Handlingar till hälso- och sjukvårdsutskottets sammanträde i Vänersborg den 6 februari 2013

Handlingar till hälso- och sjukvårdsutskottets sammanträde i Vänersborg den 6 februari 2013

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde med hälso- och sjukvårdsutskottet den 6 februari 2013 Plats: Sessionssalen, residenset, Vänersborg Tid: Kl 9.00 Val av protokolljusterare Informationer 1. Samlad bild av aktuella statsbidrag, Anna Erlingsdotter Wass, Mats Johansson, Christina Möller 2. Uppdatering av ärende angående förutsättningar för inrättande av ett centrum för sällsynta diagnoser för barn respektive vuxna, HSU 75-2011, dnr RSK 1023-2009 /Lars Grip (SU), Jimmy Kero (SU), Anders Olausson (Ågrenska) 3. Fördelning av anslaget för rikssjukvård, utbildning och spridning av medicinska metoder, SU 218-2012, dnr RS 2608-2012 /Peter Lönnroth 4. Information från hälso- och sjukvårdsdirektören Beslut 5. Nationell satsning för ökad patientsäkerhet 2013, dnr RS 2774-2012 /Claes Håkan Björklund 6. Handlingsplan för uppföljning av Öppna Jämförelser 2012, dnr RS 2845-2012 /Marianne Förars, Jarl Torgerson 7. Plan för genomförande av handlingsplan Det goda livet för sjuka äldre Västra Götaland, dnr RS 430-2011 /Ann-Christine Baar 8. AKO Allmänläkarkonsult i Västra Götaland, dnr RS 447-2011 /Daniel Pollack 9. Rehabiliteringsgaranti i Västra Götalandsregionen 2013, dnr RS 2772-2012 /Ann-Sofie Bäck 10. Överenskommelse om ersättningar 2013 för hälso- och sjukvårdstjänster enligt samverkansavtal för Västra Sjukvårdsregionen, dnr RS 22-2013 /Hans-Bertil Fransson 11. Handlingsplan för uppföljning av jämlik och jämställd hälsooch sjukvård - delrapport, dnr RS 124-2011 /Sylvia Määttä, Anke Samulowitz POSTADRESS: Regionens hus 541 80 Skövde BESÖKSADRESS: Hertig Johans gata 6 TELEFON: 010-441 00 00 HEMSIDA: www.vgregion.se

Hälso- och sjukvårdsutskottet Sida: 2013-02-06 2(2) 12. Förslag till fördelning av investeringsutrymme 2013 avseende strategiska utrustningsinvesteringar, dnr RS 172-2013, Peter Lönnroth, Mats Johansson 13. Eventuella anmälningsärenden, dnr RS 54-2013 / Eventuella tillkommande ärenden

Ärende 2 Informationsärende

2013-01-08 Centrum för sällsynta diagnoser i Västra Götalandsregionen Grundtankar, mål och planer I enlighet med ett uppdrag från Hälso- och sjukvårdsdirektören i Västra Götalandsregionen har ledningen för Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset planerat för en regional centrumbildning för vissa sällsynta diagnoser. I detta stöder vi oss på internationell, ackumulerad kunskap om de särskilda problem som personer med sällsynta sjukdomar och deras närstående har, stor kunskap och erfarenhet inom de egna organisationerna tillsammans med signaler från patientorganisationer, EU, Hälso- och sjukvårdsutskottet i Västra Götalandsregionen, Socialdepartementet och Socialstyrelsen. I det följande presenteras de grundtankar, mål och planer som Centrum för sällsynta diagnoser (förkortat CSD) har hösten 2012. Övergripande målsättning Det övergripande målet för ett Centrum är att underlätta livet för personer som har en viss sällsynt sjukdom och för deras närstående i sådana avseenden som betingas av själva sällsyntheten. Primärt för personer med en sällsynt sjukdom är att få en korrekt diagnos och den bästa vård och behandling som finns. Men utöver detta skapar sällsyntheten särskilda problem, som inte är av medicinsk natur och där personer med sällsynta sjukdomar ofta känner sig hjälplösa. Att tackla dem faller utanför det område där sjukvården har kompetens och traditionella uppgifter. Ett Centrum för sällsynta sjukdomar måste därför både ta sig an en högspecialiserad vårduppgift och att ge stöd i olika livssituationer. Det viktigaste medlet för att nå detta senare mål är att verka för att personer med sällsynta diagnoser och deras närstående kan tillägna sig kunskap, förmåga och kraft att ta sig an sådana problem ( empowerment ). Det är också fundamentalt att det är en helhetssyn utifrån patientens och de närståendes perspektiv, som ska prägla ett Centrums verksamhet inte sjukvårdens, försäkringskassans, socialtjänstens eller någon annan samhällsaktörs egen synvinkel på det aktuella tillståndet. Detaljerade mål Centrum för personer med en sällsynt sjukdom skall leva upp till följande mål: 1. Alla barn inom regionen som har en listad diagnos ska erbjudas att ta del av centrets utbud 2. Medicinska insatser utarbeta, uppdatera och tillämpa riktlinjer för medicinsk vård på hög internationell nivå ha ansvar för att de medicinska insatserna samordnas och samverkar, när olika specialiteter eller funktioner deltar i vård och uppföljning av en person följa upp och kontrollera den medicinska utvecklingen av tillståndet hos varje patient med avvägda intervall och på lämpligaste vårdnivå 1

