Sid 1 (5) Projektrapport Unga, vuxna 16-35 år Projektnamn: Unga In Projektägare: Arbetsförmedlingen Samverkansparter: Skellefteå Kommun, Gävle Kommun, Malmö kommun, Göteborgs Stad, Stockholms Stad. Rapporten har skrivits av: Ida Rönnblom Projekttid 111101-140531 (i Skellefteå 120601-140531) Rapporten avser perioden: 120901-121231 1. Sammanfattning Ska innehålla bakgrund, syfte/mål, målgrupp, projektorganisation, arbetssätt/processer, resultat/bedömning av måluppfyllelse och slutsatser. Viktiga förändringar sedan föregående rapport ska kommenteras (Maximalt en A 4-sida). Unga in i Stockholm initierades under 2008 av Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez Svankvist och Fryshusets dåvarande VD Anders Carlberg, och öppnade upp i lokaler på Fryshuset i Stockholm under november 2009 och 2011 bestämde man att utöka verksamheten till att innefatta även Malmö, Göteborg, Gävle och Skellefteå. Syftet med projektet är att genom samverkan mellan stat, kommun, ideella och privata sektorn skapa mötesplatser och konjunkturoberoende metoder för att hitta samt stötta ungdomar i eller risk för utanförskap. Detta görs genom att öka ungdomars närvaro på samhällets olika arenor och därmed en känsla av inkludering. Målgruppen är unga mellan 16-24 år som inte studerar, arbetar eller finns i några system hos kommunen eller Arbetsförmedlingen. Många av de unga i denna målgrupp lider av funktionsnedsättningar, såsom psykisk ohälsa och eller inlärningssvårigheter och neuropsykiatriska problem ibland i kombination med missbruk. Därav behöver aktiviteterna individanpassas i mycket stor utsträckning och samverkan är nödvändig. Arbetssättet är holistiskt förhållningssätt där vi ser till hela individens situation som grund för vilka aktiviteter som är aktuella och utgår ifrån vad det största behovet är just nu. I Skellefteå arbetar vi med två inriktningar. Dels den uppsökande verksamheten av ungdomar som inte studerar, inte arbetar och inte finns inskrivna på arbetsförmedlingen. Dels den förebyggande verksamheten som består i ett utökat samarbete gällande det kommunala informationsansvaret samt verksamhet i form av yrkesintroduktionsprogrammen KLIV och YP. Organisationen består av två delar, en central del och en lokal del. Den centrala delen innefattar en central styrgrupp som har mandat att ta beslut gällande övergripande strategier, förändring av målgrupp och förankring. Den består av representanter från arbetsförmedlingens huvudkontor samt företagare så
Sid 2 (5) som Max och Proffice. På central nivå finns även en nationell projektledare, projektkoordinator, projektekonom, projektinformatör och transnationell samordning. Lokalt består organisationen av projektledare, arbetsförmedlare, SIUS-konsulent, arbetspsykolog, socialkonsulent, lärare, specialpedagog, socionom, behandlingsassistent, arbetsmarknadskonsulent. Totalt tio personer fördelat på 6,5 tjänster. Inom en snar framtid kommer detta att utökas med ytterligare en arbetsförmedlare samt två unga marknadsförare som kommer att arbeta med den uppsökande verksamheten i större utsträckning. Utöver detta finns även en lokal styrgrupp/referensgrupp som innefattar chefer med personalansvar samt andra strategiska parter så som gymnasiekontoret och samordningsförbundet. Enligt projektansökan ska vi arbeta med 100 individer under projekttiden, denna siffra kan dock komma att ökas utifrån behov. Målet är även att arbeta med nya eller utvecklade metoder för att möta ungdomarna och minimera deras tid utan studier eller arbete. 2. Deltagarna Beskriv er målgrupp, vad som kännetecknar målgruppen, hur deltagarna väljs ut och rekryteras till projektet. Beskriv om det skett förändringar i rekryteringsprocessen och/eller om ni behövt vidta särskilda åtgärder. Arbetar ni med den målgrupp som ni angav i er ansökan eller har det skett förändringar? Ligger deltagarantalet i fas med vad som är planerat enligt ansökan? Målgruppen för Unga In är ungdomar mellan 16-24 år som varken studerar, arbetar eller finns inskrivna på arbetsförmedlingen. Kännetecknande för denna målgrupp är en svår skolgång där det sällan finns ett slutbetyg från gymnasiet eller grundskola. De flesta av dem har där till någon form av funktionsnedsättning så som psykisk ohälsa, inlärningssvårigheter eller neuropsykiatriska