Katalysatorprojektet. Strategisk inriktning 2014-11-23



Relevanta dokument
Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

Internationell strategi

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Analys av Plattformens funktion

Svenskt Vatten Utveckling

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson

Policy för internationellt arbete

Tillväxt genom internationellt arbete

YTTRANDE. Datum Dnr

Vision och övergripande mål

Forskningspolicy Region Skåne

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

VINNVINN konceptdokument

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

Fördjupad Projektbeskrivning

Datum Dnr Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Internationellt program för Karlshamns kommun

Framtidsbild för Kista Science City. Uppdatering av visionen för de kommande tio åren

Yttrande över förslag till strategi för hållbar besöksnäring i Uppsala län

Förutsättningar för innovation

Strategisk förnyelse. digitalisering. Teknik. den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar. Processer. Affärsmodeller.

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010

Flernivåstyre i Västerbotten. Aurora Pelli aurora.pelli@regionvasterbotten.se

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj Utbildningsdepartementet Stockholm

Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Verksamhetsplan

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

Att vara styrman. Ledning av klusterinitiativ och regionala samhandlingsprocesser. Träningsprogram för Reglab

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor

Näringslivsstrategi för Nynäshamns kommun

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Industriell plattform för leverantörer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk

1 Tre parter drev gemensamt projektet: Cirkus Cirkör, som bidrog med såväl kunskap

YTTRANDE. Datum Dnr Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION

Socialdemokraterna i Mora

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Östra Mellansverige

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Krinova Science Park. - nytänkande, möten, människor och innovationer

finansieringsmöjligheter

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge Sara Persson, Region Skåne

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm

Bedömningsgrunder för Leader Gutes strategi - bil 1A. Målområde 1 Hållbart småföretagande

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013

Att göra. Handlingsplan Företagande och entreprenörskap

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Övre Norrland

Internationell policy för Södertälje kommun

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Program idrottsturism

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016

Kvalitetsprogram Högskolebiblioteket

Strategiska innovationsområden

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

Lär dig mer om de. kulturella näringarna!

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

turism handlingsprogram för örebroregionen

Forskning och utveckling inom landstinget

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

Forskning & utveckling i kollektivtrafiken. Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik

Strategi 2020 och Verksamhetsinriktning

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland!

STUNS VERKSAMHETSPLAN STUNS Verksamhetsplan (1)

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering

ETABLERING I UTVECKLING 2015 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland

Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013

Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Kista Science City VISION OCH STRATEGI

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete

Rumslig strategisk planering på regional nivå

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt

Strategi EU-kontor Skåne Nordost

Regionala utvecklingsnämnden

Miljödriven affärsutveckling

Verksamhetsstrategi 2015

Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Hälsingland Turisms framtida roll Förstudie Mona Bergner och Jonny Eriksson

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)

Transkript:

Katalysatorprojektet Strategisk inriktning 2014-11-23

Innehåll Innehåll... 2 1 Förord... 4 2 Affärsplanen i korthet... 5 3 Utgångspunkter... 7 3.1 Samhällets utmaningar ökar kraven på innovation och förnyelse... 7 3.2 Öppna innovativa teknikparksmiljöer... 7 3.3 Styrkeområden och utvecklingspotential i Gävleborg...9 4 Tillväxtidé och inriktning... 11 4.1 Vår tillväxtidé... 11 4.2 Övergripande mål... 11 4.3 Strategi... 11 4.4 Långsiktiga mål (3 års sikt)... 12 4.5 Mål på 1 års sikt... 12 4.6 Vår syn på samverkan... 13 4.7 Samarbetets inriktning... 13 4.8 Geografisk inriktning... 13 4.9 Målgrupp... 14 5 Fokusområden... 15 5.1 Målgruppens nytta i fokus... 15 5.2 Fokusområden... 15 5.2.1 Katalysator 2.0... 15 5.2.2 Specialisering och cross-clustering... 15 5.2.3 Höja attraktiviteten för teknikparksmiljöerna och regionen... 16 5.2.4 Stärka teknikparkmiljöernas förutsättningar för att attrahera resurser.. 16 5.2.5 Stärka förutsättningar för affärs- och innovationsutveckling... 16 5.2.6 Skapa lyftkraft genom samverkan med HiG och andra forsknings- och utbildningsleverantörer... 17 5.3 Vårt tjänsteutbud ska vara generiskt och specialiserat... 17 5.4 Uppföljning och lärande... 18 6 Organisation och finansiering... 20 6.1 Organisation av arbetet... 20 6.2 Insats av regionförbund, länsstyrelse och kommuner... 20 6.3 Princip för finansiering... 20 Katalysator Affärsplan 2 (22) 2014-11-23

