Minnesanteckningar Tillgänglighetsrådet

Transkript

1 Minnesanteckningar Tillgänglighetsrådet Närvarande: Marie Sjögren, RSMH-Österlen, ordförande i Tillgänglighetsrådet Arvid Persson, DHR Siv Lindskog Hjärt- och Lungförening Ystad-Sjöbo-Skurup Birthe Thomsen, Parkinsonförbundet Jan Andersson, Psoriasisförbundet Börje Wirén, HRF, Hörselskadades förening i Ystad-Sjöbo-Skurup Pierre Esbjörnsson, Kommunstyrelsens ordförande Jessica Möller, politiker, IOB Annica Löfgren, FuSS-chef Anna Andersson, administratör FuSS, sekreterare i Tillgänglighetsrådet

2 1. Mötets öppnande. Ordföranden förklarar mötet öppnat 2. Närvarande: Närvarolista för arvodering skickas runt. 3. Kort genomgång av föregående möte minnesanteckningar. Siv tog på förra mötet upp att Hjärt- och Lungföreningen nu debiterades lokalhyra på Flintebro för sina Hjärt- och lungräddningskurser som är öppna för allmänheten. Hon har nu förhört sig angående detta och fått till svar att eftersom de inte är en pensionärsförening så debiteras de numera hyra för lokaler liksom alla andra föreningar i kommunen. Närvarolistan på förra mötets minnesanteckningar ska korrigeras. 4. Information från kommunstyrelsen. Pierre informerar om att budgeten för 2016 har beslutats. Överskottsmålet ändrades från 2 % till 1 % och därför behövdes det endast sparas 10 miljoner istället för 20 miljoner. Det ska bland annat skapas ett Hemtjänstens Hus som ska samla hemtjänstens resurser under ett tak. All hemtjänst ska i fortsättningen drivas i kommunens regi och man kommer inte längre kunna välja privata alternativ, en möjlighet som få äldre i kommunen utnyttjat. Inom LSS kommer det att ske en hyreshöjning på särskilt boende då det ej har varit full hyressättning på dessa boenden och det kommer också att skapas nya satelitboenden. I den dagliga verksamheten inom LSS kommer det att satsas :- på att utveckla verksamheten. Pomona, socialpsykiatrins dagverksamhet, kommer att flytta till nya lokaler. 5 nya socionomtjänster kommer att tillsättas på Individ och familjeomsorg. Besparingar kommer att göras inom arbetsmarknadsenheten. För att kommunen ska bli en mer attraktiv arbetsgivare ska personalfrämjande åtgärder införas. Det kommer att satsas 5 miljoner på barn i behov av särskilt stöd. Besparingar kommer att göras inom förskolan och en rektorstjänst dras in på fotbollsakademien. Vi blir färre innevånare i kommunen, 46 stycken färre men 47 stycken fler barn vilket är ovanligt då dessa siffror brukar följa varandra. Demografiskt är befolkningen yngre i Skurups kommun jämfört med grannkommunerna. Det är endast kommunen själv som bygger nytt i Skurup. Det kommer att uppföras en ny sporthall i Rydsgård som ska byggas med café och sittytor så att hallen kan användas av alla föreningar och inte bara som sporthall. En fråga ställs om det kommer att installeras hörselslinga i den nya hallen Pierre förutsätter att det har beaktats men tar frågan med sig. I Skurup kommer 16 lägenheter i tvåvåningshus att börja byggas efter nyår. De är tillgänglighetsanpassade men kommer ej att ha hiss på grund av kostnaden

