Detta Dettaärärenenbilaga bilagafrån frånvansbro Vansbrokommun kommun Vansbro kommun 2016 Årsredovisningen i korthet
De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2016. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen? Vad hände i kommunen? Hur ser framtiden ut för Vansbro? Vansbros ekonomiska resultat 2016 Både kostnader och intäkter ökade Resultatet för Vansbro kommun 2016 var ett överskott på 6,9 miljoner kronor. Det var mindre än 2015 då vi gjorde ett plus på 9 miljoner. Det är viktigt för framtiden att vi fortsätter redovisa överskott. Det gör också att vi kunnat fortsätta fylla på resultatutjämningsreserven, vår buffert som vi kan använda om det blir sämre tider. Sämre resultat visade dock verksamheterna, där alla redovisade underskott utom övergripande inklusive kommunkansli. Även om underskotten var ganska små, är det avgörande för en hållbar ekonomi att verksam heterna håller sin budget. Kostnaderna för kommunens verksamheter ökade med drygt 50 miljoner (11 procent) mot 2015. Intäkterna, som främst består av skatter, statsbidrag och utjämnings bidrag, ökade med närmare 34 miljoner, hela 38 procent. Den stora intäktsökningen består främst av ersättning från staten för kommunens mottagande av asylsökande och ensamkommande barn, och den verksamheten har förstås också en stor del i kostnadsökningen. Nettokostnadsandelen (kostnaderna som andel av kommunens intäkter) blev 98,4 procent, en försämring från 97,7 procent 2015 men ändå ett bra resultat som nådde målet på 99,75 procent. Precis som ett hushåll måste kommunen ha högre intäkter än kostnader för att inte behöva låna pengar eller använda sina besparingar för att driva verksamheterna. Kostnaderna får därför inte heller öka snabbare än intäkterna, eftersom de då förr eller senare kommer ikapp intäkterna.
Hur gick det med målen? Vansbro kommun hade fyra övergripande inriktningsmål 2016: Ett som handlar om medborgare och kunder, ett om framtidstro och utveckling, ett om medarbetare och ett som rör kommunens ekonomi. Måluppfyllelsen mäts genom flera olika indikatorer för varje mål. 2016 uppfyllde vi inte något av de strategiska målen till fullo. Webbinformation och bemötande var inte godkänt, och vi uppfyllde inte heller viktiga mått för andel godkända elever i åk 6, i nationella prov samt behörighet till gymnasiet. Totalt uppfylldes 14 av 19 indikatorer helt eller delvis. Ekonomiska mål För det ekonomiska målet uppfyllde vi tre av fem indikatorer, men framför allt är kommunens ekonomi i balans: Soliditeten, dvs hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, var 11 % för kommunen och 29 % för koncernen. Uppfyllt! Kommunens kostnader ska vara högst 99,75 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Målet uppfylldes även om andelen ökade till 98,4 procent. Uppfyllt! Kommunen ska återställa eventuella underskott inom tre år. Kommunen hade inget underskott att återställa 2016. Uppfyllt! Resultaträkning Kommunen Sammanställd redovisning tkr 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 Verksamhetens intäkter 123 833 89 979 232 770 166 194 Verksamhetens kostnader 499 750 448 691 592 708 507 007 Jämförelsestörande intäkt 3 474 3 474 Avskrivningar 17 057 13 527 25 194 21 810 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD 392 974 368 765 385 132 359 149 Skatteintäkter 267 807 256 127 267 807 256 127 Generella statsbidrag och utjämning 131 706 121 467 131 706 121 467 Finansiella intäkter 5 612 5 285 5 312 4 985 Finansiella kostnader 5 274 5 154 8 157 8 414 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 6 877 8 960 11 536 15 016 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skattekostnader 36 20 Uppskjuten skatt 644 742 PERIODENS RESULTAT 6 877 8 960 10 856 14 254
Vad hände i Vansbro 2016? Kommunen sjösatte en särskilda integrations enhet för att möta och samordna behovet av olika integrations insatser. Enheten har också utvecklat en arbetsmodell för framgångsrik integration, Vansbromodellen, som fått nationell uppmärksamhet. Ett HVB-hem för ensamkommande färdigställdes i en del av Ripstigen 3. Kommunalförbundet Västerdalarnas utbildnings förbund, VDUF, driver nu gymnasieskolan och har även tagit över vuxenutbildningen (lär centrum). Kommunen gjorde en del omorganisationer: och omsorg bytte namn till socialt stöd och Vård omsorg från och med 1 januari 2017, och o mfattar numera även IFO, individ- och familjeomsorgen. sysselsättning, dagcenter, Fenix och Daglig arbetsmarknadsenheten slogs ihop till enheten Vansbro aktivitetscentrum. Simhallens dusch- och omklädningsrum renoverades och lokalerna blev också tillgänglighets anpassade. Kommunen gjorde stora satsningar på kvalitets arbete och bättre it-stöd i skolan. De första stegen togs mot en upprustning av järnvägs stationen och tankar föddes om ett nytt bostadsområde på Skamsberget. Vansbro bildade organisationen Visit Dalarna till sammans med länets övriga kommuner. Vansbros fibernät sjösattes under sommaren och anslöt de första kunderna till nätet. Befolkningen ökade med 169 invånare, betydligt fler än 2015 (+21 invånare).
