PM Geoteknik Ombyggnad av Vedbobacken Västerås stad

PM Geoteknik Ombyggnad av Vedbobacken Västerås stad Underlag för detaljplan och utförande Projektnummer: 15044 / Skapat av: Loxia group Besöksadress: Fabriksgatan 8, 702 10 Örebro www.loxiagroup.se

Sida 2 av 12 Innehållsförteckning 1. Allmänt... 3 2. Planerad ombyggnad... 3 3. Utförda undersökningar, redovisning... 3 4. Förhållanden på plats... 4 4.1 Området... 4 4.2 Översiktliga geologiska förhållanden... 4 4.3 Geotekniska förhållanden i Vedbobacken... 5 4.4 Geotekniska förhållanden nedanför Vedbobacken... 6 4.5 Hydrogeologiska förhållanden... 8 5. Påverkan av uppfyllnad... 9 5.1 Stabilitetsförhållanden... 9 5.2 Grundvattenförhållanden... 10 6. Utförande av uppfyllnad... 10 7. Grundläggning av servicebyggnad, garage och parkering... 11 8. Dagvattenmagasin... 11 9. Fortsatt utredning... 12

1. Allmänt På uppdrag av Västerås stad har Loxia group utfört geoteknisk undersökning för planerade ombyggnader vid Vedbobacken, Västerås. Syftet med undersökningen har varit att dels bedöma förutsättningarna för en höjning av befintlig backe med ca 15 m inkl. nya nedfarter, dels att ge underlag för planerad utbyggnad norr om backen där Västerås Slalomklubb bedriver verksamhet samt förutsättningarna för anläggande av ett dagvattenmagasin. Den geotekniska undersökningen är framtagen för detaljplanearbete, men kommer även att utgöra underlag för utförande, det senare ev efter kompletterande undersökning. I den geotekniska undersökningen har även ingått installation av grundvattenrör i anslutning till området för att därigenom kunna följa ev förändring av grundvattennivåer i framtiden. 2. Planerad ombyggnad Nuvarande backe föreslås höjas från dagens högsta nivå ca +70 till ca +85. Backens topp kommer att förskjutas ca 100 m mot sydost jämfört med dagens läge. Detta innebär att de största uppfyllnaderna planeras ske på östra sidan av backen mot Vallbyleden samt den södra. Genom detta förfarande kommer de 3 nedfarter som idag finns vid backens nordvästra och norra sida att höjas och förlängas. Vidare kommer en ny nedfart att byggas mot sydväst som kommer att medföra en viss markuppfyllnad på upp till ca 5 m vid foten av befintlig backe. Norr om backen finns idag en värmestuga, servering, garage, förråd mm inrymt i enklare byggnader. Förslag finns här på att bygga ut detta område med permanenta byggnader i form av dels servicebyggnad, dels garage. Även utökning av parkeringsplatser planeras längs Hagabergsgatan, som löper norr om området, väster om de planerade byggnaderna. I området mellan nedfarterna väster om backen planeras ett dagvattenmagasin för en volym av 10.000 m 3 för omhändertagande av smältvatten och för tillverkning av konstsnö. 3. Utförda undersökningar, redovisning Resultatet av den geotekniska undersökningen redovisas i separat Markteknisk Undersökningsrapport Geoteknik (MUR/Geo) daterad 2017-06-28, reviderad. Inom området har tidigare geotekniska undersökningar utförts, vilka anges i ovannämnda MUR/Geo. Här kan dock särskilt nämnas att med anledning av planerad höjning av backen har en geoteknisk stabilitetsutredning som utförts av WSP 2013-09-27 samt en hydrogeologisk utredning som utförts av WSP 2013-10-24 upprättats.. De geotekniska undersökningar som utförts vid den förstnämnda undersökningen har inarbetats i ovannämnda MUR/Geo. Inom Vallby Gärde sydost om Vedbobacken har Loxia utfört geoteknisk