3 hyresgästerna vill inte betala den hyreshöjning som hade krävts. Tillgänglighetsrådets ritningsgranskningsgrupp påpekar att de inte har fått till sig några ritningar för granskning på länge. Ordföranden har också förhört sig hos byggnadsnämnden varför tillgänglighetsrådet ej har varit en remissinstans. Till PRO s möten kommer Jennie Luthander alltid och informerar om de planer som finns och kanske borde tillgänglighetsrådet också bjuda in henne till sina möten. Pierre informerar också om planer på hur handeln i kommunen ska kunna öka bland annat genom att göra nya markytor tillgängliga för handelsverksamhet centralt i Skurup. Kollektivtrafiken har haft stora störningar till och från Skurup. Pågatågen har haft 105 st. inställda avgångar och därutöver många förseningar. Kommunen är i kontakt med trafikverket för att diskutera förbättringar/renoveringar av banan som är Sveriges mest trafikerade enkelspår och fortfarande har träslipers på tågbanan. Kollektivtrafik med buss på natten till och från Malmö är inköpt och också busstrafik till och från Johannamuséet och Svaneholm på sommaren. Kollektivtrafiken som köps in från Skånetrafiken är tillgänglighetsanpassad enligt deras regler. Frågan ställs om det planeras fler hållplatser för busslinjen utanför Nils-Holger gymnasiet då det är en lång väg att gå för de med rörelsehinder som ska till arbetsmarknadsenheten som har verksamhet i lokalerna. Pierre tar med sig frågan om det kan planeras för en extra hållplats där. 5. Information från Tillgänglighetsrådet-SÖSK. Birthe informerar om att det på det senaste mötet med SÖSK diskuterades angående projektet Utemiljö för alla och att den fråga de skickat ut till kommunstyrelserna inte fått några svar. I Skurup känner styrelsen inte till att de fått någon förfrågan från SÖSK angående detta projekt. På SÖSK-mötet togs också upp frågan om inte grillplatser också kan göras tillgängliga i kommunerna. Det påpekades också att tillgängligheten på restauranger är bristfällig i kommunerna. Frågan ställs om vilka krav kommunen kan ställa på privata aktörer när kommunen själv bygger finns det långtgående krav att följa. Som privatperson kan man anmäla enskilda näringsidkare till diskrimineringsombudsmannen och det nämns exempel då näringsidkare fått krav på sig att installera en rullstolsramp. I Skurups kommun finns det också diskussioner just nu om var kommunfullmäktigemötena ska hållas då nuvarande lokal har brister i tillgängligheten men det är svårt att hitta alternativ då det också ska finnas plats för alla.

4 6. Information från politikerna om frågorna som mailats till dem. Se punkt Fritt val om hjälpmedel. Marie har fått svar från Rickard Flodfält, hemsjukvårdschef, på frågan om man kan köpa vilka hjälpmedel man vill var man vill. Han svarade att det kan man men då ingår inte utbildning och support vilket HÖS, som kommunen har avtal med avseende hjälpmedel, tillhandahåller för de hjälpmedel som köps in via dem. I HÖS utbud ska alla sorters förskrivna läkemedel finnas tillgängliga men ej av specifika märken så länge behovet kan tillgodoses. Om man själv väljer hjälpmedel så står kommunen för kostnaden upp till det utbud som finns hos HÖS men sedan får man själv betala mellanskillnaden och själv stå för service och underhåll. På frågan om man kan överklaga förskrivna hjälpmedel så är svaret nej, ett förskrivet hjälpmedel är en läkarordination och kan ej överklagas. Enligt Marie finns exempel på att brukare i Skurups kommun blivit nekade specifika hjälpmedel som inte finns upphandlade i HÖS sortiment. Då det inom Region Skåne ska finnas möjlighet till fritt val av hjälpmedel (bil.1) så borde inte brukares begäran om att få specifika hjälpmedel kunna avvisas med hänvisning till att de inte finns i HÖS sortiment. Också Arvid har erfarenhet av att ett hjälpmedel som ej har fullgod funktion inte får bytas ut med hänvisning till att det inte finns i HÖS sortiment. Allmänt uppfattas utbudet i Skurup kommuns hjälpmedelscentral som snävt av brukarföreningarna. Pierre tar med sig frågan angående fritt val utanför HÖS sortiment och återkopplar till tillgänglighetsrådet. 8. Tillgängligheten på Svaneholms slott. Angående tillgängligheten på Svaneholm slott så har Marie fått svaret att den dåliga tillgängligheten är känd men den kan inte åtgärdas då man inte får göra åtgärder i byggnadsmiljön där. Turistbyrån skall inte heller vara kvar på Svaneholms slott eftersom antalet besökare är för få. 9. Socialpsykiatrin i Skurup. På frågan om det finns en socialpsykiatri i Skurups kommun så är svaret ja - det finns en plan men den utgår vid årsskiftet och därefter kommer alla planer att ersättas med riktlinjer. Jessika tar med sig frågan om vem som ansvarar för planen/riktlinjer för socialpsykiatrin och återkopplar till tillgänglighetsrådet. Enligt brukarföreningarna så finns det svårigheter att få hjälp enligt denna plan om man bedöms som för frisk av IFO trots att man har intyg om SOLtillhörighet från psykiatrin. Till exempel så har det förekommit att brukare som trots SOL-beslut har bedömts som för friska för att få komma till Pomona som är kommunens aktivitetshus med rehabiliteringsverksamhet för personer med långvarig psykisk ohälsa. Politikerna har varit av uppfattningen att Pomona är en öppen verksamhet som inte har varit biståndsbedömt och det var som

