Tid: torsdag , kl. 13:00 15:00. Förmöte för ledamöterna i samverkansrådet kl. 12:00 13:00 Plats: T-Centralen, Lindhagensgatan 100

Transkript

1 1(8) Handläggare Eva Ness 6 Minnesanteckningar från samverkansråd nr 1 med länets organisationer för funktionshinderfrågor och politikerna i Färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen Tid: torsdag, kl. 13:00 15:00. Förmöte för ledamöterna i samverkansrådet kl. 12:00 13:00 Plats: T-Centralen, Lindhagensgatan 100 Deltagare: Från intresseorganisationerna för funktionshinderfrågor: Britt-Marie Färm, HSO Karin Lemberg, DHR Anders Lissegårdh, HSO/RTP-S Inge-Britt Lundin, HSO Leif Pehrson, SRF Birgitta Flognfeldt, HSO/RTP-S Göran Gustafson, SRF Jaan Kaur, DHR Bengt Jansson, HSOs kansli Lennart Karlsson, SRFs kansli Hamaddah Masour, ombudsman, SRF Från TFB: Karl Henriksson, (KD), ordförande Margaretha Herthelius, (FP), 1:e vice ordförande Catarina Agrell, (S), 2:e vice ordförande Gilbert de Wendel, (M), ledamot Fahmi Mahmod, (M), ledamot Katarina Flygare (C), ledamot (kom klockan 14:00) Niklas Gladh, (MP), ledamot Från TF och WÅAB: Stefan Wallin, Chef, SU/ Ditte Kahlström Jansson, Tillgänglighetsspecialist, SU/ Ylva Preutz Papantoni, Strateg tillgänglighet och socialt ansvar, SU/ Kenneth Svärd, Affärsområdesansvarig Färdtjänst, Buss & Färdtjänst Martin Jägerbert, Gruppchef Färdtjänsttillstånd, TA Produktionsservice Eva Ness, sektionsassistent, SU/ Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan Säte: Stockholm Org.nr:

2 2(8) Sven Rudebeck, Affärsförvaltare biljettsortiment och priser, TA/Försäljnings och trafikkompetens (punkt 3 och 10) Sonja Martin-Löf, Projektledare, PU/Program (punkten 7) Frånvarande: Tomas Hellström, HSO Heidi Nordin, HSO/RBU Jan Jogell, Ledamot (S) Pia Ortiz Venegas, Ledamot (V) Minnesanteckningar 1. Inledning och godkännande av dagordningen Ordförande Karl Henriksson öppnade mötet och hälsade välkommen. Organisationerna för funktionshinderfrågor hade två övriga frågor tilldelningsbeslut färdtjänstresor och samverkan i färdtjänsten, som lades till dagordningen. Dagordningen godkändes. 2. Kort information om tillgänglighetsnätverk inom landstinget Ditte Kahlström Jansson informerade om det tillgänglighetsnätverk som håller på att bildas tillsammans med representanter från Trafikförvaltningen, Landstingsstyrelsens förvaltning, Afasicentrum m.fl. I juni ska ett underlag presenteras med förslag på hur processerna ser ut och hur vi kan jobba vidare. En början på gemensam samverkan. HSO tycker det är ett bra initiativ och hoppas på ett brett intresse. HSO passade på att gratulera till St. Julianpriset. Ordförande Karl Henriksson (KD) instämde i gratulationerna och framförde att man är mycket glada och stolta över det arbete som Ditte Kahlström Jansson och Ylva Preutz Papantoni gör inom tillgänglighetsområdet. 3. Rapport/utvärdering av avskaffandet av remsan Sven Rudebeck En generell utvärdering har gjorts för alla resenärer utan speciellt fokus på personer med funktionsnedsättning. Tre områden upplevs som problematiska 1) Man kan inte se innehållet på kortet 2) Standardresorna är krångliga och 3) Personalen har dålig kunskap om hur reskassan fungerar. Nu pågår test av läsare på spärrarna, där man kan se saldo på kortet. Efter sommaren ska man kunna koppla betalkort till reskassan. När saldot är noll fylls kortet på med pengar från betalkortet. Det är åtgärder som genomförs för att man ska kunna se saldot på SL Accesskortet. Personalen har fått ytterligare utbildning och ska kunna hjälp till. Man måste registrera en standardresa. Om ett barn t.ex. ska göra en resa utöver standardresan, kan barnet tala om det när resan börjar. Då kan barnet få hjälp med att registrera rätt antal zoner på kortet, svarade Sven Rudebeck på fråga från Katarina Flygare (C). Varför byter Göteborg sitt betalsystem, frågade HSO. Vad hade de för system idag och vilket system hade de tidigare? Enligt Sven Rudebeck hade Göteborg tidigare check in/check out-