undersökning för detaljplan som redovisas i Markteknisk Undersökningsrapport, Geoteknik 2018-05-02. Undersökningspunkter från nordvästra delen av detta område har inarbetats i ovannämnda MUR/Geo. Loxia har även utfört geoteknisk undersökning för detaljplan inom Vallby Hage nordost om Vedbobacken som redovisas i Markteknisk Undersökningsrapport 2018-03-12, här har ett par grundvattenrör installerats men redovisas ej i ovannämnda MUR/Geo. Loxia group Besöksadress: Fabriksgatan 8, 702 10 Örebro www.loxiagroup.se

Sida 4 av 12 4. Förhållanden på plats 4.1 Området Vedbobacken ligger inom nordvästra delen av Västerås. Öster om backen ligger Vallbyleden och norr och väster om denna Hagabergsgatan. Området kring dessa gator och de anslutande gatorna Vallby Skolgata, Mäsenvägen, Hillenvägen och Haggenvägen är utbyggt med bostadsområden bortom gatorna sett från backen, dock finns nordväst om backen ett äldreboende vid Naddenvägen som ligger söder om Hagabergsgatan. Väster om Vedbobacken finns en fotbollsplan i anslutning till Hagabergsgatans vändplan (se försättssidan). I övrigt präglas området väster, öster och framförallt söder om Vedbobacken av skogsmark. Vid backens sydsida passerar en kraftledning. Vedbobackens topp nås från sydsidan genom en mindre bilväg som utgår från Vedbovägen. Bild 1; Angöringsvägen mot backens topp sedd mot söder (nedför backen). Vid trädtopparna syns kraftledningen som ligger ungefär i läget för områdets ursprungliga högpunkt. Vedbobackens topp ligger idag på nivån ca +70 i höjdsystem RH2000. Detta skall jämföras med omkringliggande marknivåer på ca +25 norr om backen och ca +27 väster om backen. Släntlutningen i backen är ca 1:2,5 i de brantare partierna främst längs backens norra och östra sida. 4.2 Översiktliga geologiska förhållanden Vedbobacken ligger till stor del på moränmark, mot söder övergående i mark med berg i dagen eller berg med tunt jordtäcke. Längs Vallbyleden finns norr om korsningen med Vallby Skolgata blottade bergskärningar mot backen. Denna struktur fortsätter mot söder med vissa dalgångar och sänkor

Sida 5 av 12 med lera, t.ex. längs Vedbovägen söder om backen. I väster och norr omgärdas backen av områden med lera, väster om backen dock med inslag av fastmarkspartier med morän. Bild 2; Geologisk översikt över området vid Vedbobacken. De markerade sonderingspunkterna är ett förslag från WSP 2008 som ej utförts. Svarta kurvor anger bedömt lerdjup i meter och de röda linjerna visar befintligt vägnät. 4.3 Geotekniska förhållanden i Vedbobacken De undersökningar som utförts i Vedbobacken tyder på att denna utgörs av främst lera och sand med inslag av grus. Även sten och block har påträffats och genomborrats. Fastheten hos den förekommande fyllningen varierar. Denna har bitvis hög mycket hög relativ fasthet och är svår att genomborra med lättare sonderingsutrustning. Vid backens nuvarande topp är ett sådant parti där friktionsjord med mycket hög relativ fasthet förekommer vid markytan och utförd jord-bergsondering visar här att friktionsjord med inslag av sten förekommer ned till ca 8 m djup. I undersökningspunkterna söder om nuvarande topp och inom det område där den nya toppen planeras förekommer fyllning med större inslag av lera. De trycksonderingar Loxia utfört visar att leran har stort inslag av grövre jord och/eller är uttorkad. Denna mer leriga fyllning bedöms kunna ha en mäktighet av upp mot 10 m. Det är generellt svårt att bedöma var övergången mellan fyllning och naturligt lagrad jord sker under Vedbobacken. I bild 3 redovisas marknivåer som rådde i början av 1960-talet innan backen började fyllas. Marknivån i läget för den nuvarande toppen låg då på ca +45, vilket då skulle tyda på att