problem. Därtill förekommer det även missbruk eller kriminalitet. Ofta saknar dessa ungdomar förankring i samhället och är i stort behov av stöd och vägledning för att hitta en väg vidare. Rekryteringsprocessen utgår ifrån marknadsföring eftersom vi inte har någon remitterande instans. Vi har genomfört informationsinsatser hos samverkansparter för att därigenom hitta ungdomar. Exempel på sådana samverkansparter är ungdomspolisen, KKBC, socialtjänsten, BUP, ungdomshälsan, ungdomsmottagningen. De ungdomar vi kommer i kontakt med kan kontakta oss alla vardagar mellan 10-16 genom telefon, mail eller besök. Oftast är det vi som tar den initiala kontakten och bjuder in ungdomen till oss, alternativt åker ut och möter ungdomen där den är. Vi arbetar med den målgrupp som är angiven i ansökan med tillägg till de ungdomar som går utbildning via KLIV eller YP som är en lokal lösning. Dessa ungdomar kommer via yrkesintroduktion på Balder och går utbildning en eller två dagar i veckan hos oss och resterande tid har de praktik i syfte att komma närmare ett arbete. Dessa ungdomar är ej berättigade att söka nationella gymnasieprogram och en del av ungdomarna börjar närma sig 20 år varpå de inte längre tillhör gymnasiet och slussas då över till arbetsförmedlingen.
Sid 3 (5) Enligt det antal deltagare som finns angivna i ansökan till ESF ligger vi i fas då vi idag har eller har haft 30 individer inskrivna på Unga In Skellefteå. Av dessa tillhör 17 personer skolan och 13 personer inskrivna i arbetsförmedlingens register. 3. Arbetssätt/processer Kort beskrivning av hur ni arbetar i projektet. Stämmer det överens med projektbeskrivningen? Om avvikelser, varför är det så? Har det hänt något särskilt under rapportperioden som ni vill lyfta fram. Beskriv detta i förhållande till projektbeskrivningen och tidigare rapporter med fokus på sådant som förändrats. Behövs ytterligare förändringar i det fortsatta arbetet? Om ja, vilka? Unga Ins arbetsprocess inleds med ett kortare informationssamtal där vi berättar vad projektet arbetar med, samt att vi säkerställer att den vi pratar med tillhör vår målgrupp. Om personen faller inom ramen för Unga Ins målgrupp så bokas ett nytt kartläggningssamtal inom ett par dagar. Under kartläggningen går vi igenom hela livssituationen för personen och fastställer där vad som är prioriterat att börja med. Under denna träff får deltagaren även ta ställning kring om den vill själv medverka i Unga In då frivillighet är basen till medverkan. Därefter sker inskrivning i Arbetsförmedlingens register. I samband med detta tas samtycken så att vi tillsammans i arbetsgruppen gemensamt kan arbeta med det som är bäst för individen i syfte att minimera tiden som arbetssökande. Utifrån planeringen så tas varje ärende i gemensam ärendedragning som hålls varje vecka och där fastställs hur vi ska jobba vidare i varje ärende och vem som bär det huvudsakliga ansvaret. Insatser består av bland annat fysisk stöttning, praktik, utbildning, jobbskuggning, testning, motiverande insatser. Ofta krävs individbaserad anskaffning av prövningsplatser/arbetsplatser. Oavsett insats så har vi en tät kontakt med deltagarna och gör även uppföljningar vid bestämda tillfällen efter avslutad projekttid. De ungdomar som går via KLIV/YP kommer via inskrivning på Balderskolan i samråd med ansvarig rektor. Även dessa ungdomar deltar på informationssamtal och på kartläggning. Vid avslutad skolgång övergår de till arbetsförmedlingen där vi redan kunnat lägga en planering utifrån tidigare gjord kartläggning. 4. Samverkan Hur samverkan fungerat för ert projekt? Vilka hinder och lösningar finns/har funnits? Har det skett förändringar utanför projektet som påverkar, etc. Samverkan inom Unga In sker i form av gemensam arbetsgrupp från arbetsförmedlingen, skola och arbetsmarknadsenheten. I första hand avser samverkan de gemensamma ärendedragningarna där vi samarbetar för att hitta lösningar för ungdomarna. Extern samverkan sker i stor utsträckning via att vi upprätthåller goda relationer med de verksamheter som har kontakt med tänkbara deltagare, exempel på detta har tidigare nämnts under punkt 2. I dagsläget har inga särskilda hinder påträffats. Upplevelsen är att det har varit lätt att få komma och informera om projektet och att intresset varit stort.
