1(10) Dokumenttyp Mötesanteckningar Handläggare Eva Ness 08-686 1431 eva.ness@sl.se Minnesanteckningar från SL:s samverkan med länets handikapporganisationer möte nr 4 Tid: onsdag, kl. 13:00 16:00 (förmöte 12:00 13:00) Plats: SL, Lindhagensgatan 100, konferenslokal T-Centralen Närvarande: Från HK-organisationerna Göran Gustafson, SRF Leif Pehrson, SRF Lena Ericsson, HSO/AASL Jaan Kaur, DHR Heid Nordin, HSO/RBU Inge-Britt Lundin, HSO/SSDF Birgitta Flognfeldt, HSO Lasse Persson, HSO/NHR Anders Lissegårdh, HSO/RTP-S Helén Johansson, HSO kanslichef Bengt Jansson, HSO:s kansli Från SL: Jens Plambeck, Avdelningschef Strategisk utveckling Stefan Wallin, Sektionschef sektion Ylva Preutz Papantoni, Strateg Socialt ansvar, tillgänglighet, sektion Hållbar utveckling Åsa Enrot Borg, Avdelningschef Färdtjänstavdelningen Kenneth Svärd, Affärsområdesansvarig, sektion Buss och Färdtjänst Ida Stjärnström, Strategisk Planerare, sektion Planering (punkt 6) Eva Ness, sektionsassistent, sektion Förhinder: Lennart Karlsson, SRF:s kansli Amir Amirriazi, DHR Indrek Pöldma, Waxholmsbolaget Postadress Leveransadress Telefon vx E-post Bankgiro AB Storstockholms Lokaltrafik Lindhagensgatan 100 08-686 1600 registrator@sl.se 5215-0364 105 73 Stockholm Godsmottagningen Fax Internet Plusgiro Besöksadress 112 51 Stockholm 08-686 16 06 sl.se 5 36 36-7 Lindhagensgatan 100 Org.nr Thorildsplan/Stadshagen 556013-0683
2(10) Mötesanteckningar Ordförande Jens Plambeck hälsade välkommen. Punkten 10 Pendeltågens stängda dörrar på sommaren, ersätts med en presentation av Typresor. Ärendet tas upp vid mötet 14 december 2011. Övriga frågor Se punkten 11. 1. Aktuell information från SL, WÅAB och Färdtjänsten Jens Plambeck, Stefan Wallin och Åsa Enrot Information från SL Igår meddelandes att SL får ny vd från årsskiftet. Anders Lindström, generallöjtnant från försvaret tillträder 1 januari 2012. På fråga från HSO om den blivande vd:n fått frågor kring funktionsnedsättning, svarade Jens Plambeck att det finns kunnig personal på SL som bevakar dessa frågor. SRF frågade vad det innebär att Anders Lindström också blir förvaltningschef för Trafiknämndens förvaltning. Jens Plambeck svarade att i och med den nya kollektivtrafiklagen 1 januari 2012, måste den regionala trafiknämnden ha en person som tar emot Trafiknämndens uppdrag. Ytterligare information kommer på mötet om Trafikförsörjningsprogrammet tillsammans med pensionärerna 10 november 2011. Översynen som genomförts på SL startade 1 maj2011. Det finns mycket vi måste fortsätta arbeta med. Nedan fyra punkter från översynsarbetet kommer SL fortsätta driva från översynsarbetet: SL:s värderingar SAFE ska ses över och moderniseras Kvalitetsutveckling och bättre kvalitet på våra produkter Varumärket hur lanserar vi det? Inte bara i försäljnings- och affärssammanhang, utan även i arbetet att locka nya, kompetenta medarbetare. Bättre chefer genom ett utvecklat ledarskap Pågående arbeten VP-dokumentet verksamhetsplaneringen på tre år avser budget. Genomförandeplanen (GP) en 10-årsplan, som Strategisk utveckling ansvarar för. Planen skulle slutförts i december i år. P.g.a. ett fortsatt stort antal vakanser och ett ansträngt arbetsläge, senareläggs slutförande till maj juni 2012. Under hösten fokuseras på att få till ett bra VP-dokument så att planerna (VP och GP) kompletterar varandra på ett bra sätt. Mer information om Trafikförsörjningsprogrammet kommer 10 november 2011. Ett mycket intensivt arbete pågår uppdelat på tre faser. Fas 1 är klar. SL har haft samråd med kommunernas politiker och tjänstemän, olika