Studiehandledning. Vetenskapsteori (7,5 hp) HT2019 Kursansvarig: Matilda Wiklund. Institutionen för pedagogik och didaktik PEAV29

Relevanta dokument
Studiehandledning. Vetenskapsteori (7,5 hp) HT2018 Kursansvarig: Elisabeth Hultqvist. Institutionen för pedagogik och didaktik PEAV29

Välkommen till kursen. Vetenskapsteori Philosophy of. Social Science

Studiehandledning. Leda förändringsarbete (7,5 hp) Institutionen för pedagogik och didaktik Kurskod: PEA408

Studiehandledning. Vetenskaplig teori och metod I (VPG01F) 7.5 hp (distans, helfart) HT-18

Studiehandledning Hälsopedagogik III och Vårdpedagogik III VPG10F och VPG11F HT 2015

Institutionen för pedagogik och didaktik. Studiehandledning. Vårdpedagogik/Hälsopedagogik III VPG10F/VPG11F

Studiehandledning. VPG10F Hälsopedagogik III (30 hp) Institutionen för pedagogik och didaktik. Delkurs 1: Pedagogikens forskningsfält

Förväntade studieresultat Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna:

STUDIEHANDLEDNING DISTANS, HT2019 SAMSPEL MELLAN INDIVID OCH SAMHÄLLE (7,5 HP) KURSKOD: UCG101. Institutionen för pedagogik och didaktik

Studiehandledning VPG10F Hälsopedagogik III (30hp) Delkurs: Examensarbete

Karriärvägledningens pedagogiska praktik, 15 hp, avancerad nivå.

Studiehandledning Kursens syfte

Studiehandledning. Forskningsspecialisering (15 hp) Institutionen för pedagogik och didaktik Research Specialization (15 ECTS)

Samspel mellan individ och samhälle 7,5 hp HT-15

jämföra vetenskapsteoretiska förhållningssätt och dess återspegling i empirisk forskning,

Studiehandledning: Didaktiska perspektiv på lärande, 7,5 hp

Introduktion i vetenskapsteori och metodologi (7,5 hp) DIA11F

Studiehandledning. UCG120 Vetenskaplig teori och metod II (7,5hp) VT2018. Lärare

Studiehandledning. 7,5 högskolepoäng KURSKOD: DIA47F. Vårterminen 2014

Studiehandledning. Vt 15 vecka 13-22

Studiehandledning VPG10F Hälsopedagogik III (30hp) Delkurs 3: Examensarbete

1(5) Studiehandledning. Pedagogikens utopier. Vårterminen Institutionen för pedagogik och didaktik

Studiehandledning Montessoripedagogikens teori om lärande 7,5 hp. Ht-2014

Beskriva och reflektera över olika faktorer som kan påverka handledningsprocessen.

Pedagogisk och didaktisk forskning I, 7,5 hp Studiehandledning för höstterminen 2014

Studiehandledning Montessoripedagogikens teori om lärande 7,5 hp. Ht-2015

Studiehandledning. Kursens syfte. Kursinnehåll

Studiehandledning. Campus, HT2018. Sociologiska perspektiv på studie- och yrkesval, 11hp KURSKOD: UCG101

Studiehandledning. Metod, design och analys (7,5 hp) Institutionen för pedagogik och didaktik Kurskod: PEA410

Studiehandledning. Pedagogikens idéhistoria. Höstterminen (6) Institutionen för pedagogik och didaktik

Pedagogisk forskning I, 7,5 hp Studiehandledning för höstterminen 2015

Studiehandledning. Hälsopedagogik I (15 hp) Institutionen för pedagogik och didaktik Health Education I (15 ECTS)

Studiehandledning. Vt 14 vecka 13-22

Studiehandledning Montessoripedagogikens teori om lärande 7,5 hp. Ht-2013

Utbildning, karriärvägledning och arbete II (7,5 hp)

Perspektiv på funktionsnedsättning och karriärval (7,5 hp)

Studiehandledning. Hälsopedagogik I (15 hp) Institutionen för pedagogik och didaktik Health Education I (15 ECTS)

Studiehandledning. Pedagogiska perspektiv på lärande (7,5 hp) Institutionen för pedagogik och didaktik PEG100

STUDIEHANDLEDNING ATT VARA LÄRARE I SVERIGE I (DIG08U) - HT Kursansvariga: Elisabeth Hultqvist och Shamal Kaveh.

