa metoder och tekniker att spridas till andra marknader efter projektets slut och i förlängningen generera arbetstillfällen. I detta avseende kommer detta projekt att samverka med en rad andra planerade/pågående projekt och program: Projektet Hållbart Resande i Umeåregionen som prövar olika metoder för att påverka resor i hållbar riktning är något av en förebild för oss i framtagandet av detta projekt. Det projektet avslutas under sommaren 2011 och ersätts med ett Life-projekt som föru hållbart resande även omfattar hållbart byggande/boende. Projektet medverkar även till att flera delmål inom landstingets och kommunens politiska beslutade program för folkhälsa påverkas positivt, och är ett led i att höja medvetenhet kring det begynnande arbetet med en kommunal cykelplan. Resultatspridning och uppföljning/utvärdering Projektet kommer att bestå av pilotaktiviteter riktade till specifika målgrupper och breda allmänna informationsinsatser där både det egna projektets goda exempel och andras erfarenheter från kontinuerlig omvärldsbevakning görs tillgänglig för målgruppen. Resultaten från projektet tillgängliggörs för politiker och tjänstemän i den lokala och regionala planeringsprocessen såväl inom den egna regionen som till hela Mål 2-programområdet. De goda exemplen som utvecklas inom projektet kommer också att föras fram vid sammanhang rörande Hållbart resande. Projektet avser att samarbeta med regional kompetens för utveckling av websida, publikationer och för att uppnå effektiv resultatspridning från projektet. Kvalitetsgranskning av projektet och dess aktiviteter görs dels genom den kompetens som finns knuten till projektet i styr- och referensarbetsgrupper, och dels genom extern upföljning och utvärdering som görs med till exempel utgångspunkt i Vägverkets utvärderingsverktyg SUMO (System för utvärdering av mobilitetsprojekt). Denna uppföljning/utvärdering kommer också att utgöra underlag för beslut om hur detta projekt bäst ska omsättas i kontinuerlig verksamhet i regionen i projektets slutskede. 6

SUMO är ett nytt system för planering, uppföljning och inte minst utvärdering av påverkansprojekt inom trafikområdet. Med SUMO är det möjligt att utvärdera den typ av beteendepåverkande åtgärder som tidigare betraktats som svåra eller omöjliga att följa upp. Det som är unikt med SUMO är hur målsättningar, indikatorer och resultat för dessa målsättningar kan specificeras på olika nivåer som följer på varandra. Systemet med nivåer möjliggör tidig uppföljning i projekt, där det förut varit svårt att påvisa effekter på kort sikt. Genom att använda SUMO redan under projektets planeringsfas kan projektet styras i önskad riktning, effektivisera utvärderingen och på ett tidigt stadium få indikationer på hur projektet fortskrider. Indikatorer Ett antal övergripande indikatorer för att följa trafikutvecklingen i regionen kommer att följas upp på årsbasis. Utgångspunkten är att förbättra nuläget (basår 2009) i nedanstående indikatorer: Samhällsinriktade indikatorer för hållbart resande Dygnsmedeltrafik på viktiga regionala infartsleder till Örnsköldsvik Dygnsmedeltrafik på strategiska cykelvägar i Örnsköldsviks tätort Antal passagerare som reser kollektivt på strategiska resvägar i Örnsköldsviksregionen och i Örnsköldsviks tätort. Halt av kvävedioxid och partiklar i Örnsköldsviks Centrum (Centralesplanaden) Utvecklingen av antal trafikolyckor och fördelning mellan trafikslag i Örnsköldsviksregionen. Utvecklingen av in- och utpendling i Örnsköldsvik För respektive delaktivitet i projektet (ex. vid en arbetsplats) kommer riktade enkäter att delas ut till deltagarna både före och efter aktivitetstiden, enligt upplägg i SUMO. Exempel på aktivitetssspecifika indikatorer som kan följas upp i projektet, samtliga uppdelade på kvinnor/män (exempel aktiviteten Testresenärer): Aktivitetsspecifika indikatorer: Antal företag och personer som aktivt deltar i projektet (Kvinnor/Män) Antal personer på företagen/i bostadsområdet som känner till projekten Antal personer som kommer till informationsmöten Antal deltagare på informationsmöten som är nöjda med informationen Antal personer som anmäler sig i aktiviteten Antal personer som verkligen deltar i aktiviteten Resbeteende för de medverkande före testet Antal testresenärer som är nöjda med testet Antal testresenärer som fortsätter åka kollektivt efter projektet 7

