Att få något gjort. En utmaning i vardagen för barnet med ryggmärgsbråck



Relevanta dokument
Kognitiva utmaningar i vardagen för barn med ryggmärgsbråck FBH-dagen Marie Peny-Dahlstrand Med dr, leg arbetsterapeut. Regionhabiliteringen

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Pedagogiska strategier i arbetet med barn och elever med medfödda skador av alkohol

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv

Finansierad av: Tell-Us

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Ämnesplan i Engelska

Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

AST projektet i Borås

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem

Nätverksträff Fritidshem 3 juni 2015

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap

Oktober Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra och Lollo som ska träna sina krångelhänder så de blir hjälparhänder!

Kommunal - Åk 2 - Partille kommun

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Ugglumskolan - Åk 2 - Partille kommun

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

O B E R Och RIK E N D E

Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Liv & Hälsa ung 2011

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Styrdokument SSK-innebandy

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

INDIKATORER FÖR BARNKONVENTIONEN

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt

Framtidstro bland unga i Linköping

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

Elevenkät år

Välkommen till fritids

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Är arbete bra för hälsan?

Likabehandlingsplan för Pixbo förskola

2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv

ÖKA ENTUSIASMEN. Copyright 2013 Dale Carnagie & Associates, Inc. All rights reserved. be_enthusiastic_060214_gb

Bonussystem och dess inverkan på säkerheten: en intervjubaserad pilotstudie vid de svenska kärnkraftverken

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Hur kan man lyssna på den komplexa patienten?

SKRÄPJAKT I TROLLSKOGEN 18 APRIL -2011

Anne Harju 1

Var finns barnen i forskningen?

Individuella utvecklingsplaner

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Fråga Referens, JA hela staden Ej svar %

Regnbågens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/ Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

DU KAN VÄLJA SAMARBETE.

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Uppdaterad. v 43. v 42. Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Böcker, sånger och verser

Lyssna, stötta och slå larm!

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Vad tycker du om sfi?

Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

Regler för flytt av spelare mellan olika nivåer. (Mörkröd nivå Pojkar)

Enkätresultat för elever i år 2 i Thoren Business School Helsingborg i ThorenGruppen AB hösten 2014

Vi måste tyvärr meddela att lössen är tillbaka. Vi ber er att kolla och luskamma barnen.

Löparstigens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Social thinking. Michelle Garcia Winner. Logoped Logoped

Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan

Elevernas trygghetsplan

ARBETSPLAN FÖR TORVALLASKOLAN 11/12

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Elevledda utvecklingssamtal

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten Antal svar: 19

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Golf ur ett motoriskt perspektiv

Flyktingsituation i världen

Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.

Skola för elever med tal- och språkstörning

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Verktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

Transkript:

Att få något gjort. En utmaning i vardagen för barnet med ryggmärgsbråck Marie Peny-Dahlstrand Ågrenska 120301

Han kan nog med det blir liksom inte av

Ryggmärgsbråck (RMB) Ofullständigt sluten ryggmärgskanal Motorisk nedsättning Hydrochephalus Neurogen blås och tarmstörning

Hur har det gått för barn födda med ryggmärgsbråck (RMB) som vuxna? Många 1/3 har behov av hjälp dagligen, 1/3 behöver hjälp då och då. 1/3 helt självständiga. (Oekshott Hunt 2003 Andrén, Grimby 2004) Inskränkt samhällelig och social delaktighet. (Bourdos 2008, Verhof 2009, Barf 2009)

Aktuell kunskap om ryggmärgsbråck Delaktighetsinskränkningar i samhälle (Oekshott 2003, Bordous 2008, Barf 2009) Aktivitetsbegränsningar Ger specifika kognitiva funktionsnedsättningar (Dennis 2010, Fletcher 2009) Massiva hjärnmissbildningar (Martinez et al 2009, Chao et al 2010) Kombination av folsyra och genetiska varianter och miljö (Juranek et al 2010)

Vad visste vi inte Har barn med RMB svårare att få gjort saker gjort? Hur ser görandet ut? Hur autonoma är barn med RMB i vardagen? Tycker barn och föräldrar lika? Hur mycket och i vad är barn med RMB delaktiga i skolans aktiviteter. Påverkar svårigheter med att göra autonomin och delaktigheten i skolsituationer?

Kunskapsbrist runt förmågan till görande hos barn med RMB och hur den påverkar autonomi och delaktighet

Görandeprocessen generellt Idé/Motivation Planera, sekvensera Initiera Genomföra Feed-back, anpassa

Personen, aktiviteten och miljön påverkar och möjliggör att man lyckas göra något person aktivitet miljö

Övergripande syfte Att öka kunskapen om färdigheter i aktivitetsutförande (görandet) hos barn födda med ryggmärgsbråck, deras autonominivå och delaktighet i skolaktiviteter samt att undersöka hur färdigheterna i görandet påverkar.