5 sådan verksamhet det öppnades. Enligt brukarföreningarna är Pomona nu biståndsbedömt. Pierre tar med sig frågan om huruvida Pomona är en biståndsbedömd eller öppen verksamhet och Jessica tar med sig frågan till IFO om vem som ansvarar för biståndsbedömningen inom socialpsykiatrin och om vem som ansvarar för planen/riktlinjer för socialpsykiatrin och återkopplar till tillgänglighetsrådet. Jessica presenterar förslaget till Inriktningsmål 2017, se bil. 2, som skickats ut till rådets medlemmar. Tidigare hette inriktningsmålen prioriteringar och dessa har varit detsamma i tre år så det var dags att förnya dem och det har varit viktigt att ha mätbara mål. Förslagen kommer att fastställas av beredningen i december. Jessica frågar efter tillgänglighetsrådets synpunkter avseende de nya inriktningsmålen men inga medlemmar har något att erinra. Tillgänglighetsrådet ger sitt godkännande till de nya inriktningsmålen Budgeten i tillgänglighetsrådet. Tillgänglighetsrådet får samma budgetanslag som förra året. Beloppet för arvodering har ökat, för ordinarie TGR-möten utgår 2 arvoden för första timmen och sedan 1 arvode för en timme. Marie informerar om att rådets medlemmar vid resor för möten angående tillgänglighetsrådet kan ansöka om arvode inklusive restid med max 8 timmar per res-tillfälle. Även körersättning utgår för resor och ansöks på samma blankett som arvode. All utbetalning av arvode görs till konto på Swedbank, om man ej har ett konto där så ska ansökan om utbetalning till annan bank göras på särskild blankett och lämnas in personligen till banken. Blanketter avseende ansökan om arvode och körersättning ska signeras av FuSS-chefen och tas lämpligast med till TGR s ordinarie möten för signering. TGR s sekreterare skickar ut blankett för ansökan om arvode till rådets medlemmar. 11. Övriga frågor. På förra mötet ställdes frågan om vilka av kommunens lokaler som har hörselslinga installerat och svar har kommit från Linnéa Nilsson som är utredare på IoF och sekreterare hos PRO som tidigare tagit upp denna fråga. En inventeringslista som de sammanställt bifogas, se bil. 3. Angående frågan om behovsbedömning och beslutsansvar om installations avseende hörselslingor så ligger det hos fastighetsägaren om också får stå för kostnaderna. Fråga ställs om varför hörselslinga ej finns på Flintebro längre, det fanns en sådan innan lokalerna byggdes om. Pierre vet ej varför ingen slinga finns nu. I nya byggnader ska hörselslinga byggas in. Kyrkan har också hörselslinga installerad.

6 I övriga SÖSK-kommuner görs då och då rundvandringar för att titta på tillgängligheten, kanske ska också Skurups tillgänglighetsråd göra en sådan inventering. Det var på tal för två år sedan men de planerna blev det inget av. Från år 2000 finns en tillgänglighetsguide för Skurup som det dåvarande rådet tryckte upp. Rådet vill gärna ha fler medlemmar fån olika föreningar i Skurup men enligt kommunens föreningssida finns inte så många handikappföreningar i kommunen. Som mest har rådet tidigare haft medlemmar. Marie skriver en presentation av rådet som man sedan kan sprida till andra föreningar som kunde ha ett intresse av att vara representerade i tillgänglighetsrådet i Skurups kommun. Extra ej arvoderade informationsmöten för tillgänglighetsrådets föreningsmedlemmar bestäms till: Onsdag den 20/ :12:00 Lokal kan bokas i kommunhuset då TGR inte har egna lokaler att tillgå. Den bokas av sekreteraren och meddelas senare. Språket i tillgänglighetsrådets stadgar är stelt och inaktuellt och en omformulering bör göras. Sekreteraren skickar ut stadgarna och handikapplanen från som är den senaste och rådets medlemmar ombeds ta med sig kommentarer på båda dessa till nästa extramöte. Inga pappersutskick görs i fortsättningen av kallelser eller protokoll avseende tillgänglighetsrådet. Allt material skickas med e-post till rådets medlemmar. Nästa ordinarie TGR-möte den 9 februari 2016 kl:13:00 är ett årsmöte med val av ordförande och vice ordförande. Nomineringar kan skickas i förväg till sekreteraren om man vill. 12. Mötet avslutas. Marie Sjögren, RSMH-Österlen Anna Andersson FuSS Ordförande Tillgänglighetsrådet Sekreterare Tillgänglighetsrådet Tfn.: Tfn.: Mobil: , Mobil: E-post: gustafson_marie@hotmail.com E-post: annahelena.andersson@skurup.se

