Genomlysning av SL:s ekonomi Stockholms läns landsting

Relevanta dokument
SL:s långsiktiga ekonomiska situation

Foto: Susanne Walström/Johnér, Danish Saroee. Månadsrapport. Mars. Beslutas av landstingsstyrelsen 30 maj 2017

Anmälan av budget år 2005

Foto: Susanne Walström/Johnér, Danish Saroee. Månadsrapport. Februari. Beslutas av landstingsstyrelsen 30 maj 2017

Månadsrapport per oktober 2017

Trafiknämnden/trafikförvaltningen

LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNING

Utredningsbeslut för upprustning bytespunkt Slussen

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Thomas Sträng Grundläggningsonsdag

Internbudget

Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten

Genomförandebeslut avseende banåtgärder på Bro över Söderström

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen

LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNING

Stockholms läns landsting. Budgetunderlag 2017 och planår , Landstingshuset i Stockholm AB. Styrelsen. Ärendebeskrivning

Trafikförändringar i SL-trafiken svar på remiss från trafikförvaltningen Stockholms läns landsting

Finansiering av miljöbussar

Stockholms läns landsting

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden

Månadsrapport februari 2016 för trafiknämnden

JUL Stockholms läns landsting i (D

Trafiknämnden/trafikförvaltningen

Månadsrapport per juli 2017

Månadsrapport per september 2017

Månadsrapport per februari 2012 för Trafiknämnden, Färdtjänstavdelningen, AB SL, färdtjänstverksamheten och WÅAB

Slutlig budget LISAB, Landstingshuset i Stockholm AB

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Stockholms läns landsting

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

Investeringskalkyl inför genomförandebeslut (tkr)

Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget 2015.

Blomquist 2010 Foto Toby Maudsley, Illustration illli. Alla reser olika. Läs mer på sl.se/planera_resa, välj Tillgänglighet

Investeringskalkyl inför genomförandebeslut (tkr)

Pendeltågstrafiken uppvisade relativt goda resultat i maj och punktligheten har förbättrats.

Månadsrapport per maj 2016 för Stockholms läns landsting

Resultatet för perioden uppgår till 259 miljoner kronor. Budgeterat resultat för perioden är -73 miljoner kronor.

Trafikförvaltningen Analyssektionen

Informationsmöte om SL:s utbyggnad av Roslagsbanan 16 maj

Budget Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016

Yttrande över motion 2011:36 om åtgärdsprogram för en fungerande kollektivtrafik vintertid

Regional linjetrafik 2018

Månadsrapport per november 2017

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport per juli 2016 för Stockholms läns landsting

Översyn av taxor och biljettsystem och andra aktuella frågor hos kollektivtrafiken i Stockholmsregionen

1

Stockholms låns Förvaltning för utbyggd tunnelbana

Stockholms läns landsting

Landstingets arbete inför. Sverigeförhandlingen

Delårsrapport. Dnr TN Jan-Feb 2014 Trafiknämnden

Foto: Anna Molander, Tymon H. Pigon/whiteboxstudios.se, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Bygginformation: Det här bygger vi på Österskärslinjen

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 22 november 2016

Stockholm. Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag. Hearing 21 mars 2012

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika

Delårsrapport Jan-mar 2014 Trafiknämnden. Dnr TN

Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg

Månadsrapport per mars 2012 för Trafiknämnden, Färdtjänstavdelningen, AB SL, färdtjänstverksamheten och WÅAB

Not 1: Förändrad redovisning av tunnelbanans punktlighet

Vad förklarar kollektivtrafikens snabba kostnadsökning?

Månadsrapport per november 2011, Stockholms läns landsting

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Delårsbokslut per den 31 augusti 2006 och prognos för Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz

Kulturnämndens månadsrapport februari 2015

Målbild Tåg utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi

MÅNADSRAPPORT Juli 2017

Textkommentarer för månadsbokslut april månad år 2005

Verkställighetsbeslut avseende Vega Station

Justering av priser för biljetter i det gemensamma UL/SLsortimentet 39 LS

Skadekontot Budget 2007 samt planering för åren

Månadsrapport per oktober 2011 för Stockholms läns landsting och bolag

TRAFIKNÄMNDEN Diarienummer TN Trafiknämnden

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 31 januari 2017

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Förvaltning för utbyggd tunnelbana

Yttrande över motion 2013:1 om att införa enhetstaxa inom kollektivtrafiken

Förslag till yttrande över Landstingsdirektörens planeringsunderlag 2016 samt investeringsplan

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen

Tre minuter om Citybanan. pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare

Anders Norrby, VD Jan-Åke Hermansson, Kommundirektör Malin Skärskog, Administrativ chef Johan Åkerman, Sekreterare. Johan Åkerman.

