Minnesanteckningar från SL:s samverkan med länets handikapporganisationer och politiker från Färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen

Transkript

1 1(10) Dokumenttyp Mötesanteckningar Handläggare Eva Ness Minnesanteckningar från SL:s samverkan med länets handikapporganisationer och politiker från Färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen Tid: torsdag, (förmöte 12:00 13:00 HKorganisationerna) Plats: SL, Lindhagensgatan 100, lokal T-Centralen Deltagare: Från Handikapporganisationerna: Heidi Nordin HSO/RBU Birgitta Flognfeldt HSO/RTP-S Amir Amirriazi DHR Göran Gustafson SRF Leif Pehrson SRF Bengt Jansson HSO kansli Lennart Karlsson SRF kansli Från Färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen: Karl Henriksson, (KD) ordförande Margaretha Herthelius, (FP) 1:e vice ordförande Catarina Agrell, (S) 2:e vice ordförande Gilbert de Wendel, (M) ledamot Jonas Lilleberg Eriksson (M) politisk sekreterare Mats Reimbertsson, (KD) politisk sekreterare Från SL: Jens Plambeck, Avdelningschef Stefan Wallin, Sektionschef sektion Åsa Enrot Borg, Avdelningschef Färdtjänstavdelningen Christine Leppänen, Waxholmsbolaget Ditte Kahlström Jansson, tillgänglighetsspecialist, sektion Hållbar utveckling Kenneth Svärd, Affärsområdesansvarig, sektion Buss och Färdtjänst Eva Ness, sektionsassistent, sektion Postadress Leveransadress Telefon vx E-post Bankgiro AB Storstockholms Lokaltrafik Lindhagensgatan Stockholm Godsmottagningen Fax Internet Besöksadress Stockholm sl.se Org.nr Lindhagensgatan Thorildsplan/Stadshagen

2 2(10) Förhindrade: Inge Britt Lundin, HSO Lasse Persson, HSO/NHR Anders Lissegårdh, HSO/RTP-S Agneta Österman, HSO/HiSL Lena Ericsson, HSO/AASL Jaan Kaur, DHR Mötesanteckningar Karl Henriksson öppnade motet och hälsade välkommen 1. När får HK-organisationerna ta del av handlingar som skickas till trafiknämnden? HSO fick tidigare handlingar inför SL:s styrelsemöten. Man får för färdtjänstutskottets möten. Finns det något hinder för att handikapporganisationerna får handlingar inför trafiknämndens möten? Enligt ordförande får Färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen handlingarna samtidigt som trafiknämnden, utom sekretessärenden. Ordförande kunde inte se något hinder för att handlingarna även kan gå ut till HK-organisationerna. Om det är möjligt vill SRF ha handlingarna per e- post. Osäkert om det är möjligt. 2. Upphandling skärgårdstrafiken. Tillgänglighetskonsekvensbeskrivning SL har alltid tillgänglighetskonsekvensbeskrivning i sina upphandlingar. Gäller det även för skärgårdstrafiken, frågade HSO. Det finns inte idag men det bör det kunna göra, svarade Christine Leppänen, WÅAB. Upphandling av skärgårdstrafiken är inte beslutad ännu. Enligt Karl Henriksson är Färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen vana vid att det finns tillgänglighetsbeskrivningar i alla ärenden. När den stora upphandlingen av skärgårdstrafiken görs, räknar beredningen med att det finns med där också. Enligt HSO är det bara SL som har med konsekvensbeskrivningar för tillgängligheten. Eftersom Trafiknämnden hanterar både SL och WÅAB borde det fungera på samma sätt, anser Karl Henriksson. 3. Hur säkerställer man att den av SL eventuellt drivna sjötrafiken i sommar körs med tillgängliga båtar och angör tillgängliga bryggor? SRF har testade tillgängligheten på ett par båtar förra sommaren. Det blev blandad kompott. Handikapporganisationerna vill ta del av den utredning om pendelbåtstrafik, som trafiknämnden har fått. De har inte fått vara med när rapporten tagits fram. Frågan blir stor när det förs fram att båttrafik kan blir ett alternativ när Slussen ska byggas om. De föreslagna båtlinjerna ska utgå från Nybroplan ut mot Lidingö och Nacka, då är det angeläget att hela resan är tillgänglig, d v s från den anslutande trafiken till båtarna. Nybroplan är ingen önskedröm när det gäller tillgängligheten. Att inte se ordentligt kan innebära livsfara. Ska den trafiken vara tillgänglig?

