TELECOMCITY Nätövervakning Industriell IT Ett blomstrande TelecomCity. Karlskrona har på rekordkort tid fått en helt annan struktur. Idag är IT- och telekomsektorn en dominerande näring i skärgårdsstaden. Mobiltelefonioperatör Systemkonsult IT/telekomkonsult Systemutvecklare IT-stödsystem Utvecklare av IT-infrastruktur IT-utbildare Systemleveratör Systemleverantör IT-säkerhet Yrkeshögskola Teknisk Högskola Bredbandsleverantör Spelutvecklare Systemutvecklare Programutvecklare IT-drift Systemutvecklare Systemutvecklare Mobila tjänstesystem Teleoperatör Systemintegratör IT-design IT/telekomkonsult Kommun IT/telekomkonsult GIS-utvecklare Utbildning inom nya media Kontraktstillverkare Kundorderhanterare Fartygselektronik
TelecomCity är ett unikt tillväxtinitiativ. På ett decennium förändrades en regions hela struktur. Välkommen att följa med på resan Från kris till tillväxt på rekordtid Blekinge Blekinge E22 Karlskrona Karlskrona är beläget i ett hörn, utanför storstadsområdena. Det krävs mycket egen kraft för att lyckas med de förutsättningarna. Tidningsrubrikerna har aldrig varit så svarta som i slutet av 8-talet. Kris. Det var bara förnamnet. Idag rullas dagens och morgondagens nya mobila lösningar ut i verkligheten från företagen i TelecomCity. Mobila betalningssystem integreras i komplexa programvarustrukturer och levereras ut över hela världen. Betalningssystem som används av miljoner abonnenter över hela världen. Mobila system för fastighetsskötare och kommunens egen hemtjänst. System som kombinerar kartbilder med positionering och samhällsinfrastruktur. Fjärrstyrda el- och vattenmätare. Mobila logistiksystem i lastbilar. STUDSAR FÖRBI. Jag hann äntligen se den förbjudna staden när jag var i Beijing förra veckan och jobbade!. Ögon lyser på Caroline som är hemma i Karlskrona och rastar hunden. Driftsäkra elnät som övervakas med trådlös teknologi. Smarta mobiltelefoner - som kanske är en dator. Positioneringssystem i mobilen. HELA VÄRLDEN. Telekomstudenter och forskare som fyller de gamla militärkasernerna på Gräsvik kommer från Borås och Indien. Mediastudenten från Umeå designar nya IT-lösningar i det nerlagda fängelset på Stumholmen och gör sin praktik i San Fransisco. Ledande forskare säkrar kvaliteten i den komplexa programvaran. Professorer installeras och doktorer promoveras. 21 utsågs Karlskrona till Sveriges tillväxtkommun i Sverige. Inget blir sig någonsin likt igen. FÅNGA VINDEN TelecomCity Prize. En symbol för framgång för den som vinner det, men lika mycket en symbol för att TelecomCity är en framgång i sig själv. Vem skulle annars vilja vinna den..? TELECOMCITY - REKORDTILLVÄXTEN SIDA 17
Få anade potentialen och den mobila succén Konsultföretaget McKinsey uppskattade 1983 att hela världens mobiltelefonmarknad skulle bestå av cirka 1 miljon abonnemang år 2. Det blev 633 miljoner. En enorm tillväxt. Det internationella telenätet brukar kallas världens största maskin. Och det växer oerhört snabbt. Mobiltelefonin såg dagens ljus i Sverige 1933, då Göteborgspolisen började göra tester. Men det tog lång tid innan det verkligen började hända saker. De första moderna mobiltelefonerna vägde 4 kg. När transistorn kom kunde vikten sänkas till 9 kg. FÖRST I VÄRLDEN. 1969 beslöt de nordiska telemyndigheterna att bilda en gemensam arbetsgrupp, NMT-gruppen. En ny princip introducerades, nämligen att tillverkare av telefoner fick marknadsföra direkt mot användarna. Detta skapade en marknad för mobiltelefoner. Och konkurrens. NMT öppnades 1981 och var världens första mobiltelefonisystem. Framgången var stor och också en förklaring till de senare nordiska framgångarna inom mobiltelefonin. BARA TRE KILO. levererade redan på 195-talet utrustning för mobiltelefoni. Men det var bara en mycket liten del av företa- gets verksamhet. Alla var mera intres- serade att bygga en svensk datain- dustri. Inom det -ägda företaget SRA, Svenska Radio Aktiebolaget, utvecklades kommunikationsradio för militära ändamål. 