3 3(8) system. Sven Rudebeck är inte insatt i vilket system Göteborg har. 1 De lyssnar på sina resenärer, enligt HSO. Enligt HSO är det krångligt att registrera kortet på Mitt SL efter uppdateringar som gjorts. Hur länge har SL en förlåtande attityd och när kommer böter att utdömas för dem som reser med fel biljett för att de inte förstår? Det var en sak intresseorganisationerna för funktionshinderfrågor framförde när reskassan infördes. Enligt Sven Rudebeck försöker SL alltid ha en förlåtande attityd mot resenärer som har blivit feldebiterade. SRF framförde att man måste skriva om färdtjänstens regelverk för att det tillkommer resenärer i färdtjänsten, som inte förstår sig på reskassan. Ordförande Karl Henriksson (KD) tar med sig frågan. 4. Uppföljning gällande snöröjning inne i och på gränsen mellan väderskyddet och trottoaren under denna vinter? Med vilka kommunera har man fört samtal? Ditte Kahlström Jansson har fått bra återkoppling från entreprenörerna. Allt material kommer att skickas ut digitalt till organisationerna. Tunga dokument trycks upp och skickas ut. En sammanställd rutin för hur entreprenörerna ska sköta snöröjningen skickas också ut. Det är Trafikförvaltnings bedömning att det finns ett arbete på gång kring snöröjningen. SRF tycker det låter bra med samarbete. Det är också angeläget med avstämning efter vintern och var gränsdragningen går när man skyfflar in snö i väderskydden. Enligt Ditte Kahlström Jansson har de frågor ställts som det var överenskommet vid beredningsgruppsmötet före samverkansrådet. Uttömmande svar har inkommit från Keolis. Även Nobina och Arriva har svarat. De följer den rutin som finns för snöröjning. 5. Färdtjänsttillstånd nekas för att kollektivtrafiken gjorts mera tillgänglig och man kan ta sig till station/hållplats Politikerna räknar med att antalet tillstånden kommer att minska ju mer tillgänglig kollektivtrafiken blir, enligt SRF. Så anpassad blir aldrig kollektivtrafiken i länet att alla kan använda den. SRF har fått rapporter om flera fall där personer, som tidigare skulle fått färdtjänsttillstånd, nu blir nekade. I motiveringen kan det stå att personen kan ta sig 300 m till närmaste kollektivtrafik. Det innebär inte att man kan resa kollektivt hela tiden. Motiveringarna för avslagen är dåliga och farliga. Organisationerna är glada för de åtgärder som görs för att göra den allmänna kollektivtrafiken tillgänglig, men vill också peka på de problem som finns kvar, speciellt för dem som inte ser. För dem är det svårt och farligt att resa i kollektivtrafiken. Hela resan måste tas i tankesättet. Hela resan måste ju kunna genomföras. Det måste också vara möjligt att resa till platser där man inte har varit tidigare. Organisationerna är oroliga över att tillståndsgivningen blivit för restriktiv. Ordföranden Karl Henriksson (KD) förstår att det är svårt att resa där man inte är van vid omgivningarna. Medan andra inte har samma behov av färdtjänst, beroende på vilken typ av funktionsnedsättning man har. Att tillgänglighetsanpassningen i den allmänna kollektivtrafiken spelar roll för när bedömningar görs, är självklart, enligt Martin Jägerbert. Det framgår av propositionen till 1 Biljettsystemet ska ändras, men ännu så länge gäller det gamla systemet, står att läsa på nätet.