6.3.1 Offentliga medel... 20 6.3.2 Andra intäktskällor... 20 Bilaga 1. Uppföljningsmodell... 21 Katalysator Affärsplan 3 (22) 2014-11-23

1 Förord Projektet Katalysator har som övergripande syfte att hitta former för ett ökat regionalt samarbete mellan Gävleborgs tre teknikparksmiljöer. Sandbacka Park, Faxepark i Söderhamn och i Gävle, samt även med andra lokala och regionala utvecklingsaktörer. Ett viktigt mål med projektet är att definiera och ta fram en gemensam strategi för hur regionens teknikparksmiljöer i samspel med andra lokala och regionala aktörer kan utveckla regionens tillväxtmöjligheter. Strategin har tagits fram i samarbete mellan Sandbacka Park, Faxe Park, Gävle kommun, Länsstyrelsen och Regionförbundet. Dokumentet baseras på: Desk research (forskning, utredningar m.m.) Workshops med den arbetsgrupp som formats för arbetet Workshop med intressenter 7.5 Intervjuer med nyckelaktörer och -personer. Gävle 2014-11-15 Sandbacka Park Faxe Park Gävle kommun Länsstyrelsen Regionförbundet Katalysator Affärsplan 4 (22) 2014-11-23

2 Affärsplanen i korthet Vår tillväxtidé Tillväxtidén är grunden för Katalysator-projektet. Genom en stärkt samverkan mellan våra teknikparksmiljöer utvecklar vi våra tjänster och erbjudande. Detta stärker vår attraktionskraft och vi kan vara ett stärkt stöd för fler befintliga företag samt potentiella innovatörer och entreprenörer. På det sättet bidrar vi till en stärkt innovationsförmåga i regionen. Tillväxtidén baseras på de tre övergripande målen för projektet och illustreras i figuren nedan. Figur 1. Tillväxtidén för Katalysator-projektet med våra tre övergripande må Strategi För att nå vår vision och de långsiktiga målen arbetar vi med följande strategier: Ständig strategi- och verksamhetsutveckling Ständig utveckling av en egen profil och tjänster baserade på de lokala förutsättningarna Utveckla tjänster som är gemensamma för alla tre teknikparksmiljöer. Utveckla Katalysatorprojektet till en kontinuerlig strategisk samverkansprocess som är en integrerad del i vår verksamhet Fokusområden För att nå vision och de långsiktiga målen samverkar vi inom följande fokusområden: Katalysator 2.0 Specialisering och cross-clustering Höja attraktiviteten för teknikparksmiljöerna och regionen Stärka parkernas förutsättningar för att attrahera resurser Stärka förutsättningar för affärs- och innovationsutveckling Skapa lyftkraft genom samverkan med HiG och andra forsknings- och utbildningsleverantörer Katalysator Affärsplan 5 (22) 2014-11-23

Som grund för samverkan har varje enskild teknikparksmiljö utifrån sina förutsättningar en egen profilering som är känd och kommunicerad med övriga teknikparksmiljöer. Mål på 1 års sikt En stabil plattform för samspelet mellan teknikparksmiljöerna har etablerats vilket har skapat nytta och värde för parkernas olika målgrupper samt för Gävleborgs län. Geografisk inriktning Samarbetet omfattar teknikparksmiljöerna i Gävleborgs län, inledningsvis de tre miljöerna i Katalysatorprojektet. För fortsatt utveckling är det viktigt att utveckla samverkan med andra innovativa miljöer i regionen samt att attrahera kompetens och resurser för samverkan i regionen som helhet samt även nationellt och internationellt. Målgrupper för samarbetet Idébärare, innovatörer och entreprenörer, både i etablerade företag eller som vill utveckla en ny verksamhet. Samt studerande och forskare, framförallt vid HiG. Katalysator Affärsplan 6 (22) 2014-11-23