föra patientregister, som gör det möjligt att kontrollera att riktlinjer följs för alla som registrerats och verka för att ett nationellt kvalitetsregister utvecklas för diagnosen verka för att aktuella diagnoser kan ställas tidigt i förloppet initiera eller bidra till forskning som har samband med den aktuella diagnosen 3. Empowerment ge all den information om tillståndet som de berörda behöver och i format som de kan ta till sig i varje sjukdomsfas och livsskede kartlägga olika behov som betingas av det sällsynta tillståndet för varje person och varje livssituation bidra till att behoven kan fyllas, bl.a. genom - att medverka till att skapa de omvärldskontakter som behövs. - att skapa och följa en pedagogisk plan för att utbilda patienter och närstående till kompetenta beställare av de samhällsresurser de är i behov av bryta ensamhet och isolering, bl.a. genom att ge tillfälle till kontakt med andra i samma eller liknande situation samarbeta med patientföreningar när sådana finns utveckla och systematisera kunskap om behov och stödformer för varje tillstånd 4. Kunskapsbank ge sjukvården och andra samhällsinstanser den information om varje tillstånd som de efterfrågar. Samverka med Informationscentrum för ovanliga diagnoser. 5. Kontakt och samverkan en viktig partner för att medverka till att uppställda mål ovan kan nås är Ågrenska stiftelsen, inte minst beträffande empowerment och kunskapsspridning verka aktivt för att Centrum blir känt bland dem som har den aktuella diagnosen, inom sjukvårdsorganisationen i VGR och bland andra aktörer i samhället, som har betydelse för dem det gäller göra centret lättillgängligt aktivt bilda nätverk med andra centra inom landet för att ta till sig och sprida goda tankar och idéer och för samverkan inom forskning och utvecklingsarbete följa den internationella utvecklingen och knyta internationella kontakter för att utveckla verksamheten 6. Uppföljning ha ett system för uppföljning som gör det möjligt att årligen granska hur de utarbetade riktlinjerna för vård, behandling och uppföljning följts för varje registrerad person, vilka icke-medicinska insatser som gjorts och personernas omdöme om verksamheten sammanställa årliga rapporter om verksamheten för att utvärdera måluppfyllelsen Utveckling av Centrum CSD kommer att rikta sin verksamhet mot vissa, specificerade diagnoser eller grupper av diagnoser. Vi har utgått från en inventering av diagnoser för vilka det finns särskild medicinsk kompetens vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och gjort ett urval bland dessa att starta verksamheten med. Följande diagnoser bildar startgruppen. Många andra ligger i startgroparna: Artrogrypos Mukopolysackaridoser Mitokondriella sjukdomar Myelomeningocele 2

Neuromuskulära sjukdomar Primära immundefekter Spielmeyer-Vogts sjukdom Sturge-Webers sjukdom Störd könsutveckling (DSD) Tuberös skleros Vissa sällsynta sjukdomar har stora likheter när det gäller symtombild och behandlingsformer. De medicinska insatserna faller helt på sjukvården och/eller habiliteringsorganisationen, medan övriga mål förutsätter en nära samverkan med Ågrenska och kontakter med olika samhällsinstanser för att uppnås. Ågrenskas insatser varierar med diagnos och behovsbild. Sällsynta sjukdomar finns i alla åldersgrupper. De flesta får sin diagnos i barnaåren och tas medicinskt om hand inom barnsjukvård och habilitering. När vi vill bygga upp en centrumverksamhet har det därför varit naturligt att börja med barnaåldrarna. Tveklöst finns ett behov också bland vuxna med dessa sjukdomar. Grundtanken är att utveckla arbetsformer för att i ett senare skede kunna engagera vuxenvården i verksamheten och att då utnyttja vunna erfarenheter för att göra centra verkningsfulla. Varje person som har en aktuell diagnos (och/eller vårdnadshavare) kommer att informeras om centrumverksamheten och erbjudas att delta. Deltagande är givetvis frivilligt. Organisation CSD planeras som en regional verksamhet. Vi räknar med att Centrum efter hand växer upp i andra regioner med utnyttjande av befintlig, speciell kompetens. Det innebär att det troligen kommer att finnas andra centra i landet för många av de diagnoser, som vi utvecklar Centrum för, liksom för andra diagnoser. Det är viktigt att medverka till att en kultur av ömsesidig samverkan växer fram, där man kan se regionala centra som utbudspunkter i nationella nätverk med gemensam grundsyn och inriktning. Den nyligen bildade Nationella funktionen sällsynta diagnoser kommer att ha en viktig roll för denna samverkan. Sjukhusets linjeorganisation påverkas inte av att CSD bildas. För att hålla samman, följa upp och utveckla verksamheten vid Centrum skall finnas en övergripande funktion med en centrumledare och en samverkansgrupp. I den senare skall ingå representanter för sjukhuset och för Ågrenska, centrumledaren och en representant för Riksförbundet sällsynta diagnoser. Vid Centrum ska finnas diagnosansvariga läkare och koordinatorer. En detaljerad uppgiftsoch ansvarsplan för både ansvarig läkare och koordinator har upprättats, liksom för centrumledare och samverkansgrupp. En särskild satsning sker på att koordinatorerna ska kunna samverka och driva utveckling av Centrum. Ett nära samarbeta etableras med MunH-Center, som har ett eget uppdrag från Socialstyrelsen att verka för munhälsan hos personer med sällsynta diagnoser. Ekonomi För att bedriva verksamhet i centra enligt planen krävs ekonomiska resurser. Vid sjukhuset bedrivs redan en stor del av de uppgifter som Centrums medicinska verksamhet omfattar men för de viktiga moment som kommer till krävs att både läkare och koordinatorer avsätter särskild tid. Utöver detta behöver medel avsättas för utbildning och för 3

tillkommande kostnader, fr.a. för fortlöpande utbildning och för informationsmaterial. Sjukhusets resurser för diagnostik av ärftliga sjukdomar behöver också förstärkas. 4 Jimmy Kero Områdeschef Ola Hjalmarson Professor www.sahlgrenska.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset 4 Område 1 Områdesledning ADRESS Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, 416 85 Göteborg TELEFON växel 031-343 40 00