7 Bilaga 1 Information och tjänster för din hälsa och vård. Besök 1177.se eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. Öppet dygnet runt. Fritt val av hjälpmedel Skåne Fritt val Skåne I Region Skåne tillämpas både vårdval av hörselvård och fritt val av hörapparat. Det finns även ett friare val inom hjälpmedelsområdet Kommunikation som berör surfplattor/smarta telefoner, som alternativ vid behov av hjälpmedel för kommunikation. Man har inte rätt att prova hjälpmedel ur upphandlat sortiment innan man eventuellt bestämmer sig för Fritt val. Byte efter fullföljd förskrivning är endast aktuellt om behovet har förändrats. Region Skåne erbjuder inte servicekonto och du står själv för service och underhåll. Några landsting, regioner och kommuner har infört det som kallas fritt val av hjälpmedel. Det innebär att den som behöver hjälpmedel har möjlighet att välja något annat än det som landstinget, regionen eller kommunen erbjuder i sitt upphandlade utbud och som man i vanliga fall får utskrivet. Vid fritt val av hjälpmedel görs först en bedömning av vilket behov man har av hjälpmedel. Det görs av en förskrivare, det vill säga någon inom vården som bland annat utreder behovet av och skriver ut hjälpmedel. Det går till på samma sätt som annars när man får hjälpmedel. Sedan diskuterar man tillsammans om fritt val av hjälpmedel är något som passar. Om man vill göra ett eget val, och om förskrivaren bedömer att man klarar det, får man en rekvisition på en viss summa att själv köpa hjälpmedlet för. Beloppet på rekvisitionen motsvarar kostnaden för ett

8 liknande hjälpmedel som man skulle ha erbjudits från det upphandlade utbudet. Vill man ha ett dyrare hjälpmedel kan man själv lägga till pengar. Man äger sedan sitt hjälpmedel och ansvarar för det på samma sätt som andra saker som man köpt. Skötsel och reparationer får man ordna själv. För vissa hjälpmedel kan man få ersättning för det. Konsumentköplagen gäller, så att den som har sålt eller tillverkathjälpmedlet har ansvar för att åtgärda eventuella fel under garantitiden. De landsting, regioner och kommuner som har infört fritt val har själva valt ut vilka hjälpmedelsområden det ska gälla. Några har det på många hjälpmedelsområden och andra på enstaka hjälpmedel. Bra att veta: Även om man inte använder sig av fritt val av hjälpmedel kan förskrivaren ansöka om hjälpmedel som är utanför det upphandlade utbudet, om behovsbedömningen visar att det är nödvändigt. Då kan man få hjälpmedlet utskrivet utan att behöva köpa det själv. Om behoven förändras så att ett hjälpmedel man har köpt genom fritt val inte längre räcker till, har man rätt att få en ny behovsbedömning.

9 Bilaga 2 Protokoll 6 (13) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Individ- och omsorgsberedningen KS IOB 37 Dnr KS Inriktningsmål 2017 Individ- och omsorgsberedningens beslut Alla ledamöter får i uppdrag att till nästa möte ha diskuterat förslagen till inriktningsmål i sina respektive partier. Ärendebeskrivning Inriktningsmål för individ- och omsorgsberedningens verksamhetsområde för år 2017 planeras att fastställas av kommunfullmäktige i januari månad Med anledning av detta bör individ- och omsorgsberedningen fastställa förslag till inriktningsmål senast vid sammanträdet i december Presidiet för Individ- och omsorgsberedningen har träffat ledningsgruppen för att diskutera förslag till inriktningsmål. Förslag till inriktningsmål för 2017: Alla verksamheter: Varje verksamhet ska ha en utvecklingsplan för e- hälsa. FuSS: Utveckla en meningsfull daglig verksamhet med inriktning arbete utifrån var och ens förmåga. IFO: Utifrån kartläggning genomföra individuella och generella insatser i samverkan med syfte att möta barn och ungdomars behov. Äldreomsorg: Öka delaktigheten för den enskilde

10 Bilaga Inventering av hörselslingor i kommunens offentliga lokaler Lokal Har hörselslinga Är skyltat att det finns hörselslinga Har mick och högtalarutrusning Övrigt Kristallen Flintebro Nej - Ja Stora salen Bruksgården Ja Ja Ja Lillgården Nej - Nej Nils-Holger Ja Ja Nej (när det gäller Mårten Ja Ja Ja fungerande högtalarutrustning i kombination med mick) Aulan Nils- Holgerssongymnasiet Ja Ja Ja Restaurang Rutger Nej Nej Ja Sammanträdesrum Restaurang Rutger Nej Nej Ja Biorama Ja Ja Ja Biblioteket Ja Ja Ja