3 3(10) Enligt Karl Henriksson har trafiknämnden tankar om att trafiken ska upphandlas eller förlängas med nuvarande kontrakterad sjöfart fram till 2013 och en ev. upphandlad trafik körs igång Margaretha Herthelius tycker det är flera uppdrag som dels berör SL och dels kommunen. Frågan om Nybroplan måste lösas med Stockholm Stad. DHR tycker att SL ska samordna diskussionen med Stockholm Stad, annars är man rädd att det blir miss i planeringen. Enligt SRF är det en principfråga är om det över huvud taget ska få införas ny trafik som inte är tillgänglig och tog bryggor och båtar inom WÅAB som exempel. Speciellt om båttrafik ska ersätta allmän kollektivtrafik under Slussombyggnaden. Vid storskalig pendeltrafik måste även båtarna vara tillgängliga, tycker Karl Henriksson. Den pendelbåtstrafik som finns idag körs inte av SL. Om den permanentas är en målsättning att den ska vara tillgänglig. När det gäller att få till tillgängliga bryggor är det ett problem att varken SL, WÅAB eller kommunerna ansvarar för bryggorna. Enligt WÅAB ägs de flesta bryggorna av privata samfälligheter och överenskommelse måste ske med dem. När det byggs nya bryggor finns riktlinjer för hur de ska utformas. För att få överflyttning av färdtjänstresenärer till den allmänna kollektivtrafiken hjälper det inte att man kan ta sig till bussen man måste även komma på den, enligt SRF. Karl Henriksson avslutade med att säga att vi får se till att Nacka och Lidingö kommuners entusiasm över pendelbåtstrafik även gäller tillgängligheten. 4. Säkerheten i färdtjänsten, apropå TV-programmet Uppdrag granskning Kenneth Svärd se bifogade powerpointpresentation Uppdrag Granskning är ett program som av tradition spetsar till frågorna och programmet har skapa oro. SL behöver organisationernas hjälp att dämpa denna oro, eftersom det, trots programmet, ändå är mycket tryggt att resa med färdtjänsten. Programmet är positivt på så sätt att det sätter press på myndigheten, i det här fallet Transportstyrelsen. Många taxiförare störs också av detta handlade med olämpliga förare i trafik. SL tar stor hänsyn till de kundsynpunkter som kommer in och verkar utifrån sådana i första hand. Ärenden med förare som inte uppfyller juridiska krav ligger på Transportstyrelsen och polisens tillsyn. Transportstyrelsens system är inte byggda för att t.ex. lämna ut uppgifter om de förare som kör här finns en svårighet både för både SL och leverantörer. För att kunna jobba med att dåliga förare sållas bort, måste SL få information om olämpligt beteende. SL tittar på varje ärende och har regelbundna kvalitetmöten med leverantörerna. Om det går lång tid mellan klagomålen kan föraren få fortsätta i vissa fall och beroende på ärendens art men om en förare av någon utredd orsak stängs så kopplas de bort från systemen och leverantören får inte någon ersättning. Det är ganska hårda krav för att man ska få köra taxi, vilket organisationerna kan berätta för sina medlemmar. Transportstyrelsen vill ta bort kravet på lokalkännedom i Stockholm för taxiförare. Både SL och landstinget har protesterat mot det. Visst kan finnas förare som är olämpliga, men som ändå kör. Det är ett problem för Transportstyrelsen, tillsynsansvaret ligger på dem. Tvprogrammet kan förhoppningsvis verka som en blåslampa mot myndigheter. DHR tycker att det är viktigt att sådana här myndighetsfrågor

4 4(10) samordnas, då alla har olika regler som drabbar resenärerna. Det är en stor brist att Transportstyrelsen inte mejlar ut information till åkerier om att förare blir avstängda, speciellt som det är sårbara grupper som gamla och unga och personer med funktionsnedsättning som utnyttjar tjänsterna. Kravet på taxiförarna borde vara ännu högre än det är idag. Det är ingen skröna att det är någon annan som kör bilen, än den som verkligen ska köra. Transportstyrelsen erkänner själva att det kan förekomma svarade SL på fråga från SRF. Problemet kanske försvinner på sikt om man börjar använda fingeravtryck tillsammans med identiteten. SL måste förlita sig på att det är rätt person som sitter i bilen, även