Horisontella kriterier Beskrivning av de horisontella målen utgår i huvudsak från Örnsköldsviks kommun och de policydokument som antagits där och bedöms vara relevant för projektet. Jämställdhet Jämställdhet ska, på ett konkret sätt, finnas med och tillämpas i alla led av beslutsprocessen och i alla dokument som projektägaren står bakom. Kvinnor och män ska med andra ord ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar ska tillmätas samma vikt. Målgruppen är i bred mening allmänheten. När det gäller resandet i regionen är det i dag en större andel kvinnor än män som reser kollektivt, delvis beroende på att kvinnor idag generellt färdas kortare sträckor till arbete än män. Projektet syftar till att både vidareutveckla kvinnors och mäns hållbara resande. En målsättning vid urval av arbetsplatser som deltar i projektet är att det ska vara en jämn fördelning mellan arbetsplatser som domineras av kvinnor eller män som ingår i projektet. Projektet strävar efter en jämn könsfördelning. Projektets organisation väljs med utgångspunkt från en jämn könsfördelning. Externa konsulter upphandlas efter Örnsköldsviks kommuns regler och följer de krav på jämställdhetsplan som kommunen har. Direkta insatser på aktivitetsnivå sker också med avseende på funktionshindrades rätt till en anpassad kollektivtrafik samt för en jämställd kollektivtrafik med särskilt fokus på tryggt och säkert. Integration I Örnsköldsvik ska alla oavsett etnicitet, trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, social bakgrund ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets olika områden. Mot bakgrund av denna målsättning kommer en representation av ovan nämnda kategorier att eftersträvas i deltagandet i samtliga projektaktiviteter. För att säkerställa att det regionala transportsystemet fungerar väl även för personer med annan etnisk härkomst än svensk, genomförs också aktiviteter specifikt riktade till denna målgrupp i form av riktade informationsinsatser, cykelkampanjer i invandrartäta bostadsområden, insatser för ökat kollektivtrafikutbud i invandrartäta områden. Miljö och Hälsa Projektet bidrar till att uppfylla flera av Europeiska Unionens mål: bl a 40 % lägre klimatutsläpp 2020 (jmf med 1990), 9 % energieffektivisering 2016 (jmf med medel 2001-2005), 20 % energieffektivisering 2020 (jmf med 2008), 50 % förnybar energi 2020, 10 % förnybar energi i transportsektorn 2020, Projektet bidrar till att uppfylla flera nationella mål, exempelvis de nationella miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö, samt de nationella folkhälsområdena Sunda och säkra miljöer, Delaktighet och inflytande i samhället, Barn och ungas uppväxtvillkor, Miljöer och produkter och Fysisk aktivitet. Projektet bidrar också till att uppfylla lokala mål i kommunens Miljö- och Energistrategi, kommunens strategi för klimat och energi och flera utvecklingsområdens inriktningsmål i det folkhälsopolitiska programmet (God delaktighet och inflytande, Trygga och goda uppväxtvillkor Sunda säkra miljöer, Goda levnadsvanor) Projektet bidrar också till att uppfylla lokala mål i kommunens Miljö- och Energistrategi, som antogs av kommunfullmäktige den 20 december 2010, samt mäl i kommunens Energi- och klimatstrategi. Projektet gör också en viktig insats för att förbättra den problematiska luftmiljön (framför allt partiklar och kvävedioxider) i delar av Örnsköldsviks centrum, vilket är negativt både för miljön och för människors hälsa. 8

Förväntade resultat Utöver de resultat som uppnås i projektet utifrån angivna mål för ökad tillgänglighet, förbättrad folkhälsa, miljö, jämställdhet och integration i regionen är ett viktigt förväntat resultat av projektet ett ökat engagemang och förbättrad kunskap för hållbart resande både bland de som direkt berörts av projektet och allmänheten. Ett förväntat resultat är få fram ett kvalificerat utvärderingsunderlag som stöd i politikens beslut om vilka aktiviteter för hållbart resande inom projektet som ska omsättas i kontinuerlig verksamhet vid projektets slut. Utvärderingen, som bl a utgår från Vägverkets utvärderingsmetod SUMO (System för utvärdering av mobilitetsprojekt) utifrånvisar hur verkningsfull och kostnadseffektiv