intresseorganisationer och däribland även HK-organisationerna. SL har även haft uppsamlingsmöten med entreprenörerna, framför allt på bussidan, men även spårvägssidan för att få höra deras syn på läget. Nu kommer fas 2 då målen ska kravställas Hur ska utvecklingen av framtidens kollektivtrafik se ut? Vad ska vi ta hänsyn till? Nu blir arbetet mera konkret. Ju längre processen framskrider desto skarpare läge. Fas 3 kommer i början på 2012. Det är viktigt att HKorganisationerna tar del av arbetet, som är mycket komplex. SL:s underlag är mycket bra. Det har kommit många frågor från kommunerna, svarade SL
3(10) på fråga från HSO. Allt är helt nytt och ingen vet vad det kommer att innebära. Eftersom vi arbetar med hela resan, dörr till dörr, behöver vi ha kommunerna med oss, sa HSO. Desto viktigare att HK-organisationerna lämnar sina synpunkter, svarade Jens Plambeck. Information från WÅAB Indrek Pöldma, operativchef på WÅAB hade tyvärr fått förhinder och Stefan Wallin gav en kort information. Sammanfattad kundnöjdhet juli augusti 92 %. Fyra mätningar per år och kundnöjdheten ligger stadigt runt 90 %. Högsäsongen är över. Fartygen går enligt hösttidtabell fram till 11/12 2011 då det blir vintertidtabell. Passagerartillströmningen i sommar har varit normal. Hamntrafiken (= Djurgårdslinjerna) har ökat. Västan, WÅAB:s äldsta fartyg byggt 1900, ligger i Simrishamn för renovering. Man byter maskin och all el mm. Fartyget beräknas i trafik igen sommaren 2012. Upprustningen är beräknad till 20 mkr. HSO frågade om man har några planer på att tillgänglighetsanpassa Västan. HSO ställer gärna upp med sin erfarenhet. SL tar med frågan till WÅAB. Ett av V-fartygen, fyra fartyg som alla har namn på V, ligger i Oskarshamn för upprustning. Fartygen är 20 år gamla och man räknar med att de ska kunna gå ytterligare 20 år. Vaxö har tillgänglighetsanpassats med skyltar och kontrastmarkeringar. HSO tycker att något av fartygen skulle kunna bli en typbåt för tillgänglighetsanpassning. SL tar med frågan till WÅAB. Tisdag 27 september2011 var personer från HK-organisationerna och personal från SL ute med WÅAB:s fartyg Vaxö och besökte två bryggor, som anses tillgänglighetsanpassade, enligt Nacka kommun Hasseludden och Saltsjöbaden. Nacka kommun är ansvarig för bryggorna. Bryggorna, som försetts med kontrastmarkeringar och taktila markeringar, var trots det inte särskilt väl tillgänglighetsanpassade. WÅAB tar med sig HKorganisationernas synpunkter till kommunen. WÅAB har egen standard för hur bryggor ska byggas. SRF tycker att man ska sluta trafikera bryggor som inte är tillgänglighetsanpassade. SRF tycker också att man ska sätta ett datum för när man slutar angöra de bryggor som WÅAB ansvarar för. Enligt DHR har WÅAB:s samverkansråd diskuterat bryggor och hur de ska åtgärdas. Samverkansrådet har också föreslagit att WÅAB inte ska trafikera vissa bryggor, men enligt WÅAB är det inte möjligt p.g.a. resandefrekvensen. Om Hasseludden anses vara tillgänglig bör vi vara oroliga. SRF tar med sig punken och ser vilka krav de kan ställa. Tillgänglighet måste väl även gälla kommunernas bryggor, tycker HSO. Det är angeläget att HK-organisationerna kommer in tidigt i tillgänglighetsarbetet redan från början. Det blir dyrare att göra ändringar i efterhand. Innan Åsa Enrot informerade om färdtjänsten, presenterade sig HSO:s nya kanslichef Helén Johansson. Helén informerade om att hon bor i samma hus som SL:s nya vd Anders Lindström. Information från Färdtjänsten Åsa Enrot är avdelningschef på Färdtjänstavdelningen på myndighetsdelen av Färdtjänsten.