3 Utgångspunkter 3.1 Samhällets utmaningar ökar kraven på innovation och förnyelse En viktig förutsättning för att hantera samhälleliga utmaningar och för en långsiktigt hållbar tillväxt är vår förmåga till innovation och förnyelse i samtliga delar och nistrategin för regio- nal tillväxt och attraktionskraft och den nationella innovationsstrategin som för arbe- våer av samhället. Det är utgångspunkten för såväl den nationella tet inom EU mot 2020. Ett arbete kopplat till samhälleliga utmaningar ställer stora krav på mobilisering av resurser och en förmåga till regionalt ledarskap. Att forma innovativa miljöer som både har en kritisk massa och en tillräcklig spets för att på ett innovativt sätt hantera den fokuserade utmaningen är en viktig del i detta. Här kan teknikparksmiljöerna ta en drivande och ledande roll. Det finns ett antal gap lokalt och regionalt som teknikfylla i ett samspel mellan varandra och med andra aktörer. parksmiljöerna kan Inriktningen på smart specialisering är ett sätt att fokusera de resurser som mobilise- ras på områden och frågor där Gävleborg och de innovativa miljöerna har störst för- utsättningar att göra skillnad och stärka konkurrenskraften i regionen. 3.2 Öppna innovativa teknikparksmiljöer Inriktningen på innovation och förnyelse för att möta samhälleliga utmaningar och skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt har gått hand i hand med en förändring av synen på såväl innovation som innovationsprocesser. Utvecklingen av öppna innovativa miljöer ska ses mot denna bakgrund. Figur 2. Förändring av synen på innovation och innovationsprocesser Figuren ovan illustrerar förändringen i synen på innovation och innovationsprocesser. Innovationsbegreppet har utvecklats från en syn där innovation främst förknippades med teknisk FoU vid universitet och i företag. Detta till det breda synsätt som etablerats idag där innovation ses som en utveckling av nya idéer, beteenden och till- Katalysator Affärsplan 7 (22) 2014-11-23

vägagångssätt som vinner insteg i ett samhälle och får spridning. På motsvarande sätt har även synen på innovationsprocesserna utvecklats och öppnats upp. Från ett synsätt där innovationsprocesserna var starkt kopplat till slutna miljöer vid universitet och i företag till dagens situation med fokus på öppna och inkluderande innovationsprocesser. Processer som involverar en lång rad aktörer inom olika delar av samhället och där exempelvis ideell sektor kan ha en viktig roll. Gävleborg har här en möjlighet att skapa, utveckla och dra fördel av denna typ av innovationsprocesser. Universitet och högskola har fortfarande en viktig roll för arbetet med innovation och förnyelse. Den bredare och öppna synen på innovation och innovationsprocesser som beskrivs ovan ger delvis ett nytt sammanhang. Figuren nedan beskriver utvecklingen mot mer öppna innovativa miljöer med utgångspunkt i utvecklingen av teknikparker och inkubatorer. Att utveckla förutsättningarna för mer öppna innovativa miljöer är därför en viktig utmaning för teknikparksmiljöerna i Gävleborg. Figur 3. Utvecklingen av teknikparker från slutna till öppna innovativa miljöer Mode 1 Mode 2 Mode 3 När 1980-tal 2000-tal 2010-tal Fokus Akademisk Innovation New Business Innovation Inriktning Kommersialisering & Innovation i nya företag innovation av akademisk och produkter forskning och kunskap Process Linjär process Interaktiv process - matcha innovatörer med entreprenörer Tillgänglighet Sluten tillgänglig endast för entreprenörer från akademin Form Stark koppling till akademin Öppen - för entreprenörer som uppfyller kriterier Fristående, även stöd via riskkapitalister, del av regionala innovationssystemet Open Innovation Arenas Innovation även i befintliga företag Interaktiv process Öppen - för entreprenörer även i befintliga företag Del av regionala innovationssystemet Erbjudande Generellt koncept Branschspecifika tjänster Både generella och specifika tjänster Format Fysisk miljö Fysisk miljö, även fristående Virtuell miljö med fokus från akademin, på värdeskapande pro- särskilt branschinriktade cesser Tjänster Kontorslokaler, kontorsservice, utbildning, Stöd/rådgivning/ Coaching Anpassade, mer kvalificerade tjänster, stöd vid finansiering Stöd till affärsutveckling i värdeskapande processer Det finns en god kunskap om framgångsfaktorer för utvecklingen av öppna innovativa miljöer. Några faktorer som är viktiga för att den plattform som Katalysatorprojektet initierar långsiktigt ska lyckas är: Katalysator Affärsplan 8 (22) 2014-11-23