Studiehandledning. 7,5 högskolepoäng KURSKOD: DIA47F. Vårterminen 2015

Kursbeskrivning. Utvecklingsstörning 1 Ht-2013/ 25 % / UQ 160F

STUDIEHANDLEDNING ATT VARA LÄRARE I SVERIGE I (DIG08U) VT Kursansvariga: Matilda Wiklund. Maria Öhrstedt. CC-image: PO3 Stephen Gonzalez

Pedagogisk och didaktisk forskning I, 7,5 hp Studiehandledning för vårterminen 2015

Anvisningar för kursen Vetenskapsteori och forskningsmetodik i psykoterapi, 10 hp. Kursanvisningar och schema för Vecka 2, vårterminen 2016 PTU14

Juridik och etik för psykologer 7,5 hp

STUDIEHANDLEDNING ATT VARA LÄRARE I SVERIGE (8 HP) DIG08U - VT Kursansvariga: Elisabeth Hultqvist och Shamal Kaveh

Kursbeskrivning. Utvecklingsstörning 2 Vt 2014/ 25 % / UQ 161F

Studiehandledning. Hälsans idéhistoria (7,5 hp) Institutionen för pedagogik och didaktik

Barn och ungdomars utveckling och lärande7, 5 hp HT-15

Teorier om lärande och individens utveckling kompletterande pedagogisk utbildning (5 hp)

Studiehandledning Pedagogisk och didaktisk forskning I (7,5 hp) Vårterminen 2014

Stockholms universitet HT 19 Delkursansvarig: Mats Najström 7,5 hp. Klinisk psykologi. Kursanvisningar för höstterminen september 31 oktober

Studiehandledning. Hälsopedagogik I (15/30 hp) Institutionen för pedagogik och didaktik Health Education I (15 ECTS)

Studiehandledning Pedagogisk forskning II, 7,5 hp Vårterminen 2015

Studiehandledning. Distans, HT2018. Sociologiska perspektiv på studie- och yrkesval, 11hp KURSKOD: UCG101

Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK500. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

Teorier om lärande och individens utveckling, (7.5 hp)

Studiehandledning. Montessoripedagogikens didaktiska teori 2. 7,5 högskolepoäng KURSKOD: DIA47F. Vårterminen 2013

STUDIEHANDLEDNING ATT VARA LÄRARE I SVERIGE (8 HP) DIG08U - HT HALVFART. Kursansvariga: Elisabeth Hultqvist och Shamal Kaveh

Kursplan för kurs på grundnivå

Studiehandledning. Delkursens huvudsakliga innehåll. Delkursens innehåll och upplägg. Innehåll. Förväntade studieresultat.

Studiehandledning. Pedagogiska perspektiv på lärande (7,5 hp) Institutionen för pedagogik och didaktik PEG100

Studiehandledning. Pedagogisk forskning I 7,5hp (PEG100) Kursansvarig: Carina Carlhed. Kursadministration och organisation

Teorier om lärande och individens utveckling (7,5 hp)

Studiehandledning Vetenskaplig teori och metod II, 7,5 hp

Studieanvisning. Rektorsprogrammet, 30 hp. Rektorsprogrammet UC620U. Delkurs: Etik och juridik i ledarskapspraktik, 2.5 hp HT 2019

Kommunikation, ledarskap och hälsa (15 hp)

Institutionen för pedagogik och didaktik. Studiehandledning. Skolans och yrkesutbildningens historia 5 högskolepoäng.

Studiehandledning. Personalarbete, Utveckling (5hp)

Studiehandledning. Pedagogisk forskning I 7,5hp (PEG100) Kursansvarig: Anneli Öljarstrand. Kursadministration och organisation

Akribi frågor vetenskaplig noggrannhet. Metod i historisk forskning, och pedagogikens historia Rötter till pedagogiken som vetenskap

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH DIDAKTIK. STOCKHOLMS UNIVERSITET. Studiehandledning. Kvalitetsarbete i yrkesutbildning 10 hp

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SOL200. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

UCG01K (DOCH) STUDIEMANUAL HT2019

Kursansvariga Shamal Kaveh Kursadministratör Gabriella Villagran Backman Jonas Gustafsson Shamal Kaveh

Välkommen till kursen Vetenskapsteori Philosophy of Social Science (7,5 hp, avancerad nivå)

Kursbeskrivning. Narrativ analys: berättande om och av barn och unga

Studiehandledning. Pedagogik och hälsa (7,5 hp) Institutionen för pedagogik och didaktik Education and Health (7.5 ECTS) Kurskod: PEA455

Kvalitetsarbete i yrkesutbildning I (4 hp) Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Institutionen för pedagogik och didaktik

UC435F Coachande samtal: Karriärutveckling och vägledning I, 7,5 hp, avancerad nivå.

