TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-10-29 Sida 1 (1) Diarienr NF 2018/00187-1.3.2 Sociala nämndernas förvaltning Helene Karlsson Epost: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning Tjänsteutlåtande - Riktlinjer för måltider och nutrition inom verksamhetsområdet för nämnden för personer med funktionsnedsättning Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionsnedsättning beslutar att ge sociala nämndernas förvaltning i uppdrag att omarbeta nuvarande riktlinje för måltider och nutrition 1) en sådan riktlinje anpassas till Livsmedelsverkets nya rekommendationer för måltider inom äldreomsorgen 2) en sådan riktlinje omfattar bostad med särskild service, korttidshem, olika dagverksamheter samt i möjligaste mån även ordinärt boende Ärendebeskrivning Nämnden för personer med funktionsnedsättning ställer för närvarande inte några specifika kvalitetskrav på måltider i verksamheterna. En riktlinje för måltider och nutrition beslutades 2013 och avser bostad med särskild service och olika dagverksamheter inom nämndens ansvarsområde. I början av 2018 utkom Livsmedelsverkets nya rekommendationer om måltider för nämndens målgrupper. Därav finns det behov av att revidera och uppdatera riktlinjen för måltider och nutrition för nämndens verksamheter.
1 2018-10-29 Dnr: NF2018/00187-1.3.2 Sociala nämndernas förvaltning Karlsson, Helene Riktlinjer för måltider och nutrition inom verksamhetsområdet för nämnden för personer med funktionsnedsättning Nuläge om nämndens riktlinje för måltider och nutrition Nuvarande riktlinje för måltider och nutrition (dnr.nf2013/00219) gäller för verksamheter funktionshinderområdet inom bostäder med särskild service och samt dagverksamheter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL). Nuläge om måltider i särskilt boende Inom NF bostäder med särskild service finns totalt 436 lägenheter. Inom daglig verksamhet deltar cirka 700 personer som bor i både ordinärt och särskilt boende. Inom dagverksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar deltar cirka 250 personer Livsmedelsverkets nya rekommendationer Livsmedelsverkets råd omfattar bostad med särskild service och olika former av dagverksamheter såväl som ordinärt boende för personer med boendestöd, samt hemtjänst och äldreboenden. Råden från livsmedelsverket säger att måltidsarbetet ställer krav på kompetens inom många olika områden och då hänvisas till socialtjänstlagen med krav på att en utförare inom socialtjänsten ska ha personal med lämplig utbildning och erfarenhet. För en kvalitativ måltid tar råden upp vikten av kompetens och talar om utbildad personal med kompetens inom mat, måltider, geriatrisk nutrition och samverkan mellan professioner inom omsorg och hälso- och sjukvård. Personal i gruppbostäder kan ge stöd genom att vara förebilder, inspirera och visa på bra alternativ. Stöd till hälsosamma matvanor måste dock alltid ges med största respekt för individens rätt till självbestämmande. Organisationsnr: 212000-2080 Webbplats www.vasteras.se Postadress Västerås stad Sociala nämndernas förvaltning 721 87 Västerås Telefon direkt 021-391479 Kontaktcenter 021-39 00 00 E-post kontaktcenter@vasteras.se
VÄSTERÅS STAD 2 För att veta hur olika situationer ska hanteras behöver personalen kunskap, stöd och möjlighet att diskutera med varandra. Bra måltider främjar god och jämlik hälsa. Bra matvanor är en viktig faktor för att må bra. Studier visar att många personer med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter förknippade med mat och ätande. Det kan leda till ensidiga val av livsmedel och att man inte får i sig den näring man behöver. Förvaltningens bedömning Förvaltningens bedömning är att nuvarande riktlinje för måltider och nutrition behöver revideras. Riktlinjen behöver anpassas till Livsmedelsverkets nya rekommendationer och i möjligaste mån, anpassa en sådan riktlinje till nämndens olika verksamheter. Arbetet med att ta fram nya riktlinjer kommer att samordnas med äldrenämnden.