Sid 4 (5) 5. Jämställdhet/Tillgänglighet/Mångfald Beskriv kortfattat hur ni arbetat inom ovanstående områden under projekttiden? Jämställdhet: Vi har strävat mot att ha en så jämställd arbetsgrupp som möjligt och har idag fem män och fem kvinnor inom arbetsgruppen. Vi eftersträvar jämnställdhet inom deltagargruppen men har fler killar än tjejer inskrivna vilket är enligt riksnormen. Ungdomarna inom KLIV och YP har under hösten arbetat med material från machofabriken samt att de har haft lektioner med fokus på genderfrågor. Tillgänglighet: Vi har anpassat de lokaler vi har så att det finns fysisk tillgänglighet för alla deltagare. Ljudplattor finns i taket i samtalsrummen för att skapa en god samtalsmiljö. På samtliga datorer i utbildningslokalen finns läsprogram så som ClaroRead samt att vi fått information från landstingets hjälpmedelsverksamhet kring vilka hjälpmedel som finns för dem som har läs- och skrivsvårigheter. Våra kundarbetsplatser är höj och sänkbara. Mångfald: Idag har vi 9 av 30 ungdomar med utomeuropeiskt bakgrund. Vi ser även vidare på hur vi på bästa sätt ska kunna rekrytera fler deltagare med utomeuropeisk bakgrund genom att bland annat göra informationsinsatser inom olika kulturella föreningar. 6. Ekonomi Ligger projekt i fas med budget? Ligger projektet i fas vad gäller medfinansiering? Behövs förändringar på kostnads- eller intäktssidan och i så fall vilka? All budget är central för Unga In. Detta betyder att det inte finns någon särskild budget för Unga In Skellefteå. Önskan om detta är dock framlagt och håller just nu på att ses över av den nationella projektekonomen för att vi på lokalort ska få en bättre överblick på hur vi ligger till i förhållande till budget. 7. Resultat/bedömning av måluppfyllelse Ligger projekt i fas vad gäller måluppfyllelse? Om det finns avvikelser vilka är dessa och vilka åtgärder planeras? Projektets måluppfyllelse är nationell med lokala delmål. I förhållande till de delmål som finns ligger Skellefteå i fas. De nationella målen följs upp med mål och resultatdialoger varannan månad samt att lokala mål och resultatdialoger görs varje månad inom arbetsgruppen. De externa utvärderarna genomför för tillfället en nulägesanalys för att dokumentera hur långt vi kommit utifrån den förändringsteori som ligger till grund för vår måluppfyllelse. 8. Implementering Vilka implementeringskomponenter och implementeringsalternativ kan vara aktuella? Se samordningsförbundets implementeringsstrategi! Gällande implementering så är detta en fråga som diskuteras främst på nationell nivå då tanken är att det ska implementeras i arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet.
Sid 5 (5) 9. Frågor och uppdrag till styrgruppen Vilka frågor och uppdrag är viktiga att lyfta till styrgruppen? Eftersom Unga In har en nationell styrgrupp och en lokal referens/styrgrupp med personalansvar, hur ser styrgruppsklustret på sin roll gällande Unga In? 10. Övriga frågor