Ärende 5

Sida 1(9) Tjänsteutlåtande Datum 2013-01-28 Diarienummer RS 2774-2012 Hälso- och sjukvårdsutskottet Ärende 5 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Claes-Håkan Björklund Nationell satsning för ökad patientsäkerhet år 2013 Ärendet Genom en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting har landstingen möjlighet att ta del av prestationsbaserade stimulansmedel som år 2013 uppgår till 525 mkr. Ärendet omfattar de åtgärder som krävs för att Västra Götalandsregionen skall kunna ta del av medlen som fördelas mellan de landsting som uppfyller kraven Beredning Överenskommelsen redovisas i sin helhet som bilaga. Överenskommelsen överensstämmer med intentionerna i den nya lagen om patientsäkerhet och tillsyn som trädde i kraft den 1 januari 2011. Satsningens målsättning Utgångspunkt för satsningen är en nollvision när det gäller antalet undvikbara skador, s.k. vårdskador. Målet är att gradvis minska antalet vårdskador. Vidare är strävan att vården ska präglas av en patientsäkerhetskultur som ska kännetecknas av patientens delaktighet och medverkan. Den ska också kännetecknas av ett förebyggande arbete. Ett led i att utveckla och förbättra patientsäkerheten är att kunna göra jämförelser av insatser och resultat, såväl regionalt som internationellt. Detta är också att en viktig del av satsningen. Omfattning Satsningen omfattar all vård som finansieras av landstingen, oavsett vem som utför vården. Grundläggande krav För att kunna få möjlighet att ta del av medlen för 2011 skall vårdgivarna i landstinget ha uppfyllt följande fyra grundläggande krav: Patientsäkerhetsberättelse enligt patientsäkerhetslagen skall vara upprättad av alla vårdgivare i landstinget. Regionstyrelsen fattade 101214 beslut att uppdra åt utförarförvaltningar och regiondirektör att årligen upprätta patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetslagen kräver att alla vårdgivare skall upprätta patientsäkerhetsberättelse. Regionkansliet, tillsammans med beställarorganisationen, får i uppdrag att informera alla vårdgivare med offentlig finansiering om skyldigheten att upprätta patientsäkerhetsberättelse samt att följa upp att så skett. POSTADRESS: Regionens Hus 405 44 Göteborg BESÖKSADRESS: Regionens Hus Lillhagsparken 5 TELEFON: 010-441 00 00 HEMSIDA: www.vgregion.se

!Infoga logotyp här Sida 2(9) Datum 2013-01-28 Diarienummer RS 2774-2012 Landstinget skall ha deltagit i den nationella patientenkät för primärvården som SKL genomför under 2013 Beslut har tidigare fattats om deltagande. Planering av genomförande pågår. Patientsäkerhetskultur: landstinget skall ha utarbetat en eller flera uppdaterade handlingsplaner som skall innehålla mål för patientsäkerhetskulturen och visa på patientnyttan I handlingsplan för God Vård beslutade regionstyrelsen om handlingsplaner samt vidare att ny mätning av patientsäkerhetskultur skall genomföras 2013. Medel för att stimulera arbetet med handlingsplaner och genomförande av enkät föreslås tas ur erhållna stimulansmedel. Strukturerad journalgranskning: landstinget ska under året ha arbetat systematiskt med strukturerad journalgranskning på alla sjukhus Kraven på journalgranskning har skärpts från föregående år på så sätt att det krävs fler granskade journaler för de större sjukhusen. Vidare krävs att strukturerad journalgranskning har inletts på kliniknivå. Sjukhusen föreslås få ta del av stimulansmedel i proportion till kraven på antalet granskade journaler. För att sjukhusen skall erhålla ersättning krävs dels granskningar på sjukhusnivå, dels att journalgranskning på kliniknivå har inletts. Nationell patientöversikt (NPÖ):landstinget ska ha anslutit sig till och också i fortsättningen kunna visa på en bred användning av NPÖ i sin verksamhet.. Införandet av NPÖ har på regional nivå drivits i samverkan mellan Hälso- och Sjukvårdsavdelningen, IT-strategiska enheten och VGR-IT inom programområdet Rosetta. När detta projekt nu avslutas har samtliga sjukhus anslutits som producenter av information. Såväl sjukhus som vårdcentraler och andra öppenvårdsenheter har möjlighet att ta del av information i NPÖ. I och med detta bedöms regionen uppfylla kraven som ställs för stimulansmedel. Fortsatt arbete med NPÖ kommer att drivas inom ordinarie IS/IT-organisation i samverkan med ehälsoenheten inom hälso- och sjukvårdsavdelningen.