Institutionen för didaktik och pedagogik. Studiehandledning. Montessoripedagogikens didaktiska teori 2. 7,5 högskolepoäng KURSKOD: DIA47F

Studiehandledning. Institutionen för pedagogik och didaktik. Kursens syfte

Studiehandledning för kursen. Introduktion till universitetsstudier 7.5 hp. Kurskod PEG101

Didaktik 1 Skolans kunskapsuppdrag (7,5 hp)

Personlighetspsykologi. 7,5 hp. PAO, HT19 Psykologiska institutionen Stockholms universitet. Kursansvarig: Charlotte Alm

Introduktionskurs till teckenspråk som nybörjarspråk, 7,5 hp LITN01. Kursbeskrivning VT 17

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Studiehandledning. Hälsopedagogik I (15/30 hp) Institutionen för pedagogik och didaktik Health Education I (15 ECTS)

Kursplan för kurs på grundnivå

Studiehandledning. avancerad nivå. Vt 15 vecka 4-13

Kursbeskrivning. Specialpedagogik I: Pedagogiska och sociala utmaningar, GN, 7,5 hp Ht-2012 / 25% / UQ151F

Inkludering och exkludering inom områdena vård och hälsa (7,5 hp)

Kursplan för kurs på grundnivå

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

Studiehandledning. Institutionen för pedagogik och didaktik. Kursens syfte

Studiehandledning. Pedagogisk introduktionskurs 15 hp Introductory course in Education 15 ECTS Ht-11 Kursansvarig Gunilla Petersson.

Kommunikation, ledarskap och hälsa (15 hp)

Studiehandledning. Kvalitetsarbete i yrkesutbildning (10 hp) Institutionen för pedagogik och didaktik. 18 september Kurskod YP25LÄ; YP025U

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken

Modevetenskap II. Vetenskapligt skrivande, 7,5 hp, VT-16 Kursbeskrivning och Litteraturlista. Kursansvarig: Louise Wallenberg

Transkript:

2019-06-15 Studiehandledning Vetenskapsteori (7,5 hp) PEAV29 HT2019 Kursansvarig: Matilda Wiklund Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 (vxl) Institutionen för pedagogik Frescativägen 54 Telefax: 08-15 83 54 och didaktik 106 91 Stockholm www.edu.su.se E-post: avancerad@edu.su.se

Kursansvarig lärare: Matilda Wiklund (matilda.wiklund@edu.su.se) Övriga lärare: Gunilla Carstensen (gunilla.carstensen@edu.su.se) Gunnar Karlsson (gunnar.karlsson@edu.su.se) Kursadministration: jolina.ekholm@edu.su.se Kursens innehåll och uppläggning Ur Kursplanen: I kursen behandlas olika vetenskapsteoretiska traditioner, perspektiv och paradigm med relevans för pedagogik som vetenskap. Såväl klassiska som nyare traditioner behandlas. Särskilt fokuseras traditionernas sätt att se på vetenskaplig kunskapsbildning. I kursen behandlas även generella vetenskapsteoretiska frågor och centrala begrepp. Mer specifikt presenteras och diskuteras metavetenskapliga frågeställningar och perspektiv som förekommer inom samhällsvetenskaplig forskning. I begreppet metavetenskaplig inbegrips vetenskapsteoretiska, kunskapsteoretiska samt ontologiska frågor. Inledningsvis behandlas frågor om hur socialvetenskapen skiljer sig från naturvetenskapen. Kan socialvetenskapen t ex uppställa lagar eller förutsägelser? Andra frågor som belyses i kursen är: Vad innebär det att förstå/tolka? Hur ska man förstå meningsbegreppet? Finns det en objektiv verklighet? Vad utmärker det mänskliga medvetandet? Vad är kunskap? Inriktningar som positivism/postpositivism, modernism/postmodernism, fenomenologi, hermeneutik, feministisk poststrukturalism, Actor Network Theory och multiparadigmatiska perspektiv kommer att presenteras och diskuteras. I kursen diskuteras hur ställningstaganden i metavetenskapliga frågeställningar påverkar tillvägagångssätt i samhällsvetenskaplig, empirisk forskning. Undervisningen består av seminarier. Inför varje seminarium har den ansvariga läraren sammanställt ett antal reflekterande frågor (se respektive veckans mapp i Athena), som ska vara till hjälp vid läsningen av litteraturen. Efter din läsning av litteraturen ska du reflektera över innehållet och formulera det som du finner problematiskt eller angeläget att diskutera på ½ - 1 sida samt vara förberedd att redogöra din läsning och tankar vid seminarietillfället. Kursens sista undervisningstillfälle består av ett seminarium där samtliga medverkande lärare deltar och där vi diskuterar de olika moment som behandlats i kursen. Syftet med detta seminarium är att sammanfatta det centrala innehållet i kursen som på så vis kommer att kunna utgöra grund för att genomföra examinationsuppgiften på bästa sätt. 2

