Institutionen för pedagogik och didaktik Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010
Innehållsförteckning 1 Förutsättningar...3 1.1 Vår frågeställning är:... 3 1.2 Måldokument... 3 1.2.1 Läroplan för förskolan:... 3 1.2.2 Lokal arbetsplan i Kisa: för förskolorna... 4 2 Process...4 2.1 Verktyg som vi använde oss av... 4 2.1.1 Plats- och lokalobservationer... 4 2.1.2 Lekobservationer... 4 2.1.3 Barnintervjuer... 5 2.2 Aktioner... 5 3 Analys...6 3.1 Sammanställning av Plats- och lokalobservationer... 6 3.1.1 Analys av plats- och lokalobservationer... 6 3.2 Analys av lekobservationer... 6 3.3 Sammanställning av barnintervjuer... 7 3.3.1 Analys av barnintervju... 8 4 Resultat...8 5 Reflektion...8 5.1 Barnens reflektioner... 8 5.2 Våra reflektioner... 9 6 Referenslista...10 Bilagor...11 Bilaga 1... 11 2
1 Förutsättningar Bäckgårdens förskola i Kisa är en kommunal förskola med två avdelningar. Minimalen har 17 barn 1-3 år och Humlan som vi arbetar på har 28 barn 3-5 år. Vi är fem pedagoger på Humlan som delar på tre heltidstjänster. Hösten 2004 flyttade vi in i Bäckskolans lokaler och fick då en liten utegård. Gården består till stor del av gräs, buskar och stora träd. Vi har inrett gården med ett förråd, sandlådor, stenar, klätterträd och slänggungor. Lekmaterialet är mycket kreativt med pallar, bräder, däck, tegelstenar mm. Med tiden har barngrupperna blivit större och behovet av en större utegård har ökat. Sommaren 2008 fick vi en del av skolgården till vårt förfogande som mest består av asfalt. Barnen kallar den gamla gården för Minimalengården och den nya för Humlangården. Vi på Humlan arbetar med ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt som utgår från barnsynen det kompetenta barnet. Det innebär som vuxen att man visar barnet stor respekt, är lyhörd för barnens erfarenheter och tankar samt utgår från vad barn kan. Man talar också om tre pedagoger: den vuxne, barnet och rummet. Miljön och förhållningssättet till barnen och varandra är något som du som pedagog ständigt behöver ompröva. Utifrån detta arbetssätt har vi fått en väl fungerande och stimulerande inomhusmiljö där vi bl.a. har skapat rum i rummen. I och med att Kinda kommun erbjöd oss förskollärare att gå kursen Kvalitetsarbete genom aktionsforskning fick vi tillfälle att diskutera olika utvecklingsområden. Vi har länge i arbetslaget diskuterat hur vi kan utveckla Humlangården men har inte kommit fram till något konkret. Genom vår tankekarta kom vi fram till att det var vår lärande utemiljö som kändes mest aktuellt som förbättringsområde (bilaga 1). Det är då viktigt för oss att föra över rum i rummet pedagogiken och att inbjuda barnen att delta och påverka i utformningen av Humlangården. 1.1 Vår frågeställning är: Hur kan vi utveckla Humlangården för att främja fri lek? 1.2 Måldokument I vårt arbete med att utveckla Humlangården vill vi speciellt lyfta dessa måldokument: 1.2.1 Läroplan för förskolan: Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärande samt att ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet (Lpfö-98, sid.12). 3
1.2.2 Lokal arbetsplan i Kisa: för förskolorna För att kunna nå målet för barnens Delaktighet/Inflytande måste vi som vuxna vara flexibla och ge barnet inflytande i verksamheten. Och för att nå målet Kunskapsutveckling/Lärande miljö och Pedagogiskt arbete måste vi som vuxna erbjuda en stimulerande inne- och utemiljö som inspirerar till lek och lärande. 2 Process Syftet med vår Aktionsforskning var att vi ville utveckla vår Humlangård och att vi ville utgå från barnens lek och behov. För att kartlägga hur gården utnyttjades valde vi att göra Platsoch lokalobservationer före och efter Aktionerna. Vi gjorde lekobservationer för att kunna ta tillvara barnens lekar och intressen i utvecklingen av Humlangården. För att få fram barnens tyckande och tankar om vår utemiljö valde vi att intervjua barnen. 2.1 Verktyg som vi använde oss av. 2.1.1 Plats- och lokalobservationer Vårt syfte med den här observationen var att se om det blev någon förändring av var barnen valde att vara på gården före och efter Aktionerna. Så här gjorde vi: Ritade en skiss över hela vår utegård. (se bil.?) Gav varje barn en initial. En observatör gick runt under den fria leken och noterade var barnen befann sig genom att anteckna initialerna på skissen. Vi gjorde om observationen var fyrtiofemtionde minut 2 gånger. Vi använde olika färgpennor för varje gång. Skrev klockslag vilken observationsomgång markeringen gällde. Vi gjorde den här observationen före och efter Aktionerna. 