!Infoga logotyp här Sida 3(9) Datum 2013-01-28 Diarienummer RS 2774-2012 Basala hygienrutiner och klädregler 100 000 000 kronor fördelas mellan de landsting som mäter följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler på minst 80 % av alla avdelningar på alla sjukhus inom slutenvården genom SKL:s punktprevalensmätning 2013 samt vad avser följsamheten uppnår ett resultat som motsvarar minst det genomsnittliga värdet av den punktprevalensmätning för basala hygienrutiner och klädregler som ingick i överenskommelsen 2012 (70 procent). Vid samtliga sjukhus finns idag rutiner för att genomföra mätningar enligt kraven. Vid mätningen 2012 uppnådde Västra Götalandsregionen ett samlat resultat om 71 %. Ersättning från stimulansmedlen föreslås till de sjukhus som uppnår de nationella kraven på täckningsgrad och resultat. Antibiotikaanvändning 100 000 000 kronor fördelas mellan de landsting som under 2012 verkar för ökad följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer avseende vanliga infektioner i öppenvården. minskar sin antibiotikaförskrivning under perioden 1 oktober 2012-30 september 2013 jämfört med föregående 12-månadersperiod. Påvisar att minst 50 % av vårdenheterna försett sina respektive förskrivare med en översikt av deras personliga förskrivning. Arbetet med att uppfylla detta mål leds av den Regionala Strama-gruppen men avgörande insatser krävs även av samtliga utförare, särskilt inom VGPV. 2013 års krav bedöms, till skillnad från tidigare år, vara möjliga att uppnå för Västra Götalandsregionen förutsatt att åtgärder vidtas hos alla vårdgivare inom VGPV-systemet. För att stimulera till de specifika åtgärder som måste vidtas föreslås Västra Götalandsregionen besluta att, oavsett om regionen i sin helhet klarar kraven, utbetala stimulansmedel till de VGPV- enheter som har : Redovisat hur arbetet för att förbättra följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer bedrivs Utsett kontaktläkare för STRAMA Prenumererat på antibiotika-sida från Apoteket Service AB. Redovisat att reflektion om förskrivning av antibiotika per förskrivare har skett på anvisat sätt under perioden januari-augusti 2013 dokumentation ska lämnas i anvisad form.

!Infoga logotyp här Sida 4(9) Datum 2013-01-28 Diarienummer RS 2774-2012 Uppföljning av följsamhet till ovanstående krav görs av Hälso- och Sjukvårdsdirektören genom Vårdvalsenheten och den Regionala Strama-gruppen. Läkemedelsanvändning 100 000 000 fördelas mellan de landsting där 75 % av alla avdelningar inom slutenvård har dokumenterade rutiner för utskrivningsinformation i form av en läkemedelsberättelse, inklusive en aktuell läkemedelslista, till patienten, och utifrån dessa rutiner påbörjat ett förbättringsarbete. Denna aktivitet har inte tidigare varit kopplad till stimulansmedel och går längre än Socialstyrelsens föreskrift som ställer motsvarande krav enbart för patienter över 75 år och med minst 5 läkemedel. Läkemedelskommittén bereder nu en regional medicinsk riktlinje avseende bl.a. läkemedelsberättelse vid utskrivning. Denna riktlinje beräknas träda i kraft under våren. Sjukhusen måste sedan vidta åtgärder för att påbörja ett förbättringsarbete baserat på denna riktlinje. Sjukhus som kan redovisa införda rutiner och påbörjat förbättringsarbete över hela sjukhuset föreslås få del av stimulansmedel i förhållande till sin storlek. Uppföljning av åtgärderna görs av Hälso- och Sjukvårdsdirektören genom patientsäkerhetsenhet och läkemedelsenhet. Minskad trycksårsförekomst 75 000 000 fördelas mellan de landsting som vid minst 80 procent av slutenvårdsavdelningarna mäter förekomst av trycksår samt bedriver ett förbättringsarbete. Dessa åtgärder ingår i handlingsprogrammet God Vård. Ersättning till sjukhusen föreslås utgå i proportion till antalet patienter som ingått i rapporteringsunderlaget. För att få ersättning skall sjukhusen dels ha deltagit i mätningen, dels kunna redovisa att handlingsplaner uppdaterats och förbättringsarbete pågår inom ramen för lokal och regional handlingsplan. Överbeläggningar 75 000 000 kronor fördelas mellan de landsting som kontinuerligt mäter antalet överbeläggningar enligt fastställda definitioner på alla slutenvårdsavdelningar på alla sjukhus och rapporterar in data till den nationella databasen.

