Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer

Relevanta dokument
Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

Pågående forskning om matstrupscancer

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Rapport om forskning om matstrupscancer

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige

Prostatacancer och hälsorelaterad livskvalitet

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Esofaguscancerkirurgi faktorer som påverkar överlevnaden

Specialiserade överviktsmottagningar

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Uppföljning efter kurativt syftande kirurgi för magsäcks- och matstrupscancer: Ska vi leta efter recidiv? Magnus Nilsson NREV-dagen 2016

Bakgrundsinformation om refluxsjukdom

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Sena problem på mottagningen

Fysisk träning under adjuvant behandling

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Är det bra att träna under pågående cancerbehandling?

20 års nationsomfattande svensk matstrupscancerforskning utgående från Karolinska Institutet ( )

Energibehov och nutritionsbehandling

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset

Nordiska registerbaserade projekt. Jesper Lagergren, SIMSAM-noden UGIR Professor, Karolinska Institutet Professor, King s College London

Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet

För vårdgivare Bakgrund Vår verksamhet Vem är aktuell för kirurgi

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Birgitta Johansson, enheten för onkologi 1

Del 2_8 sidor_18 poäng

Del 3_7 sidor_11 poäng

Individualiserade kostråd

Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling Ylva Orrevall, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting

Palliativt förhållningssätt

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Damage Control Kirurgi- -har något ändrats?

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Underlag avseende nationell nivåstrukturering av kurativt syftande kirurgi vid matstrups- och övre magmunscancer

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer?

Årsrapport RMPG, ÖAK cancer

Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

NU BALLONGEN FÖR 12 MÅNADER

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Prehospitalt omhändertagande

Rehabilitering i samband med ventrikel och esofaguskirurgi

God palliativ vård state of the art

Palliativ vård vid olika diagnoser

Överträning. Eva Zeisig Specialist i ortopedi Med Dr Umeå universitet

- En kartläggning i slutenvården

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

Pancreascancer -onkologisk behandling

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Nationellt Kvalitetsregister för Njurcancer. Årsrapport PROM data för 2017

P A T I E N T D A G B O K M P N

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Da Vinci kirurgisystem

Struma. Förstorad sköldkörtel

Nutritionsvårdsprocessen

LIVET SOM BLODCANCERBERÖRD

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

Palliativt förhållningssätt

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom 61SH01.

Man måste vila emellanåt

Hälsa på lika villkor?

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Quality of life after esophageal cancer surgery

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET

Endometriecancer och uterussarkom. Henrik Falconer Överläkare, docent Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Transkript:

Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer, Professor och sjuksköterska Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi, Karolinska Institutet Department of Surgery and Cancer, Imperial College London Matstrupscancer Symtom Sväljningssvårigheter Viktnedgång Extensiv utredning Omfattande behandling Neoadjuvant behandling Stor operation Ingrepp i buk och bröstkorg Ersättningsorgan 50 % komplikationer 30 % 5-årsöverlevnad Ersättning med magsäck 1

Patientmöte Herr X, allt ser bra ut. Cancern är helt borta! Hela mitt liv är påverkat! Jag har ingen aptit Ingen energi, kan inte sova Diarré flera gånger om dagen Hur mäter vi hur patienter och anhöriga mår? Genom enkäter eller intervjuer Självrapporterade mått Hälsorelaterad livskvalitet, erfarenhet av symtom, psykosociala aspekter, vårdtillfredsställelse Subjektivt 2

Livskvalitet på kort sikt efter operationen Mycket påverkad livskvalitet första året efter operation Särskilt de första 2 månaderna Vid 6 månader: Nedsatt livskvalitet, arbetsfunktion, social, emotionell och fysisk funktion Vanliga problem: fatigue, andnöd, aptitlöshet, svårt att äta, smärta, diarré, sömn Successiv återhämtning (Malmström M et al. 2015, Viklund P et al. 2006) Livskvalitet 5-10 år efter operationen Den majoritet som förbättras rapporterar livskvalitet jämförbar med normalbefolkningens för de flesta aspekter Kvarstående problem vid 5 år: trötthet, aptitlöshet, diarré, ätsvårigheter, smärta och reflux Kvarstående problem vid 10 år: reflux De som inte förändras (stabila) i sin livskvalitet Jämförbart med befolkningen vid 5 år sämre vid 10 år Patienter som försämras (8-47 %) mår sämre i alla funktioner och symtom jämfört med bakgrundsbefolkningen (Schandl A et al. EJC 2016; Derogar M et al. J Clin Oncol 2012) 3