4 4(8) lagstiftningen samt i de politiska församlingarna. Men Martin Jägerbert tror inte att hänvisningarna, som SRF beskriver, är gjorda med avseende på det. Ingen har nekats färdtjänst för att man kan gå till närmaste hållplats. Det är inte ett analyserat skäl till att neka. Färdtjänsten har tre handlingar att ta ställning till för att avgöra ansökan själva ansökan, kommunhandläggarens utredning och läkarintyget. Hänsyn tas till om man har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand. Hur långt kan man gå och vad säger läkarintyget? Avslag ska inte baseras på att personen har närhet till hållplats. HSO frågade politikerna om det är möjligt att få se hur avslagen ser ut. Enligt ordförande Karl Henriksson (KD) får Färdtjänstutskottet årsrapporter om detta. Det har inte skett någon förändring från , enligt Martin Jägerbert. Med tanke på den ökande befolkningen är organisationerna inte bara intresserade av hur många avslag som görs utan också varför avslag görs. Det går att få avpersonifierade avslag. Enligt ordförande Karl Henriksson (KD) är det bra om Färdtjänstutskottet är informerat om de bedömningar som görs. Frågan om vi ska ha kommunala utredare eller inte har varit uppe tidigare, där är vi inte ännu. Enligt SRF är det inte bara de kommunala handläggarans fel, läkarintygen kan vara otydliga också. Problemet för en synskadad är inte själva rörelsen utan att man inte ser och ändå måste kunna gå säkert. Enligt ordförande Karl Henriksson (KD) tycker nog alla att beslutet är felaktigt om det drabbar en svårt synskadad. Om det inte är så många avslag bör det vara möjligt att gå igenom dem, enligt HSO. Margaretha Herthelius (FP) tycker att man ska se över hur det ser ut i de olika kommunerna när det gäller avslag. Margaretha Herthelius (FP) hoppas också att tillståndsgivningen ska tas tillbaka i landstingets regi. Kunskaperna hos handläggarna verkar varierande inom kommunerna. Det vore intressant att se hur det ser ut i de olika kommunerna. Vi kan begära kompletteringar från kommunerna, svarade Martin Jägerbert på frågan från Katarina Flygare (C). Vi vet ju inte om det saknas något underlag i en tillståndsansökan. Läkare och kommunhandläggare kan ha olika uppfattning. Färdtjänsten skickar tillbaka bristfälliga underlag. Gilbert de Wendel (M) höll med om att det vore bättre att ha tillståndsgivningen på ett ställe än på 26 olika ställen. Det är upp till politikerna, enligt SRF. Ordförande Karl Henriksson (KD) meddelade att man har bett Martin Jägerbert att titta på detta. Margaretha Herthelius (FP) hoppas på en snabbare hantering. Det vore bra om tillståndsgivningen låg på landstinget, då minskar riskerna för olika behandling. 6. Resegarantin och beställningsmottagningen outsourcad till Moldavien och Senegal. Motivering? Trafikförvaltningen kräver kvalitet och kunskap hos dem som jobbar med dessa frågor. Kenneth Svärd gav bakgrunden till upphandlingar som gjorts och överklagats. Resegarantin och närtrafiken blev en egen upphandling. Beställningsmottagningen 30% överprövades och är fortfarande under prövning. Förvaltningsrätten gick på Trafikförvaltningsens sida. Ärendet har överklagats till kammarrätten. Samres vann resegarantin och närtrafiken. Samres har verksamhet i Oslo, Köpenhamn, Helsingborg, Ludvika, Eskilstuna, Estland, Moldavien och Dakar. Man vill kunna bedriva verksamhet i alla sina anläggningar. I upphandlingen har ställts hårda krav på geografiska kunskaper och språkkunskaper. Den