Regionalt ledarskap stark regional uppslutning från regionala nyckelaktörer Tydligt processledarskap i teknikparksmiljle för momentum och strategisk riktning i det löpande genomförandet Strategisk idé och omvärldsanalys för en tydlig och relevant inriktning av utvecklingen av de innovativa miljöerna Näringslivsrelevans en förutsättning för innovation och kommersialisering, mot kluster och starka, innovativa företag Stark koppling till FoI och en miljö för att stärka befintliga företag och nya entreprenörer stark kunskaps- och kompetensbas är en förutsättning för att skapa attraktivitet och unikitet. Miljön ska ha koppling till utbildningsaktörer och andra främjandefunktioner (företagsutveckling, rådgivning, inkubation etc.) Måste vara dynamiskt och levande på riktigt de ökade kraven på flexibilitet och förändring för att möta samhälleliga utmaningar ställer ökade krav på en förmåga till lärande i realtid och en ständig utveckling av verksamheten Profilerad en viktig del i attraktiviteten som samarbetspartner en tydlig profil, som enskild teknikparksmiljö och som del i ett gemensamt erbjudande. Betydelsen av faktorerna varierar med typ av miljö och region. Nyckeln för Gävleborg är att åstadkomma en kritisk massa av aktörer näringsliv, akademi, offentlig sektor där alla aktörer tillför miljön värde utifrån sina respektive roller, uppdrag och resurser. 3.3 Styrkeområden och utvecklingspotential i Gävleborg Gävleborg har etablerade styrkeområden inom internationella tillverkningsindustrier inom stål, metall och skog. Framväxande tjänstesektor inom kulturella kreativa näringar och teknikbaserade branscher med fokus på GIS och informationshantering på olika sätt bidrar till utvecklingen av nya styrkeområden. Regionen genomgår nu en strukturomvandling där ett kunskapsintensivt och tjänstebaserat näringsliv växer fram. Etablerade värdekedjor för näringslivet med regional bas har brutits upp och förändrats som följd av globaliseringen. Detta ställer stora krav på förmågan hos de innovativa miljöerna i regionen att stödja utvecklingen av det lokala och regionala näringslivet som del i de nya globala värdekedjor och värdenätverk som formeras. I regionen finns en stor potential till innovativ industriell utveckling och tillväxt. Sandvik är t.ex. ensamt svenskägt företag på Forbes lista över de 50 mest innovativa företagen i världen. Sandvik har utvecklats från att tillverka produkter till fokus på innovation och paketering av tjänster för industriella tillämpningar inom en rad branscher med inriktning på ökad produktivitet och säkerhet. Gävleborg har en industriell och teknologisk profil mot avancerad informationshantering. Regionen har profilerade styrkeområden vad gäller bland annat GIS, fiberoptik, sensorer och ICT kopplat till industriella tillämpningar inom en rad olika bran- Katalysator Affärsplan 9 (22) 2014-11-23

scher. I regionen finns även en stor potential till ökat entreprenörskap där regionen är främst i landet vad gäller UF-företagande. Samhället står inför stora utmaningar. I Gävleborg finns en stor potential att möta framtidens utmaningar. Vi, teknikparksmiljöerna i Gävleborg, tror att detta måste ske genom nya sätt att stödja innovation och samhällsutveckling. Vi vill därför med denna strategi etablera nya samarbetsformer och ta en tydligare roll för att möta morgondagens utmaningar för Gävleborg och Sverige. Katalysator-projektet är ett sätt att möta dessa samhällsutmaningar! Katalysator Affärsplan 10 (22) 2014-11-23

4 Tillväxtidé och inriktning Den regionala utvecklingsstrategin för Gävleborg Nya möjligheter ger riktning och sammanhang för arbetet med att utveckla våra parker till öppna innovativa miljöer. På det sättet bidrar vi till att förverkliga tankarna bakom strategin kopplat till målområdena Smart samverkan och Tillgängliga miljöer. 4.1 Vår tillväxtidé Tillväxtidén är grunden för Katalysator-projektet. Genom en stärkt samverkan mellan våra teknikparksmiljöer utvecklar vi våra tjänster och erbjudande. Detta stärker vår attraktionskraft och vi kan vara ett stöd för fler befintliga företag samt potentiella innovatörer och entreprenörer. På det sätt kan vi bidra till en stärkt innovationsförmåga i regionen. Tillväxtidén illustreras i figuren nedan. Figur 1. Tillväxtidén för Katalysator-projektet med våra tre övergripande mål 4.2 Övergripande mål De övergripande målen för projektet uttrycks i tillväxtidén i figur 3 ovan. Målen är Stärkt samverkan Stärkt attraktionskraft Stärkt innovationsförmåga För vart och ett av de övergripande målen formuleras indikatorer och kriterier. Indikatorerna gör det möjligt för att följa utvecklingen av teknikparksmiljöernas arbete för att stärka innovationsförmågan i regionen. Tillväxtidén med förslag till indikatorer och kriterier redovisas i bilaga 1. 4.3 Strategi För att nå de övergripande målen och visionen ska vi arbeta med följande strategier: Ständig strategi- och verksamhetsutveckling Katalysator Affärsplan 11 (22) 2014-11-23

