Minnesanteckningar från SL:s samverkan med länets handikapporganisationer möte nr 5

Transkript

1 1(9) Dokumenttyp Mötesanteckningar Handläggare Eva Ness Minnesanteckningar från SL:s samverkan med länets handikapporganisationer möte nr 5 Tid: onsdag, kl. 13:00 16:00 (förmöte 12:00 13:00) Plats: SL, Lindhagensgatan 100, konferenslokal T-Centralen Närvarande: Från HK-organisationerna Amir Amirriazi, DHR Göran Gustafson, SRF Leif Pehrson, SRF Lena Ericsson, HSO/AASL Jaan Kaur, DHR Heid Nordin, HSO/RBU Inge-Britt Lundin, HSO/SSDF Birgitta Flognfeldt, HSO/RPS-T Lasse Persson, HSO/NHR Anders Lissegårdh, HSO/RTP-S Bengt Jansson, HSO:s kansli Lennart Karlsson, SRF:s kansli Från SL: Jens Plambeck, Avdelningschef Stefan Wallin, Sektionschef sektion Åsa Enrot Borg, Avdelningschef Färdtjänstavdelningen Indrek Pöldma, Operativ chef, Waxholmsbolaget Ditte Kahlström Jansson, tillgänglighetsspecialist, sektion Kenneth Svärd, Affärsområdesansvarig, sektion Buss och Färdtjänst Lars Liljegren, Affärsområdesansvarig sektion Lokalbanor (pkt 6) Peter Lundén, Affärsområdesansvarig (pkt 4) Amanda Svensson, Chef Sektion Pendeltåg (pkt 10) Eva Ness, sektionsassistent, sektion Förhinder: Lasse Persson, HSO/NHR Postadress Leveransadress Telefon vx E-post Bankgiro AB Storstockholms Lokaltrafik Lindhagensgatan registrator@sl.se Stockholm Godsmottagningen Fax Internet Plusgiro Besöksadress Stockholm sl.se Lindhagensgatan 100 Org.nr Thorildsplan/Stadshagen

2 2(9) Mötesanteckningar Jens Plambeck hälsade välkommen! Indrek Pöldma presenterades sig, som operativ chef på Waxholmsbolaget och även ansvarig för tillgängligheten. Punkt 4 och 9 bytte plats, men är inskrivna i den ordning, som det står i dagordningen. Gabriella Burel har fått förhinder, men skrivit ihop en text, som kommer att delas ut. Lars Liljegren ersätter Kristina Ranudd, som är sjuk. 1. Aktuell information från SL, WÅAB och Färdtjänsten Jens Plambeck, Indrek Pöldma, Åsa Enrot Information från SL Jens Plambeck berättad vad som här hänt sedan mötet Hela november har separata samrådsmöten genomförts med kommunernas politiker och tjänstemän och trafikentreprenörer. Nu börjar arbetet med att skriva den första versionen av trafikförsörjningsprogrammet. Arbete som kommer att pågå under december januari. Vid trafiknämndens möte i februari presenteras en första version, som efter godkännande av TFN går ut på remiss. Den skickas även till samverkansrådets ledamöter för synpunkter. Remisstid mars april. Under maj juni sammanställs förslaget till trafikförsörjningsprogrammet. Många bra synpunkter har inkommit under samråden och de kommer att bakas in i trafikförsörjningsprogrammet. Det går sedan vidare till landstingsberedningen. Förhoppningsvis fattar landstingsfullmäktige beslut om programmet i september. Utformning av VP och budget för har engagerat alla på SL. Eftersom vi har skruvat om verksamheten och har ny organisation har vi inte kunnat använda oss av tidigare aktiviteter och budgetunderlag från tidigare år. Det har varit en stor utmaning att få verksamhet och budget i balans. Trafiknämnden beslutar om budgeten vid möte 20/2. Nya kollektivtrafiklagen och bildandet av RKTM (regional kollektivtrafik myndighet) innebär för Stockholms att det är landstinget. Man vill tydliggöra kollektivtrafiken och organisationen kommer att förändras något. En förvaltningsorganisation ska bildas och vd Anders Lindström blir också förvaltningschef. Utformningen är inte klar ännu