Investeringsplan Trafikinvesteringar. justering I I I -1234,o -368,01-497,o -818,o -979,o -857,0] 1 n veste ri ngsutgifte r

KUN p 5 Enheten för administration och kommunikation TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: KUN 2014/311

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B

Superbuss Malmö. Ekonomisk kalkyl. Sida 1(9) Dokumentnamn: Författare: Datum: Ärende 8 bilaga 2 Superbuss Malmö Ekonomisk kalkyl kn

Utbyggnad av Tunnelbanan i Stockholm enligt Stockholmsförhandlingen 2013

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje

Moderat spårvägsvision för Stockholm

Foto: Anna Molander, Tymon H. Pigon/whiteboxstudios.se, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

AB STORSTOCKHOLMS LOKALTRAFIK SL-KONCERNEN BUDGETUNDERLAG 2012

Trafikförvaltningen Analyssektionen

Regionalt trafikförsörjningsprogram

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Transkript:

Genomlysning av SL:s ekonomi 2006-2010

Bakgrund till projektet att uppdra åt landstingsstyrelsen att i samråd med AB SL utreda AB SL:s långsiktiga ekonomiska situation bland annat utifrån av SL presenterade långtidsplaner SLL budget 2005 2

SL:s resultat planåren i budget 2005 SL resultatförsämring jmf 05 per kostnadsdrivare (mkr)* 0-164 -161-4 -320** -377-262 -7-44 -690 Övrigt*** Rep/UH Köpt trafik**** Kapitalkostnader***** 2005B 2006P 2007P * Avser SL:s budget från december 2004. Intäktsökningen år 2006 och 2007 på cirka 2% per år fördelad proportionellt på kostnad ** Inkl. 9 mkr minskade kostnader övrigt *** Övriga kostnader, egen personal **** Ökad trafikvolym och prisökning utöver intäktsökning ***** Avskrivningar och finansnetto 3

Projektorganisation Styrgrupp Sören Olofsson (ordf.) Helena Holmstedt Lennart Jangälv Projektgrupp Erik Gjötterberg, LSF (projektledare) Ann-Sofie Chudi, SL (stf projektledare) Kristina Boström, LSF Bo Ekman, SL Helena Söderberg, SL 4

Kartläggning/analys av SL:s långtidsplaner * 1. Investeringar 2. Underhåll 3. Trafikens omfattning 4. Omprioriteringar 5. Intäkter 6. Adm. kostnader * Prisnivå år 2005 använd för alla år i de påföljande kartläggningsbilderna 5

Investeringar per typ 3 500 3 000 2 500 SL investeringar 2005-2010 (mkr) Cirka 75 % av investeringarna under perioden är reinvesteringar 2 000 1 500 Nyinvesteringar* Reinvesteringar** 1 000 500 0 2005B 2006 2007 2008 2009 2010 * Nyinvesteringar och konsekvensinvesteringar som ökar utbudet, höjer standarden ** Ersätter föråldrad infrastruktur såväl tekniskt som ekonomiskt, vidmakthåller befintlig standard, nödvändiga genom lagkrav t.ex. säkerhet 6

Investeringar per trafikslag 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 SL investeringar 2005-2010 (mkr) Gemensamt Buss Lokaltåg/spårvagn Pendeltåg Tunnelbana Det är de nya pendeltågen som gör att investeringarna 2005 och 2006 är så pass stora 0 Budget 2005 2006 2007 2008 2009 2010 7

Exempel på nyinvesteringsobjekt Trafikslag Tunnelbana Pendeltåg Lokaltåg/spårvagn Buss Gemensamt Objekt (2005-2010) Spårgående arbetsfordon (80 mkr) Förbättring av fordon t.ex. säkrare dörrar (50 mkr) Stationer/terminaler - rulltrappor, säkerhet/brandskydd (140 mkr) Spåranläggningar - CCTV, brandlarm/gas/rök detektorer mm (120 mkr) Nya depåer till nya pendeltågen (585 mkr) Roslagsbanan - dörrsystem handikappanpassning, samt utr. dubbelspår (75 mkr) Omstrukturering av bussdepåer (700 mkr) Tillgänglighet i terminaler (60 mkr) Biogasanläggning söderdepån/hornsberg (45 mkr) JustNu/Realtidsprojektet (440 mkr) Miljöåtgärder depåer (80 mkr) Säkerhet spåranläggningar (56 mkr) 8

Investeringar observandum 1. Ej full depå-kapacitet för de nya pendeltågen (Ca 1 mdkr) 2. Tvärbanorna inte med (Ca 4-5 mdkr) och inte heller den reinvestering i Saltsjöbanan på cirka 850 mkr som då krävs om inte Tvärbana Ost byggs 3. Reinvestering Lidingöbanan som krävs för fortsatt drift (Ca 400 mkr) 4. Citybanan ej med (Ca 1,5-2 mdkr) 5. Bullerskyddande åtgärder ej med (Ca 100 mkr) 6. Följdinvesteringar som ett resultat av att 160 diesel-bussar byts mot etanol-bussar ej med (? mkr) 7. Osäkerhet kring reinvesteringsbehov tunnelbanan (broar och plattformar) 8. 9

Underhåll* SL underhåll 2004-2010 (mkr) 1 100 000 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Gemensamt Buss Lokaltåg/spårvagn Pendeltåg Tunnelbana 2004 2005B 2006 2007 2008 2009 2010 * Tågia-avsättning 228 mkr Gemensamt 2004 exkluderad 10