om vi inte ska vara naiva att det bland så många personer kan förekomma felaktigheter. Den som fuskar bryter dock allvarligt mot lagen. Hur många klagomål kommer in som rör beteende, frågade SRF: SL jobbar på att få fram bättre statistik och har idag inte svaret. Nöjdheten på förarna har dock ökat. Det kommer alltid att finnas olämpliga förare, därför är det viktigt att de som reser med färdtjänsten verkligen framför sina klagomål varje gång det händer något, påpekade Catarina Agrell. Om man lämnar klagomål vet man inte vad som händer med ärendet. Handikapporganisationerna vill ha uppföljning och respons på klagomålen. Allvarliga klagomål tas omedelbart om hand men det finns en sekretess i viss handläggning, enligt SL. Barn och ungdomar är sårbara och blir extra sårbara om de har en funktionsnedsättning, enligt HSO. Barn och ungdomar finns inte med när man undersöker nöjdhet. Det finns alltså ingen uppfattning om hur nöjda, eller missnöjda de är. Det är viktigt att även få fram deras synpunkter. Enligt Barnkonventionen som landstinget arbetar med och där SL är bäst i klassen, finns det beslut att barns synpunkter ska få komma fram. Vi får ta på oss detta och se vad som finns, enligt Margaretha Herthelius. 5. Röda linjens ombyggnad. Förarlösa tåg hur tänker man? Diskussioner om nytt signalsystem och nya tåg på Röda linjen har förts länge. SRF frågade om politikerna funderat på hur man jobbar med säkerheten, när beslut fattas? En fördel vore väggar på hårt trafikerade stationer. Diskussioner pågår för fullt, om hur säkerhetens ska lösas och möjligheterna att ha dörrar ut mot spåren. Då måste alla tåg ha det nya signal systemet, annars fungerar det inte. Dörrarna måste vara på samma nivå. Man tittar också på att försöka få ner tiden för hur länge tågen står vid stationerna. Det behövs flera dörrar för att få bättre flyt för passagerarna. SL tittar på tillgänglighetsaspekten. RiTill har används i upphandlingen av C30. En särskilt utredning tittar på dörrar mot spåren. Plattformsdörrarna måste passa ihop med tågens öppning och stängning. Inget beslutat om plattformsdörrar. Förslag ska läggas fram för trafiknämnden om rökavskiljande dörrar så att röken inte kan sprida sig i stationen vid ev. brand. Det finns redan på vissa stationer. Man ser över de stationer som ligger under jord, som verkligen behöver dessa dörrar. SL tittar också på andra bevakningssystem som behövs om t.ex. någon ramlar ner på spåren. Utredningar pågår. På fråga från HSO om de förarlösa tågen ändå kommer att ha personal svarade SL att det inte finns något beslut att tågen ska vara förarlösa. Projektet tittar på flera lösningar. Om det ska finnas tågvärdar på tågen ska de också vid behov kunna köra

5 5(10) tåget. SRF är nöjd med att organisationerna fått veta att SL jobbar med dessa frågor just nu. Annars brukar organisationerna komma in för sent för att hinna lämna synpunkter på underlagen i upphandlingarna. Handikapporganisationerna är mycket angelägna om att få veta när större upphandlingar är på gång. SL tror ju att om det blir tätare turer, fylls perrongerna långsammare, vilket minskar trängseln. SRF tycker att det är viktigt att säkerhetsaspekterna kommer fram, då ett snabbare tempo påverkar dem som rör sig litet långsammare. Karl Henriksson påpekade att tillgänglighetsfrågorna alltid finns med. Enligt SL råder just nu absolut sekretess, varför frågan inte går att lyfta. Plattformsdörrar hänger inte ihop med tågupphandlingen, enligt Karl Henriksson. Om handikapporganisationerna i god tid får reda på när SL ska genomföra en upphandling, kan SL ta med sig organisationernas synpunkter in i upphandlingen när den är på gång. Handikapporganisationerna fick vara med och lämnat synpunkter i taxiupphandlingen, men inte i upphandlingen av nytt signalsystem och nya tåg till Röda linjen. Karl Henriksson bad SL ta med sig frågan. 