Sida 6 av 12 en fyllning med ca 25 m skett (notera att höjdsystemet på den ekonomiska kartan skiljer sig något från dagens). Noterbart är också att den ursprungliga toppen låg på ca +50 och låg vid kraftledningsgatan. Marknivån ligger här idag på ungefär samma nivå, varför sannolikt ingen, eller i varje fall till ringa del, utfyllnad skett söder om kraftledningsstråket. Bild 3; Utdrag från Rikets Allmänna Kartverk Ekonomisk karta över Sverige 11 G Västerås 2 h Skerike från 1961. Vid WSP:s geotekniska undersökning 2013 har bergnivåer påträffats i några sonderingspunkter. Inom nedre delen av den norra sluttningen har mellan skidliften och Vallbyleden berget påträffats ca 5 m under markytan. Vid Vedbobackens nuvarande topp har jord-bergsondering skett till ca 28 m djup utan att berg påträffats. Andra jord-bergsonderingar har skett söder om toppen till ca 20 m djup utan att berg påträffats. 4.4 Geotekniska förhållanden nedanför Vedbobacken Norr om Vedbobacken mot Hagabergsgatan, där nya byggnader planeras, har ca 10 m lera påträffats (jordartskarta i bild 2 visar att lerdjupen kan öka till 15 m norr om Hagabergsgatan). Denna lera utgörs överst av ca 1 m torrskorpa, därunder följd av en mycket lös lera med en vattenkvot och

Sida 7 av 12 konflytgräns på ca 85 95 %. Den okorrigerade odränerade skjuvhållfastheten hos leran ligger enligt utfört vingförsök på strax över 10 kpa, medan utförda fallkonförsök ger generellt något högre värden, 15 20 kpa. Lerans sensitivitet uppgår till 12 35, vilket innebär normal hög sensitivitet. Leran vilar på en fast botten av friktionsjord och/eller berg. Sondering har bara kunnat neddrivas maximalt ca 0,5 m i den underliggande jorden. Inom den västra delen av området där parkeringar planeras sker en snabb övergång till fastare mark. De sonderingar som här utförts tyder på ca 1 m torrskorpelera på fast botten av morän. Bild 4; Området norr om Vedbobacken sett från backens topp. I området för planerat dagvattenmagasin har överst i jordlagerföljden upp till 2 m torrskorpelera påträffats. Denna vilar på lösare lera, där en mäktighet på upp till 4 m påträffats men sannolikt finns större mäktigheter. Under leran följer morän. Nordväst om området finns ett fastmarksparti med morän och i kanten av detta vilar torrskorpeleran direkt på morän. Även mot öster vid backens fot vilar torrskorpeleran direkt på morän. Här har även berg påträffats ca 5 m under markytan på nivån ca +22,5. I läget för planerad nedfart sydväst om Vedbobacken har upp till 5 m lera påträffats i jordlagerföljden, varav denna överst utgörs av torrskorpelera ned till nivån ca +25 (1,5 2 m under markytan). Den underliggande lösare leran är varvig och uppvisar en odränerad okorrigerad skjuvhållfasthet på ca 12 kpa, en vattenkvot på ca 40 50 % och en konflytgräns på ca 55 70 %. Längre mot öster vid foten av Vedbobacken saknas lösare lera och torrskorpeleran vilar här direkt på den underliggande moränen. Vid foten av backen har berget påträffats på nivån ca +24,5 (ca 4 m under markytan). Väster om den fotbollsplan som ligger norr om den planerade nedfarten har upp till 7 m lera påträffats.