Ständig utveckling av en egen profil och tjänster baserade på de lokala förutsättningarna Utveckla tjänster som är gemensamma för alla tre teknikparksmiljöerna. Utveckla Katalysatorprojektet till en kontinuerlig strategisk samverkansprocess som är en integrerad del i vår verksamhet För att lyckas med detta ska vi arbeta vidare med samverkan inom ett antal fokusområden. Fokusområdena uttrycker samarbetets huvudinriktning och ska vara långsiktigt stabila. Centralt i inriktningen är fokus på att forma öppna innovativa miljöer i samspel där triple helix-aktörer (företag akademi samhälle) kan mötas och tillsammans arbeta med frågor som rör innovation och kompetensförsörjning 4.4 Långsiktiga mål (3 års sikt) Katalysatorprojektet ska på 3 års sikt ha skapat en ny plattform för innovationssystemet lokalt och regionalt vilket har bidragit till att kommunernas utvecklingsmål samt regionens mål inom ramen för den regionala utvecklingsstrategin kan uppnås. Vår ambitionsnivå, uttryckt i den långsiktiga visionen, är hög och uthållig. Som stöd för vårt fortsatta arbete är det viktigt med tydliga mål på 3 års sikt. Målen på 3 års sikt är att: Långsiktig samverkan mellan Gävleborgs teknikparksmiljöer har etablerats regionalt Gävleborgs teknikparksmiljöer har blivit mer attraktiva för kompetens- och kapital/kapitalförfrågningar Innovationsförmågan i regionen har stärkts genom aktiviteter och insatser skapade genom samverkan Attraktiviteten har stärkts genom aktiviteter och insatser skapade genom samverkan För arbetet med att nå målen på 3 års sikt tas en gemensam plan fram samt planer för respektive teknikparksmiljö som tydliggör de aktiviteter och insatser som ska genomföras. En del i handlingsplanen handlar om att tydligare definiera formerna för den långsiktiga samverkan och kriterier för målen ovan. 4.5 Mål på 1 års sikt På kort sikt är målet: Inom 1 år ska en stabil plattform för samspelet mellan teknikparksmiljöerna ha etablerats vilket har skapat nytta och värde för parkernas olika målgrupper samt för regionen som helhet. Hur målet ska uppnås redovisas i en handlingsplan för det fortsatta arbetet samt handlingsplaner för respektive teknikparksmiljö och som också definierar kraven på en stabil plattform. Katalysator Affärsplan 12 (22) 2014-11-23

4.6 Vår syn på samverkan Vårt gemensamma arbete med att utveckla teknikparksmiljöerna i regionen som öppna innovativa miljöer baseras på följande principer för samverkan: Vi går åt samma håll Vi går inte i vägen för varandra Vi uppfinner inte hjulet Vårt synsätt baserat på en insikt om att vi alla vinner på att vi verkar i olika sammanhang och nätverk. 4.7 Samarbetets inriktning Teknikparksmiljöerna i Gävleborg har primärt lokala ägare och finansiärer. Samarbetet utgår därför ifrån att respektive teknikparksmiljö har ett grunderbjudande baserat på lokala mål och prioriteringar. Genom samarbete mellan teknikparksmiljöerna stärks parkernas erbjudande till såväl sina respektive målgrupper som andra aktörer i innovationssystemet. Kärnan i samarbetet är att respektive teknikparksmiljö har en eller flera specialiseringar resurser, kompetenser, produkter, koncept etc. att erbjuda de andra teknikparksmiljöerna samt att man nyttjar gemensamma resurser för att stärka varandras arbete och respektive erbjudande. Samarbetet ska effektivisera och optimera parkernas arbete. Samarbetet ska också bygga på samspel med andra aktörer i innovationssystemet. Teknikparksmiljöernas roll är primärt att erbjuda innovationssystemet och olika aktörer en arena att samla resurser och aktiviteter kring. Samarbetets fokusområden kan variera över tiden. Dessa ska ses som ett sätt att fokusera teknikparksmiljöernas insatser till områden där det finns särskilda behov och intresse för utveckling av kunskap, kompetens och teknik/tjänster som får användning i olika typer av tillämpningar och produkter. 4.8 Geografisk inriktning Samarbetet i Katalysatorprojektet omfattar de tre teknikparksmiljöerna i Gävleborgs län. För fortsatt utveckling är det viktigt att utveckla samverkan med andra innovativa miljöer i regionen samt att attrahera kompetens och resurser för samverkan i regionen som helhet samt även nationellt och internationellt. Förmågan till samverkan och uppkoppling innovativa miljöer och aktörer i och utanför regionen är viktig för att parkerna ska vara en relevant och attraktiv innovationsmiljö. Katalysator Affärsplan 13 (22) 2014-11-23

4.9 Målgrupp Idébärare, innovatörer och entreprenörer, både i etablerade företag eller som vill utveckla en ny verksamhet. Samt studerande och forskare, framförallt vid HiG. Katalysator Affärsplan 14 (22) 2014-11-23