och det finns olika idéer om hur verksamheter ska flyttas över till landstinget. Det ska vara klart 31 maj Det är det som är av intresse för SL. En viss oro finns, eftersom SL precis har organiserat om. HSO frågade hur det påverkar organisationen för samrådsverksamheten? SL svarade att det troligen inte förändrar så mycket. I framtiden kanske det står landstinget i stället för SL på kallelsen. Åsa Enrot informerade att färdtjänsten går över till trafiknämndens förvaltning den 1 januari HSO frågade om det blir en förvaltning i förvaltningen. Åsa Enrot svarade att det är en avdelning i förvaltningen. II det arbete som SL gör med att utforma förvaltningsorganisationen kommer även färdtjänstavdelningen inlemmas. Förhandlingar med de fackliga organisationerna har genomförts angående flytten och blev klara idag. Anders Lindström är förvaltningschef för trafiknämndens förvaltning.

3 3(9) Från 1 januari 2012 överförs betalningsansvaret för färdtjänst för unga på föräldrarna. Fördelning av färdtjänstresorna i snurran gäller också från 1 januari Åsa Enrot hade önskemål om handikapporganisationerna kunde informera på sina hemsidor, eller vid träffar med de olika förbunden. HSO vill att färdtjänsten skickar ut informationsmaterialet. Förenklingen i tilldelningen för extra resor innebär att det inte behöver stå vad brukaren ska använda resan till. SRF framförde att många företag har som miljöpolicy att tjänsteresor ska göras med kollektivresor. Varför kan inte färdtjänst ingå i kollektivtrafiken? Åsa Enrot svarade att enl. riktlinjer för färdtjänst i Stockholms läns landsting så skall arbetsgivaren stå för resor som sker inom tjänsten. Arbetsgivaren kan inte kräva att en anställd ska använda sina fritidsresor till tjänsteresor. Enligt Stefan Wallin låter det som en uppgift för företaget i fråga att klargöra på vilket sätt man får resa. I Svensk kollektivtrafiks samarbete med taxiförbundet är man eniga om att det också är kollektivtrafik. Färdtjänstresorna anses som fritidsresor, tjänsteresor är en helt annan sak. Eftersom landstinget har sin miljöpolicy anser SRF att det effektivaste och minst miljöpåverkande sättet att resa blir färdtjänst som kan samplaneras. HSO menade att frågan om tjänsteresor bör vara försäkringskassans sak. Enligt Åsa Enrot får personer med funktionsnedsättning extra resurser för att kunna utföra sitt arbete. Det är arbetsförmedlingen som ger lönebidrag i form av resor. Det är snarare arbetsförmedlingen och inte försäkringskassan. Antalet färdtjänstresor för 2012 blir troligen 198, svarade Åsa Enrot, på fråga från HSO. WÅAB har olika tidtabellperioder. Från den 12 december gäller vintertidtabell fram till april, då ingår även påskhelgen. EU-lag om dygnsvila träder i kraft 2012 som innebär att man får arbeta max 14 timmar/dygn. WÅAB har anpassat sig efter det. Inga snabbåtar i vinter p.g.a. avtalssituationen kör WÅAB egna fartyg och båtar i norra skärgården. (Furusund m.fl. platser) 2. Fastställande av anteckningar från möte Stefan Wallin Stefan Wallin redogjorde för utestående punkter är stängda dörrar på pendeltågen, som Amanda Svensson kommer och informerar om. Frågor att ta upp med politikerna Djur i bil Viaresor för personer med funktionsnedsättning Mötet hade inga synpunkter och anteckningarna lades till handlingarna. 3. Förslag till samverkansmodell mellan SL, WÅAB, Färdtjänsten (SLL, myndighetsdelen) och länets handikapporganisationer Stefan Wallin Förslaget är stött och blött och vi är inte helt eniga. SL har bearbetat förslaget och har uppfattningen att det finns något att arbeta efter. Kan vi jobba enligt mallen? Frågade Stefan Wallin. HSO har skickat en skrivelse, som de tycker hör till samverkansmodellen. HSO har följt landstingsfullmäktiges beslut och utsåg representanter för tre