Konklusion investeringar och underhåll Projektet har inte kunnat identifiera några signifikanta möjligheter att minska SL:s investeringar under perioden 2006-2010 Om något, så är det snarare så att planen underskattar det egentliga investeringsbehovet SL fick i budgetdirektiven i uppdrag att ta fram förslag på uthålliga/långsiktiga nivåer på reinvesteringar och underhåll som bevarar dagens standard/skick på infrastrukturen Förslag/rapport avseende reinvesteringar finns klart och kommer att presenteras för SL:s styrelse i slutet av månaden och är inte inkorporerad i detta material SL kommer att presentera en reviderad investeringsplan i budgetunderlag 2006 11

Trafikens omfattning 250 200 Real ökning av trafikkostnader 2005-2010 (mkr) Buss står för den absoluta merparten av den ökade reala kostnaden för trafiken under perioden på cirka 450 mkr 150 100 Buss Lokaltåg/ spårvagn Pendeltåg Tunnelbana 50 0 Plan 2006 Plan 2007 2008 2009 2010 12

Omprioriteringar - B-åtgärder Innebär nedskärningar men fortsatt god trafikstandard i rusningstrafik och en väl fungerande kollektivtrafik Fokus på åtgärder som påverkar få resenärer Fokus på lågtrafiken (beläggningsgrad på under 15 procent) I princip ingen påverkan på intäktssidan Total årlig besparing på cirka 130 mkr (netto) 13

Omprioriteringar B-åtgärder Åtgärd Besparing netto Antal påstigningar/dag Kommentarer Ersätta Lidingöbanan med buss Ca 25 mkr Ca 10 000 Bättre turtäthet än idag Bättre sträckning än idag (via Centrum) Undviker bro-problematiken Undviker investeringar i nya vagnar etc. Tidigareläggning/ utglesning natt mot vardag (00-05) Ca 70 mkr Ca 8 000 Spårtrafiken slutar före midnatt i stället för 01.00 Beläggningsgrad idag på cirka 15 procent Gles busstrafik kommer att finnas Tiden för underhållsarbetet spårtrafiken blir längre och kostnaderna sjunker Allmän utglesning kvällar vardagar (20-01) Ca 25 mkr Ca 122 000 Alla trafikslag omfattas, men berör i huvudsak buss Efterfrågan är låg (beläggningsgrad långt under 15 procent) Kan medföra att anslutande buss ej finns till alla pendeltåg Övrigt 5-10 mkr Ca 5000 Roslagsbanan Hägernäs-Östra Stations (utglesningen mellantrafik) Roslagsbanan Ormsta (ersätts med buss) * Brutto-siffra. Antalet passagerare som berörs av en åtgärd kan vara mindre 14

Intäkter SL real ökning intäkter 2005-2010 Reklam 15% Ökningen på reklam motsvarar cirka 14 mkr Resandeökning 3,0% Kommersiella lokaler 0% Att jämföra med ökning trafikkostnader 7,2% 15

Administrativa kostnader 650 600 550 500 450 400 350 300 SL reala administrativa kostnader (mkr) Ökningen 05 och 06 betingas av ökade försäljningsomkostnader relaterade till Resekortsprojektet. Eventuellt kommer dessa senare i tiden Bokslut 2004 Budget 2005 Plan 2006 Plan 2007 2008 2009 2010 16

SL resultat 2006 Landstingsbidraget i budgetdirektiven 2006 på 4 469 mkr (höjning med 8,3%) innebär att det underskott SL flaggat för i stort täcktes SL prognostiserar nu ett överskott 2005 på cirka 300 mkr: Större biljettintäkter (Ca 150 mkr) Lägre produktionskostnad busstrafiken (Ca 65 mkr) Bättre finansnetto (Ca 70 mkr) SL:s förutsättningar att klara ett budgeterat nollresultat 2006 är goda (direktiven byggde på ett nollresultat 2005) Skattefinansieringsgrad på cirka 52 procent 17

SL kostnadsutveckling 2007-2010 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% SL kostnadsökning 2007-2010 2007 2008 2009 2010 Uppskattning Verksamhetens kostnader Kapitalkostnader Totala kostnader 18

SL resultat 2007 Kostnaderna bedöms öka cirka 6 procent Landstingsbidraget 2007 i budgetdirektiven 2006 är 5 024 mkr (ökning 12,4%) SL har goda förutsättningar att klara en ekonomi i balans Skattefinansieringsgrad på cirka 55 procent 19

SL resultat 2005-2010* 400 200 0-200 -400-600 -800-1 000 SL resultat 2005-2010 (mkr) 2005P 2006 2007 2008 2009 2010 Oförändrat landstingsbidrag 07 och framåt Höjning landstingsbidrag 3,6% 08 och framåt Uppskattning SL har goda förutsättningar att klara en ekonomi i balans under hela perioden 2006-2010, givet att priset på månadskortet höjs med 100 kr mot slutet av perioden alternativt att skattefinansieringsgraden höjs successivt under perioden för att nå knappt 58 procent år 2010 * Resultatet ifrån SL:s reinvesteringsanalys är inte inkorporerat 20