Från: Karlsson, Helene Skickat: den 31 oktober 2018 15:21 Till: Axelsson, Emma Ämne: riktlinjer för måltider NF Bifogade filer: riktlinjer för måltider NF.doc Uppföljningsflagga: Flagga: Följ upp Har meddelandeflagga
Dnr: 2013/219-NF-004 2013-10-01 Riktlinjer för måltider i bostäder med särskild service och biståndsbedömd dagverksamhet enligt LSS och SoL inom Nämndens för funktionshindrade ansvarsområde Gäller från 1 november 2013 1
INNEHÅLL INLEDNING... 1 LAGAR... 2 ANSVAR... 2 ALLMÄNNA KVALITETSKRAV... 3 MAT- OCH MÅLTIDSKVALITET... 4 MÅLTIDSORDNING OCH ENERGIFÖRDELNING... 7 1
INLEDNING Riktlinjerna anger nämnden för funktionshindrade övergripande viljeinriktning och ambitionsnivå avseende kvaliteten på de måltider och nutritionsomhändertagande som tillhandahålls de enskilda boende i bostad med särskild service enligt socialtjänstlagen, SoL, eller lagen som särskild stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nutritionsbehandling är en del av den medicinska behandlingen och för omvårdnad i dessa sammanhang hänvisas till Riktlinjer för hälso-och sjukvård i Västerås stad. Riktlinjerna ska vara vägledande för att säkerställa god kvalitet och fungera som stöd i formulering av kvalitetskrav i avtal och mål även fungera som ett stöd i verksamhetsstyrning, uppföljning och utvärdering samt vid upphandling. inspirera till att de enskilda får en positiv matupplevelse, en känsla av välbefinnande och därmed en högre livskvalitet. För att nå detta krävs en till individen rätt sammansatt kost, rätt fördelning av måltider över dygnet samt en stimulerande måltidssituation. Hänsyn ska tas till den enskildes traditioner och speciella behov. Etniska och kulturella minoriteters behov ska beaktas. Den enskildes rätt till självbestämmande och eget ansvar ska alltid vägas in. Det är viktigt att måltiden ses i ett helhetsperspektiv. Hela måltidsituationen har betydelse, det sociala sammanhanget, uppläggning och presentation av maten, samt smak och näringsinnehåll. Det är viktigt att hjälpinsatser avseende måltidssituationen utformas utifrån den enskildes behov, förutsättningar och önskemål så långt det är möjligt. Riktlinjerna bygger på Livsmedelsverkets rekommendationer och svenska näringsrekommendationer, SNR. De berörda verksamheterna är mångfacetterade varför riktlinjerna är tillämpliga i olika delar beroende på de enskildas brukarnas behov och de olika verksamheternas innehåll och karaktär. Verksamheter i Västerås stad ska utifrån föreliggande riktlinjer utarbeta lokala rutiner för mat och måltider. Syfte och mål Syftet med nämnden för funktionshindrade och riktlinjer för måltider är: att ange nämndens ambitionsnivå avseende kvalitet på mat och måltider att utgöra ett styrmedel i verksamhetsnära arbete, målarbete, uppföljning och utvärdering av mål samt i upphandling av verksamhet. Målet med nämndens för funktionshindrade och individ-och familjenämndens riktlinjer för måltider är: att utifrån den enskildes behov tillförsäkra mat och måltider av god kvalitet. att den enskilde ska motiveras att äta en allsidig, näringsriktigt och hälsofrämjande kost för att undvika såväl undernäring som övervikt 1
LAGAR Verksamheter inom nämndens för funktionshindrade och individ- och familjenämndens ansvarområden har att helt eller delvis följa de regelverk som stat och kommun föreskriver. Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Livsmedelslagen, Patientsäkerhetslagen, Tandvårdslagen och Tandvårdsförordningen är lagar som styr verksamheten. Vad avser nutritionsomhändertagandet hänvisas till Västerås stads Riktlinjer för Hälso- och sjukvård. ANSVAR Ansvarsfördelning för respektive yrkesgrupp gällande måltider ska preciseras i lokala rutiner utifrån nedan angivna områden. Nämnden för funktionshindrade och Individ och familjenämnden Det politiska ansvaret baseras på att huvudmännen förstår och värnar om mat och måltider som en del av de totala vård- och omsorgsinsatserna och därför initierar ett kvalitetsarbete. Till grund för kvalitetsarbetet ska nämnden formulera övergripande mål för mat och måltider. Biståndshandläggare/socialsekreterare Biståndshandläggare ska efter ansökan från den enskilde utreda behovet av insatser vid måltidssituationen. Bedömningen tar hänsyn till den enskildes förmåga att själv tillreda och äta mat. Hänsyn ska även tas till den enskildes behov av stöd i måltidssituationen och risk för att utveckla undernäring eller övervikt enligt Riktlinjer för bistånd enligt socialtjänstlagen inom nämndens för funktionshindrade verksamhet för personer 65 år eller yngre i Västerås stad. Vid biståndsbedömning identifierar handläggaren de individer som har rätt till intyg om nödvändig tandvård och meddelar landstingets tandvårdsenhet. Verksamhetschef och/eller ansvarig chef Verksamhets- eller enhetschef ansvarar för att: Det finns ett kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten, Måltids- och nutritionsrutiner finns i verksamheten, Lokal rutin gällande tandvård finns i verksamheten. Samverkans- och informationsrutin finns i verksamheten, Föreliggande riktlinjer är väl kända och tillämpas av personalen i verksamheten. Formulera en tydlig ansvarsfördelning för samtliga medarbetare gällande mat, måltider och nutrition. Kompetensutveckling sker i enlighet med de krav som ställs på verksamheten. Formellt (skriftligt) utse behörig medarbetare med nutritionskompetens som får ordinera nutritionsbehandling. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar inom nutritionsområdet både för rutiner och för verksamhet. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ska identifiera problem och risker i samband 2
med mat, vätskeintag och förmågan att äta. Sjuksköterskan ska identifiera personer som är felnärda, har risk för undernäring, dokumentera, utreda orsak, åtgärda, följa upp, rapportera, överföra information, samverka och vid behov konsultera läkare eller andra professioner i enlighet med Riktlinjer för Hälso- och sjukvård Västerås stad. Medarbetare inom vård- och omsorg Medarbetare ska följa rutiner avseende måltidsordning, måltidsmiljö och mathantering. De ska även följa ordination av nutritionsbehandling. Till sjuksköterskan och övriga berörda ska medarbetare rapportera förändringar i den enskildes hälsotillstånd som påverkar matintaget. Kunskap avseende kost och måltider ska finnas i samtliga verksamheter. Verksamhetschef kan utse en medarbetare med särskilt ansvar för kost och näring i syfte att stödja både de enskilda och medarbetare i att göra hälsosamma val vid planering av måltider. Medarbetare med särskilt ansvar för kost och måltider utgör ett stöd för verksamhetschef/ansvarig chef inom området. ALLMÄNNA KVALITETSKRAV Måltidsfrågor ska ses som en naturlig del av den enskildes vardag. Måltiderna ska tillgodose den enskildes behov av energi och näring. Måltiderna ska även bidra till att möta brukarens behov av gemenskap, trygghet, kontinuitet och trevligt bemötande. Allmänna kvalitetskrav utgår från Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9. Kvalitetssäkring Verksamheter ska upprätta lokala rutiner utifrån föreliggande riktlinjer för att kvalitetssäkra maten och måltidssituationen. Utbildningsplan för berörd personal Samverkan Informationsöverföring Måltidsmiljö Miljösparande verksamhet Egenkontroll Hygienaspekter Nutritionsomhändertagandet Handläggning och dokumentation mm av ärenden som rör enskilda Enheten ska ha rutiner för dokumentation av individens måltidssituation och nutritionsomhändertagande. Fel och brister i verksamheten Enheten ska ha rutiner för att identifiera, analysera, åtgärda, följa upp samt dokumentera fel och brister beträffande mat, måltider och nutritionsomhändertagandet. 3