4(10) ANBARO (anropsstyrd barometer) har legat nere under lång tid p.g.a. sekretessdelar som inte höll måttet. Problemet är löst och ANBARO kommer att tas i bruk igen. 15 slumpvis utvalda personer kommer att ringas upp och frågas ut om hur de upplevt sjukresan eller färdtjänstresan som utförts dagen innan. Barn från 12 år är med, svarade Åsa Enrot på fråga från HSO. När man ringer upp en resenär som har assistenthjälp är det viktigt att det är rätt assistent som frågas ut, enligt HSO. Åsa Enrot tar med sig frågan. Det är inte möjligt att få se frågorna, svarade Åsa Enrot på fråga från HSO. Utredarna är färdtjänstens förlängda arm. Färdtjänsten har börjat med nätverksmöten för utredare i vissa kommuner i länet. Från nästa år blir det med alla kommuner. Arbetet med att digitalisera ansökningsprocessen pågår. Nästa år påbörjas arbetet med att ansökan skall kunna sändas digitalt. För utredningar, som ska skickas in digitalt, blir det skarpt läge i januari. Med denna tjänst kommer ledtiderna kortas,. HSO hjälper gärna till med påtryckningar om det finns kommuner som inte vill vara med i nätverket. Om Färdtjänstavdelningen märker att någon kommun inte är intresserad återkommer Åsa Enrot till HSO. Leif Pehrson, SRF, träffar människor med olika grad av synskada varje vecka, där en del men mindre synnedsättning fått färdtjänst och andra med gravare synnedsättning inte fått. Var ligger bedömningen? Bedömningen ligger hos Färdtjänsten alla funktionshinder vävs samman till en helhetsbild. Det är en individuell bedömning, svarade Åsa Enrot. Varför måste man varje år tala om att man t.ex. är benamputerad, undrar HSO. Tidsbegränsade tillstånd har bland annat att göra med hur utvecklingen av tillgängligheten i kollektivtrafiken utvecklas samt hur funktionsnedsättningen förändras svarade Åsa Enrot. Färdtjänsten bearbetar även cheferna i kommunerna för att få färdtjänsten i fokus. - Resor i andra kommuner, som inte förbrukats försvinner, men belastar resekontot beroende på administrativa kostnader, svarade Åsa Enrot på fråga från SRF. Det är viktigt att veta hur många resor som skall förbrukas i annan kommun. Allt står tydligt i broschyren. 2. Fastställande av anteckningar från möte 9 juni 2011 Jens Plambeck Mötet godkände anteckningarna som lades till handlingarna. 3. Förslag till samverkansmodell mellan SL, WÅAB, Färdtjänsten (SLL, myndighetsdelen) och länets handikapporganisationer Stefan Wallin Förslag har skickats ut till kontaktpersonerna inom HK-organisationerna 28 september 2011. Stefan Wallin delade ut kopior och läste valda stycken ur dokumentet. Den 13 september2011 beslutade landstingsfullmäktige om en reviderad modell för samverkan med länets handikapp- och pensionärsorganisationer. Utöver SLL:s förslag väljer SL att ha en referensgrupp för ungdomar som har rätt till färdtjänst. Har HKorganisationerna några synpunkter? Enligt HSO föreslår SLL tre resursgrupper. I SL dokument är det två. HSO vill ha tre resursgrupper för att deras representanter ska klara sitt arbete.