!Infoga logotyp här Sida 5(9) Datum 2013-01-28 Diarienummer RS 2774-2012 Denna registrering pågår nu kontinuerligt. Den regionala IT-lösningen för uppföljning är i förvaltning men ytterligare förbättringar behöver göras framför allt för att möjliggöra validering av data på sjukhusen. Delar av stimulansmedlen föreslås avsättas föt att utveckla IT-stödet, ytterligare delar fördelas mellan sjukhusen i förhållande till storlek att användas för utvecklingsarbete för att minska överbeläggningarna. Sjukhusen skall kunna redovisa bedrivet utvecklingsarbete. Infektionsverktyget 75 000 000 fördelas mellan de landsting som tagit väsentliga steg med att införa it-stödet Infektionsverktyget på samtliga sjukhus. Regionstyrelsen har i handlingsprogrammet God Vård fattat ett principbeslut att införa denna typ av system. Infektionsverktyget är idag i pilotdrift vid två kliniker på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. För att fullfölja regionstyrelsens beslut och för att regionen skall erhålla stimulansmedel krävs nu att IS/IT-organisationen nu fattar beslut om införande. För att finansiera ett breddinförande föreslås att de stimulansmedel som regionen erhåller inom detta område anslås för detta Fördelning av stimulansmedel Vårdskador förorsakar stora kostnader såväl i samhället som för varje utförare av sjukvård. Satsningar som medför färre vårdskador är alltid lönsamma. Det är viktigt att arbetet med att förebygga vårdskador inte begränsas till de områden som omfattas av de nationella stimulansmedlen. En rad ytterligare åtgärder för ökad patientsäkerhet är beslutade inom ramen för handlingsprogrammet God Vård. En utgångspunkt för fördelningen av medlen skall vara att kostnader förenade med att uppfylla villkoren skall täckas såväl hos utförare som hos ägare. Storleken på de medel som fördelas måste också vara av den storleksordningen att de utgör en reell stimulans för att arbeta med ökad patientsäkerhet. Erfarenheter från tidigare år visar att denna modell dels har inneburit ett effektivt incitament för utförarna att genomföra de aktiviteter som förutsätts för att erhålla stimulansmedel dels har möjliggjort satsningar för ökad patientsäkerhet inom andra områden. Medel utbetalas till utförarförvaltning respektive privat vårdgivare med offentlig finansiering under förutsättning att regionen som helhet kvalificerar sig för stimulansmedel inom respektive område och uppfyller samtliga grundkrav. Medel avseende antibiotikaanvändning utbetalas dock även om regionen som helhet inte kvalificerat sig för stimulansmedel inom detta område. En sammanställning av förslaget till medelsutnyttjande redovisas i bilaga 1.

!Infoga logotyp här Sida 6(9) Datum 2013-01-28 Diarienummer RS 2774-2012 Fördelningsprinciper Inom varje område sker fördelning utgående från utförarnas storlek (definierat som total kostnad vid bokslut 2012) om inte annat anges. Patientsäkerhetskultur Patientsäkerhetskultur mäts med en validerad enkät som administreras av Indikator AB. För mätning av patientsäkerhetskultur föreslås ersättning med 400 kronor för varje besvarad enkät under förutsättning att förvaltningen/vårdgivaren även uppdaterat sin handlingsplan.. Ersättningen täcker kostnader för administration av enkäten och redovisning av resultat samt ger därutöver ett utrymme för att stödja arbetet med att följa upp resultatet på den egna enheten och uppdatera handlingsplaner. Ersättning utgår för mätningar gjorda och redovisade under perioden 1 januari 2012 till 30 september 2013. Strukturerad journalgranskning 8 500 000 fördelas mellan sjukhusen i proportion till krav på antal journalgranskningar, detta innebär följande fördelning: SU SkaS NU SÄS AL KS 2,0 mkr 1,5 mkr 1,5 mkr 1,5 mkr 1,0 mkr 1,0 mkr Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 5 000 000 fördelas till de sjukhus som mätt följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler på 80 % av alla avdelningar och vid denna mätning uppnått minst resultatet 70 procent följsamhet. Mätningen skall ske med SKL:s punktprevalensmätning våren 2013. Antibiotikaanvändning Till de VGPV-enheter (vårdcentraler) som uppfyller samtliga fyra krav som angetts ovan utbetalas 30.000 kronor i fast ersättning samt ytterligare 5 kronor per listningspoäng. Om samtliga enheter uppfyller kraven beräknas detta innebära c:a 9 miljoner kronor. Läkemedelsanvändning 8 000 000 kronor fördelas mellan de sjukhus som kan redovisa rutiner för utskrivningsinformation enligt de nationella kraven samt ett utifrån dessa rutiner påbörjat förbättringsarbete.

!Infoga logotyp här Sida 7(9) Datum 2013-01-28 Diarienummer RS 2774-2012 Trycksår Sjukhusen ersätts med 2.000 kronor för varje patient som ingår i rapporteringsunderlaget vid rapportering till SKL:s punktprevalensmätning av trycksårsförekomst våren 2013 förutsatt att även handlingsplaner är uppdaterade och förbättringsarbete redovisats. Rapportering av överbeläggningar 8 000 000 fördelas mellan de sjukhus som deltagit i rapportering av överbeläggningar enligt anvisningar från SKL och Socialstyrelsen. Regional användning av av överskjutande stimulansmedel Bakgrund till de aktiviteter på regional nivå som föreslås finansieras via stimulansmedlen har givits ovan. Därutöver föreslås att medel avsätts för ytterligare två områden: Forskningsaktiviteten inom patientsäkerhetsområden är låg i regionen. Frågan om bidrag till patientsäkerhetsforskning har beretts av FOU-delegationen. Forskningsmedel omfattande 5 mkr föreslås tas från stimulansmedlen. Inom regionkansliet har arbete med att skapa ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete påbörjats. Arbetet kommer att fortsätta i projektform och en uppdragshandling har tagits fram. Detta arbete föreslås finansieras med 2,5 mkr ur stimulansmedlen. Överskjutande medel föreslås användas för regionala aktiviteter inom patientsäkerhetsområdet med följande fördelning: Regionalt Patientsäkerhetsenhet 8000000 STRAMA, utbildning och information 1000000 Infektionsverktyget, breddinförande 12500000 Beläggningsrapportering 2000000 Enkät patientsäkerhetskultur 500000 Patientsäkerhetsforskning 5000000 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2500000 Regionala utbildningar 1000000 Summa regionalt 32500000