5 5(8) tekniska kunskapen är hög. Försök har gjorts att pröva lagligheten att ha verksamhet i olika länder. EU:s lagstiftning ger rätt att bedriva verksamhet i de länder som har samma ITsäkerhet som EU-länderna, varför Senegal har rätt att driva verksamhet. Enligt HSO har en del svårt att höra och de som svarar kan ha svårt att förstå vad kunden vill ha fram. Det är därför vi har ställt så hårda krav som vi har gjort, enligt ordförande Karl Henriksson (KD). Utvärdering kommer att göras. Om de inte lever upp till kraven blir de av med sitt tillstånd. Enligt HSO blir man ibland bortkopplad när man väntar. Det är också långa väntetider. Det kan bli litet krångel när man byter leverantör. Statistiken visar att det har blivit bättre, enligt Kenneth Svärd. Eftersom vi är medlemmar i EU och länderna som har växelverksamhet uppfyller de IT-säkerhetskrav som finns inom EU, måste vi acceptera detta. Samverkan har skett med resursgrupp färdtjänst. Margaretha Herthelius (FP) framhöll att det är viktigt att vi följer de lagar och regler som finns. Om inte kvaliteten blir bra måste man vända sig till någon annan. Ordförande Karl Henriksson (KD) påpekade vikten av bra avtalsuppföljning. Kenneth Svärd framförde att vi kan bryta ett affärsavtal, men då måste vi ha på fötterna. Det måste finnas stöd för tyckandet om dåligt kvalitet. Ordförande Karl Henriksson (KD) framhöll att kvaliteten följs upp enligt konstens alla regler. Enligt organisationerna varken orkar eller vågar de som inte är nöjda klaga. När man behöver ringa till resegarantin, är man både upprörd och orolig, enligt SRF. Då blir det en annan beställningssituation, där föraren kanske hävdar att det inte fanns någon person på plats. Resegarantin borde finnas i huset, tycker SRF, så att de kan få en känsla för hur t.ex. taxibolagen sköter sig. Om det är rätt person som svarar, spelar det ingen roll var personen sitter, enligt Kenneth Svärd. Kontinuerlig uppföljning sker. Klagomålen ligger på 2,6 promille på ca 4,1 miljoner resor som genomförs i systemet. Vi arbetar med att förenkla och förbättre informationen för att kunna agera mot leverantörerna. Organisationerna måste påverka sina medlemmar så att de verkligen ringer och klagar. Resegarantin är en politisk fråga, som vi får ta med oss, enligt ordförande Karl Henriksson (KD). 7. Säkerhet på plattformar plattformsdörrar skulle avsevärt bl.a. öka säkerheten. Vad händer? Sonja Martin-Löf Sonja Martin-Löf projektledare, informerade om att man vill kunna höja kapaciteten på Röda Linjen med hjälp av nya fordon, nytt signalsystem och nya/ombyggda depåer. I framtiden kanske linjen körs med automatdrift utan förare. Projektet ska lämna förslag till Trafiknämnden under 2015 hur det skulle kunna genomföras och vad det skulle kosta. Projektet har i uppdrag ta fram spårbeträdande larm längs plattformarna. Tester ska genomföras för att se hur dessa fungerar vädermässigt i sol och snö. Det finns även möjlighet att ha plattformsdörrar. Inget beslut om att det ska införas. Projektet avvaktar beslut från SU och Säkerhet om det är möjligt rent praktiskt att införa, då plattformarna ser så olika ut och många finns utomhus. Under nästa vinter ska man testa på den linje som har C20. Testet kommer att göras i ena änden av plattformen. Kommer tågen att sakna personal helt, frågade organisationerna. Det kanske bli utökning av personalen på plattformarna, men inget är beslutat varken om automatdrift eller om hur mycket personal det ska finnas. Plattformsdörrar är säkrare. Det blir en stor fråga för Trafikförvaltningen att utreda. Vid försöken bör projektet samverka med i första hand SRF.