Sida 8 av 12 Öster om Vedbobacken har ett grundvattenrör installerats nordost om korsningen Vallbyleden Vallby Skolgata. Här består jorden av ca 1 m torrskorpelera på morän. Jordartskarta (se bild 2) visar dock att lerdjupen ökar österut mot drygt 20 m inom bostadsområdet. Ytterligare grundvattenrör har installerats öster om backen i anslutning till korsningen Vallby Skolgata Båthusgatan. Här har lerdjup på upp till ca 20 m påträffats. Lerdjupen ökar alltså här kraftigt mot sydost. 4.5 Hydrogeologiska förhållanden WSP har 2013 beskrivit de hydrogeologiska förhållandena inom området i PM. I denna PM har föreslagits att 3 grundvattenrör skulle installerats, vilket Loxia gjort under våren 2017. Dessa rör kommer att behöva kontrolleras under en tid för att fånga upp de naturliga grundvattenvariationer som förekommer under ett år. Då det rör som installerades öster om Vedbobacken nordost om korsningen Vallbyleden Vallby Skolgata blev kort och därför inte bedömdes representera de geohydrologiska förhållandena inom området installerades under sommaren 2017 ytterligare rör längre mot sydost. Totalt kom ytterligare 3 rör att installeras, varav 2 i samma punkt men med olika längd. Under maj 2017 april 2018 har i rör 17L01GW väster om backen uppmätts en vattennivå på +24,6 - +25,4 (1,0 1,8 m under markytan). Detta rör har därefter förstörts men ersatts under sommaren 2018 med ett nytt rör 18L02GW, där i augusti uppmättes en vattennivå på +24,6 (1,8 m under markytan). I rör 17L03GW norr om backen har under maj 2017 april 2018 uppmätts en vattennivå på +24,2 - +25,2 (0,6 m under markytan 0,4 m över markytan). Under sommaren 2018 installerades rör 18L01GW något längre söderut i ett läge där risken för att röret skulle skadas var mindre. Under juni augusti 2018 har vattennivån i detta rör legat på +24,4 - +24,9 (0 0,5 m under markytan). I rör 17L20GW i läget för dagvattendammen har grundvattennivån under tiden juni 2017 augusti 2018 legat på nivån +25,2 26,9 (1,2 2,9 m under markytan), med de högsta nivåerna i samband med snösmältningen. I rör 17L06GW närmast öster om backen har under april juli 2017 en vattennivå på +27,4 - +28,5 (0,3-1,4 m under markytan) uppmätts. Detta rör har dock bedömts vara för kort till följd av de geotekniska förhållandena här, och därmed ej representativa för förhållandena öster om backen. Nya rör har därför installerats längre mot sydost (17GW07A och 17GW07B) och uppvisade i juni 2017 maj 2018 vattennivåer på +22,9 - +23,7 (0,3 1,1 m under markytan) resp. +23,0 23,6 (1,0 1,6 m under markytan). Rör 17GW07C bedöms också vara för kort och har sin spets i tät lera, i detta rör uppmättes under juni 2017 maj 2018 en vattennivå på +23,8 - +24,3 (0,3 0,8 m under markytan). Nordost om Vedbobacken ligger Vallby Hage där Loxia också installerat ett par grundvattenrör. I dessa rör har sedan sommaren 2017 fram t.o.m. maj 2018 grundvattennivåer på +25,8 - +27,4 (0,6 2,2 m under markytan) resp. +24,7 - +25,2 (0,2 0,7 m under markytan) uppmätts.