Förväntade studieresultat För godkänt resultat på kursen förväntas studenten kunna: - redogöra för, jämföra och kritiskt granska olika vetenskapsteoretiska traditioner, perspektiv och paradigm med relevans för pedagogik som vetenskap. - redogöra för, jämföra och kritiskt diskutera vilken sorts kunskap olika forskningsansatser möjliggör. - Använda centrala vetenskapsteoretiska begrepp för att diskutera vetenskapsteoretiska frågor och problem. Tentamen Hemskrivning Kursen examineras genom en skriftlig hemtentamen där Du ska redogöra för och diskutera metavetenskapliga (vetenskapsteoretiska, kunskapsteoretiska, ontologiska) aspekter och synsätt som tagits upp i kursen. Tydliggör och diskutera vad som skiljer dem åt och vilka eventuella likheter som går att finna mellan dem, till exempel: Hur förhåller sig ett positivistiskt vetenskapsideal till hermeneutik, ett feministiskt perspektiv eller fenomenologi? Du ska visa medvetenhet om metavetenskapliga frågeställningar och de olika metavetenskapliga synsätt som presenterats och diskuterats på kursen. För något av de högre betygen så förväntas du också att diskutera implikationerna av ställningstaganden inom metavetenskapliga frågor i förhållande till en tänkt empirisk studie. Vad får det, till exempel, för konsekvenser om jag anser att människan är meningsskapande på hur jag lägger upp en studie om utbrändhet på arbetet? Som empirisk studie kan du välja någon existerande studie eller själv tänka ut en studie som du skulle vara intresserad av att genomföra (t ex inför mastersuppsatsen om har någon sådan idé redan nu). Texten ska vara mellan 3000 och 4000 ord, och skrivas med 12 punkters text. Du ska ange ditt namn högst upp på första sidan och sidnumrera. Välj ett referenssystem bland de mest förekommande i pedagogisk forskning (Cambridge, APA, Vancouver) och följ det konsistent. Uppgiften lämnas in på Athena senast onsdagen den 30 oktober kl. 18.00. Omtentamen skall vara inlämnad senast fredagen den 6 december kl. 18.00. 3

Examination och betygssättning Plagiat Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Man får inte heller kopiera sina egna texter som man fått godkända i andra kurser, sk. självplagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) utan att ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Vid SU kontrolleras texterna mot en databas. Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida www.su.se/regelboken. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden. Betygskriterier Som betyg på kursen används en sjugradig betygsskala med graderna A, B, C, D, E, Fx och F. A är det högsta och E är det lägsta godkända betyget. För respektive betyg förväntas följande prestation: A Hemskrivningen präglas genomgående av mycket stor stringens och klarhet. Studentens framställning visar att han/hon tillgodogjort sig kursinnehållet på ett självständigt sätt. Studentens framställning går utöver en redogörelse och presentation av kursens innehåll och inbegriper egna stringenta reflektioner. 4