1974 lanserar SRA en mobiltelefon som bara väger 3 kilo. Åke Lundqvist hade en nyckelroll att göra mobilt och låg bakom flera strategiska förvärv. Men inte förrän i början av 199-talet började ledningen på allvar intressera sig för tillverkning av mobiltelefoner. ETT NYTT SÄTT. 1981 fick Comviq, ett då nystartat företag inom Stenbäcksfären, tillstånd till automatisk överkoppling och inledde en intensiv marknadsföring, helt olik den myndighetspräglade traditionella kulturen i branschen. Nya mobiltelefoner utvecklades. Europamarknaden var i början på 198-talet outvecklad och uppsplittrad på flera olika system. 1982 tillsattes en "Småbarnen kommer kanske att bära en telefon runt halsen med bara två tangenter - en för Mamma och en för Pappa." Åke Lundqvist AB (1994) Svenska Aktiebolaget Trådlös Telegrafi Salora Hotline Hotline Pocket 511 1961 1978 1986 1987 1991 SIDA 18 TELECOMCITY - REKORDTILLVÄXTEN FÅNGA VINDEN
Prognoser... När det nordiska mobiltelefoninätet startades upp var prognosen att Sverige skulle ha 45 abonnenter tio år senare. Det blev närmare 6. 199 var Televerkets prognos att Sverige 1994 skulle ha 25 GSM-abonnenter. Den verkliga siffran blev 423. gemensam standardiseringsgrupp inom EG, som resulterar i GSM-standarden. Östen Mäkitalo anade något stort och deltog aktivt i arbetet som resulterar i tre viktiga delar: En gemensam standard. Direktiv att separera myndighetsfunktioner från operatörsrollen. Och att alla länder ska ge två minst olika licenser för GSM. I Sverige var Telia och Comviq givna. TREDJE LICENSEN. Men i Sverige får även en tredje operatör licens - NordicTel. Bakom företaget står bland annat Ulf Johannson och Mats Ljunggren, som tidigare hade tillhört ledningen i Radio Systems. De anade en stor aktörspotential och backades upp av Volvo, SAS, Custodia, Pharos och Racal (Vodafone). Pris på Pris mobiltelefoner på mobiltelefoner 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Tusentals Tusentals kronor kronor 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 199 199 1995 1995 2 2 Antal Antal sålda sålda telefoner telefoner i Sverige i Sverige Antal Antal 1 6 1 6 1 4 1 4 1 2 1 2 1 1 6 6 4 4 2 2 Företaget beslutade att förlägga viss verksamhet i Karlskrona. En ny framsynt telelagstiftning antas av Sveriges riksdag 1993. Detta underlättade för de nya operatörerna GSM-RALLARE. Landets fylldes med GSM-rallare och stora investeringar gjordes i master, basstationer och telekomsystem. Få hade då sett en modern ficktelefon. Och de man sett, kunde man inte ha i fickan. Under 199-talet blev mobiltelefonin en massmarknad. Den tekniska utvecklingen möjliggjorde lättare, bättre och billigare telefoner. Entreprenörer insåg mobiltelefonins potential 8 7 6 5 4 3 2 1 Gram Gram 8 7 6 5 4 3 2 1 Telefonens Telefonens vikt vikt 199 199 1995 1995 2 2 och exploaterade den. Massmarknaden innebar att fler aktörer satsade mer utvecklingsresurser som drev teknikutvecklingen ytterligare. Och nya distributionskanaler utvecklades. ETT MÅSTE. Mobiltelefonen blev snart ett måste för alla - särskilt för ungdomar. Men de krävde en gigantisk investering i infrastruktur, såväl hårdvara som programvaror och nya operatörer över hela världen. Detta krävde i sin tur system för drift och övervakning, betal- och säkerhetssystem, applikationer och tjänster... Den vinden anade och fångade TelecomCity. GH197 NH238 Nokia 331 T61 Panasonic X6 1993 1996 21 23 24 FÅNGA VINDEN TELECOMCITY - REKORDTILLVÄXTEN SIDA 19