!Infoga logotyp här Sida 8(9) Datum 2013-01-28 Diarienummer RS 2774-2012 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta: 1. Godkänna redovisade förslag till åtgärder för att Västra Götalandsregionen ska kunna ta del av nationella stimulansmedel för ökad patientsäkerhet. 2. Fastställa föreslagen fördelning av stimulansmedel. Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås för egen del besluta: Uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att samordna, stödja och följa upp utförarnas åtgärder för att uppfylla villkoren för att få del av de nationella stimulansmedlen för ökad patientsäkerhet. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Claes-Håkan Björklund Regionchefläkare

!Infoga logotyp här Sida 9(9) Datum 2013-01-28 Diarienummer RS 2774-2012 Bilaga 1 Underlag hantering av stimulansmedel 2013 Fördelning Regionalt Patientsäkerhetsenhet 8000000 STRAMA, utbildning och information 1000000 Infektionsverktyget, breddinförande 12500000 Beläggningsrapportering 2000000 Enkät patientsäkerhetskultur 500000 Patientsäkerhetsforskning 5000000 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2500000 Regionala utbildningar 1000000 Summa regionalt 32500000 Förvaltningar/utförare Strukturerad journalgranskning 8500000 Enkät patientsäkerhetskultur 8000000 Basala hygienrutiner 5000000 Trycksår 8000000 Antibiotikamål 9000000 Överbeläggningar 8000000 Läkemedelsberättelse 8000000 Summa förvaltningar/utförare 54500000 Totalsumma fördelning 87000000 Statsbidrag BHK 16500000 Antibiotikamål 16500000 Läkemedelsberättelse 16500000 Trycksår 12500000 Överbeläggningsrapportering 12500000 Infektionsverktyget 12500000 Summa statsbidrag 87000000

Ärende 6

TU/Tjänsteutlåtande Ärende 6 Referens Datum Diarienummer Marianne Förars 2013-01-28 RS 2845-2012 Hälso- och sjukvårdsutskottet Handlingsplan för uppföljning av Öppna Jämförelser 2012 Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Socialstyrelsen har för sjunde gången gemensamt presenterat hälso- och sjukvårdens resultat i Öppna jämförelser. Den årliga rapporten jämför landstingens och regionernas medicinska resultat, patienterfarenheter, tillgänglighet, kostnader och produktivitet i 169 olika indikatorer. I rapporten finns också jämförelser mellan sjukhus. Den svenska hälso- och sjukvården uppvisar förbättringar inom flera områden. Inom några områden finns skillnader mellan landstingen som inte är medicinskt motiverade. Syften med rapporten är att göra den svenska hälso- och sjukvården öppen för insyn och att bidra till hälso- och sjukvårdens ledning och styrning. Ett av syftena med rapporten är också att stimulera vården till förbättringar genom att landstingen kan jämföra sig med varandra. I Västra Götalandsregionen finns en tradition av att använda jämförelser som en del i utvecklingsarbetet. Arbetet med den öppna redovisningen samordnas i och kring arbetet med den årliga rapporten Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys. Några kvalitetsindikatorer följs också upp under året i Kvartalen (Uppföljning av ett urval av kvalitetsindikatorer per sjukhus och kvartal). Rapportens indikatorer Rapporten möjliggör jämförelser mellan landsting och mellan sjukhus. Vid tolkning av data bör man komma ihåg att även om antalet indikatorer är många så är det ett urval och de ger inte en heltäckande bild av hälso- och sjukvården. En indikator pekar på ett förhållande att studera vidare, värdera och eventuellt förändra. Man bör även tänka på att rikssnittet bara är ett medelvärde och en bedömning av relevant målvärde bör göras för varje enskild indikator. För de indikatorer där det finns underlag för värdering av utfall i form av t.ex nationella riktlinjer så kommenteras detta i rapporten. I de fall där riktlinje eller fastställt målvärde saknas så måste bedömning göras om resultatet är gott nog.

2 Rapporten möjliggör också jämförelser över tid. Därmed ges förutsättningar att följa resultatet av regionala förbättringsarbeten. För de indikatorer som är uppdelade på sjukhusnivå så kan sjukhusen använda indikatorerna för att jämföra och förbättra sina egna resultat över tid. I rapporten finns ett avsnitt (sidan 23) om vad man bör tänka på vid tolkning av data. Det är viktigt att ha kännedom om de begränsningar som finns innan slutsatser dras. Regionens målsättning Regionens målsättning för Öppna jämförelser är att resultaten för varje enskild verksamhet i Västra Götaland ska vara minst i nivå med riket. Sjukhusuppföljningen i årets jämförelse visar dels att regionens sjukhus har förbättrat sig dels att det inom flera områden finns inomregional variation. Goda resultat inom flera områden Västra Götalandsregionens kostnader för hälso- och sjukvården är låga i ett nationellt perspektiv mätt som strukturjusterade kostnader per invånare. Rapporten visar på flera områden som är särskilt positiva för Västra Götalandsregionen, varav kan nämnas: Diabetesbehandling vuxna - både blodsocker och blodtryck Över åren konstateras stora förbättringar i hjärtinfarktvården. Regionen har också hög tillgänglighet i primärvård, både vid besök till allmänläkare och hög telefontillgänglighet. Västra Götalandsregionen redovisar bäst resultat i primärvården för indikatorn blodsockervärde och ligger också i topp för sjukhusbehandlade diabetiker.