Tre studier Peny-Dahlstrand M, Åhlander AC, Krumlinde-Sundholm L, Gosman-Hedström G. Quality of performance of everyday activities in children with spina bifida: a population-based study. Acta Paediatrica 2009;98:1674-1679. Peny-Dahlstrand M, Krumlinde-Sundholm L, Gosman-Hedström.Is autonomy related to motor and process skills in children with spina bifida? Disabil Rehabil. 2012;34(6):514-21 Peny-Dahlstrand M, Krumlinde-Sundholm L, Gosman-Hedström Patterns of participation in school- related activities and settings in children with spina bifida; a population based study. Manuscript 2011, ingår i avhandlingen

Studiegruppen Alla barn födda 1993-1999 med RBM, boende i VG-region, Halland, Värmland 20061231 65 Exkluderade 4 61 Avböjde deltagande 11 n= 50 Barn

Deltagare i studien; Autonomi Alla barn födda med RBM, boende i VG- region, Halland, Värmland 20061231 65 Exkluderade 4 61 Avböjde deltagande 11 n= 50 Barn Föräldrar n = 50

Deltagare studien; delaktighet i skolan Alla barn födda med RBM, boende i VG- region, Halland, Värmland 20061231 65 Exkluderade 4 61 Avböjde deltagande 11 n= 50 Barn Lärare n = 48

Studie om aktivitetsutförande Syfte: Att observera och undersöka utförandet (görandet) av kända vardagliga och självvalda aktiviteter hos barn med ryggmärgsbråck. Metod: Bedömning med Assessment of Motor and Process Skills (AMPS)

RESULTAT Färdigheter barn med RMB i förhållande till ålder normvärden Motoriska färdigheter Mer än hälften av barnen med ryggmärgsbråck hade stora svårigheter. Svårast var att placera sig bra, att använda rätt kraft och använda rätta tempo Processfärdigheter Hälften av alla barn hade stora svårigheter. Svårast var att förutse och lösa problem, att starta nya steg i en aktivitet. Barnen frågade sig fram.

Resultat Barn med RMB vs kontrollgrupp av matchade Nordiska barn

Kan men gör mest tillsammans med någon Svårt att starta, och att planera och lösa problem Grundorsaken är inte överbeskydd eller grov- eller finmotorikiska nedsättningar utan svårigheter att göra

Studie; Autonomi Hur autonoma/självständiga är barn med ryggmärgsbråck i vardagssituationer? Tycker barn och föräldrar lika om det? Och påverkar det barnens autonomi/självständighet om barnet har svårt att göra?

Autonomi att själv bestämma vad som skall ske och/eller göra det man bestämt

Resultat Barnen med RBM var minst autonoma/självständiga i aktiviteter som måste sättas igång av barnet självt och som krävde eget beslutfattande och var målrelaterade.

Låg autonomi Hög autonomi Vardagsrutiner Packa gympasäck Plocka fram kläder Bre sin smörgås Interagera Komma i tid till möte Prata med vuxna Personlig stil Välja sina kläder Bestämma om sitt rum Fritid Jag bestämmer vad jag gör på min fritid Jag och mina kompisar bestämmer tillsammans vad vi skall göra

Resultat; autonomi i relation till görande Processfärdighet är den faktor av de tre som påverkar autonomi mest, speciellt i görande situationer. Ju högre processfärdighet ju mer autonom. Motorisk färdighet påverkar också men i lägre grad. Ålder påverkar mycket lite.

Resultat; samstämmighet om autonomi mellan barn och föräldrar Barn och föräldrar tycker olika. Barnen skattar lägre än föräldrarna

Studie; Delaktighet i skolsituationer Undersöka delaktighetsmönstret i skolsituationer för barn med ryggmärgsbräck. Undersöka om svårigheter att göra påverkade delaktigheten.

Delaktighet att vara involverad i en aktivitet på samhällelig nivå. Att vara involverad kräver autonomi

Skolans olika aktiviteter/situationer Strukturerade Ostrukturerade Vuxen ledda Barn-barn aktiviteter

Aktiv delaktighet i skolsituationersammanfattning (preliminär) Barnen är där. Deltar i oftast, speciellt i strukturerade aktiviteter men enligt lärarna mindre i ostrukturerade aktiviteter De uppfattas av lärarna som mindre aktivt delaktiga än jämnåriga Både motorik och process färdigheter är förutsättningar för full delaktighet

I skolan finns möjligheten Är det bra nog att de ofta deltar? Vad kan göras för att höja den aktiva delaktighetsnivån i skolan? Varför påverkar motoriska färdigheter så i klassrummet? Process färdigheter relaterar mest till autonomi Detta med fria aktiviteter.

Slutsatser, hela avhandlingen Majoriteten av barn med RMB hade stora svårigheter att GÖRA dvs utföra vardagliga kända aktiviteter på ett effektivt och självständigt sätt. Beroende på både nedsatta motoriska och processfärdigheter, och därmed inte på lathet, eller att föräldrarna hjälpt för mycket. Detta påverkade deras autonomi i vardagen och delaktighet i skolan.

Kunskap att ta med sig Barn med RMB har svårt med startmotorn och behöver ofta någon som sätter igång, leder, guidar barnet Svårigheter med startmotor och att lösa problem (tänka om) stör mer än rörelsehindret Viktig att få RÄTT stöd! Fokusera på Processfärdigheter

Att få något gjort

Länk till avhandling: http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/25484 marie.peny-dahlstrand @vgregion.se marie.peny-dahlstrand @neuro.gu.se