Synpunkter och klagomål på verksamheten Enheten ska ha rutiner för att samla in, använda och analysera synpunkter och klagomål från enskilda, myndigheter, organisationer med flera. Detta ska ske i syfte att förbättra verksamheten avseende mat och måltider. Personal- och kompetensförsörjning Medarbetare inom nämndernas ansvarsområde ska ha tillräcklig kompetens för att leva upp till de krav som ställs i respektive ansvarsområde i föreliggande riktlinjer. Utöver detta förväntas att medarbetare i sitt arbete utgår från en humanistisk människosyn. Verksamheten ska ha en plan för kompetensutveckling inom mat-, måltids- och nutritionsområdet för att kunna möta de enskildas behov och önskemål. Det är viktigt att ha kunskap om varje individs specifika behov. Uppföljning och utvärdering av verksamheten Verksamheten ska ha rutiner för att följa upp och utvärdera kost, måltider och nutritionsomhändertagande. MAT- OCH MÅLTIDSKVALITET I VERKSAMHETERNA Bostad med särskild service Primärt har den enskilde eget ansvar för måltiderna som i första hand tillagas och intas i den egna bostaden. Gemensamma måltider i gemenskap inom t ex bostad med särskild service sker utifrån individens eget önskemål. Stöd och hjälpinsatser avseende kost skall utformas utifrån den enskildes behov, förutsättningar och önskemål. Den enskilde ansvarar och självbestämmande ska råda. Personalen har dock en viktig roll i att stödja och medverka till att främja goda måltidsvanor i enlighet med riktlinjer för måltider. Tillagning av måltider i hemmet kan innebära att den enskilde ges stöd i vissa moment i matlagninen, t ex genom socialt stöd. Stödet kan även utgöras av råd och motivation i kostfrågor för att uppnå god hälsa. Kontakt bör tas med sjuksköterska eller läkare då det egna hälsotillståndet kräver nutritionsbehandling eller speciella hjälpmedel som kan behövas för att underlätta vid måltiden. Den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan ska bedöma individens nutritionsstatus, risk för undernäring eller övervikt. Samt att sätta in åtgärder och vid behov kontakta läkare. Vid behov ska kosttillägg eller näringsdrycker erbjudas, likväl som specialkost och/eller konsistensanpassning. Daglig verksamhet/sysselsättning För de enskilda som deltar i dessa verksamheter infaller vanligtvis tiden för lunch och/ eller mellanmål då man vistas där. Lunch kan erbjudas genom gemensamt tillagad måltid som den enskilde kan köpa mot självkostnadspris, alternativt att man beställer matlåda som 4
verksamheten ombesörjer at leverera i samverkan med deltagarna. Den enskilde kan även välja att ha med sig egen matlåda till lunch och/eller mellanmål. Har den enskilde speciella behov när det gäller kosten eller vid måltidssituation förutsätts att en dialog sker med den enskilde eller dess företrädare och/ eller personal. Miljö Verksamheten ska tillsammans med den enskilde aktivt verka för att värna om miljö och klimat genom att göra medvetna val i hela matkedjan från produktion till konsumtion. Faktorer att beakta är: Livsmedelsval (t.ex. ekologiska livsmedel, närproducerat) Förvaring (begränsad varmhållning, medvetenhet om kylning av tillagad mat samt kylförvaring av livsmedel) Beräkna mängd vid tillagning (t ex tillvarata rester) Avfallshanering (kompostera och övrig källsortering) Måltidsmiljö Måltiden ska ge en positiv upplevelse för den enskilde. För vissa innebär det samvaro i stor eller liten grupp, andra vill inta sin måltid i avskildhet. Den enskilde ska få god tid på sig att äta. Den enskildes position vid måltiden ska uppmärksammas. Exempelvis så att den enskilde lätt kan nå tallrik och glas, att en speciell sittställning eller hjälpmedel behövs för att underlätta att komma intill bordet för att kunna klara måltiden så självständigt som möjligt. Det kan