4 4(9) resursgrupper. Av effektivitetsskäl tycker SL att det ska vara två. HSO representerar 41 organisationer och tycker SL:s synpunkter är litet fyrkantiga. HSO tycker inte att det spelar någon större roll om det är två eller tre resursgrupper. SL svarade att man trodde att handikapporganisationerna varit nöjda med SL:s förslag. På det svarade HSO:s representant att de har känt sig tvingade, då SL framfört att WÅAB annars skulle få klara sig själva. SL fick kopia på det omtalade brevet i går morse och har inte tagit ställning. SL frågade på nytt om samarbete kan ske enligt SL:s föreslagna modell. HK-organisationerna gick med på att arbeta enligt SL:s modell, men de vill ha ytterligare en person i resursgruppen för tillgänglighet. Jens Plambeck menade att vi måste kontrollera frågan. Arbete sker tillsvidare i samförstånd enligt det förslag som SL har lagt fram. SRF instämmer i de synpunkter som HSO har framfört i sin skrivelse. Vi på SL är glada över att arbetet kan fortsätta även om inte total enighet råder. Om det kommer fram några speciella synpunkter från trafiknämnden, får vi ta tag i dem när vi vet. HSO undrade hur mötena ska gå till med en gemensam resursgrupp för tillgänglighet eller timmar? SL svarade att beroende på vad som finns på dagordning fördelar vi tiden, så att det känns som en lämplig blandning. Avstämning bör ske efter ca 1 år. Resursgruppmötena ska vara 3 timmar, mellan 13:00 16:00. Inget annat. SRF informerade att Göran Gustafson går in i resursgrupp Färdtjänst och Leif Pehrson går in i resursgrupp Tillgänglighet + att man kommer med ytterligare ett namn % låggolvbussar klaras ej 2012, Peter Lundén se bilaga Peter Lundén presenterade sig och redogjorde för bakgrunden. I de nya avtalen är kravet låginstegsbussar. SL har beställt utbyte av bussar i Tyresö och Handen och leverans sker under SL förhandlar med Arriva avseende Ekerö och Märsta. Trafiknämnden beslutade att uppdra åt vd att förhandla med Arriva, förhandlingarna har inte kommit så långt. Eftersom Arriva även kör vissa linjer genom Vallentuna, blir det en uppblandning av bussar, svarade SL på fråga från SRF. När Norrort är klart finns det inte några höggolvbussar kvar i SL-trafiken, troligen 2012/2013. HSO frågade om man vet vilka bussar som har låggolv. Det framgår tidtabellen. Dessa linjer är märkta med Gubbe med käpp. SRF påpekade vikten av att handikapporganisationerna får vara med och lämna synpunkter vid upphandlingar. HSO frågade om påståendet att miljökrav och införandet av etanolbussar påverkat tillgänglighet är sant? SL svarade att dessa mål inte står i motsättning till varandra. Däremot stämmer det att målen för miljö och tillgänglighet lades ihop under SRF beklagade den kraftiga förseningen på 100 % tillgänglighet och SL höll med om att det var olyckligt. 5. Information om Spårväg City, etapp 1 se bilaga. Gabriella Burell hade fått förhinder, men vill ändå delge mötet information om Spårväg City. En text rörande utbyggnaden delades ut. Jens Plambeck bad ledamöterna i samverkansrådet återkomma med ev. synpunkter, eftersom vi inte har den kunskapen och kan besvara några frågor. OK för mötet. Synpunkterna kan mejlas till Ditte Kahlström Jansson. Frågan bör