3 Hjärtinfarktvården har förbättrats såväl på regionens sjukhus som nationellt. Förbättringar kan utläsas ur kvalitetsregisteruppföljning men också som minskad sjuklighet och förbättrad överlevnad. En del beror av förändrade levnadsvanor men en stor del beror på sjukvårdens insatser. Högre överlevnad ses också inom exempelvis cancervården. Identifierade områden för förbättringar Totalt sett ses kvalitetsförbättringar inom flera områden för regionens sjukvård. Rapporten visar också, att det inom Västra Götalandsregionen finns ett antal områden med sämre utfall, flera avser behandling med läkemedel och berör flera specialiteter. 1. Det skrivs ut för mycket antibiotika per invånare. 2. Det ges för mycket antibiotika vid bortoperation av gallblåsa. 3. Andelen trombolyser (propplösande medel) vid stroke (hjärninfarkt) ökar men behandlingen ska ges till fler. 4. För att förhindra stroke vid samtidigt förmaksflimmer är behandling med antikoagulantia (blodförtunnande) ett exempel på områden där förskrivningen behöver öka. Behandlingen ska ges till fler. 5. Inom området äldre och läkemedel finns en betydande förbättringspotential. 6. Alltför många patienter med diabetes amputeras ovan fotled. 7. Resultatet för vård och behandling av barndiabetes ska analyseras. 8. Väntetider till operation av höftfraktur ska kortas ytterligare. 9. Fler kvinnor med benskörhetsfraktur ska ges läkemedelsbehandling. 10. Väntetider inom cancervården från besked till start av behandling ska förkortas, ett exempel är väntetider till behandling av huvud- och halstumörer. 11. Uppföljningen inom psykiatrin måste förbättras.

4 Läkemedelsbehandling Öppna jämförelser 2012 innehåller 24 indikatorer som avser läkemedelsbehandling, av dessa är 10 bättre än rikssnittet och 14 sämre. Jämfört med förra årets upplaga är 12 stycken förbättrade, 9 stycken försämrade, 2 oförändrade och 1 saknar jämförelse. Detta har dock inte alltid följts av en förändrad placering i ranking. Det beror bl.a. på att även övriga landsting gjort förbättringar. Regionen har fortfarande ett förbättringsarbete att göra framför allt inom användningen av sömnläkemedel och övriga psykofarmaka. Arbetet med regionens handlingsplan har startat och kommer presenteras under senvåren 2013. Användningen av sömn- och lugnande medel har sedan förra årets öppna jämförelser minskat med 5 %. Arbetet med att förbättra äldres läkemedelsbehandling fortsätter och kommer även ingå som en del i regionens handlingsplan Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Förskrivningen av olämpliga läkemedel till äldre har minskat något men fortsatt arbete krävs inom detta område. Indikatorn D-interaktioner hos äldre visar den största förbättringen av läkemedelsindikatorerna, dock är mätmetoden förändrad vilket förstärker minskningen. Västra Götalandsregionen har en hög användning av antibiotika, men den minskar. Under 2012 fick befolkningen i Västra Götalandsregionen 389 antibiotikarecept/1000 invånare. Det är en minskning med 17 antibiotikarecept/ 1000 invånare jämfört med förra året. Regionala Strama-gruppen har en handlingsplan för det fortsatta arbetet för en rationell och minskad antibiotikaanvändning. I samband med Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar har ett regionuppdrag tagits fram. Här finns åtgärder för att bl.a. öka läkemedelsbehandlingen av benskörhet och användningen av biologiska läkemedel vid reumatoid artrit. Det ges för mycket antibiotika vid bortoperation av gallblåsa I rapporten anges följande: Det finns flera studier som visar att förebyggande behandling med antibiotika inte minskar risken för infektionskomplikationer vid elektiv kolecystectomi. Därför rekommenderas nu att inte ge förebyggande antibiotikabehandling vid alla elektiv kolecystektomier. Även om det generellt inte anses motiverat att ge förebyggande antibiotikabehandling kan det i enskilda fall finnas faktorer som talar för att antibiotika bör ges. Därför kan det på sjukhusnivå finnas en selektion av patienter med olika svårighetsgrad, vilket till en viss del kan förklara en skillnad i antibiotikaanvändning. På landstingsnivå torde det dock inte finnas någon avgörande skillnad i patientsammansättning.

5 Genom GallRiks sker en kontinuerlig bevakning av frekvensen infektionskomplikationer. Det finns hittills inga tecken på att infektionskomplikationerna ökar i Sverige, trots en sedan 2008 minskande antibiotikaanvändning. Ur ÖJ framgår att i Västra Götalandsregionen ges antibiotika till 26,7 procent av patienterna. Rikssnittet är 18,2 procent och lägst andel ges i Kronoberg, 8,8 procent. Gallkirurgin ingår som en del i det regionala vårdprocessarbetet. I det arbetet har sektorsrådet för kirurgi uppdraget varför en översyn av behandlingen görs där. Uppföljning görs dels i det regionala vårdprocessarbetet, dels kvalitetsregisteruppföljningen i Verksamhetsanalys 2012. Läkemedelsbehandling strokesjukvård Strokesjukvården i Västra Götalandsregionen redovisar generellt goda resultat. Strokeprojektet har gett gott resultat men det finns ännu förbättringsområden inom strokesjukvården. En ökning av givna trombolyser jämfört med tidigare år redovisas, men det är önskvärt att trombolysbehandling vid hjärninfarkt ges till fler. Figur nedan visar utveckling över tid. Figur indikator 104 Andel givna trombolyser i målgruppen. Procent. Heldragen linje VGR, streckad linje riket. Gul=kvinnor, blå=män och rött =totalt.