Regioner är i en ständig förändring 1 2 3 4 5 6 7 8 9 3 års fokus på krig och försvar i Karlskrona hade satt sina tydliga spår när telekomvinden tog fart. Karl den XI grundade Karlskrona 168, strategiskt i södra Östersjön. Staden anlades efter europeiska förebilder och blev rikets tredje stad, efter Riga och Stockholm. Karlskronas utveckling var under flera sekel beroende av Sveriges rustningsinsatser för krig och försvar. Karlskronavarvet var Sveriges största industri vid 17-talets slut. INDUSTRIN VÄXER. Efter andra världskriget börjar det hända saker. (Se figur) (1) (1947 - telefoner och växlar) och andra större industriföretag, (2) Dynapac (196 -vägmaskiner), Uddcomb (1969 - kärnkraftsutrustning) och Luma (197 - glödlampor och lysrör) etablerade sig. Dessa företag och (3) Karlskronavarvet var under 197-talet de dominerande företagen. (4) Under 198-talet minskade sysselsättningen kraftigt vid flera av de större arbetsplatserna. Några företag lades ner, medan andra klarade en omställning till mer effektiva och personalsnåla metoder. VISS FÖRNYELSE. Under slutet av 198-talet och i början 199-talet skedde en viss förnyelse och differentiering av arbetsmarknaden. (5) Statliga verksamheter som Boverket och Kustbevakningen lokaliserades till Karlskrona, liksom nya industrier som (6) Åkermans och ABB. Det var dock inte tillräckligt för att vända utvecklingen. SÄMSTA UTVECKLINGEN. Karlskrona hade från 195-talet fram till början av 199-talet den sämsta utvecklingen av alla residensstäder. Flertalet ökade sin befolkning med mellan 2 och 6 procent, medan Karlskronas befolkning minskade. Regionen hade ingen egen högskola förrän 1989, vilket innebar att ungdomarna flyttade för att kunna studera och inga flyttade till regionen för att studera. 9 7 5 3 1 1 2 19 195 2 EN NY STAD. Idag har Karlskrona drygt 6 invånare. Inkomstbasen består av tre ben (7) tjänsteproducerande företag med inriktning på telekom och IT, (8) industriproduktion och (9) försvarsverksamhet. Nya bostäder byggs under mottot Nära havet vill jag bo. En modern IT-profilerad teknisk högskola med forskarutbildning, IT-utbildningar och utbildningar för vårdsektorn. Närheten till Polen och de baltiska länderna innebär ett allt mera ökande kommersiellt och kulturellt utbyte, som underlättas av en ökande färjetrafik. Men hotet om ytterligare nedgång i industri- och försvarsverksamhet kvartstår. 3 4 5 Alla regioner förändras ständigt. Intäktsbasen är avgörande för regionens förmåga att vara självförsörjande. Bilden visar intäktsbasens förändring i Karlskrona under 1 år. (Jmf. sid 6-7) 6 7 8 9 SIDA 2 TELECOMCITY - FÖRÄNDRINGENS VINDAR FÅNGA VINDEN
4 Antalet anställda vid de kunskapsintensiva tjänsteföretagen i IT/telekomsektorn och vid Högskolan, i karlskronaregionen 35 3 25 Antal anställda 2) Små företag avknoppas och konsulter attraheras. 3) 4) Företag startas med riskvilligt kapital, vissa företag avvecklas efterhand. En ny generation produktföretag startar baserade på kundfinansierad verksamhet. Under hela 199-talet ökar antalet anställda vid de kunskapsintensiva IT/telekomföretagen och Högskolan i karlskronaregionen. I början av 2-talet avstannar tillväxten. Detta har sin grund i en världsomspännande nedgång i telekombranschen och en börskris för IT-företag. 2 15 1 1) De stora företagen växer och attraherar välutbildade människor till regionen. Antalet anställda är dock relativt konstant i tjänsteföretagen, till skillnad från utvecklingen i många andra svenska regioner. De tillverkande företagen minskar dock sin personal efter år 21, bl a Flextronics. Dessa företag redovisas ej i grafen. 5 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 FÅNGA VINDEN TELECOMCITY - FÖRÄNDRINGENS VINDAR SIDA 21