5 Fokusområden 5.1 Målgruppens nytta i fokus Samverkan inom ramen för fokusområdena ska hela tiden ha sikte på de behov som våra målgrupper har för att skapa nytta på både kort och lång sikt. Det är viktigt att vi i samverkan inom ramen för fokusområdena förmår att omsätta och paketera det behov och den efterfrågan som formuleras av våra målgrupper och finansiärer så att de aktiviteter som initieras verkligen leder till en uppväxling av resurser, till tillväxt och till förnyelse. 5.2 Fokusområden 5.2.1 Katalysator 2.0 Förstärkta av Katalysatorprojektet samtalar vi regelbundet idag med varandra, och försöker att involvera varandra i olika aktiviteter. Ett exempel är den gemensamma studieresa som till Eindhoven som genomfördes i maj. Katalysatorprojektet ger vidare redan idag ett visst mandat att samverka, om det inte tydligt står i konflikt med andra aktörers uttalade uppdrag. Det är dock viktigt att hantera frågan om ägarskap av katalysatorprojektet efter att projektet avslutas i oktober 2014. Vi ska därför innan oktober är slut i bilaga till strategidokumentet eller som enskilt dokument: Vi ska tydligt definiera vem som äger katalysatorprojektet i synnerhet efter oktober. Vi ska initiera en process för att formulera ett önskemål om ett regionalt uppdrag. Vi ska inkludera den process som pågår i Hudiksvall rörande deras innovationscentrum Vi ska definiera gemensamma mål 5.2.2 Specialisering och cross-clustering Vi ska hitta områden för samverkan som primärt ska stärka varje teknikparksmiljö och i förlängningen skapa 1+1 = 3. Vi ska därför hela tiden strategiskt fundera igenom vad det är för områden som samverkan ska ske inom och var synergieffekterna finns. Vi ska utveckla oss utifrån våra förutsättningar (specialisering, gräva där vi står ). Vi ska vara starka genom att ha en spets, det i sig innebär att dela på vissa resurser. Vi ska göra detta genom att: Bli tydligare med specialisering, vilket har påbörjat och bli ännu tydligare med att lyfta det vi delar med andra teknikparksmiljöer. Se över möjligheterna för virtuella lösningar när det gäller inriktningen och samverkan. Om regionalt uppdrag ska finnas är det nödvändighet. Bli ännu bättre att nå näringslivet, där regionens kluster är viktiga samverkanspartners, både som ingång till näringslivet och som utförare. Katalysator Affärsplan 15 (22) 2014-11-23

Bygga gemensamma samverkansområden tillsammans med regionens kluster och skapa aktiviteter för att möta klusterinitiativens utvecklingsbehov och få dem att samspela med våra I Katalysator 2.0 fortsätta med att stärka förutsättningarna för crossclustering och klustersamverkan 5.2.3 Höja attraktiviteten för teknikparksmiljöerna och regionen Vi ska bidra till att göra kommunerna och regionen mer attraktiva för företagande för nya och etablerade företag i regionen och företag som vill flytta till regionen. Vi ska våga ta höjd och visa mod! Vi ska utifrån våra utgångspunkter våga vara visionära. Vi ska göra detta genom att: Utveckla ett gemensamt erbjudande för teknikparksmiljöerna där vi visar på våra tjänster och vad vi skapar samt betydelsen av att hela tiden arbeta offensivt med entreprenörskap, affärsutveckling och innovation. 5.2.4 Stärka teknikparkmiljöernas förutsättningar för att attrahera resurser Vi ska bli bättre på att attrahera resurser, i synnerhet till teknikparksmiljöerna och regionen genom externa resurser för innovativa projekt. Detta kräver omvärldsbevakning, att kunna prioritera, att bygga upp ett strukturkapital. För att lyckas med detta ska vi: Genomföra en kartläggning av existerande resurser kombinerad med en diskussion potentiella intressenter (EU-nätverket, Gävle kommun, HiG, Brysselkontoret, Parkerna) Initiera en diskussion rörande den gemensamma projektarenan för att förtydliga frågor som är det teknikparksmiljöerna som behöver gemensam resurs eller ska vi ha en regional satsning för alla? Vilka ska ingå, och vad bör vara fokus i så fall vilka bör funktionerna vara. Vara delaktiga i att en sådan lösning kan komma till stånd genom att ta fram en avsiktsförklaring kring resursfördelning, spaning, omvärldsanalys, hur vi delar på arbetet. Detta utifrån vårt perspektiv som teknikparksmiljöer. 5.2.5 Stärka förutsättningar för affärs- och innovationsutveckling Vi ska öka flödet av idéer och entreprenörer genom att stärka teknikparksmiljöernas erbjudande. För att lyckas med detta är ett sömlöst erbjudande för Almi, Movexum och Länsstyrelsen som finns tillgängligt i varje teknikparksmiljö mycket intressant. Vi ska verka för detta genom att: Utveckla en sådan samverkansmodell som görs tillgänglig i varje teknikparksmiljö Katalysator Affärsplan 16 (22) 2014-11-23