5(10) Det är samma personer som ska ut och åka, prova och testa. HSO:s deltagare har annat att göra. Det har fungerat hyggligt med tre resursgrupper. Varför blir det bättre tidfördelning med tre grupper, frågade SL. SRF framförde att i resursgruppen för WÅAB ingår representanter som bor i skärgården som kanske inte är intresserade av trafiken på land. HSO tror inte att tillgänglighetsarbetet tjänar på att man förlänger mötena med ett antal timmar. SL ser också på det hela ur ett hela resan-perspektiv. Ökat utrymme för samråd med kolleger på WÅAB och fatta beslut i frågor där det finns ett helhetstänk, från dörr till dörr. SRF menade att ur ett hela resanperspektiv har HK-organisationerna framfört att färdtjänsten också ingår. DHR och SRF kan behöva flera representanter i resursgruppen för att bevaka det som ska bevakas. SRF tycker att man ska börja med skilda resursgrupper för sjö och land och se hur de ändå kan samarbete med varandra. HSO delar SRF:s uppfattning i frågan. SL lyssnar på alla synpunkter och återkommer i ärendet. På fråga från SL om det endast är antalet resursgrupper som HK-organisationerna har synpunkter på, svarade organisationerna ja. HSO frågade hur SL hittar ungdomarna till referensgruppen? SL har skicka ut brev. Ungdomarna har fått anmäla sig själva. Det har varit OK att ta med en kompis. Gruppen är inte aktiv för tillfället, då alla utom två har blivit för gamla. HSO erbjuder sig att hjälpa till i rekryteringsarbetet. Ditte Kahlström Jansson kan mejla uppgifter till HSO, så de kan gå vidare. Det ska vara färdtjänstberättigade ungdomar. SRF frågade vem som beslutar om hur dokumentet ska se ut Trafiknämnden eller SL? Dokumentet är SL:s ansvar. HK-organisationerna vill veta vem de ska tala med om de inte accepterar SL:s ändringar av dokumentet. Eftersom samverkansmodellen är framförhandlad måste den ju kunna förhandlas om, menade SRF. Om SL beslutar att ha kvar modellen med två resursgrupper vill HSO ha en sittning igen. DHR menade att eftersom det är ett fullmäktigebeslut finns ju en grundmodell där parterna kan komma överens om andra former för samverkan. Det gäller att diskutera fram ett förslag som vi kan bli överens om. SRF menade också att om vi blir överens är det OK, annars får organisationerna kallas in för omförhandling. SRF vill veta vilka parterna är. SL måste kontrollera om detta förfarande är möjligt. SL ansvarar över att det blir samråd för alla olika delar i organisationen i Trafiknämndens verksamhet. Det är SL-personer som är ansvariga för råden och resursgrupperna. Om det ska finnas tre resursgrupper får WÅAB administrera själva. De är specialister på båtar, men har inga specialkunskaper i tillgänglighet. Tanken är att det blir bättre om frågorna kan lyftas när man kopplar ihop dem med tillgänglighetsexperterna. Enligt SRF är man rädd för att frågorna försvinner i sammanhanget. Eftersom SL och WÅAB har samma vd finns det väl inget som hindrar att SL hjälper WÅAB. SL svarade att det är det som är tanken med sammanslagningen av resursgrupperna + spin off effekten det kan bli om man reser både med SL och WÅAB. Det blir ett helhetstänk. HSO bad SL ta tillbaka frågan. En eventuell utökning av antalet representanter i grupperna vill HK-organisationerna återkomma och resonera om. Likaså om HK-organisationerna vill att frågorna ska lyftas