Så gick det för de olika verksamheterna Sammanfattning av resultat, mål och händelser Utbildning och arbete Utbildning och arbete redovisade ett underskott på 470 tkr mot budget. Mottagandet av ensamkommande fortsatte och IFO anställde en kurator som ska arbeta med dessa barn och ungdomar. Utbildning och arbete omorganiserades under året och fick det nya namnet utbildning, kultur och fritid, som från årsskiftet 2017 även omfattar biblioteket och simhallen. Lärcentrum flyttades från 1 januari till VDUF, HVB-hemmen organiserades under den nya integrationsenheten och individ- och familjeomsorgen (IFO) flyttades över till vård och omsorg. Det ekonomiska målet uppfylldes inte, däremot var måluppfyllelsen bättre än tidigare i verksamheterna. Resultaten förbättrades markant i årskurs 9, där meritvärdet ökade från 211,3 till 225,6. Framför allt har pojkarnas resultat förbättrats. Andelen behöriga till gymnasiet ökade också rejält, från 76,7 procent 2015 till 83,6 procent 2016. Elevernas resultat i mate matik (åk 3, 6 och 9) förbättrades också tack vare olika matematiksatsningar. Vård och omsorg Vård och omsorg redovisade ett underskott på 148 tkr mot budget. Orsakerna var främst ökade personalkostnader inom äldreomsorgen, ökade kostnader för trygghetslarm och större kostnader än beräknat för köp av entreprenaddrift för särskilt boende och hemtjänst i Äppelbo. Underskottet reducerades av budgeten för oförutsedda utgifter. Upphandlingen av särskilt boende och hemtjänst i Äppelbo ledde till ett förnyat avtal med Adium omsorg AB. Kommunen beslutade att bygga en gruppbostad med sex lägenheter för brukare inom LSS. Individ- och familjeomsorg fördes över till vård och omsorg som också bytte namn till socialt stöd och omsorg. Daglig sysselsättning, Dagcenter, Fenix och arbetsmarknadsenheten fördes samman till en gemen sam enhet med namnet Vansbro aktivitetscentrum. Vård och omsorg nådde inte det ekonomiska målet. För verksamheterna förbättrades resultatet med ökad nöjdhet för hemtjänst och särskilt boende. Fler kände sig trygga med sin hemtjänst men färre kände sig trygga i särskilt boende. Totalt sett uppfyllde vård och omsorg inte målen, men resultaten varierar mellan olika enheter. Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad redovisade ett underskott på 1,1 miljoner mot budget. Störst underskott hade fastighetsenheten och gata/park. Kollektivtrafiken gjorde också ett minusresultat på 600 tkr. Simhallens dusch- och omklädningsrum renoverades och då gjorde man även tillgänglighetsanpassning av lokalerna. Fastighetsenheten började projektera för nytt LSS-boende och arbetade även med nytt HVB-hem. Det var också premiär för stadsnätet där de första kunderna blev anslutna till Vansbros fibernät. Samhällsbyggnad nådde inte det ekonomiska målet men nådde de flesta verksamhetsmål, bland annat för handläggningstider för bygglov och handläggning av ansökningar för enskilda avlopp. Övergripande inklusive kommunkansli Övergripande inklusive kommunkansli redovisade ett överskott på 883 tkr mot budget. Överskottet härrör från personalfunktionen som hade lägre personal kostnader än beräknat. Kommunchefens kansli lämnade ett underskott på 1,4 miljoner, som kompenserades av ett överskott på 1,4 mkr för ekonomi- och it-funktionen, också på grund av lägre personalkostnader. En integrationsenhet bildades inom kommun chefens kansli, och omfattar bland annat HVB hemmen från och med september. Det innebar en helt ny verksamhet med fokus på insatser och samordning inom integration. Enheten har även tagit fram en modell över vilka delar som krävs för en framgångsrik integration, Vansbromodellen, som blivit uppmärksammad nationellt.