6 6(8) Alla organisationer blir kontaktade, enligt projektet. Fordonen och signalernas kapacitet begränsar precisionen när det gäller att få dörrarna på rätt plats, svarade projektet på frågan från SRF. Enligt ordförande Karl Henriksson (KD) ser man fram emot att projektet kontaktar intresseorganisationerna för funktionshinderfrågor i samband med testerna. Testerna kommer att ske i utomhusmiljö, enligt projektet. 8. Förbättring av ljudmiljön, t.ex. dämpning av studsande ljud och förbättrade högtalarutrop Alla behöver bättre ljud. Svårast att höra t.ex. högtalarutrop är det på T-centralen. Pratorerna hörs ganska bra. Om man har hörsel- eller synnedsättning är det mycket svårt. Vad görs kring ljudmiljön, frågade SRF. Ljudmiljöer diskuteras rent allmänt inom Trafikförvaltningen. Det måste bli ett budgetuppdrag för att vi ska kunna arbeta med frågan, enligt Ditte Kahlström Jansson. Det är ingen ny fråga för, enligt Ylva Preutz Papantoni. Vi har buller- och akustikkompetens på vår sektion. Vi vet vilka stationer som värst. Ljudfrågorna är lättare att åtgärdar när en station byggs om eller när det byggs en ny station, enligt Stefan Wallin. Gamla stationer är dåligt disponerade ljudmässigt. Konsten i tunnelbanan begränsar användandet av ljuddämpande material. Det finns regler för vad vi får göra. Ordförande Karl Henriksson (KD) sa att vi är stolta över den konst vi har. Vi tar med oss frågan om förbättra ljudmiljö. 9. Ersättningstrafik. Utökat antal resor med färdtjänst för synskadade, som får påtaglig förändring av sin resväg, inklusive vägen till och från kollektivtrafiken Enligt Leif Pehrson, SRF, kommer en av hållplatserna för ersättningstrafik i samband med avstängning av Roslagsbanan i sommar att placeras 1 km från Kragstalunds station. Det komplicerar för många människor med funktionsnedsättning att ta sig till och från busshållplatsen. Vid sådana tillfällen tycker intresseorganisationerna för funktionshinderfrågor att färdtjänsten ska ha flera resor att fördela. Ibland uppstår situationer, då det kan tyckas vara tillgängligt men inte är det. Då bör man kunna titta på andra lösningar. Enligt ordförande Karl Henriksson (KD) måste målet vara att ersättningstrafiken lever upp till samma krav som ordinarie trafik, så att t.ex. busshållplatser inte placeras långt bort. Fördelningen av antalet resor är ju totalt 198 över året, enligt Martin Jägerbert. Därutöver tilldelas resor om man t.ex. har ett förtroendeuppdrag, arbetsresor. Det är syftet med resan som ger den extra tilldelningen inte hur man reser. Ordförande Karl Henriksson (KD) tycker att frågan om tillfällig färdtjänst vid sådana här tillfällen är intressant att lyfta. När det gäller Roslagsbanan har samråd genomförts, enligt Ditte Kahlström Jansson. Utifrån det skulle man titta på lämpliga lösningar. Det är bra att vi får reda på att det är så långt som 1 km till ersättningstrafiken. Tillgänglighetsgarantin gäller när vi inte har kommunicerat ut att det inte fungerar. När vi informerar om att trafiken stänger och sätter in ersättningstrafik, då gäller inte tillgänglighetsgarantin. Ordförande Karl Henriksson (KD) framförde att om ett problem som inte går att lösa med bättre ersättningstrafik, kanske en lösning kan vara en