6. Kollektivtrafik till NKS. Vad gäller i nuläget? SRF frågade om det finns någon plan B för hur man ska förflytta folk under jord i och med utbyggnaden av Nya Karolinska. Ärendet kommer upp på trafiknämndens möte i april för beslut. SL vill ha en helhetslösning kopplad till innerstadstrafiken i SL:s stomnätsstrategi. SL utarbetar en jämförelseanalys med tunnelbana/spårväg och buss. Enligt Karl Henriksson gäller det att få fram utredningar med olika kostnadsberäkningar för de olika alternativen. 7. Djur i bil. Vad har hänt? 8. Politikerna hade läst SL:s PM i ärendet. Enligt HSO har man inom EU beslutat att det ska vara lättare att resa med sina husdjur. Det går bra att ta med sig husdjur i taxi, men inte i färdtjänsten. HSO efterlyser lika regler för alla. Kostnaderna ökar eftersom det inte kan ske någon samplanering när man reser med husdjur, sa Karl Henriksson. HSO tycker att då kan man sätta in rullstolstaxi, som inte samplaneras. SL har inte krävt det i upphandlingen. Det kan bli både upphandlingstekniskt och trafiktekniskt svår att ha ett generellt krav. Exempelvis kör inte alla förare djur. 9. Trafiknämndens förvaltning. Regional kollektivtrafikmyndighet. Vad händer? Vilken förvaltning samverkar vi med? Enligt landstingsavtalet anser handikapporganisationerna att de ska ha samarbete med trafiknämndens förvaltning. Vad händer i framtiden, förvaltningen expanderar och SL minskar? HSO tycker att man ska samarbeta med tjänstemännen i förvaltningen. Enligt SL är det svårt att lämna något besked, eftersom Vd just nu arbetar med ett förslag till trafiknämnden, som presenteras på marsmötet. SRF frågade hur samråden med den regionala kollektivtrafikmyndigheten kommer att se ut. SL svarade att samråden fortsatt bör ske med SL, där kompetensen finns. Handikapporganisationerna är oroade över att beslut fattas som man inte kan påverka. Enligt SL måste det skapas formaliteter med anledning av

6 6(10) den nya lagen, som kräver att det finns en myndighet och en förvaltningschef. SRF svarade att i landstingsavtalet står det tydligt att det är trafiknämndens förvaltning organisationerna ska samråda med. Det är viktigt att det inte hamnar på någon som organisationerna inte kan påverka. SL svarade att trafiknämnden är huvudförvaltning över SL och WÅAB. Enligt Karl Henriksson håller detta på att processas. Vi får avvakta och se hur förvaltningschefens förslag ser ut och tas emot av trafiknämnden. Ansvarsfrågorna finns reglerade. SL tar med sig frågeställningarna från handikapporganisationerna. 10. Via-resor i färdtjänsten för barn i de yngre skolåren, som inte har funktionsnedsättning? Carl Grufman, ordförande i Färdtjänstutskottet, som är insatt i frågan, var tyvärr förhindrad att delta i mötet. Färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen har fått brev i frågan. Margaretha Herthelius tycker att det är en stor och viktig fråga som hon tagit upp med sina landstingspolitiker. Om man som förälder har ett funktionshinder bör man ha möjlighet att kunna följa sina barn till skolan. Catarina Agrell tycker också att det är en jätteviktig fråga, som borde kunna gå att lösa mellan landsting och kommun. Med ett underskott på 91 mkr för 2011 är det viktigt att arbeta för att få 2012 att gå ihop. När vi vet det får vi se hur frågan kan hanteras, sade Karl Henriksson. SRF efterlyste en klar och tydlig motivering från Karl Henriksson, hur han kan motivera att det ska vara olika regler för föräldrar inom färdtjänsten? Karl Henriksson svarade att barn med funktionsnedsättning får skolskjuts och samordning med färdtjänst finns. SRF var inte nöjd med svaret och Karl Henriksson ekonomiska argument. Margaretha Herthelius och Catarina Agrell anser att frågan bör kunna lösas och det inte ska vara olika för olika föräldrar. Frågan ligger högre upp i landstinget kan inte besvaras idag. Färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen måste trycka på och jobba med detta. Enligt Karl Henriksson ligger fokus på att få en budget i balans. Det gör det svårt att lägga till extra kostnader, hur gärna vi än skulle vilja ändra reglerna. Politikerna sitter på den ekonomiska makten. Samplaneringsgraden har sjunkit de senaste åren. Handikapporganisationerna jobbar på att tillgängliggöra kollektivtrafiken för att minska färdtjänstens kostnader genom att flera kan resa med den allmänna kollektivtrafiken. Tillgängligheten i SL-trafiken är en viktig fråga, men den har ännu inte påverkat färdtjänstresandet, enligt Karl Henriksson, som också hoppas på bättre modell för samplaneringslösningar. 