6(10) högre upp i organisationerna så att det blir så bra som möjligt. HSO tror att hela resan perspektivet bäst kan tillgodoses i tre resursgrupper. SL tror att resandet med båt kommer att förändras framöver och därför har SL tänkt att det är bra med en gemensam resursgrupp. Dessutom finns redan biljettsamarbeten med andra båtar inom SL, som är WÅAB:s ansvar. Därför känns det naturligt att alla båtfrågor hör samman i resursgrupp Tillgänglighet. SL tar med sig synpunkterna. HSO föreslog att om SL kommer fram med ett nytt förslag kan man ha ett extra möte, som endast behandlar frågorna om samverkan och antalet resursgrupper. 4. Långsiktigt tillgänglighetsprogram 2011 2021 (publik version), RiTill och Handlingsplan för tillgänglighet 2011 2013 Ylva Preutz Papantoni Det långsiktiga tillgänglighetsprogrammet är klart. Det finns nu också i en publik version, som delades ut. RiTill är påskriven och klar och delades ut Den 3-åriga handlingsplanen är också påskriven och klar. Delades ut. Alla förklarade sig nöjda med Ylvas arbete. Jens Plambeck konstaterade att det är ett gediget arbete och att SL:s ledning ställer sig bakom dessa dokument. 5. Samråd Trafikförsörjningsprogrammet information Ylva Preutz Papantoni Till det gemensamma samrådet mellan HK- och pensionärsorganisationerna kommer SL att skicka ut underlag i förväg. Utskick sker i början av november. Det ska först godkännas av Trafiknämnden. 6. Spårvägs- och stomnätsstrategin, etapp 1 Ida Stjärnström se bifogade powerpointbilder Ida Stjärnström presenterade sig och berättade att hon har en grav hörselnedsättning och därför vill att den som vill ställa frågor räcker upp en hand. Helt OK för mötet. Strategin är ute på remiss. En instans är handikapp- och pensionärsorganisationerna, som också kommer att få dokumentet. Stockholms befolkning växer snabbt, men ytan växer inte, vilket kräver ökad kapacitet i kollektivtrafiken och då främst den s.k. stomtrafiken som innefattar bl.a. tunnelbanan, lokalbanorna, spårvägen och de blå bussarna, som är stommen i kollektivtrafiken. Den första etappen är koncentrerad till den centrala delen av Stockholmsregionen (mestadels innerstaden) och är ett nära samarbete mellan SL och Stockholms stad. Solna, Nacka och Lidingö har deltagit i styrgruppen. I nästa etapp ska strategin omfatta hela länet. Då kommer SL vara ensam ansvarigt, men framtagandet av strategin sker i dialog med alla länets kommuner. I etapp 1 letar man efter samplanering med gemensam plattform för att hitta så effektiva lösningar som möjligt på ytan föra att avlasta tunnelbanan. Strategin är inte en plan för vad som ska byggas utan en utgångspunkt för hur stomtrafiken kan utvecklas. Strategin utgör en plattform för fortsatta utredningar på vägen till ett effektivt stomnät år 2030. Medelhastigheten för blåbussarna i innerstaden är idag 14 15 km/tim. Stomtrafiken ska
7(10) prioriteras annars kommer vi inte att nå upp till 20 km/tim till 2030. Det är 20 km/timme över hela dygnet, svarade Ida Stjärnström på fråga från HSO. SRF frågade om man inte kan avlasta tunnelbana med ytterligare tunnelbana, eftersom ytskiktet också behöver avlastas. Man tittar på flera alternativ, svarade Ida Stjärnström. Remissen har skickats ut till kommuner, trafikverket, SLL:s Tillväxt, Miljö och Regionplanering. Stockholm Stad skickar ut till sina stadsdelsnämnder, förvaltningar med mera. Remissen ska besvaras innan den 20/12 2011. Remissen har endast gått ut i Stockholms län och dit hör inte Håbo, svarade Ida Stjärnström på fråga från Lena Ericsson, HSO. Inriktningsbeslut kommer i början på 2012. HSO frågade om man varit överens över de politiska blocken gällande remissen för spårvägs- och stomnästsstrategin, etapp 1? MP hade haft synpunkt på dubbelledade bussar, men den avslogs, annars tyckte alla att det var ett jättebra dokument, svarade Jens Plambeck. Jens Plambeck tackade Ida Stjärnström för en bra presentation. 