Vart gick skattepengarna? Härifrån fick kommunen sina pengar 2016 81 % Skatter och generella statsbidrag 15 % Riktade statsbidrag 4 % Avgifter och ersättningar kommunen får för sina tjänster (förskoleavgifter, renhållningstaxor med mera) Varje hundralapp i skatt använde vi så här 0,10 kr Kommunfullmäktige 25,27 kr Utbildning och arbete 33,70 kr Vård och omsorg 19,94 kr Samhällsbyggnad 10,59 kr Övergripande inklusive kommunkansli 9,77 kr Västerdalarnas utbildningsförbund 0,02 kr Jävsnämnd 0,14 kr Revisorer 0,49 kr Överförmyndare Kostnad per invånare för olika verksamheter (kr) 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Vård och omsorg - 19 255 kr Utbildning och arbete - 14 438 kr Samhällsbyggnad - 11 392 kr Övergripande inklusive kommunkansli - 6 051 kr Västerdalarnas utbildningsförbund - 5 582 kr Överförmyndare - 278 kr Revisorer - 78 kr Kommunfullmäktige - 55 kr Jävsnämnd - 12 kr
Hur ser framtiden ut för Vansbro kommun? Även 2016, för sjunde året i rad, redovisade kommunen ett positivt ekonomiskt resultat (6,9 mkr). Att kommunen har mer inkomster än utgifter är nyckeln till att kunna både ha kvalitet i våra verksamheter och ha pengar kvar till utveckling och investeringar för att Vansbro ska kunna fortsätta växa i framtiden. Men en bra ekonomi skapas inte av sig själv, utan det krävs att vi hela tiden arbetar för att få ut mesta möjliga verksamhet och kvalitet ur varje skattekrona, genom långsiktig hushållning och planering. Precis som hela Sverige har även Vansbro en åldrande b efolkning vilket ger ett ökat behov av äldreomsorg. Vissa saker, som nödvändig infrastruktur, måste vi samtidigt investera i och satsa på för att vara en attrak tiv kommun. Här är bredbandsutbyggnaden ett viktigt exempel där vi nu sjösatt Vansbros fiberstadsnät och anslutit de första kunderna. Ett fortsatt långsiktigt arbete för att nå Vansbros vision Som många små kommuner är Vansbro i stort behov av att inte bara behålla utan helst öka befolkningen. Därför var ökningen med 169 invånare 2016 ett rejält tillskott, betydligt mer än ökningen med 21 invånare 2015. Fler nya företag startades också, vilket är glädjande. Andra positiva händelser under året var att resultaten förbättrades inom skolan, med bland annat fler behöriga till gymnasiet och bättre matematikresultat i åk 3, 6 och 9. Det stärker oss i vår övertygelse att satsningar på skolan lönar sig, inte minst i en allt mer välutbildad arbetskraft i framtiden. Vi är också övertygade om att det struktu rerade arbetet med integra tion kommer att ge Vansbro många nya bofasta invånare som bidrar till kommunens tillväxt i fram tiden. Det är en av våra uttalade strategier att ta vara på den resurs som ny anlända utgör. Sammanfattningsvis ser vi framåt med tillförsikt efter ännu ett händelserikt år med plusresultat, och fortsätter att med god hushållning av resurserna möta de utmaningar vi har. Allt för att nå Vansbros vision en attraktiv kommun där människor kan finna både arbetsglädje och livskvalitet.
Vill du veta mer? Dessa 8 sidor var en kort sammanfattning av det viktigaste i årsredovisningen för Vansbro kommun 2016. Hela årsredovisningen kan du ladda ner från kommunens hemsida www.vansbro.se. Den kompletta årsredovisningen innehåller mer detaljerad information om både ekonomi och verksamheter. Kommunalrådet Stina Munters och ekonomichefen Catarina Willman svarar också gärna på frågor. Stina Munters Tel: 0281-75 001 Mail: stina.munters@vansbro.se Catarina Willman Tel: 0281-75 003 Mail: catarina.willman@vansbro.se