finnas många olika skäl som motiverar ordination av ätstödjande åtgärder för optimalt intag av energi- och näringsämnen, värdighet och livskvalitet. Exempel på ätstödjande åtgärder: Anpassad sittställning Hjälp att lägga upp mat på tallriken Hjälp att hälla upp dryck Hjälp att skära/ dela maten på tallriken Guidning för att kunna äta själv Verbal uppmuntran Matning Åtgärder för att skapa måltidsro/ lugn/avskildhet Äthjälpmedel Skapa gemenskap En indikation för måltidshjälp kan vara motoriska eller kognitiva dysfunktioner, muskelsvaghet eller orkeslöshet. Behovet av stöd kan vara särskilt viktigt för enskilda med funktionsnedsättning t ex för att föra maten till munnen. Ge anpassat stöd till den enskilde för att skapa en trivsam måltidsmiljö. Faktorer att ta hänsyn till för att uppnå en för den enskilde bra måltidsmiljö är bland annat ljudnivå (tv, radio, telefon, diskmaskin mm), dukning, belysning, dekorering, uppläggning/servering av maten, bemötande, och tid (tillräckligt med personalresurser för att kunna bidra till en lugn och trevlig måltidsmiljö). 5
En avvägning i varje individuellt fall måste göras om vilken typ och hur mycket måltidsstöd som behövs. Detta måste ske med lyhördhet och respekt för individers autonomi och värdighet. Kosten Den enskilde ska påverka sina måltider samt erhålla stöd av personalen så att matsedeln blir varierad och anpassad för individen, samt ha inslag av maträtter som motsvarar individens traditioner, önskemål och speciella behov. Matsedeln ska även vara anpassad till helgdagar, årstider och säsong. Individuella behov som uppkommer av etiska, kulturella och religiösa önskemål skall tillgodoses, om det inte är uppenbart orimligt. Maträtterna ska konsistensanpassas till enskilda med tugg- och sväljsvårigheter. Delaktighet och inflytande Den enskilde ska ha inflytande över sina måltider samt erhålla stöd och vägledning av personal för måltidsordningen. Personalen har en viktig roll i att stödja och medverka till att främja goda kostvanor i enlighet med riktlinjer för måltider. Den enskilde ska delta i inköp, måltidsordning och tillagning efter vilja och/eller förmåga. Tillgänglighet Tillgänglighet innebär närhet och närvaro. Verksamheter ska uppge på vilket sätt stöd och service vid måltider görs tillgängliga för de enskilda. Omvårdnad Målet med omvårdnaden är att skapa förutsättningar för eller hjälpa den enskilde att klara de dagliga aktiviteterna så bra som möjlig och för att tillgodose grundläggande behov. Empati, tillit och förtroende mellan den enskilde och personal är viktiga förutsättningar för kost- och måltidssituationen. Mat och dryck tillfredsställer många psykologiska, sociala och kulturella behov. Professionell omvårdnad kräver systematisk bedömning av den enskidles förmåga att klara sina måltider, upplevelsen av att äta, mat- och kostvanor, mun-status, mental status, vätske- och energiintag. Därmed behövs en planering avseende den enskildes måltider som en förutsättning för lämpliga och individuellt anpassade åtgärder. God omvårdnad kräver regelmässig dokumentation av den enskildes omvårdnadsbehov, åtgärder och effekter av åtgärder samt vid behov överföring av dokumentation mellan olika vårdformer enligt patientjournallagen. Ytterligare mål med omvårdnaden är att träna den enskilde som har svårt att äta själv. Målsättningen är att måltiden ska vara njutbar för den enskilde. De mest effektiva åtgärderna anses de som hjälper den enskilde att bli så oberoende som möjligt. Det stärker självkänslan och självförtroende ökar. Individuellt utformad hjälp, t ex hjälpmedel för intagande av måltid ska erbjudas. 6