2.1.2 Lekobservationer I Lpfö 98 (1998 s.9) står det att barnen i förskolan skall ha tillgång till en miljö som utmanar dem samtidigt som den aktiverar och manar till lek. Vidare poängteras att den pedagogiska verksamheten ska locka fram nyfikenheten och upptäckarlusten hos barnen så att de kan utveckla sin lek och sina aktiviteter (sid.12). Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. (Lpfö 98, 1998 s.9) Vi valde att göra olika observationer av barnen för att lyfta den fria leken ute. För att vi skulle kunna välja ut rätt aktion som tillgodo såg barnens behov, ville vi se om det fanns några intressen och lekar som barnen gärna återkom till. 4
Så här gjorde vi: Bilddokumentationer av barnens utelek Loggbok Lekobservationer 2.1.3 Barnintervjuer Om vi lyssnar på vad barnen behöver och intresserar sig för och använder det som utgångspunkt när vi formar miljön ger vi dem möjlighet att vara delaktiga och påverka sin egen miljö. Åberg & Lenz Taguchi (2005 s.33) Efter som vi arbetar med ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt är det viktigt för oss att barnen är delaktiga i förändringarna av vår utemiljö. För att ta reda på vad barnen tyckte om vår utegård ställde vi dessa frågor. Vad tycker du om att leka ute på gården? Var någonstans på gården är det roligast att leka? Finns det något på gården som du skulle vilja ändra på? Så här gick intervjuerna till: På föräldramötet tidigare under hösten informerade vi föräldrarna om att vi skulle intervjua några barn i samband med vår aktionsforskning. Intervjuerna gjordes före aktionerna Vi intervjuade 16 stycken 5-åringar som bestod av 10 flickor och 6 pojkar. En och samma person genomförde och dokumenterade alla intervjuerna skriftligt. Barnen intervjuades en och en i ett enskilt rum. Vi sammanställde intervjuerna. 2.2 Aktioner Genom lekobservationer och bilddokumentationer kunde vi se att en grupp barn ofta återkom till Hästlekar. Platsen de valde är väldigt nära gungor, klätterträd och byggtorget, det gjorde att det ibland uppstod konflikter med andra barns lekar. För att den leken skulle få plats och ha en möjlighet att utvecklas gav vi förslaget att flytta leken till Humlangården. Barnen tyckte det var en bra ide och ville genast välja ut en ny plats. På den nya platsen gjorde vi i ordning ett enkelt stall med cykelkorgar som krubbor och krokar på väggen till att hänga tyglar och träns på. Några barn tillverkade egna sadlar av tyg och målade även hopphinder gjorda av tjock rundstav. Vi köpte in lite ryktsaker och gjorde i ordning en hink som de förvaras i och vi har även fått låna två riktiga ridhjälmar. En andra aktion vi gjort på Humlangården är en hinderbana med bildäck och plankor. Tillsammans med barnen grävde ner bildäck stående i gräset och lade plankor på marken för att balansera på. 5
3 Analys 3.1 Sammanställning av Plats- och lokalobservationer September 2009 Före aktionerna Humlangården Minimalengården Tid Barn Tid Barn 8.45 5 8.45 11 9.30 3 9.30 16 summa: 8 summa: 27 November 2009 Efter aktionerna Humlangården Minimalengården Tid Barn Tid Barn 8.45 10 8.45 6 9.30 7 9.30 8 summa: 17 Summa: 14 3.1.1 Analys av plats- och lokalobservationer I tabellerna kan man tydligt se att det har skett en förändring av var barnen väljer att leka på vår utegård. Vid första observationstillfället i september kan vi se att barnen utnyttjade Minimalen gården mer än Humlangården. I november efter våra aktioner ser vi en jämnare fördelning av barnantalet på hela vår utegård. Några tankar som vi fick kring detta verktyg var bl.a. att det kändes nästan för enkelt att bara gå runt och sätta kryss på observationsschemat. Inte förrän vi sammanställde resultaten med tabellerna såg vi att detta var ett mycket bra verktyg för att få fram ett tydligt resultat av det vi ville ha svar på. Holmlund och Rönnerman anser att systematiska observationer där personalen försöker att med olika metoder och så objektivt som möjligt teckna ned vad som händer så väl i gruppen som med enskilda barn är garantier för att verksamheten inte blir godtycklig. Vårt resultat av observationerna kan vi använda oss av för att kvalitetssäkra vår verksamhet. 