11. Säkerhet i den allmänna kollektivtrafiken för resenärer med funktionsnedsättning Med anledning av den senaste branden i tunnelbanan, vill HSO veta vad som hade hänt om det hade varit mång rullstolsresenärer med tåget, då resenärerna fick gå på spåren. Diskussionen pågår, enligt Karl Henriksson. SL har fått motioner om detta. Det är ett viktigt område att se över. SL har redogjort för det arbete som görs idag tillsammans med

7 7(10) brandförsvaret bl.a. Man har specialövningar vid olika stationer tillsammans med brandförsvaret, MTR, ambulansteam med SL som observatör. Arbete pågår bl.a. har 10 underjordiska stationer fått rökavskiljande väggar. Tillgänglighet och säkerhet för människor med funktionsnedsättning kan förbättras. Det är ett prioriterat område för sektion i samarbete med andra sektioner och avdelningar inom SL under SL kommer även att ta hjälp av handikapporganisationerna i det arbetet, som ligger i startgroparna. På fråga från HSO om nya vagnar på Röda linjen ingår i arbetet med säkerheten, svarade SL att i projektet har man haft fokus brandsäkerheten i vagnarna. Hur det är i anslutning till tåg och tunnlar ber SL att få återkomma om, 12. Utredning om kostnader för resande efter behov inom Färdtjänsten Enligt Åsa Borg Enrot handlar det om en motion som är lagd och som inte är behandlad politiskt. SRF efterlyste ärendehandlingarna, som hade lyfts ur ärendet. Enligt Karl Henriksson var man inte nöjd med svaret. Arbete pågår med att ta fram ett nytt svar på motionen. Handikapporganisationerna har efterlyst utredning i flera år. Varför har den inte genomförts? Organisationerna ifrågasätter hur samråden fungerar när man inte kan få igenom önskemål om utredningar, eller svar på frågor som ställs i samverkansrådet. Varför svarar inte färdtjänstavdelningen på hur mycket det skulle det kosta netto för resor efter behov? Eftersom frågan skulle ta mycket tjänstetid att utreda och man heller inte fått något politiskt uppdrag, har utredningen inte genomförts. Handikapporganisationerna tycker inte att frågan ska behöva lyftas till politikerna för att få ett svar. Organisationerna har fått svar enligt Åsa Borg Enrot. Handikapporganisationerna vill också veta vilka besparingar som har gjorts. Det är inte möjligt att gör en utredning kring frågan om det krävs stora ekonomiska resurser för en sådan utredning, som kanske kommer fram till att resande efter behov inte är ekonomiskt genomförbart, enligt Karl Henriksson. Enligt handikapporganisationerna kan man ju inom landstinget fatta beslut som kostar många miljarder utan utredning. Enligt SRF har resor efter behov funnits med i landstingets handikapprogram länge, varför kan inte frågan utredas? Det pågår en politisk process för att besvara motionen på ett sätt som alla politiker kan stå för. Mer kan inte Karl Henriksson säga i saken. Man jobbar på att försöka hitta en lösning. HSO tycker att diskussionen ska ske i en neutral instans. 13. Dubbeldäckarna mellan Norrtälje och Stockholm är inte tillgängliga. Hur tänker man? Handikapporganisationerna samverkar tillsammans med SL och har tagit fram RiTill och utökade tillgänglighetskrav i Buss 2010, då blir man arg när det sätts in dubbeldäckare, som inte är tillgängliga, men inköpt enligt rådande EU-regler. Bolaget som kör Nacka Kistabussen anser att de inte har krav på sig att vara tillgänglighetsanpassade. Hur kan politikerna acceptera en sådan buss? När trafiken i Norrtälje upphandlades var inte Buss 2010 tagen och RiTill påskriven. Bussen är godkänd enligt de EUregler som finns och upphandlingen är korrekt gjord. Det som kan göras är