Många hjältar i stort och smått Det finns inga visioner utan människor. Det finns ingen förändring utan människor. Det finns ingen framgång utan människor. De är hjältar i stort och smått människorna som med olika bakgrunder har bidragit till TelecomCitys utveckling. Telekomingenjören som återvänder till sin hemstad och övertygar sitt företag att satsa på telekommunikation. Den sölvesborgsfödde teknologie doktorn i signalbehandling som antar utmaningen att flytta från Lund och bli rektor för en ny högskola i Pinan. Civilingenjören, född i Nybro, som vill flytta från storstaden och Kista, för att leva ett rikare liv med sin familj i en småstad. Den inspirerande universitetskanslern, med en bror i Ronneby, som förmedlar lärdomar från USA. Det okonventionella länsrådet, med rötter i Finansdepartementet, som knyter ihop trådarna mellan den nationella och lokala nivån. Två blekingebor på toppbefattningar som ser affärsmöjligheter. Psalmförfattaren som komponerar IT-system. Den provocerande redaktören som skriver om att ömsa hud, anda och förebilder. Den idérike designern som förälskar sig i ett fängelse och nydanande pedagogik. Telekom-magistrarna som startar ett eget utvecklingsföretag. Specerihandlaren som blir mobilakrobatör. Dataprofessorn som attraheras av draget och blir IT-miljonär och riskapitalist. Den filmande tandläkaren som började skapa reklamfilm. Stockholmstjejen som inspireras av att ha världen som arbetsfält och fötterna i Karlskrona. Teaterproducenten som brinner för att utveckla de ungdomar som vill jobba med digitala medier. Lill-Åke från Alltidhult som återvänder som telekomforskare. direktören i Dallas med hjärtat i Blekinge. Civilingenjören som lämnar Paris för att återvända till Blekinge. Högskoleadministratören som startar ett internationellt spelföretag. Dallasbaserade chefslöftet som återvänder till sitt bondpermisområde, Gräsvik, där han gör karriär. För att nämna några... Tusentals människor har bidragit till TelecomCitys utveckling. Och Telecom- City till deras. SIDA 22 TELECOMCITY - MÄNNISKORNA OCH FÖRETAGEN FÅNGA VINDEN
Kunderna erbjuds och efterfrågar allt mer avancerade mobila telekomprodukter och tjänster, som berikar och förenklar arbete och fritid. Kärnföretagen är företag med olika affärsfokus inom främst mobil telekommunikation. Kärnområdet utvecklas med nya värdesegment. 1) Hårdvaruleverantörer producerar telefoner, växlar och utrustning. 2) Behovet av mjukvara ökar och programvaruindustrin tar fart. 3) Fler operatörer tillkommer för att svara för telekomsystemens drift och underhåll. 4) Allt fler applikationer blir möjliga. De utvecklas av nya företag. 5) Mobila tjänster ökar, såväl personliga som i industriell och offentlig verksamhet. Supportföretagen levererar delsystem, säkerhetslösningar mm till kärnföretagen. Aktörerna i TelecomCity SUPPORTFÖRETAGEN IT/telekomkonsult IT-utbildare IT/telekomkonsult Systemintegratör Systemutvecklare Systemkonsult IT-säkerhet Systemleverantör Systemutvecklare IT/telekomkonsult Systemutvecklare Utvecklare av IT-infrastruktur Industriell IT IT-stödsystem Systemleveratör Yrkeshögskola inom nya media Bredbandsleverantör GIS-utvecklare Systemleveratör Nätövervakning Teleoperatör Kontraktstillverkare Kundorderhanterare KÄRNFÖRETAGEN 2 Mjukvara 1 Hårdvara INITIATIVET Mobila tjänstesystem Mobiltelefonioperatör Fartygselektronik IT-utbildare 3 Operatörer 5 Tjänster 4 Applikationer KUNDER SAMVERKANDE BRANSCHER Transport Industri Sjukvård Spel Media mm Högskolan svarar för utbildning av arbetskraft och kunskapsuppbyggnad genom forskning. Samhällsaktörerna svarar för ny infrastruktur och tillväxtservice. TelecomCity utvecklar och kommunicerar miljön. HÖGSKOLAN Teknisk Högskola Yrkeshögskola SAMHÄLLES- AKTÖRERNA Kommun FÅNGA VINDEN TELECOMCITY - MÄNNISKORNA OCH FÖRETAGEN SIDA 23