Fortsätta att utveckla den typ av samverkanssatsningar som också skapar värde eftersom de ökar förutsättningarna för entreprenörskap etc. (exempelvis Creative Office och liknande aktiviteter). 5.2.6 Skapa lyftkraft genom samverkan med HiG och andra forskningsoch utbildningsleverantörer Samverkan forskning och utbildning bör betraktas brett också att hitta innovationsoch forskningsprojekt kan vara en mycket roll för oss. Strategin har inte avgränsas till att röra HiG som motpart för oss vad gäller samverkan kring FoI och utbildning. Vi har ett vidgat perspektiv som inkluderar även andra aktörer som lärosäten samt lärcentra. Dialogen får inte heller stanna vid utbildning (praktik, exjobb, uppsatser) utan även omfatta forskning och innovation. För att lyckas med detta ska vi genomföra ett antal aktiviteter riktade till HiG: Vi ska utveckla HiGs och andra relevanta lärosätens medverkan i verksamheten vid respektive teknikparksmiljö Vi ska samverka med HiG för att etablera samarbete med andra FoI-miljöer Vi ska ta en aktiv roll i det nya KTP-projekt som HiG ska genomföra med Högskolan Dalarna. 5.3 Vårt tjänsteutbud ska vara generiskt och specialiserat För att stärka och utveckla teknikparksmiljöerna, men också som en grundförutsättning för att utveckla dessa fokusområden ska en teknikparksmiljö i Gävleborg utifrån sina förutsättningar eftersträva att erbjuda ett antal generiska tjänster. De som identifierats, med exempel, och som ska utvecklas och etableras över tid, är: Attraktiv fysisk miljö, kontor, lokaler Behovsbaserade aktiviteter och nätverk Formaliserat gränssnitt till HiG Närvaro av och samverkan med inkubator, som Movexum Närvaro av och samverkan med nyföretagaraktörer Närvaro av forskning och arbete för att närma forskning till företag och vice versa. Ingång till och nära samarbete med till regionala företagsstödjande aktörer såsom Almi, Handelskammaren, Region Gävleborg, Länsstyrelsen Ingång till riskkapital/finansiärer (direkt eller indirekt via Movexum) till exempel Länsstyrelsen, banker, Inlandsinnovation, Norrlandsfonden, Sandvikeninvesterarna, Tillväxtkassan (viss lokal variation) Ingång till nationella offentliga finansiärer: Vinnova, Tillväxtverket med flera, i samverkan med de kommunala näringslivskontoren och länsstyrelsen. Affärsutvecklingstjänster/program (t.ex., Creative office) Koppling till regionens klustersatsningar: Fiber Optic Valley, FindIT, FPX, Triple Steelix m.fl. Katalysator Affärsplan 17 (22) 2014-11-23

En projektarena för att leda och genomföra större utvecklingsprojekt med nätverk av företag Förutom dessa generiska erbjudanden ska respektive teknikparksmiljö ha en egen USP som dels stärker den egna profilen och attraktiviteten i sig själv, men också möjliggör för såväl de andra teknikparksmiljöerna som andra aktörer att dra fördel av denna specialisering. Faxepark Söderhamn: Kompetenscentrum utvecklar kompetensförsörjning, erbjuder utbildning som en del i det gemensamma erbjudandet Projektarena med kompetens kring att bygga projekt, landa projektmedel, projektmedel Komplett inkubatormiljö med kunskap om att utveckla inkubatorn lokalt Teknikparksmiljön i Gävle Stadsutveckling och -planering, GIS. Kompetens att skapa värde ur GIS för mer hållbara städer, bl.a. genom FPX. Nära koppling och ingångar till högskolans forskningsområden byggd miljö, CBF med flera andra Nära koppling till startaktörer modell för att främja företagande i tidigt skede (0-3 år). Sandbacka Park Den kunskap, de möjligheter etc. som växer fram ur satsningen på Sandviken som den moderna industri- och kulturstaden (industriella appar, industriell IT m.m.). Närheten och kopplingen till Sandvik som en resurs för hela regionen (affärsutveckling, forskningsprojekt etc.) Tillgång till kompetens när det gäller materialteknik och industriell IT (bl.a. genom klustret FindIT). Creative Office regional pilot för affärsutvecklingsstöd och kreativ miljö, där regionens stödjande aktörer finns med. Advisory board för Sandbacka och för olika tematiska områden för omvärldsanalys, nätverksbyggande m.m. 5.4 Uppföljning och lärande En löpande uppföljning och utvärdering av samverkan är viktig av flera skäl: för att visa upp nyttan för målgruppen och finansiärerna som stöd för lärande och utveckling av verksamheten Katalysator Affärsplan 18 (22) 2014-11-23