7 7(8) förändring av tillgänglighetsgarantin. Ofta försöker tjänstemännen hitta lösningar inom det regelverk som finns. Om vi kan hitta lösningar någon annanstans får vi försöka med det. Politikerna vill ju att vi hanterar lösningar. Det kanske det går att lösa inom Trafikförvaltningens resurser och inte belasta färdtjänstens budget, enligt DHR. Trafikförvaltningen får ta smällarna när det är omöjligt att resa. Det finns olika sätt att lösa problemen, till exempel kan man tänka sig anropsstyrd trafik, enligt Ylva Preutz Papantoni. Diskussioner pågår för att hitta lösningar. Ditte Kahlström Jansson återkommer till resursgruppen i frågan. 10. Förbättrade rutiner för att hjälpa personer med funktionsnedsättning vid störningar i trafiken, bl.a. bättre möjligheter att få taxi.enligt HSO är det svårt att få SL att beställa taxi. Vid en trafikstörning är det bra om en som behöver t.ex. rullstolstaxi får en sådan. När en trafikstörning gör att man kommer minst 20 minuter för sent kan man själv ringa taxi, enligt Sven Rudebeck, då gäller resegarantin. Om någon behöver ett specialfordon kan man ringa tillgänglighetsnumret. Annars gäller samma regler som för alla andra resenärer. Resegarantin gäller för alla resenärer vid en trafikstörning som innebär minst 20 minuters försening. Tillgänglighetsgarantin gäller när tillgängligheten inte fungerar under en resa, då ska man få hjälp att resa vidare genom tillgänglighetsgarantin, enligt Ditte Kahlström Jansson. Om t.ex. ett tåg blir försenat, får man ingen extra hjälp för att man har en funktionsnedsättning. Trafikförvaltningen har i uppdrag i år att se till att SL:s resegaranti och färdtjänstens resegaranti blir mera lika, enligt Kenneth Svärd. När det blir ett stort stopp i trafiken är det svårt att få fram taxibilar, som ska leta efter en person. Det kan bl.a. innebära att en resenär utan funktionsnedsättning hamnar i ett specialfordon och vi kan inte slänga av passagerare. Ditte Kahlström Jansson har endast sett en synpunkt på tillgänglighetsgarantin sedan i höstas. Den används sällan. Ordförande Karl Henriksson (KD) påpekar att det är angeläget att busschaufförer och spärrvakter får utbildning så att de vet att tillgänglighetsgarantin finns. Snabbknapp för numret till tillgänglighetsgarantin, för personer med kognitiva problem, måste läggas in av personer i dessa personers närhet, enligt Ditte Kahlström Jansson. Vi måste kommunicera ut tillgänglighetsnumret till alla nya färdtjänstresenärer. 11. Övrig Tilldelningsbeslut färdtjänstresor och samverkan med färdtjänsten Tilldelningsbeslut för grundtilldelning på 72 resor som ska delas ut kvartalsvis uppskattas inte av färdtjänstresenärerna. Beslutet bör ändras. Intresseorganisationerna för funktionshinderfrågor har inte varit med i beslutet. Beslutet är ett typexempel på hur samverkan inte ska gå till. Organisationerna protesterade också över den brist på samverkan som varit gällande resegarantin och närtrafiken med Samres, som har verksamhet i Moldavien och Senegal. Det har varit mera information än samverkan. Organisationerna vill vara med och diskutera och inte bara får information om att saker och ting har beslutats. Det har brustit när det gäller beslutet om färdtjänstresor och samverkan med färdtjänsten. Ordförande Karl Henriksson (KD) beklagade om beslutet inte

8 8(8) samverkats. Anledningen till förändringen var att de som hade tillstånd som gick ut i början på året inte fick den tilldelning de skulle ha fullt ut med det gamla systemet. Ordförande Karl Henriksson (KD) tackade för engagemanget och avslutade mötet. Antecknat av Eva Ness