7. Resetilldelning Åsa Enrot När det gäller resetilldelning och resor efter behov har Färdtjänstavdelningen inget uppdrag från politikerna att utreda detta. Det framgick också tydligt vid mötet 28/4 2011 tillsammans med politikerna. Det är inte aktuellt att införa resor efter behov för alla resandegrupper. Trots ett omfattande mejl till färdtjänstavdelningen från HSO, DHR och SRF, har Åsa Enrot inte tagit fram faktaunderlag på någon av punkterna. HSO:s huvudmening kvarstår att alla resande ska kunna resa hur och när som helst oavsett vad politikerna tycker. Det är en rättvisefråga. HSO förstår att Åsa Enrot inte har gjort någon utredning. SRF är inte lika förstående, då man tycker att samverkan måste innebära att HK-organisationerna måste kunna föra fram idéer, som måsta kunna utredas och undersökas. SL har ansvar för att det ska fungera och då måste man kunna besvara dessa frågor även om förvaltningen inte tycker att man har något uppdrag. Enligt Åsa Enrot finns det ett gammalt dokument, som togs fram i och med utökning av åtta extra resor som HK redan tagit del av. SRF tycker inte att allt är svart eller vitt. Politikerna har alltid argument för att det inte finns resurser. De vill inte ens undersöka ev. kostnadsbesparingar eller vinster som kan göras. bl.a. är samplaneringen ineffektiv. Den frivilliga samplaneringen fungerar inte. Förenklingar av färdtjänsten är ett uppdrag från politikerna. Samråd har skett i resursgruppen. Politikerna har diskuterat förslaget. Åsa Enrot hade sammanställt synpunkterna från resursgruppen + de delar som tjänstemännen tagit fram. Åsa Enrot hade också lagt till ett dokument som Lennart Karlsson, SRF, hade skicka in. Vid möte vecka 41 fortsätter diskussionerna. Beslut fattas vid ytterligare ett möte. Man föreslår bl.a. enklare handläggning av förtroenderesor genom en modell med generell tilldelning av förtroenderesor. Blanketten förenklas och resorna behöver inte specificeras. Fortfarande ska man skicka in protokoll eller annat intyg som underlag. Deltagarna från SRF såg ingen förenkling av processen mot tidigare, vilket Åsa Enrot inte höll med om. Resursgruppen för färdtjänst delar inte Åsa Enrot:s åsikter om förenklingen av färdtjänsten, som lämnats till politikerna.
8(10) Snurran för extra resetilldelning har varit svår att förstå. Förslag från resursgruppen var att antingen fördela alla resor på en och samma gång, eller jämt fördelat över året. Förslaget som läggs fram utgår från grundtilldelningen på 72 resor. Om resenären kommer ner under 30 resor kvartal 2 blir tilldelningen 42 resor (som blir 72), lika för kvartal 3 och för kvartal 4, totalt 198 resor. Om man inte kommer ner under 30 resor t.ex. andra kvartalet, men väl under tredje kvartalet får man tilldelningen på 42 resor. Tilldelningen sker automatiskt och ger inga ökade hanteringskostnader, svarade Åsa Enrot på fråga från HSO. Resursgruppen hade framfört oro över att konsultläkarna kan ifrågasätta intyg från specialistläkare. Enligt handläggarna på färdtjänsten är det ovanligt med specialistläkarintyg. Övervägande delen intyg kommer från läkare på vårdcentralerna som inte är specialister. De har ofta dålig kunskap om färdtjänstlagen och vad som krävs för att uppfylla kriterierna för färdtjänst. Specialistläkare skriver sällan intyg. På fråga från HSO hur många intyg många är svarade Åsa Enrot att färdtjänstavdelningen får in ca 30 000 ansökningar om färdtjänst. Omkring 400 hänvisas till konsultläkare, för att ansökningshandlingarna inte stämmer överens och är svåra att bedöma. Intyg från specialistläkare skickas oftast inte till konsultläkarna,. De flesta som ansöker om färdtjänst har inte specialistläkare, detta förfarande kan vara en rättssäkerhet även för de sökande Eftersom det enligt HSO händer att specialistläkarnas intyg ifrågasätts vill man ha svar på hur många som skickas till konsultläkarna. Åsa Enrot kunde inte besvara den frågan. Av 30 000 ärenden överklagas ca 11 % svarade Åsa Enrot på fråga från SRF. Förvaltningen förespråkar att behålla konsultläkarna. Språköversynen av färdtjänstens riktlinjer lämnas till språkexperter. 