8 8(10) att ställa krav på att de framtida upphandlingar som görs ska följa striktare regler, sa Karl Henriksson. Nacka Kistabussen är inte SL-trafik och lyder inte under de regler SL har i sina upphandlingar. Lagen ställer inte så höga krav på bussar som SL gör. Vi bör arbeta för att lagen faktiskt skärps, tycker Karl Henriksson. Andra leverantörer behöver inte ställa samma tuffa krav, som SL. SRF har uppfattat att Nacka - Kistabussen inte uppfyller krav på linjetrafik i området. Det är transportstyrelsen, som bevakar bussarnas utformning, inte SL eller RKTM 1. I trafikförsörjningsprogrammet finns tydliga regler för hur man från RKTM:s sida vill ha det, men det finns ingen makt att sätta bakom orden, enligt Karl Henriksson. SL-korten gäller inte på de kommersiella bussarna. Enligt Catarina Agrell är man orolig för den nya lagstiftning som inte tar hänsyn till tillgängligheten. SL svarade att det även finns tillgänglighetskrav för den kommersiella trafiken. 14. Övrigt a. SRF-tidningen hade intervjuat Karl Henriksson om informationsskyltarna på hållplatserna och undrade hur samråd hade skett? SRF svarade att samråd har skett. SRF är inte helt nöjd med själva utförandet, som inte blev 100 % bra. Skyltarna testades inte innan de placerades ut. Läsbarheten blev inte heller optimal, eftersom SL istället valde att sätta upp flera skyltar på fler hållplatser. Skyltarna är utrustade med pratorer. b. Praxis för hur bussarna ska stanna vid hållplatserna Samtal med bussbolagen borde inte behöva avtalsregleras. Att förarna ser resenärerna vid hållplatserna borde inte vara svårt. Detta är inget som politikerna hanterar. SRF frågade hur SL kommer att arbeta med frågan. Enligt SRF kom frågan upp i och med att spårvagnar och bussar ska stanna på samma hållplatser. Karl Henriksson sa att man har hört frågan och hoppas att den inte ska behöva skrivas in i avtalet c. Nacka Kista-bussen och tillgänglighet Se ovan under punkt 12. Här slutade mötet med Färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen. Här började möte med enbart Samverkansrådet och tjänstemän från SL och WÅAB. 15. Föregående mötesanteckningar Stefan Wallin frågade efter synpunkter på mötesanteckningarna från Samverkansrådet Inga synpunkter framfördes och anteckningarna lades till handlingarna. 16. Tillgänglighet på skärgårdsbåtarna Christine Leppänen, WÅAB se bilaga Sedan 2000 har Christine Leppänen arbetet mycket med inventering av hela WÅAB:s flotta, som består av 20 egna och 40 kontrakterade båtar. Vid inventeringen har man haft hjälp en person med funktionsnedsättning. All personal på egna och inhyrda båtar har utbildats i bemötande av personer med funktionsnedsättning. 1 Regional kollektivtrafikmyndighet

9 9(10) Få bryggor är anpassade. Eftersom WÅAB inte själv äger bryggorna har man svårt att påverka tillgänglighetsanpassningen när en brygga byggs om. SRF tycker att man kan låta bli att angöra bryggor som inte är tillgängliga. Södra Grinda brygga, som är privatägd, kommer att byggas om och tillgänglighetsanpassas med privata medel, svarade WÅAB på fråga från HSO. WÅAB har många sällanresenärer. Resan är en upplevelse och då är det viktigt att det finns tillgång till personlig service. Vid ombordstigning och avstigning är landgången viktigt. Dessutom måste WÅAB också ta hänsyn till vattenståndet, vilket gör det svårt att garantera en tillgänglig resa. Ett annat dilemma är att det inte finns någon standardhöjd på bryggorna. Via trafikupplysningen kan man få uppgift om vilket vattenstånd som råder den aktuella dagen. Det finns också en sammanställning över hur tillgängliga bryggorna är. WÅAB:s egna båtar är relativt bra ur tillgänglighetssynpunkt. För entreprenörernas båtar och då speciellt taxibåtarna är det dålig tillgänglighet. Svävarbåtarna vintertid är inte tillgänglighetsanpassade. WÅAB tar med sig frågan från SRF om tillgänglighet för matallergiker i båtarnas restauranger. De allra största båtarna, som t.ex. Dalarö, har fullgod tillgänglighet. WÅAB jobbar med att ta bort trösklar ombord. Fartygssäkerhetslagen säger dock att det måste finnas vissa trösklar ombord, eftersom lagstiftningen är så hård när det gäller sjötrafik. Båtarna Söderarm och Sandhamn är bra och särskilt för synskadade, med