MÅLTIDSORDNING OCH ENERGIFÖRDELNING De enskilda ska erbjudas/ha möjlighet att inta tre huvudmål och två till tre mellanmål jämnt fördelade över dygnet. Mellanmålen står för ca 30-50 % av dygnets totala energiintag enligt tabellen nedan. Mellanmål mellan kvällsmål och frukost ska erbjudas på ett tilltalande sätt i syfte att erbjuda brukaren en nattfasta i högst 11 timmar. Källa: Livsmedelsverket Rekommenderad måltids och energifördelning över dygnet: Exempel på tider för Andel energi måltidsfördelning över dygnet Frukost 07.00-08.30 15-20 % Mellanmål 1 09.30-10.30 10-15 % Lunch 11.00-13.00 20-25 % Mellanmål 2 14.00-15.00 10-15 % Middag 17.00-18.30 20-25 % Mellanmål 3 / kvällsmål 20.00-21.00 10-20 % Siffrorna anger energiprocent (E %), dvs. andel energi som kommer från respektive måltid. Nattfastan bör inte överstiga 11 timmar Vätska Vatten är livsnödvändigt och behövs för alla funktioner i kroppen. Personer som lever med en funktionsnedsättning kan vara extra känslig för vätskebrist/uttorkning och har ofta nedsatt förmåga att känna törst. Kroppen behöver tillföras ca 2-3 liter vätska per dygn (ca 30 ml vätska per kilo kroppsvikt och dygn), nästan hälften genom mat och drygt hälften från dryck. Koster För att säkerställa variation och näringsriktighet av måltiderna ska nedan angivna grundkoster kunna erbjudas. Som standard rekommenderas A-kost. Specialkoster ska erbjudas efter individuell medicinsk bedömning och ordination. Källa: Livsmedelsverket Beteckning/ Typ SNR-kost/ Friska, diabetiker och vid A-kost Allmän kost för sjuka E-kost Energi- och proteinrik kost Näringsinnehåll metabola syndromet E % Protein 10-15 15-20 15-25 E % Fett 30 35-40 40-50 E % Kolhydrat 55-60 40-50 24-45 Kostfiber Enligt SNR Lägre än SNR Lägre än SNR Vitaminer Enligt SNR Enligt SNR Enligt SNR Mineraler Enligt SNR Enligt SNR Enligt SNR Siffrorna anger energiprocent (E%), dvs. andel energi som kommer från respektive näringsämne i kosten. Den enskildes behov av olika portionsstorlekar och olika mängd energi- och näringsinnehåll i maten påverkas av kön, ålder, vikt, fysisk aktivitet, funktionsförmåga och sjukdomar som påverkar aptit och energibehov. 7
Förändrad/anpassad grundkost kan vara motiverad vid en eller flera av följande situationer om den enskilde: har dålig aptit har ett ökat energi-/ näringsbehov har undernäringstillstånd inte orkar äta en hel portion har ökad fysisk aktivitet har risk för undernäring på grund av låg vikt eller ofrivillig viktförlust Konsistenser För att erbjuda måltider som på ett säkert och lustfyllt sätt kan intas ska nedan angivna konsistenser kunna erbjudas vid behov. Källa: Livsmedelsverket Konsistens Lämpar sig till personer med Hel och delad Lättare ätsvårigheter Grov paté Timbal Gelé Flytande Lättare ätsvårigheter, motoriska problem och orkeslöshet Tugg- och sväljsvårigheter, bråck eller förträngningar i matstrupen. Passande för dem som sparar mat i kinderna eller där måltiden tar lång tid. Stora sväljsvårigheter, trögutlöst sväljreflex och skadad eller känslig munhåla. Käkfixering, förträngningar eller skador i svalg och matstrupe. Tjockflytande Nedsatt rörlighet i munhåla och svalg, allmänna sväljsvårigheter, förträngningar eller skador i svalg och matstrupe. Vid ätproblem ska alltid sjuksköterska kontaktas för att utreda orsak och hitta rätt konsistens. Vid behov ska läkare, logoped och dietist kontaktas. Det är viktigt att följa upp insatta åtgärder för att se om behovet av förändrad konsistens är permanent eller övergående. Det ska alltid vara en strävan efter att erbjuda en konsistens så nära vanlig mat som möjligt. Förändrad konsistens kan vara motiverad vid ett eller flera av följande tillstånd hos den enskilde: Äter under längre tid än normalt Mat och dryck rinner ur munnen Mat samlas i kinderna Bitar av mat plockas eller spottas ut ur munnen Mat hålls länge innan sväljning Viss mat kan ej tuggas Hosta eller harklingar Rosslig eller gurglande röst Klumpkänsla i halsen Ätandet tröttar Motoriska problem Upprepade lunginflammationer 8