8. Taxiupphandlingen (se bifogad text från Leif Pehrson) Kenneth Svärd och Leif Pehrson se bilagda powerpointbilder Kenneth Svärd redogjorde för upphandlingen. På fråga från SRF om det kan röra sig om en form av kartell, eftersom de två bolag som vunnit de största områdena har samma ägare, svarade SL att det inte är ovanligt att företagen har samma ägare men i olika företagskonstellationer med egna kontor och egen vd. SL betraktar dem som skilda bolag som konkurrerar med varandra. Då det bl.a. finns många privata bostadsrättföreningar kan SL inte garantera att bilarna kan köra in på gårdar, som har bom, även om förarna har brandskåpsnyckel. Att kräva att förarna ska ringa kunderna, är svårt att följa upp. De flesta ringer redan idag. SL ber om HK-organisationernas hjälp med att rapportera brister. Förarna ska gå fram till port och kontrollera om kunden står inne i porten. HK-organisationerna bör tala om för sina medlemmar att det går att lita på taxibolagen och funktion även efter första februari. Det är onödigt att väcka oro i resenärsgruppen beroende på synpunkter utan grund. Färdtjänsten är en bra resform för taxibolagen. Det ligger i deras intresse att inte missköta sig, speciellt inför en kommande lågkonjunktur. Det är upp till taxibolagens ledning att informera sina förare om vad som gäller. Avtalen innebär att bolagen får en jämnare fördelning över hela dygnet. Att det inte är lokala
9(10) bolag som kör, ska inte spela någon roll. Kenneth Svärd tog Nynäshamn som exempel, där man protesterat mot att det lokala taxibolaget inte fick en upphandling 2008. Tidspassningen har sedan dess blivit bättre med det nya bolaget i den upphandling som nu verkar i Nynäshamn. SRF frågade om bilförsörjningen i utkanterna. SL ska ha flera möten med leverantörerna där de får visa hur de tänker bilförsörja områdena. Bolagen måste få en ärlig chans att utföra sitt arbete före avtalsstarten. Vitesavgifter för bilar som uteblir är kopplat till om den första bilen inte kommer fram. Det blir inget automatiskt resegarantiärende om någon inte ringer. Vite faller inte ut automatiskt, efter en försening på 20 minuter. Många kunder klagar inte om bilen är sen. Först om resenärerna klagar faller kontrollbeloppen ut. Kenneth Svärd ska se över hur många viten SL har krävt ut av tidigare bolag. Positiva och nya delar i avtalen är att föraren ska ringa och att han/hon ska gå fram till porten och kolla. Det finns 10% bilar med bilbarnstolar, det finns 10% allgergifordon. Vid föregående samverkansråd hade frågan om att ta med djur i bil kommit upp. SL skickade frågan vidare till politikerna. SL har fått svar och kommer att skicka ut ett dokument, som bl.a. tar upp att det inte blir några förändringar i regelverket. HSO vill att frågan tas upp vid nästa politikermöte. 9. Viaresor för föräldrar med funktionsnedsättning - Gäller det även när barnen har funktionsnedsättning? Åsa Enrot Föräldrar kan söka färdtjänst-via-resor för barn med funktionsnedsättning. Dessa resor gäller alltså inte barn som inte har någon funktionsnedsättning. Ett generellt avtal skrivs mellan Stockholms stad och SL, där Stockholms stad står den extra kostnaden för dessa resor. HSO tar upp detta vid nästa möte med politikerna. 