ledsagning vid landgång. WÅAB jobbar med att få till bra kontrastmarkeringar på mark och ledstänger och trapporna ombord. Man arbetar också med digitala skyltar och utrop vid bryggorna. SRF berättade om den bryggsyn som gjordes Nacka-Värmdö kommun hade börjat anpassa bryggorna, men inte nått ända fram gällande markeringar vid kajkanterna t.ex. Har WÅAB några tankar på hur man kan gå vidare och förbättra lösningarna? Finns det någon standard för hur man kan arbeta vidare med tillgänglighetsanpassning av bryggorna? WÅAB har tagit fram riktlinjer för hur bryggorna ska se ut. Det är viktigt att genomförda åtgärder följs upp praktiskt, tycker SRF. WÅAB kan följa upp att riktlinjerna följs vid nybyggnation av bryggor. SL frågade vilka möjligheter WÅAB har att följa upp de bryggor som besöktes och som ägs av kommunerna? SRF var bekymrade över om kajkantmarkeringarna, som gjorts med någon typ av gummimatta, klarar väder och vind. Man måste hitta en lösning, som tål slitaget i den miljön den används. WÅAB tar med sig frågeställningarna och kollar vad som hände med framförda synpunkter. WÅAB:s båtar ser olika ut gällande tillgängligheten. Kontrastmarkeringar och digitala skyltar bör se lika ut. WÅAB jobbar med ett heltäckande skyltsystem. HSO vill att dessa frågor tas upp i resursgruppen Tillgänglighet för Land och Sjö. Ett projekt som drivs inom den EU-sociala fonden är ett tillgänglighetsprojekt som arbetar med att alla ska få en positiv bild av skärgården-

10 10(10) 17. Information om tillgänglighetsnumret Om några veckor öppnas en central kanal genom SL Kundtjänst, som drivs av Go Excellent. Ett prioriterat nummer som man kan ringa, skicka SMS och även mejla till. Kanalen ska även stå till tjänst med samordning av ledsagningen. SL Kundtjänst ska återkoppla till den som beställer ledsagningen. Om en hiss eller rulltrappa inte fungerar, kan man ringa det prioriterade numret och även prata med personal i spärren, som ska kunna hjälpa till med beställning av rullstolstaxi. Fakturan går till SL. Numret kommer att vara öppet dygnet runt. Personal, som ska svara på det prioriterade numret, ska gå 3,5 timmars specialutbildning som genomförs av handikapporganisationerna (SRF, DHR och HSO) den 6/3 och den 8/3. Det är 30 av ca 60 personer hos SL Kundtjänst, som går utbildningen. Det är viktigt att numret fungerar bra från början. SMS-tjänsten har inte fungerat när man har testat. Katarina Forsman, ansvarig för avtalet med Go Excellent, jobbar på att få till ett 020-nummer, som inte kostar något. Katarina Forsman kontaktar utbildarna för att stämma av vilket nummer som passar. Det ska vara enkelt. Även färdtjänstresenärerna ska kunna använda numret. Ditte Kahlström Jansson bad handikapporganisationerna om hjälp att fundera på hur numret bäst kommunicerar ut. Ditte Kahlström Jansson föreslog att mjukstarta införandet via handikapporganisationernas hemsidor och sedan berätta om numret i nästa färdtjänstbrev. Ett samarbete med handikapporganisationerna innebär lägre kostnader för SL, enligt Kenneth Svärd, eftersom brev och tidningar är mycket dyra att skicka ut. Färdtjänstavdelningen kan skriva om numret i sina beslut för nya tillstånd och vid förlängning av tillstånd. Dessutom skickar Kundservice ut många brev, där man skulle kunna ha en inlaga. Ett förslag från HSO är att numret läggs in på fakturorna från färdtjänst, vilket är mjöligt enligt Åsa Borg Enrot. Ditte Kahlström Jansson har täta kontakter med arbetsgruppen. Om samverkansrådet har några bra förslag mejla till Ditte Kahlström Jansson. Enligt HSO ska landstinget anställa ett antal personer med funktionsnedsättning, som behöver handledare. Hur många kommer att arbeta på färdtjänstförvaltningen och SL? SRF framförde att man tycker att färdtjänsten kundtjänst ska ha liknande mejladress, som SL Kundtjänst har. Det är inte optimalt att skriva på en webbsida. Åsa Borg Enrot svarade att på startsidan på färdtjänstens hemsida finns maila här Trycker resenären där kommer man till ett dokument som går direkt in i Boomerang. Antecknat av Eva Ness