Samhällsanalytiker med inriktning organisering SOGA50 Delkurs 3. Vägar till kunskap 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp) Kursen ger grundläggande orientering i vetenskapsteori, forskningsprocessens olika faser och metodproblem i samband med sociologiska och socialpsykologiska undersökningar. Kursen belyser skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ samt etiska spörsmål kopplat till forskning. Andra aspekter av kursen: vem eller vilka äger kunskap, informationssökning och etiska förhållningssätt. Lärandemål Kursens lärandemål: Efter avslutad kurs skall studenten kunna - redogöra för forskningsprocessen samt skillnader mellan kvantitativ och kvalitativ forskning - beskriva grundläggande vetenskapsteoretiska och etiska aspekter av forskningsprocessen - söka och värdera kunskap - problematisera relationen mellan kunskap och makt (inom akademin) 1
Litteratur Rosengren, Karl-Erik/Arvidsson, Peter. Sociologisk metodik. Thurén, Torsten. Vetenskapsteori för nybörjare. Trost, Jan. Enkätboken. Trost, Jan. Kvalitativa intervjuer. Artikel/rapporter Lisbeth Bekkengen Mannens föräldraledighet - kvinnans beslut eller anpassning? Finns på kurstorget. Första kursveckan (v 45) Mån 7/11 Ons 9/11 Introduktion Vetenskapsteori (Thurén) Forskningsprocessen (Rosengren och Arvidson) Fre 11/11 Seminarium: Lisbeth Bekkengens artikel 2
Andra kursveckan (v 46) Mån 14/11 Ons 16/11 Kvalitativ metod (Trost) Kvantitativ metod (Trost) Uppstart miniprojekt Tredje kursveckan (v 47) Tis 22/11 Handledning Fjärde kursveckan (v 48) Mån 28/11 Handledning drop in Fre 2/12 Redovisning miniprojekt Obligatorisk närvaro 3
Femte kursveckan (v 49) Mån 5/12 Tor 8/12 Tentamensförberedelser Salstentamen Anmälan dig senast 1 december Den vetenskapsteoretiska paradoxen enligt Thurén: Vetenskapen söker sanningen Vetenskapen går ständigt framåt Två sätt att lösa den vetenskapliga paradoxen Dogmatism att slå fast en sanning en gång för alla. Relativism det finns ingen stor sanning, bara små sanningar och dessa kan ändras efter hand. Ett slags cyniskt förnuft. Lyxinställning? 4
Definitioner Definitioner viktiga inom vetenskapen Olika fenomen kan definieras på olika sätt och därför bli föremål för vetenskapliga diskussioner Exempelvis: begrepp som arbetslöshet, hälsa, mobbning, intelligens etc Kunskapskällor: Positivism Iakttagelser Det vi kan iaktta med våra sinnen Logik Det vi kan räkna ut med hjälp av logik, logiskt tänkande Kunskapskällor: Hermeneutik Tolkning Människors handlingar tolkas Förståelse En fördjupad förståelse för människors upplevelser och känslor 5
Deduktion Deduktion (bevisandets väg) Teori Från teori dras slutsatser om enskilt fall Verklighet Den hypotetiskt-deduktiva metoden Klassiskt exempel: Den ungerske läkaren Ignaz Semmelweis (1818-1865) Vad berodde dödligheten i barnsängsfeber på? Några hypoteser (Semmelweis-exemplet): Atmosfärisk påverkan Överbefolkning på sjukavdelningen Dålig diet Dålig vård Psykologiska förklaringar Felaktig födelseställning Överförande av likstoff från döda människor Den sistnämnda hypotesen svår att falsifiera, hypotesen håller tills den motbevisats! 6
Hypotesprövning Karl Popper: Vi kan aldrig veta om en hypotes är sann, endast om den är falsk. Hypotesen är sann, en provisorisk sanning, tills den motbevisas, tills den kan falsifieras Hjälphypoteser Immuniseringsstrategier Induktion Induktion (upptäckandets väg) Verklighet Från enskilda fall formuleras en teori Teori Deduktion/induktion Deduktion. Från en teori dras slutsatser om enskilda fall (bevisandet väg) Alla människor har två armar Person A är en människa Alltså har person A två armar Induktion. Från enskilda fall dras generella slutsatser (upptäckandets väg) Personerna A, B och C har två armar Alla människor har två armar 7
Reliabilitet/validitet Reliabilitet mätningen, undersökningen ska vara tillförlitlig, konsistent över tid, ej utsatt för slumpmässiga faktorer Validitet att man verkligen mäter det man avser att mäta Olika typer av förklaringar Orsaksförklaring/kausal förklaring förklaringen finns i det förflutna Ändamålsförklaring/intentionell förklaring att någon har intentionen att uppnå något Funktionalistisk förklaring något har en funktion för en helhet, ett system Olika typer av förklaringar Fallet: Orsaksförklaring: Funktionalistisk förklaring: Ändamålsförklaring En person har blivit En svår barndom kriminell har påverkat Varför? personen som vuxen. Definitionen av kriminell fyller en samhällelig funktion. Den som kallas kriminell blir ett avskräckande exempel Personen har själv valt att bli kriminell, har eget ansvar, får skylla sig själv. 8
Värderingar/Värdeomdömen Skillnad mellan: Faktapåståendet att tro eller veta hur någonting är Värdeomdömet hur något bör eller inte bör vara Olika begrepp har olika värdeladdning: Fri marknadsekonomi Kapitalism Rationalitet (Thurén) Ett beslut är rationellt utifrån följande aspekter: Vilken målsättning personen har med beslutet. Vilka värderingar har personen. Vilka kunskaper personen har. Vilken verklighetsuppfattning har personen. Rationalitet Thuréns definition: Att vara rationell är att utifrån de kunskaper man har välja de medel som säkrast leder till det mål man vill uppnå (s 83) 9
Paradigm Ett slags mönster som används för att kunna tolka fakta En tankeram som alla i forskarsamhället eller forskargruppen accepterar Paradigm Paradigm-begreppet kan både användas när det gäller breda tanketraditioner (till exempel en världsbild) och mer avgränsade vetenskapliga teorier (till exempel utbytesteori, etnometodologi) Anomali = inom alla teorier finns det vissa delar, vissa aspekter som inte stämmer överens med teorin Vetenskaplig revolution När någon konstruerar ett paradigm som stämmer bättre med fakta än ett tidigare paradigm kan en vetenskaplig revolution uppkomma. Olika paradigm är inkommensurabla (icke-jämförbara enligt Thomas Kuhn). Anhängare för olika paradigm lever i olika världar. 10
Tre centrala termer i vetenskap: Begrepp de minsta byggstenarna i forskningen. Viktigt hur begrepp definieras. Hypotes ett antagande, ofta utformade utifrån orsak och verkan. Teori ett system av begrepp som är till hjälp när en företeelse ska förklaras eller förstås. Arvidson & Rosengren Forskningsprocessen Identifiering av problemområdet Formulering av syfte och frågeställningar Litteraturgenomgång Eventuell precisering av problemet Val av undersökningsuppläggning Val av undersökningsgrupp Val av teknik för informationsinsamling Genomförande Bearbetning Analys Rapportering 11