Sida 9 av 12 Grundvattennivåerna har enligt SGU (Sveriges geologiska undersökning) legat mycket under de normala för årstiden i Västeråsområdet under april augusti 2017 samt i juli augusti 2018, under de normala under juni 2018, varit normala under oktober november 2017 samt i mars 2018 och slutligen över årstidens normala under december 2017 februari 2018 samt april maj 2018. För september 2017 saknas uppgifter. Det vatten som faller på Vedbobacken och den snö som där smälter, rinner till viss del av längs slänterna och till viss del infiltrerar i fyllningen och vidare i underliggande morän. Detta vatten bidrar då till att upprätthålla grundvattennivåerna inom området och minska risken för att marksättningar skall uppkomma inom bostadsområdena, vilka till stor del vilar på jord bestående av lera. 5. Påverkan av uppfyllnad 5.1 Stabilitetsförhållanden Uppfyllning av Vedbobacken har till stora delar skett på morän eller berg, vilket innebär en stabil undergrund. Det är möjligen att inom vissa partier av de nedre delarna av den norra och västra slänten förekommer att fyllning skett på lera. Dessa delar av området tillförs dock ingen ny last till följd av den planerade uppfyllningen. Det är dock viktigt att inga diken grävs vid den västra och norra släntfoten utan ytterligare geoteknisk kontroll, eftersom detta skulle kunna innebära risk för mindre skred. När det gäller stabiliteten hos de förekommande fyllningsmassorna så sammanhänger detta med dels släntens lutning, dels den inre friktionsvinkeln hos det förekommande fyllningsmaterialet. Genom friktion mellan jordpartiklarna låses dessa i sina lägen och den inre friktionsvinkeln för materialet blir då ett mått på den lutning som en slänt kan ha i materialet. Då det aktuella fyllningsmaterialet har en blandad sammansättning varierar också den inre friktionsvinkeln. Den förekommande leran har en lägre friktionsvinkel, empiriskt används för lera friktionsvinkeln 30, sannolikt är den dock här högre med tanke på att leran är uppblandad med sand. Som tidigare angetts är släntlutningen i Vedbobacken ca 1:2,5, dvs. ca 22, inom sina brantare partier. Säkerheten mot ett ras i fyllningen beräknas då som kvoten mellan tangens för materialets inre friktionsvinkel och aktuell lutning; tan30 / tan22 = 1,43 Denna säkerhetsfaktor skall jämföras med 1,3 som föreskrivs i säkerhetsklass 2 vid dränerad analys, vilket anses lämpligt i detta fall. 1,3 hade motsvarat en släntlutning på 24, dvs. 1:2,25. Beräkningen visar att fyllningen idag har tillräcklig inre stabilitet för säkerhetsklass 2, även vid ett försiktigt val av friktionsvinkel för fyllningen. Genom att höja backens topp med ca 15 m och förskjuta toppen mot sydost kommer de ev mer känsliga delarna inom norra och västra delen av backen ej att tillföras ny last. Lasten från uppfyllnaden kommer istället att ske på fyllning som vilar på en fast botten av morän och/eller berg. Genom att utföra uppfyllnaden så att släntlutningen begränsas till 1:2,5 erhålls fortsatt god stabilitet inom Vedbobacken. För den nya nedfarten i sydväst kommer dock en viss uppfyllnad att ske i den nedre delen av backen. Stabiliteten har här kontrollerats för en upp till 5 m hög markuppfyllnad och stabiliteten uppfyller

Sida 10 av 12 säkerhetsklass 2 om uppfyllnadens slänter ej utförs brantare än lutning 1:2,5. Om större uppfyllnad sker kan släntlutningen behöva flackas ut för att säkerställa stabiliteten. 