aktiviteten är för att främja ett hållbart resande i Örnsköldsviksregionen. Botniabanan används redan (testperiod) mellan Örnsköldsvik och Umeå och under projekttiden påbörjas trafik via Ådalsbanan och Ostkustbanan söderut. En viktig förutsättning för positiv utveckling avtågresandet förutsätter beteendeförändringar. Insatser för detta, dvs för mer hållbart resande i regionen, initierats inom detta projekt. Privata bidrag i annat än pengar I samverkan med projektets medfinansiärer deltar ett antal företag och organisationer i projektet med sin arbetstid. Samarbetet utvecklas i dialog för att bäst passa respektive medverkande företags förutsättningar för att utveckla hållbart resande. Exempel på medverkande organisationer i projektet är Örnsköldsviks Industrigrupp, Handelskammaren i Västernorrland, Företagarna i Örnsköldsvik samt Norrtåg. Antalet företag och arbetslatser som medverkar i projektet kommer att utvecklas kontinuerligt under projekttiden. Riskanalys Projektet syftar till att främja hållbart resande för utvecklad mobilitet och tillgänglighet. Detta kan inte uppnås endast genom detta projekt, utan det krävs ett flertal samverkande åtgärder för att uppnå detta mål, till exempel en del investeringar i den fysiska infrastrukturen. Enligt Trafikverkets fyrstegsprincip är dock insatser av typen som ingår i detta projekt (ex. påverkan av transportbehov och val av transportsätt, information och informatik) ett viktigt första steg på vägen mot ett hållbart regionalt transportsystem. Att arbeta med människor och deras attityder är resurskrävande, varför insatser måste kunna begränsas, trots alla uppslag om arbetssätt som finns. Med en bred uppslutning bakom projektet från berörda regionala offentliga och privata medaktörer, bör projektets finansiella ramar vara solida. Eventuella oförutsedda kostnadsökningar kan, med den gedigna kompetens om hållbart resande som finns knutet till projektet såväl i genomförarorganisationen som i projektets styr- och referensarbetsgrupp, kompenseras med omprioriteringar i genomförandet av i projektet ingående aktiviteter. Se bil 2B 9

Aktivitetsplan Nedanstående aktivitetsförteckning innehåller de hitintills definierade insatserna i projektet som lämnar en frihetsgrad för nya aktiviteter i enlighet med uppställda mål. Inom ramen för samtliga prioriteringsområden kommer projektet också att arrangera seminarier/workshops, genomföra kampanjer och tävlingar samt vara rådgivande i olika omfattning, dessa insatser är dock inte definierade som aktiviteter. Nr Aktivitet Beskrivning Tidsplan 1.Prioriteringsområde: Arbets/fritidsresor 1.1 Testresenärer buss/tåg målet att öka andelen buss/tågresenärer 1.2 Testtrampare cykla till och från arbetet Vi kommer att erbjuda vanebilister att delta i aktiviteten, en omgång per år i tre år, som innebär att de erbjuds fria resor under en period av 3-6 månader under vissa förutsättningar, t ex spridande av erfarenheter, delta i uppföljning. Innebär att anställda i 10 organisationer som normalt åker ensamma i bilen till och från jobbet erbjuds deltagande, en omgång per år i tre år. Testa och se möjligheter med vintercykling är en delaktivitet. Kompletteras med bred kampanj riktat till arbetsgivare och arbetstagare. 1.3 Direktlinje, arbetsplatser Utifrån resultat från analys utförd av Bästa resan tas en optimal rutt fram. Arbetare i företag längs rutten erbjuds möjlighet att åka. Aktiviteten pågår ca 6 månader med förhoppning att det blir en permanent linje. Kostnaden för den enskilde blir jämförbar med ordinarie kollektivtrafik. 1.4 Optimalt cykelstråk Iordningställa och öka användningen av ett optimalt cykelstråk som ska vara väl skyltat, väl underhållet, har bra hänvisning till cykelparkeringar etc. I åtgärden ingår insatser för att påverka invånare i 1.5 Pendlarparkeringar (pp) och webbaserat samåkningssystem, dvs. utveckling av bilpooler ur ett användarperspektiv upptagningsområdet. En webbtjänst som underlättar för samåkning utvecklas och testas genom att skapa nätverk av pendlare som är potentiella samåkare och/eller nyttjande av bilpool 1/12-31/3 För åren 2012,-13,-14 2014-03-31 2013-03-01 2011-09-01 2013-09-01 2011-10-01 2014-04-01 1.6 Park and ride parkering i stadens ytterområden samt vid strategiska arbetsplatser. 