10. Pendeltågen stängda dörrar under sommaren Gunnar Liljegren ersattes av presentation av Typresor Ylva Preutz Papantoni se bifogade powerpointbilder En första mätning gjordes 2008 och nu har en gjorts 2011. För några av linjerna har förutsättningarna ändras, t.ex. har buss 47 ersatts av Spårväg City. Inga barn är med i undersökningarna. Trafikentreprenörerna har inte vetat om att mätningen ska genomföras. De observatörer som är med får inte lägga sig i och hjälpa personer med funktionsnedsättning om t.ex. busschauffören motsätter sig att fälla ut rampen. Roslagsbanan, Lidingöbanan, Saltsjöbanan och Nockebybanan är inte med i mätningarna, eftersom de inte är tillgängliga. I snitt ställs 25 frågor per resa. Bedömning av tillgängligheten är generellt bättre för 2011 mot 2008. Även observatörernas observationer är generellt bättre. Ibland tycker observatörerna att det är krångligare att resa än övriga tillfrågade. Tre observatörer har fått samma utbildning och har samma checklistor för att kunna bedöma resorna lika. Nyckeltalet har ökat från 71 till 76. Man använder sig av nyckeltal och inte procenttal. HSO frågade om man kunde utläsa av materialet om det är de tekniska förbättringarna som ger utslag. SL kan ju bygga om hur mycket som helst, men vi måste få veta hur det går att resa. Om en förare vägrar att fälla ut rampen, blir det negativt betyg och
10(10) stopp i resan. Betygsskalan är mellan 1 5. Mätningarna görs var tredje år i mars april. Bemötande får lägre betyg både för medresenärer och personal. Mötet tyckte att presentationen var intressant. Jens Plambeck meddelade att SL:s ledningsgrupp fått en presentation och att Ylva fått bra respons. 11. Övrigt Från HK-organisationerna Dubbeldäckare HK-organisationerna förstår inte hur SL kan acceptera denna typ av buss, med allt arbete som är nedlagd på RiTill. Enligt SL är det en fråga om vem som äger fordonen. Vid besiktning tittade man andra detaljer än tillgänglighetsfrågorna. Resursgruppen har varit ute och tittat på bussen. Ett antal synpunkter har framställts till Nobina, som hänvisar till EU-direktiv. HK-organisationerna vill inte se den här typen av lösningar mera, ramplösningen var bra. SL har arbetat fram förslag på tillgänglighetskrav i den nya versionen av Buss 2010 tillsammans med Skånetrafiken och Västtrafik. Buss 2010 är en nationell överenskommelse. Den ska upp för beslut på ett styrgruppsmöte möte inom fördubblingen i december 2011. Styrgruppen från Svensk Kollektivtrafik har tidigare återremitterat dokumentet till SL för att de vill ha förtydligande på vissa punkter kring tillgängligheten. Hur kommer HK-organisationerna med i samarbetet med politiker och tjänstemän? Se ovan under punkten 3 Beredningsgruppens anteckningar och bevakningslistan skickas till hela samverkansrådet. SL lovade att alltid skicka ut dessa anteckningar och bevakningslistan till hela samverkansrådet. Ett missförstånd gör att anteckningarna har blivit fördröjda. Nästa möte med politiken SL planerar för ett gemensamt möte mellan samverkansrådet och politikerna våren 2012 i samband med budgetarbetet. Det hänger ihop med hur samverkansmodellen blir. Ärendet ska diskuteras med politikerna i beredningen för färdtjänst- och tillgänglighet. SL:s förslag är att det blir ett möte med politikerna per år, eftersom det blir en annan typ av möte än vanliga samverkansråd. HSO vill testa och se om de blir nöjda. Från SL Önskemål från SRF att information som kommer upp på samverkansrådet skickas ut i god tid till alla Genomförs från nästa ordinarie samverkansråd i december. Antecknat av Eva Ness