Ett strategiskt förhållningssätt till uppföljning och utvärdering är viktigt för att veta vad som ska följas upp och utvärderas och med vilka resurser. Nivån ska stå i paritet med tillgängliga resurser. Viktiga aspekter att följa upp och utvärdera rör: Företags-/målgruppsnyttan (som enkät alternativt som NKI-undersökning) Regional nytta (exempelvis antal skapade eller räddade arbetstillfällen) Förmågan att attrahera resurser (medlemmar, finansiering) Hållbarhetsperspektiven (främst jämställdhet) Katalysator Affärsplan 19 (22) 2014-11-23

6 Organisation och finansiering 6.1 Organisation av arbetet Samarbetet ska organiseras som en del av respektive teknikparksmiljös reguljära arbete. Samarbetet är ett sätt för respektive teknikparksmiljö att stärka den egna verksamheten. Se också finansiering. 6.2 Insats av regionförbund, länsstyrelse och kommuner Dessa aktörers medverkan i utvecklingen av ett samarbete mellan teknikparksmiljöerna i Gävleborg är viktig för att ge legitimitet och drivkraft. Det är viktigt för att kunna genomföra den inriktning som pekas ut i detta strategidokument. För en fortsättning av arbetet med att utveckla samarbetet mellan teknikparksmiljöerna i regionen i Katalysator 2.0 är det viktigt att söka stöd från dessa aktörer. 6.3 Princip för finansiering 6.3.1 Offentliga medel Den strategiska inriktning som beskrivs i denna affärsplan ska finansieras genom teknikparksmiljöernas löpande arbete. Inriktningen ska i sig stärka den enskilda teknikparksmiljöns reguljära arbete. 6.3.2 Andra intäktskällor Inom ramen för samarbetet ska teknikparksmiljöerna ensamma eller gemensamt söka projektfinansiering för att initiera vissa av de aktiviteter som löpande identifieras inom fokusområdena. Katalysator Affärsplan 20 (22) 2014-11-23

Bilaga 1. Uppföljningsmodell Teknikparksmiljöerna ska bidra till att stärka innovationsförmågan i länet genom en stärkt samverkan som leder till en stärkt attraktionskraft för teknikparksmiljöernas verksamhet. För att vi ska kunna följa arbetet för att stärka innovationsförmågan har en uppföljningsmodell tagits fram. Modellen presenteras i figuren nedan. Figur 4. Uppföljningsmodell för Katalysator-projektet Modellen baseras på den tillväxtidé som ligger till grund projektet och de tre övergripande mål som utgör grunden för tillväxtidén. För varje övergripande mål har tagits fram kriterier för kvalitativ uppföljning eller indikatorer för kvantitativ uppföljning av utvecklingen av respektive mål. Stärkt samverkan För uppföljning av stärkt samverkan har följande kvalitativa kriterier tagits fram som grund för uppföljningen: Gemensam affärsplan principer och strategier för samverkan Gemensam profil och erbjudande där det unika för varje teknikparksmiljö är en del Gemensam handlings- och eventplan på årsbasis för aktiviteter som görs gemensamt Gemensamt utbud av tjänster vid samtliga teknikparksmiljöer där gemensam budget kan vara en del av detta Gemensamma aktiviteter och projekt gentemot företagen kan göras mätbart genom att andel projekt som bedrivs i samverkan Stärkt attraktionskraft För uppföljningen av hur teknikparksmiljöerna når ut med sitt erbjudande och sina tjänster har följande kvantitativa indikatorer för attraktionskraft tagits fram Inflödet till teknikparksmiljöerna (personer/företag/deltagare) Förmåga att attrahera externa resurser (projektmedel) Strategisk samverkan/allianser med andra aktörer (antal projekt, andel av verksamhet i samverkan) Katalysator Affärsplan 21 (22) 2014-11-23

Kundnöjdhet (nöjdhet bland företag och samverkanspartners) Stärkt innovationsförmåga Denna del rör resultat och effekter av teknikparkmiljöernas verksamhet. Indikatorer för denna del av tillväxtidén bör tas fram i dialog med regionen och kopplas till uppföljningen av RUS den regionala utvecklingsstrategin utifrån ett helhets-/systemperspektiv på resultat och effekter av insatser för innovation och entreprenörskap. Katalysator Affärsplan 22 (22) 2014-11-23