5 5(9) läggas in i bevakningslistan, så att den inte ramlar mellan stolarna, enligt Bengt Jansson. 6. Arrivaavtalen: redovisning av genomförda trafikupphandlingar Lars Liljegren se bilaga Den s.k. E20-upphandlingen är något helt nytt för SL. Två block har handlats upp. Kombinationen med olika trafikslag har SL vela ha för att trafikutövarna ska få ansvar för hela det geografiska området. Man har gått ifrån tidigare produktionsbaserade ersättningar. Istället ersätts Trafikutövaren för Verifierad Betalande Passagerare antal avlästa SL Accesskort. Det är den enda inkomstkällan svarade SL på fråga från SRF. Trafikutövarna får även ett visst infrastrukturansvar och får själva åtgärda vissa fel och brister. De får själva detaljstyra trafiken, men får aldrig underskrida den minimitrafik som är avtalad. Minimitrafiken är kategoriserad beroende på respektive linjes uppdrag och varierar därmed mellan linjerna. Hur ser miniminivåerna ut undrade HSO. Enligt SL finns sex kategorier med olika standard indelade i tre olika tidsintervaller högtrafik, mellantrafik och lågtrafik. De grundar sig på dagens tidtabeller. Det framgår inte i tidtabellerna vilka miniminivåer som gäller, svarade SL på fråga från SRF. Om systemet inte fungerar kan SL höja kraven på minimitrafiken. Trafikutövarna ska vara konstruktiva och komma med förslag på förändringar och kunna motivera förslagen. SL måste godkänna dem. Trafikutövaren har kontakt med kommuner och skolor för att t.ex. höra när skolorna startar. SRF frågade hur olönsamma avgångar hanteras? SL svarade att ev. olönsamma linjer inte ger trafikutövaren rätt att minska antalet avgångar. Den trafik som är upphandlad sedan tidigare fortsätter att bedrivas med de förutsättningar som gäller för de avtalen. De nya aktörerna kan t.ex. välja att ha högre standard för att locka flera resenärer. HSO frågade om trafiken koordineras med båttrafiken? Drivkraften är betalt för antalet resenärer, då är det dumt att inte ha passning till båttrafiken, svarade SL. SL har inte samrått med HK-organisationerna inför upphandlingen, enligt SRF. Eftersom det är ett nytt sätt att handla upp borde samråd ha skett. Det bör SL tänka på inför kommande upphandlingar, då vill HKorganisationerna ha en beskrivning över hur SL har tänkt sig trafiken. Tillgänglighetsfrågorna är fortfarande starkt övervakade från SL:s sida, att entreprenörerna t.ex. kör med tillgängliga bussar. När det gäller upphandlingar kan SL tyvärr inte tala om vad som pågår då absolut sekretess råder. För de nya trafikavtalen finns vissa punktviten kvar. SL kan kräva uppföljning av konstaterade brister. Om bristerna inte åtgärdas kan SL gå in och åtgärda dem, på trafikutövarens bekostnad. SRF frågade vem som ansvarar för att busshållplatser, terminaler och stationer fungerar? SL svarade att det åligger trafikutövaren att t.ex. ta bort klotter och annat. SL ansvarar för att anlägga stationer och terminaler och vissa hållplatser. När förslaget till den nya kollektivtrafiklagen kom, kom branschen med ett motbud om att fördubbla kollektivtrafikresandet. Det är svårt att göra i Stockholm, men SL kan bidra till att kollektivtrafiken ökar i hela landet. SL äger spårfordonen och trafikutövarna äger vanligen bussarna. För de nya vagnarna som handlas upp för Nockeby- och Tvärbanan är grunden de vagnar som rullar idag, men med förbättringar ur alla aspekter.