1.7 Träffa arbetsgivare och anställda för ökad arbetspendling med tåg, buss, gå och cykla 1.8 Hållbart resande för nyanlända flyktingar och övriga invandrare 1.9 Kunskapsförmedling angående attityder till och möjligheter med Botniabanan 1.10 Insatser för utveckling av persontågstrafik med Botniabanan Cyklar, totalt 10 stycken, placeras ut vid parkeringar i Själevad och i Arnäsvall. Pendlare tar bilen till parkeringen och åker därifrån med cykel. Aktiviteten genomförs i två perioder om vardera sex månader. Cyklar, totalt 9 stycken, placeras hos företag för att visa på möjligheten att cykla bl a till/från tåget (Botniabanan) Besök hos företag och andra arbetsgivare för att informera om och motivera till att inte använda bilen vid arbetsresor. Aktiviteten vänder sig till arbetsgivare som inte deltog i Bästa resans transportrådgivning. Aktiviteten sker i samverkan med flyktingmottagning med syfte att stärka utveckla ett hållbart resande i regionen för nyanlända. Målsättningen kan till exempel vara att utveckla information i transportsystemet med ett internationellt användarperspektiv. Resultaten av de pågående forskningsprojekten, Botniabanan- nya spår mot framtidens personresande och Botniabanan- Nya spår mot framtidens arbetspendling, sprids till offentliga och privata arbetsgivare i syfte att förbättra attityden till tågtrafik i allmänhet och Botniabanan i synnerhet. Utifrån resultaten av de pågående forskningsprojekten, Botniabanan- nya spår mot framtidens personresande och Botniabanan- Nya spår mot framtidens arbetspendling, görs riktade informations- och marknadsföringsinsatser för fritidsresor, arbetspendling och idrottsresor i syfte att motivera till användande av Botniabanan. 1/5-1/10 (juli borträknad) För åren 2012, -13 2014-04-01 2014-03-31 2011-10-01 2012-12-31 2013-01-01 2014-04-30 10

1.11. Inarbeta jämställdhets-, barnoch ungdomsperspektiv i planering och uppbyggande av transportsystem Aktiviteten innebär att projektet initierar en process för att tillsammans med Trafikverket och kommuner förbättrar delaktigheten med avseende på jämställdhet samt barn- och ungdomsperspektivet. 2012-08-01 2. Prioriteringsområde: Tjänsteresor 2.1 I samarbete med berörda företag/organisationer skapa, följa upp och revidera rese- och trafiksäkerhetspolicy. 2.2 Utbildning av personalen utifrån resepolicyn 2.3 Utreda förutsättningar för att i transportupphandlingar ställa krav avseende miljö- och säkerhet samt att i ca 15 fordon installera ISAutrustning Strukturerat och systematiskt arbetssätt är en framgångsfaktor för långsiktighet. I aktiviteten erbjuds 10 företag och föreningar att upprätta en resepolicy. Aktiviteten sker dels i gemensamma träffar, dels genom stöd mellan träffarna från projektet. Att synliggöra och implementera styrdokument är nödvändigt för att de ska ge resultat. Aktiviteten riktar sig till Örnsköldsviks kommun där en utveckling av och implementering befintliga aktiviteter kopplade till befintliga riktlinjer görs. Resultaten sprids till övriga deltagare i projektet. Utredningsdelen riktar sig i första hand till kommuner och landsting vars upphandlingar regleras av Lagen om offentlig upphandling, LOU. Utrustning i ca 15 fordon avser Örnsköldsviks kommun. 2.4 Hållbar reseplanering Hemtjänsten i kommunerna använder bil i arbetet. En optimerad ruttplanering minimerar körsträckor och därmed minskar miljöbelastning, risker och arbetstid. 2.5 Parkeringsstrategi En parkeringsstrategi som gynnar kollektivtrafiken och de som cyklar tas fram. 2.6 Ökad användning av distansoberoende teknik Örnsköldsvik är en av de ledande kommunerna i landet avseende Grön-IT. Aktiviteten innebär inköp av utrustning, utbildningsoch marknadsföringsinsatser i syfte att öka användning av webboch videoteknik. 2.7 Taxi utan gång Hypotesen är att taxibilar ofta står på gång och att en minskning av gångskörning kan både minska miljöbelastning och spara pengar åt åkaren. 3. Prioteringsområde: Kollektivtrafiken 3.1 Upphandla relevanta utredningar Inom ramen för projektet Bästa Resan har resvaneundersökningar och linjenätsanalyser genomförts. Innan dessa utredningar omsätts i praktiken behövs noggrannare konsekvensbedömningar, både tekniska och administrativa förutsättningar 3.2 Upphandla utredning som visar på möjligheter/konsekvenser av samordning kollektivtrafik, skolskjutsar, färdtjänst Hypotesen är att en samordning minskar kostnader och miljöbelastning. Stämmer det kan utbudet öka utan extra kostnader. 