Livskvalitet 5-10 år efter operationen forts. Livskvalitet 5 år efter operationen jämfört med en bakgrundsbefolkning Fysisk funktion Svårt att äta Försämring Stabil/förbättring Befolkningen Försämring Stabil/förbättring Befolkningen Baserat på 117 patienter och 4910 individer i bakgrundsbefolkningen (Derogar M et al. J Clin Oncol 2012) Faktorer som försämrar återhämningen Patient- och tumörfaktorer Annan samtidig sjuklighet Skivepitelcancer Mer avancerad tumör Tumör högt upp i matstrupen Faktorer som inte verkar påverka: ålder, kön och övervikt (Djärv T et al, J Clin Oncol 2009) 4

Faktorer som försämrar återhämningen forts. Neoadjuvant behandling Negativ påverkan under behandlingen God effekt på sväljningsbesvär Återhämtning innan operationen Ingen skillnad efter operationen Avsaknad av randomiserade studier! Cools-LartigueJ et al. Ann Surg Oncol 2014 Sunde B et al. Dis Esofagus 2016 Blazeby JM et al. Cancer 2005 Reynolds JV et al. BJS 2006 van Meerten et al. Int J Radiation Oncology Biol Phys 2008 Safiddine N et al. J Thorac Cardiovasc Surg 2009 Scarpa et al. J Gastrointest Surg 2013 Hauser C et al. Dis Esophagus 2014 Faktorer som försämrar återhämningen forts. Kirurgiska faktorer Negativ påverkan Komplikationer Kort & lång sikt Andnöd, fatigue, ätsvårigheter, sömnproblem, reflux Ingen påverkan Kirurgins omfattning Typ av operation Blödning under operationen Omfattning av lymfkörtelutrymning Marginaler till tumören Operationstid Kirurgvolym Sjukhusvolym (Schandl A et al. BMJ open 2016, Derogar et al J Clin Oncol 2012, Rutegård M et al. ASO 2008, Rutegård M et al. BJS 2008, Viklund P et al, WJS 2005) 5

Psykologiska aspekter Preoperativ ångest och depression (HADS >8 poäng) 34 % ångest Kvinnor högre risk 23 % depression Nedsatt fysisk funktion högre risk (Helstadius et al. Dis Eso 2015) Viktförlust efter operationen 64 % förlorar minst 10 % av sin vikt fram till 6 månader efter operation 20 % av patienterna förlorar minst 20 %! Smärta vid måltid Aptitlöshet Ätsvårigheter Fortsätter även på lång sikt Riskfaktorer: Kvinnligt kön (kort sikt) Neoadjuvant behandling (kort sikt) Högt BMI >25 (kort och lång sikt) (Martin L et al, BJS 2007, 2008 and 2009, Martin L et al. Ann Surg Oncol 2014, Anandavadivelan P et al. Br J Surg 2018) 6

Anhörigperspektiv 34 % rapporterar måttlig till hög belastning 43 % oroar sig att cancern ska komma tillbaka 23-36 % rapporterar ångest 13-29 % rapporterar depression Brist på studier avseende anhörigperspektivet Dempster et al. J Psychosomatic Res. 2011 Dempster et al. Psycho-Oncol 2011 Haj Mohammad et al. Support Care Cancer. 2015 Graham et al. Psycho-Oncol. 2016 Graham et al. Psycho-Oncol. 2016 Slutsatser Vi vet en del men mycket saknas OSCAR Viktigt att tidigt åtgärda problem efter operation Intensifierad och individanpassad uppföljning En kontinuerlig kontakt (sjuksköterska) kan ge stöd, hjälp och vägledning både före och lång tid efter operation Livskvalitetsmått kan vägleda uppföljning Använda patientrapporterade mått i vården Psykologiskt stöd finns att få Dietistkontakt är av värdefull Cancer drabbar ofta hela familjen hela familjen behöver stöd Patientens och anhörigas perspektiv kan vägleda framtidens forskning och vård 7

Tack 8