3.2 Analys av lekobservationer Efter de första observationerna såg vi att det fanns två lekar som åter kom flera gånger. Den ena leken var Hästlek där det oftast var flickor som deltog. Den andra leken var Fordonslek med cyklarna och i den leken var det flest pojkar. Vi bestämde oss för att fokusera på flickornas hästlek i våra aktioner. Observationerna och bilddokumentationen som vi gjorde under och efter aktionen visar att Hästleken på Humlangåden utvecklades genom att: Fler barn deltog flera barn blev intresserade och ville vara med. Större lekutrymme genom att hästleken flyttades till Humlangården. Mer engagerade och aktiva barn 6
Enligt Cato R. P Björndal (2005) är observation en uppmärksam iakttagelse, dvs. att man är koncentrerad på att försöka observera något som är av pedagogisk betydelse och för att kunna lägga situationen till rätta för ett så bra lärande som möjligt. Genom observationerna kunde vi verkligen se vilka lekar barnen intresserade sig för och återkom till vid flera tillfällen. Genom vårt deltagande där vi lyssnade på och bekräftade barnens intresse gav vi barnen möjlighet att påverka hur miljön på Humlangården utvecklades genom deras lek. När vi gav ett värde åt barnens tankar och förslag växte barnen och blev mer engagerade och aktiva. Våra observationer med fokus på vad barnen gjorde och hur de använde miljön blev utgångspunkt för hur vi utvecklade Humlangården. 3.3 Sammanställning av barnintervjuer 16 stycken 5-åringar blev intervjuade, några barn gav flera svar på frågorna. Vad tycker du om att leka ute på gården? Lek barn Cykla 12 Sandlådan 8 Gungorna 8 Buskarna 3 Tafattlekar 3 Hästlek 3 Bygglek 1 Barda 1 Plocka blommor 1 Tabellen visar att cyklingen är mest populär bland barnen. Sandlådorna och gungorna är också aktiviteter som barnen har svarat att de gärna väljer att leka ute på gården. Var någonstans är det roligast att leka? Plats Barn Minimalengården 15 Humlangården 1 Finns det något på gården som du skulle vilja ändra på? Vi fick många fantasifulla förslag ex. vattenrutschkana och uteleksrobotar. Flera barn önskade flera gungor och mer material att bygga med. Två av barnen kunde inte komma på något de ville ändra på. 7
3.3.1 Analys av barnintervju De två första frågorna verkade barnen tycka vara lätta att svara på för barnen behövde inte fundera länge utan svarade snabbt. Däremot den tredje frågan var lite svårare att svara på, mycket funderande. Efter de två första intervjuerna av barnen fick jag tänka om för barnen gav förslag på förändringar på Minimalengården men det var ju inte syftet utan vi ville ha förslag på förändringar på Humlangården. Då gjorde jag en följdfråga Finns det något på Humlangården som du skulle vilja ändra på eller göra något nytt? Det var roligt och intressant att intervjua barnen. Det svåra var att förhålla sig så neutral som möjligt så att barnen svarade som de själva tyckte och inte vad de trodde att jag ville de skulle svara. Holmlund och Rönnerman menar att samtalen gör det möjligt för oss att inta barnets/barnens perspektiv. När vi inte kan observera barns handlingar, tankar, föreställningar och känslor måste vi alltså fråga om detta, det vill säga samtala med dem eller intervjua dem. 4 Resultat Svaret på vår frågeställning Hur kan vi utveckla Humlangården för att främja fri lek? Genom att: * Vi som pedagoger tillfört mer kreativ material har vi inspirerat barnen att utveckla sin fria lek. * Vi har lyssnat på barnen och inbjudit barnen att vara delaktiga av utformningen av Humlangården samt att bekräftat dem i deras lek. * Vi varit engagerade och närvarande pedagoger har vi utvecklat Humlangården och främjat den fria leken. 5 Reflektion 5.1 Barnens reflektioner Utifrån bilddokumentationen av våra aktioner valde vi ut de barn som deltagit under aktionerna och hade ett samtal i grupp om vad som hade hänt på Humlangården. Gruppen bestod av sju flickor och två pedagoger. En pedagog var samtalsledare och den andra var observatör och dokumenterade samtalet. Vi hade bilddokumentationen som underlag för samtalet för att hjälpa barnen återkoppla till aktionerna. Genom att lyssna på barnens reflektioner kring bilderna kunde vi använda oss av barnens tankar som utgångs punkt för hur vi skulle gå vidare i arbetet med stallet. Vi upplevde att barnen kände sig bekräftade i det här arbetet för att de var mycket entusiastiska och positiva i samtalet. Under samtalet framgick det att barnen var intresserade av olika roller i aktionen. Bara ett barn var intresserat av byggprocessen medan de andra både var intresserade av byggandet och leken. 8