6 6(9) För bussar gäller Buss 2010, där SL, tillsammans med Västtrafik och Skånetrafiken, har tillfört specifika krav på bl.a. tillgänglighet. I en funktionsupphandling beskriver SL vilka resultat och mål som trafikutövarna ska uppnå. Inte på vilket sätt dessa ska uppnås. SL tror att trafikutövarna blir mera kreativa och får till bra lösningar genom att t.ex. har direktkontakt med kommuner och väghållare. HSO vill inte se några dubbeldäckare. Det finns inte några sådana inplanerade. Om trafikutövaren vill använda sådana bussar, måste de uppfylla alla krav som ställs på bussar inklusive tillgänglighetskrav. SL ska godkänna dem. HSO frågade hur det går med tillgänglighetsanpassning för Roslagsbanan. Arbete pågår att tillgänglighetsanpassa mittdelen på vissa vagnar. Tidplanen har försenats. De första vagnarna kommer troligen Sedan levereras de nybyggda vagnarna successivt, svarade SL. På fråga från DHR, svarade SL att man ställer krav på både miljö och tillgänglighet på de olika fordonen. För bussar är grunden Buss 2010 för att få en homogen bussflotta i hela landet. På vissa områden har SL högre krav. Den senaste versionen av Buss 2010 med bl.a. speciella krav på tillgänglighet är beslutad. Hur ska den nya trafikutövaren klara av att köra Roslagsbanan 30 % billigare än nuvarande entreprenör? Vad är det man ska spara in på, frågade SRF. Den nya entreprenören tror bl.a. på en positiv resandeutveckling, enligt SL. Budgetarbetet blir annorlunda med de nya avtalen. De kan bli dyrare, vilket kan vara ett pris vi får betala för att hjälpa till med att fördubbla kollektivtrafikresandet. På fråga från HSO om det är det möjligt med dubbeldäckare i de nya avtalen, svarade SL att det är möjligt men att busstypen initialt inte finns upptagen i anbudet. En sådan buss måste köras lång väg med få stopp, eftersom stoppen förlängs med den här busstypen. Eftersom avtalen bygger på ett ökat antal resenärer, förlorar trafikutövaren på att använda dubbeldäckare. HSO frågade om den här typen av avtal finns på andra håll i landet. Liknande avtal finns på flera platser i landet men inte i lika stora avtalsområden. 7. Vad har hänt med informationen från/om Färdtjänsten Din färdtjänst, Färdtjänstnytt? Kenneth Svärd Jenny Holmberg ersattes av Kenneth Svärd, som visad olika årgångar av Din Färdtjänst. Nyhetsbrevet, som fanns tidigare, gick till dem som anmält intresse av att få det. Det blev ibland svårt att fylla bladet med relevant innehåll vid täta utgivningstillfällen. De ansvariga personerna inom SL för Din Färdtjänst och Nyhetsbrevet har slutat. Diskussioner pågår om Din Färdtjänst, Inga beslut är fattade. Höga tryckoch distributionskostnader. SL måste titta på helheten hur information ska ske i framtiden. Information om nya taxiavtalet kommer i januari. Handikapporganisationerna är viktiga informationskällor för sina medlemmar. HSO:s medlemmar vill gärna ha tidningen. SL lyssnar och tar med sig frågan. Det är ingen gratistidning och ibland finns det inte direkta nyheter att skriva om.