5.2 Grundvattenförhållanden Väster, norr och öster om Vedbobacken finns områden med lera, vilka är känsliga för påverkan på grundvattennivån. En sänkning av grundvattennivån medför en ökad risk för marksättningar, som t.ex. kan skada ledningar, pålar och innebära nivåförskjutningar vid entréer till byggnader. Idag rinner vatten nedför Vedbobackens slänter och delar av detta vatten infiltrerar till grundvattenmagasinet och leder till ökade förutsättningar för bibehållen grundvattennivå. Då de tidigare nämnda känsliga bostadsområdena ligger på lera innebär detta att mycket liten grundvattenbildning sker inom dessa områden, varför Vedbobacken och andra fastmarksområden i området är viktiga inströmningsområden när det gäller grundvatten. Den föreslagna utformningen av Vedbobacken innebär att toppen förskjuts ca 100 m mot sydost. Detta innebär att en del av det vatten som idag rinner söderut genom den nya utformningen kommer att få en ändrad strömningsriktning och istället rinna mot norr. Detta medför att tillförseln av vatten till grundvattenmagasinet i väster och norr torde öka i framtiden. Mot öster innebär en brantare släntlutning som erhålls här att en större mängd vatten rinner av jämfört med vad som infiltrerar, vilket här kan påverka grundvattenmagasinet negativt, samtidigt som dikena längs Vallbyleden kan komma att tillföras mer vatten jämfört med idag. Eftersom det här förekommer stora områden med fastmark och berg kring Vallbyleden är det dock oklart hur stor vikt Vedbobacken har för grundvattentillförseln vid bostadsområdet kring Vallby Skolgata, sannolikt kan det vara så att fastmarksområdet mellan Vallbyleden och bostadsområdet är viktigare för denna grundvattenbildning. Mot söder kommer mindre mängder av vatten att tillföras jämfört med dagens situation. I söder finns dock inte samma geologi som är känslig för grundvattensänkning, dessutom finns stora områden med permeabel jord som också bidrar till grundvattenbildningen söderut. Den nya föreslagna utformningen av Vedbobacken innebär att toppen förskjuts mot ett läge som mer liknar det som var innan dagens förhållanden och därmed mer en återgång till de avrinningsförhållanden som rådde ursprungligen. 6. Utförande av uppfyllnad Uppfyllnad av Vedbobacken skall utföras med icke organisk jord som skall uppfylla krav på MKM (mindre känslig markanvändning) i fråga om föroreningar. Även betongkross, tegel och annat beständigt och icke förorenat material får användas som fyllning. Block, sten och annan grövre fyllning skall av säkerhetsskäl placeras minst 2 m under släntyta. Grovt material skall blandas med annan finare jord för att minska risken för att större hålrum skall uppkomma, vilka skulle kunna leda till marksättningar då ovanliggande jord eroderar ned i hålrummen. Organisk jord får endast användas för att täcka ytor med släntlutning mindre än 1:5.

Sida 11 av 12 Inom 2 m från den slutliga släntytan skall fyllning ske med jord som utgörs av materialtyp 2 eller 3B enligt AMA Anläggning 2013, t.ex. grus, sand, sandig morän och siltig sand, detta för att minska risken för erosion i släntytan. Vid förekomst av blöta massor bör dessa läggas ut i limpor på platån och lämnas att rinna av innan de planas ut över området. En sådan limpa bör ej vara högre än 2 m och bredare än 4 m. Vid höjning av Vedbobacken kommer den befintliga tillfartsvägen från Vedbovägen att behöva byggas om närmast toppen. För fyllning för vägen skall jord av materialtyp 2 användas inom 1 m under körbanan och grövre friktionsjord eftersträvas. 7. Grundläggning av servicebyggnad, garage och parkering I föreslaget läget för servicebyggnad och garage domineras jorden av mycket lös lera. Dessa byggnader skall därför grundläggas på spetsburna pålar av stål eller betong. Golv i byggnaderna skall utformas fribärande. Markuppfyllnader i anslutning till de planerade byggnaderna skall undvikas eftersom detta kan leda till sättningar, vilket bl.a. kan skada inkommande ledningar. De kompressionsförsök som utförts på leran på 4 och 5 m djup tyder på att leran skulle vara konsoliderad för en grundvattennivå ca 2 m under markytan, dvs. nästan 2 m under de grundvattennivåer som uppmätts. Detta skulle då innebära att inga större sättningar skulle uppkomma vid markbelastningar på ca 20 kpa, dvs. 1 m