5.2 Våra reflektioner Genom vårt deltagande i kursen Kvalitetsarbete genom aktionsforskning har vi utvecklat vårt sätt att analysera och reflektera över vår verksamhet mer ingående än tidigare och detta medför en känsla av kvalitetssäkring för oss. Genom att vi lärts oss använda de olika verktygen har vi fått fram mer konkret fakta för att därifrån kunna gå vidare och utveckla verksamheten. Processen med det här arbetet har ibland varit svårt men mycket givande och roligt. Det svåra för oss har varit att föra loggbok, delvis tror vi att det beror på att vi nästan inte har någon barnfri tid. Det är också ett ovant verktyg för oss att använda. Vi är mer vana att använda bilddokumentation för att minnas processer. Vi ångrar nu i efterhand att vi inte kämpade på att föra loggbok för att då hade vi nog haft det lättare att analysera och tolka processen. För syftet med loggbokskrivandet säger Björndal är att genom en skriftlig reflektion skapa en djupare förståelse av något som skett. Men han tar också upp dilemmat med att det kan vara ont om tid över till skriftlig reflektion. Att följa processen utifrån vår frågeställning Hur kan vi utveckla Humlangården för att främja fri lek har gett oss insikt om att det är viktigare med engagerade och delaktiga pedagoger än att man måste ha dyra och kostbara projekt för att kunna utveckla en lärande miljö. Varför vi inte tidigare har utvecklat Humlangården kan bero på att vi som vuxna ofta vill göra så stora projekt av allting. Inte förrän vi lyssnade på barnens behov och intresse upptäckte vi att vi kan förändra miljön med små medel för att främja barnens fria lek. I Rigmor Lindös bok Det tidiga språkbadet kan vi läsa Det är inte självklart vad som är lek, men ändå är forskare och pedagoger överens om att leken är förskolebarnets viktigaste kunskapsform. Det flesta barnforskare hävdar i dag att leken har stor betydelse för barnets allsidiga utveckling. Det gäller motoriken, fantasin, kreativiteten, identiteten, den intellektuella och kognitiva utvecklingen, språket och de sociala färdigheterna (2009,sid.110). Fortsättning? Genom aktionsforskningen har vi fått djupare insikt om vårt eget lärande och hur viktigt det är att tolka och analysera för att kunna utvecklas och gå vidare. Vi vill fortsätta utveckla Humlangården och användandet av de olika verktygen planera, agera, observera, reflektera i aktionsforskningens spiral hjälper oss att förstå hela processen. Den ska ju fortlöpa utan slut och nya frågor ska uppträda och vi tror att vi har förstått det förhållningssättet nu. Det vore intressant ur ett genusperspektiv att inspirera pojkarna till att utveckla sin fordonslek vidare. För att inte aktionsforskningen ska stanna upp tror vi att det är viktigt med en fortsättning med t.ex. en form av nätverk där vi som gått aktionsforskningen har möjlighet att träffas för att diskutera, reflektera och stötta varandra över denna metod. Avslutningsvis håller vi med Rönnerman då hon (2000, s 64) skriver att kompetensutveckling genom aktionsforskning leder till en ökad medvetenhet om yrkesrollen, respekt för barnets kunskaper, kunskaper om förändringsarbete och dokumentation. 9
6 Referenslista Björndal, Cato R. P (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber Holmlund, Kerstin & Rönnerman, Karin (1995). Kvalitetssäkra förskolan. Lund: Studentlitteratur. Kinda kommun. Lokal arbetsplan för Förskolorna i Kisa 2008-2009. Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språkbadet. Poland, Pozkal: Studentlitteratur. Rönnerman, Karin (2000). Att växa som pedagog. IPD- rapporter nr 23. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik. Skolverket (1998). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Västerås: CE Fritzes AB. Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik- etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber 10
Bilagor Bilaga 1 Delaktighet och inflytande Hälsa Matte Fri lek Lärande utemiljö Genus Språk Kreativitet Tankekarta 11