7 7(9) Färdtjänsten överskridit sin budget med ca 65 mkr. Med färre personer blir frågan vad ska produceras och hur ska det produceras. Den information som numera lämnas på fakturorna, kan inte ses av SRF:s medlemmar. Informationen måste förmedlas på annat sätt. Enligt HSO är det inte bra att lämna viktig information via fakturorna, eftersom många kan missa sådan information. HSO föreslår att ett separat blad med information biläggs fakturan. SL har undersökt möjligheterna med insticksblad i samband med utskick av fakturor. Det går inte, eftersom utskicken är automatiserade. Det är ingen väsentligt information som lämnas på fakturorna. Vid behov av akuta meddelanden tar man bl.a. hjälp av Radion Stockholm. En så viktig information som att borttagande av automatiskt brev som förvarnar att färdtjänsttillståndet håller på att gå ut finns just nu endast på på färdtjänstens webbsida. Den informationen måste också ut på annat sätt, framförde HSO. Det är svårt att nå ut med information, eftersom vi har den situation vi har nu, höll Åsa Enrot med om. Vi får avvakta och se vad diskussionerna ger. DHR vill att den information som finns på webbplatsen ska anpassas till mobilen. Någon sådan lösning finns inte idag, enligt Kenneth Svärd, men den kommer nog i en framtid. 8. Enligt media kommer landstinget att göra upphandling av två totalentreprenad. När samråds det? Indrek Pöldma En RFI (Request for information) ska skickas ut inför en ny upphandling. Ärendet ska upp på trafiknämnden 20/12. Vid en RFI skickas förfrågan ut till utvalda leverantörer inom EU. Indrek Pöldma kan skicka ut underlag till handikapporganisationerna via e-post. Eva Ness skickar uppgifter till WÅAB. 9. Riktlinjer för tillgängliga båtar och bryggor. Finns det planer på det? Hur säkerställer man att WÅAB har ett fortsatt engagerat tillgänglighetsarbete för båtar och bryggor i sin trafik Indrek Pöldma Mötet diskuterade litet kring huruvida det ska heta fartyg eller båtar. Fartyg är båtar och är de längre än 12 m kallas de för skepp. Det finns planer på att ta fram riktlinjer för fartyg. Riktlinjer för bryggor finns RTG 08. WÅAB kräver att riktlinjerna ska uppfyllas i rimlig mån. Svårt att vara för strikt om det finns behov av att båten ska lägga till. Bryggorna ägs av trafikverket, kommuner, föreningar och enskilda personer. Det händer att WÅAB inte lägger till vid vissa bryggor, som anses för dåliga, svarade Indrek Pöldma på fråga från HSO. Det är svårt att få ersättning för upprustning av befintliga bryggor. Tidigare fick man bidrag från trafikverket, men det får man inte längre. SRF menade att om folk vill att WÅAB ska trafikera bryggorna, borde det ligga i deras intresse att se till att de är tillgängliga. Det kanske inte bor någon person med funktionsnedsättning på ön, men någon med funktionsnedsättning kanske vill besöka ön. Då ordnars det svarade Indrek Pöldma. Föreskrifter för båtarnas utformning ges ut av transportstyrelsen. HSO vill att liknande riktlinjer som SL för t.ex. skyltar och insteg i bussar, ska finnas även för sjötrafiken. Insteg på båtar styrs också av transportstyrelsen, enligt Indrek Pöldma. Det är minimiregler, enligt HSO, WÅAB kan ha egna riktlinjer. WÅAB svarade att man har det. Det går dock inte att anpassa

8 8(9) Västan t.ex., då fanns inga sådana regler. HSO kräver inte riktlinjer för tillgänglighetsanpassning av kulturminnesmärkta fartyg. Deltagarna vill att riktlinjerna för bryggor skickas ut i lättläst format. Indrek Pöldma skickar till Eva som distribuerar vidare. Inför kommande upphandlingar vill HSO att WÅAB väger in att båtarna ska vara tillgängliga så att passagerarna kan ta sig ombord och flera kan resa i skärgården. WÅAB vågar inte sia om vad som kommer att hända. Engagemanget för tillgänglighet finns och det finns inga planer på att lägga ner det arbetet, svarade WÅAB. 10. Pendeltågens rörliga fotsteg samt stängda dörrar sommartid Amanda Svensson