3.3 Hållbar arbetspendling i regionen Se aktivitet 1.9 och 1.10 samt testresenärer vid vägbyggen. Ambitionen är att erbjuda Mobility Management i byggfasen, dvs ge förutsättningar för hållbart resande under tiden ombyggnad av väg, bro etc. pågår. 3.4 Förbättra tillgängligheten genom framtagande av linjekaror, infotavlor och annan uppdatering vid hållplatser 3.5 Tillgänglighet för funktionshindrade 3.6 Installation av skärmar för realtidsinformation samt utrustning för hållplatsutrop i bussar En framgångsfaktor för ökad kollektivtrafik är tillgänglighet och attityd till produkten. Aktiviteten syftat till att undersöka om resandet ökar genom förbättring vid hållplatser. Skapa bättre förståelse och förutsättningar för funktionshindrade att kunna genomföra hela resan. Aktiviteten utförs för att bygga vidare på de möjligheter som skapats via Bästa resan där mjukvaran för realtidsinformation tas fram samt för att underlätta för resenären i bussen 4. Prioriteringsområde: Aktiv transport 4.1 Insatser för ökat Dessa aktiviteter ska skapa och öka intresset för cykelanvändning. cykelanvändande; t ex Kultur på En aktivitet innebär att använda cykeln för att studera kulturen i cykel, Naturpasset skoj på hoj mm Örnsköldsvik, en annan aktivitet är en cykelorientering. 2012-08-01 2014-03-31 2011-10-01 2013-01-01 2013-07-01 2013-01-01 2012-03-01 2011-09-01 2012-04-01 2011-09-01 2012-06-30 2011-09-01 2011-12-31 2014-03-31 2014-03-31 2012-08-01 2011-10-01 Tom 2014-04-01 11

4.2 Vänlig väg till skolan. Möjliggöra för föräldrar att kunna åka buss eller gå/cykla till jobbet genom att skapa förutsättningar för barn att själva ta sig till skolan. Åtgärden förbättrar föru föräldrars möjligheter att resa hållbart till och från jobbet även miljö och hälsa. 4.3 Samverkan med föräldrar och skolpersonal ta fram/använda trafikundervisningsmaterial 4.4 Inköp av utrustning för trafikräkning mm 5. Prioriteringsområde: Omvärldsanalys 5.1 Upphandla beskrivning av nuläget avseende mötesteknik, teknikutveckling, mm. 5.2 Medverkan i strategiska nätverk för Hållbart resande både nationellt och internationellt 5.3 Organisera studiebesök till framgångsrika orter/regioner för att omsätta goda idéer och exempel i verklighet på hemmaplan 5.4 Medverkan vid nationella och internationella seminarier/konferenser om hållbart resande. Ett exempel på konferens är Europeiska trafikantveckan med utställning. 5.5 Årligt arrangemang i den egna regionen för att marknadsföra resultat från projektet Riktat till lärarkollegiet i kommunens gymnasieskolor. UTGÅR Det finns utrustning som möjliggör både trafikräkning och trafikinformatik kopplat till cykling. Vi kan i realtid se antal cyklande både på webben och på utrustningen som placeras längs cykelbanor. Annan information kan också visas på utrustningen. Avser upphandling av tjänst som tar fram underlag för att utveckla bl a åtgärd 2.6, Ökad användning av distansoberoende teknik Medverka i bl a SWEPOMM:s, ett nationellt nätverk för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning gällande Mobility Management i Sverige, och EPOMM:s, den europeiska plattformen för Mobility Management, nätverk. Det finns många initiativ i Norden för att skapa större arbetsmarknadsregioner och hållbart resande inom kommuner genom förbättrad kollektivtrafik, bättre nyttjande av befintlig infrastruktur. Aktiviteten innebär studiebesök till relevanta orter/ regioner. Aktiviteten innebär bevakning av vad som presenteras både internationellt och nationellt vid seminarier/konferenser. Medverkan behöver inte betyda fysisk närvaro. Många seminarier direktsänds på webben eller genom interaktiv videoteknik. Genom aktiviteten kommer projektets årliga resultat och kunskaper att delges genom seminarier i deltagande kommuner. 6. Prioriteringsområde: Uppföljning och utvärdering 6.1 Upphandling av utvärderare, Följeforskning och uppföljning/utvärdering är viktigt för följeforskare kvalitetssäkring av projektet. 2014-04-01 2014-03-31 2014-04-15 2011-09-01 2012-03-31 2011-08-01 2014-04-30 2014-04-30 2011-11-01 1 nov 15 dec 2012,-13,-14 2011-09-01 Tom 2014-07-31 12