markuppfyllnad. Detta bedöms dock ej gälla generellt för leran, t.ex. skulle ett snö- eller jordupplag vid provpunkten kunnat leda till en chimär överkonsolidering i lerans övre del. Innan ev överkonsolideringar beaktas behöver ytterligare undersökningar ske på leran och grundvattenförhållandena observeras under en längre tid än vad som nu skett. Den nya parkeringen skall utformas med hänsyn till att förekommande jord är mycket tjälfarlig samt har låg bärighet. Vid uppfyllnad för parkering finns risk för sättningar inom den östra delen av parkeringsytan. Det kan vara lämpligt att ej färdigställa parkeringsytan alltför tidigt för att ge sättningar tid att utvecklas, detta kan dock ta åtskilliga år. Alternativt kan parkeringsytan läggas på en lägre nivå, vilket dock kommer att medföra större utschaktning av befintlig jord och därmed risk att schakten kommer ner på lösare lera och terrassytan därmed blir mjuk och svår att avvattna. Andra åtgärder kan också vara att använda geonät för att förstyva konstruktionen och/eller använda lättfyllning för att minska risken för sättningar. 8. Dagvattenmagasin Nordväst om Vedbobacken planeras ett dagvattenmagasin med en kapacitet på 10000 m 3. Dammen utformas lämpligen med släntlutning ca 1:3 och ett djup om 3 m. Detta motsvarar då vid en cirkulär damm bottendiameter ca 50 m och ytterdiameter ca 70 m, totalt en yta omkring ca 4000 m 2. Marknivån i anslutning till den planerad dammen ligger omkring +27,5, vilket innebär en dammbotten på nivån +24,5. Grundvattennivån har uppmätts drygt 0,5 m över denna nivå sommartid

Sida 12 av 12 under de torra somrarna 2017 och 2018, i samband med snösmältningen våren 2018 låg nivån ytterligare 1 à 1,5 m högre. Då vattenförande jord kommer att finnas vid dammens botten innebär detta att grundvattnet kommer att tränga in i dammen. Om dammen fylls med vatten kommer detta också att leda till att vattnet rinner ut till grundvattnet genom dammbotten och att vattennivån i dammen ställer in sig på grundvattnets nivå. För att bibehålla vatten i dammen måste denna tätas, t.ex. med geomembran. Det finns då dock en stor risk för att det underliggande grundvattentrycket trycker upp geomembranet i samband med att vattennivån i dammen är lågt. Det skall även noteras att höjningen av Vedbobacken kan komma att medföra en större vattentillrinning då en del av det vatten som idag rinner av söderut istället kommer att riktas om mot norr och nordväst i riktning mot dagvattendammen. Detta kan bidra till temporärt ännu större höjning av grundvattennivån i samband med snösmältningen än vad som råder idag. Det kan därför övervägas att göra dammen grundare, t.ex. ge den ett djup av 2 m. Då kommer risken för inläckage och upptryck av geomembranet att minska, om dammen hålls vattenfylld i samband med höga grundvattennivåer, t.ex. vid snösmältningen. En grundare damm kommer dock att medföra att en större dammyta krävs. Vid projektering av dammen behöver alltså hänsyn tas till de rådande vattennivåerna. Det kan t.ex. vara aktuellt att använda vattenobservationsrör för att kontrollera grundvattennivån så att vattennivån i dammen hålls på en tillräckligt hög nivå för att förhindra att botten trycksupp. 9. Fortsatt utredning De grundvattenrör som installerats skall fortsättningsvis hållas under observation för att fånga upp en årscykel hos grundvattennivåerna, gärna under flera år då förhållandena varierar mellan åren t.ex. pga. tillgången till snö. En sådan mätserie bör omfatta mätning minst 4 gånger om året och gärna oftare i samband med snösmältningen. När läget och utformningen för planerade byggnader bestämts bör en kompletterande geoteknisk undersökning göras. Projektering av dagvattenmagasinet skall ske i samråd med geotekniker. Även kompletterande geotekniska undersökningar kan krävas när dammens läge, utformning och djup beslutats. Örebro