se bilaga. Rörliga fotsteg Amanda Svensson, chef för sektion Tunnelbana, drog bakgrunden. Problemen med de rörliga fotstegen innebar bl.a. att trafik fick ställas in, att man måste felsöka för att hitta problemen, vilket gav förseningar. Problemet är en garantifråga som Alstom inte har lyckats lösa. SL hoppas att det ska komma en nykonstruktion under Innan dessa är på plats har SL beslutat om en övergångslösning och införskaffa lösa ramper att användas i ändarna på tågen. Tågvärdarna ska hjälpa till. Rampen har tagits fram i samråd med representanter för handikapporganisationerna. Enligt DHR har man testat rampen ett fåtal gånger och man inte är nöjd med testerna. Man har bl.a. noterat att det inte finns några rutiner för hur det ska fungera med tågvärdarna, när någon ringer om hjälp. Man är inte heller nöjd med skyltarnas placering. SL tycker det är viktigt att det fungerar på rätt sätt både med rampen och med kontakten med Stockholmståg så att de som behöver hjälp verkligen får det. Amanda Svensson tar med sig synpunkterna. Enligt Ditte Kahlström Jansson var flera tester inplanerade, men inga datum satta. Amanda Svensson svarade att det inte är ett måste att den bärbara rampen införs per den 1 januari Det viktigaste är att det fungerar. Amanda Svensson och Ditte Kahlström Jansson stämmer av med varandra så att testerna och införandet går i takt. När allt är testat och klart och ramperna börjar fungera meddelas detta på sl.se, svarade SL på fråga från HSO. Information skickas också ut till handikapporganisationerna. Stockholmståg kommer att redogöra för hur de har fixat rutinerna kring den bärbara rampen vid nästa affärsmöte. Manuell dörröppning Under sommaren 2010 och 2011 testades manuell dörröppning för att ge en dräglig arbetsmiljö för personal och resenärer. Beslutet 2010 fattades snabbt och informationen var i vissa delar bristfällig. Försöket 2011 skedde under mer ordnade former och information lämnades i olika kanaler. De klagomål som har inkommit till SL berör i huvudsak knapparnas funktion och placering. Knappen är ett problem för alla resenärer inte enbart personer med funktionsnedsättning. SL kommer genomföra en förstudie för att utreda hur en ny knapp skall utformas. Knappen vara lätt åtkomlig för alla resenärer. Den kanske också ska låta, för att personer med synnedsättning lättare ska kunna hitta knappen. Enligt DHR bör knappen för den rörliga rampen tas bort eller stängas av. Om någon trycker fel på rampknappen låser den dörren. SL vill ha dialog med handikapporganisationerna vid utformningen av knappen och dess placering. Det blir ingen permanent

9 9(9) lösning så länge det inte finns en väl fungerande knapp. Det kan dock bli aktuellt med manuell dörröppning en period under sommaren SL lovade bra information om detta. Ljudsignal även på knapparna för de ombyggda Roslagsbanevagnarna, föreslog SRF. 11. Övrigt HSO har hört ryktas att det är nya sjukreseregler på gång. Det är ett budgetbeslut. Ansvaret flyttas från trafiknämnden till hälso- och sjukvårdsnämnden, svarade Kenneth Svärd, som inte heller hade hört så mycket om det. Resorna ska fortsätta på samma sätt inom färdtjänsten. Inga förändringar för resenärerna. Ditte Kahlström Jansson hänvisade till Mona Tallberg, på färdtjänsten, som arbetar med dessa frågor. Mötesschema för 2012 (SL och handikapporganisationerna). Eva Ness delade ut sammanställning. Tiderna för resursgrupp tillgänglighet och även för resursgrupp färdtjänst ska vara 13:00 16:00. Handikapporganisationerna anser att de har pratat färdigt med politikerna i Färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen och istället vill ha möte med trafiklandstingsrådet Christer G Wennerholm. Det är inget som vi kan bestämma svarade Jens Plambeck. SL framförde att politikerna gärna vill träffa samverkansrådet. Jens Plambeck tackade för visat intresse och avslutade mötet. God Jul och Gott Nytt År! Antecknat av Eva Ness