B C D E Fx F Hemskrivningen präglas genomgående av stor stringens och klarhet. Studentens framställning visar att han/hon tillgodogjort sig kursinnehållet på ett självständigt sätt. Studentens framställning går utöver en redogörelse och presentation av kursens innehåll och inbegriper egna reflektioner. Hemskrivningen präglas genomgående av stringens och klarhet. Viss oklarhet kan förekomma. Studentens framställning visar att han/hon tillgodogjort sig kursinnehållet på ett relativt självständigt sätt. Hemskrivningen präglas av en god förståelse och klarhet. Studentens framställning visar att han/hon tillgodogjort sig kursinnehållet på ett relativt självständigt sätt. Hemskrivningen präglas av förståelse även om viss vaghet och oklarhet accepteras. Hemskrivningen präglas av förståelse men även av en betydande del oklarhet och felaktighet. Hemskrivningen präglas av felaktigheter och oklarheter till en sådan grad att den underkänns i sin helhet. Betyget baseras på ett helhetsomdöme av prestationen på hemskrivningen. Om studenten erhållit godkänt betyg, dvs minst betyget E, får han/hon inte göra om skrivningen för ett högre betyg. Vid betyget Fx finns möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg. Betyg F innebär att hemskrivningen i sin helhet är underkänd och måste göras om. Kursutvärdering Kursen utvärderas genom en digital enkät som blir tillgänglig vid kursens slut. Länk till kursutvärderingen läggs antingen ut på Athena eller skickas på mejl till samtliga registrerade studenter. Litteraturlista Traditionella och förklarande traditioner (v. 37) Rosenberg, A. (2012). Philosophy of social science. Boulder: Westview Press. (Valda delar) Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis. Malmö: Gleerup. (del I, II + kap 5) Tolkande/förståendeinriktade traditioner (v. 39) Rosenberg, A. (2012). Philosophy of social science. Boulder: Westview Press. (Valda delar) Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis. Malmö: Gleerup (Kap. 6) + artiklar/kapitel om fenomenologi respektive hermeneutik se nedan Nyare kritiska/berättande traditioner (v. 41) Rosenberg, A. (2012). Philosophy of social science. Boulder: Westview Press. (Valda delar) Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis. Malmö: Gleerup (Kap. 7) + artiklar/kapitel om kritisk teori, poststrukturalistisk feminism, nyare inriktningar se nedan 5

Artiklar/kapitel ht 19/20 Tolkande/förståendeinriktade traditioner Dostal, R. (2015). Hermeneutics and phenomenology. I J. Malpas & H.-H. (Tillhandahålles digitalt) Gander (red:er), The Routledge companion to hermeneutics. London: Routledge. (Tillhandahålles digitalt) Gallagher, S. & Zahavi, D. (2008). The phenomenological mind. An introduction to philosophy of mind and cognitive science. London: Routledge. (ss. 21-26). (Tillhandahålles digitalt) Gallagher, S. & Zahavi, D. (2008b). The phenomenological mind. An introduction to philosophy of mind and cognitive science. London: Routledge. (ss. 113-116 och fotnot 7). (Tillhandahålles digitalt) Gander, H.-H. (2015). Gadamer: the universality of hermeneutics. I J. Malpas & H.-H. Gander (red:er), The Routledge companion to hermeneutics. London: Routledge. (Tillhandahålles digitalt) Hallberg, M. (1999). Hermeneutik. I C.M. Allwood & M.G. Erikson (red:er), Vetenskapsteori för psykologi och andra samhällsvetenskaper. Lund: Studentlitteratur. (Tillhandahålles digitalt) Karlsson, G. (1993). Psychological qualitative research from a phenomenological perspective. (ss. 23-42). Stockholm: Almqvist & Wiksell International (Tillhandahålles digitalt). Palmer, R.E. (1969). Hermeneutics. Evanston: Northwestern University Press. (ss. 124-139). (Tillhandahålles digitalt) Ricoeur, P. (1971). The model of the text: meaningful action considered as a text. Social Research, 38, 529-62. Nyare kritiska/berättande traditioner Adam St Pierre E. (2000). Poststructural feminism in education. An overview. University of Georgia, Athens, USA. Qualitative studies in education Vol. 13, NO 5, 477-515. (Kopia kommer att tillhandhållas) Fenwick, T. & Edwards, R. (2011). Introduction: Reclaiming and Renewing Actor Network Theory for Educational Research https://dspace.stir.ac.uk/bitstream/1893/3589/1/ant-introduction.pdf Salih, S. (2002): On Judith Butler and Performativity. I Judith Butler. London: Routledge (kap 3). Taylor, P.C., & Medina, M.N.D. (2013). Educational research paradigms: From positivism to multiparadigmatic. Journal for Meaning- Centered Education, 1. http://www.meaningcentered.org/journal/volume-01/educational-research-paradigms-frompositivism-to-multiparadigmatic Ytterligare artiklar/kapitel kan tillkomma, meddelas i god tid. 6

Referenslitteratur Butler, J. (2007) Genustrubbel. Göteborg: Daidalos Delanty G. Strydom P. (eds.) (2003) Philosophies of Social Sciences. The Classic and Contemporary Readings. Maidenhead: Open University Press. Rosenberg, T. (2005) Könet brinner. Stockholm: Natur 7