Förmaksflimmer ger en ökad risk för stroke och för redan strokedrabbade en ökad risk för återinsjuknande i stroke. Strokepatienter med förmaksflimmer ska (om inte kontraindikationer föreligger) ha antikoagulantia för att förebygga en ny stroke. Andelen behandlade är fortsatt för låg i förhållande till medicinska vårdprogrammets rekommendation. 6 Fler hjärninfarkter skulle kunna förebyggas om fler patienter erbjöds behandling med antikoagulantia. Förskrivningen måste öka. Det finns också betydande inomregionala skillnader i förskrivning. Se figur nedan som visar förskrivningen av warfarin till patienter med flimmer per vårdcentral. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Figur 2. Andel patienter med flimmer med warfarin efter listningsvårdcentral, 95 % konfidensintervall (minst 30 listade flimmerpatienter). Data från 2010.(Ur Underlag för att minska stroke hos patienter med förmaksflimmer i Västra Götalandsregionen) Fortsatt uppmärksamhet bör därför ägnas behandling inom strokesjukvården. Arbetet med att öka andelen trombolyser bör fortsätta. Förskrivningen av antikoagulantia till patienter med flimmer bör öka för att förebygga stroke och för redan drabbade förebygga ny hjärninfarkt.

En arbetsgrupp har tagit fram ett underlag (bilaga 1) för fortsatt arbete för att öka följsamheten till nationella riktlinjer och behandling för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Centrum för verksamhetsutveckling föreslås ges i uppdrag att samordna föreslagna aktiviteter i handlingsplan för att minska stroke hos patienter med förmaksflimmer. Uppföljning av genomförda åtgärder och resultat görs inom ramen för Verksamhetsanalys 2014. Finansiering av föreslagna åtgärder sker inom ramen för Hälso- och sjukvårdsutskottets utvecklingsanslag. 7 Förbättringsområden inom diabetesvården Diabetesvården uppvisar generellt goda resultat. Det finns dock anledning att se hur den inomregionala variationen är för amputationer ovan fotled för patienter med diabetes där Västra Götalandsregionen avviker negativt. En amputerad fotled på en diabetespatient kan följa av tidigare brister i vård och behandling, som exempelvis bristande tillgång till medicinsk fotvård. Den analys av förhållandena och det arbete som nu görs är för att förändra arbetssätt och rutiner för att förebygga amputationer. I Västra Götaland genomförs fler diabetesamputationer ovan fotled än i övriga landet. De förekom årligen knappt 80 diabetesamputationer i åldersgruppen 65-79 år och drygt 80 amputationer i åldersgruppen över 80 år. I åldersgruppen 40-64 år förekommer runt 20 amputationer årligen. Det visar att kraftfullare insatser för förebyggande, samt korrekt och tidigt omhändertagande av fotsår krävs, inte minst inom kommunala diabetesvården där flertalet patienter har hög ålder. Ett stort antal av patienterna får inte sina fötter undersökta i enlighet med de rekommendationer som ges i nationella riktlinjer. För att antalet amputationer ska minska krävs en ökad följsamhet till nationella och regionala riktlinjer samt tydliga, fungerande vårdprocesser inom regionen. Besök till medicinsk fotterapeut har ökat markant men behovet är sannolikt inte täckt. Vården för patienter med fotsår kräver en multidisciplinär strategi. Vi kan i dag inte med säkerhet säga att alla som har allvarliga fotsår får tillgång till ett multidisciplinärt fotteam. Det finns därför bland annat skäl att undersöka tillgängligheten till samt rutiner och eventuella åtgärder som görs innan beslut om amputation. Den lokala vårdkedjan är central för hur vården för dessa patienter fungerar. För förbättringar inom området har diabetesrådet tagit fram ett förslag på aktiviteter med seminarier för ökad kunskap, uppföljning av utvecklingen, aktiviteter för att öka följsamheten till riktlinjer och vårdprogram, kartläggning av tillgänglighet till multidisciplinära fotteam samt ökad anslutning till registret Swedeamp. Underlag för fortsatt arbete för att minska amputationer bland diabetespatienter i Västra Götalandsregionen, bilaga 2. Finansiering av föreslagna åtgärder sker inom ramen för Hälso- och sjukvårdsutskottets utvecklingsanslag Diabetesrådet har också diskuterat resultaten för diabetesvården för barn och föreslår fördjupad analys och uppföljning. Analysen görs av arbetsgrupp med stöd av hälso- och sjukvårdsavdelningen. Analysen ska innehålla förslag till åtgärder.

Förbättringsområden inom ortopedin 8 Väntetid till operation av höftfraktur Väntetid till operation av höftfraktur är viktig kvalitetsindikator. Riktlinjen är operation inom 24 timmar. Patientgruppen är ofta äldre och långa väntetider medför risk för ytterligare komplikationer och lidande Den genomsnittliga väntetiden för regionen har år 2011 jämfört med 2010 minskat från 27 timmar till 25 timmar. Kortaste väntetiden redovisar Alingsås lasarett. Figur indikator 65 Väntetid i timmar till höftfrakturoperation efter ankomst till sjukhus 2011 Figur Höftfraktur Andel opererade inom 24 timmar efter ankomst till sjukhus 2011 och första halvåret 2012. Regional uppföljning av väntetider mätt som andel opererade inom 24 timmar för första halvåret 2012 visar på förbättringar men alla sjukhus når inte målnivån 75% opererade inom 24 timmar. Det finns en inomregional variation. Väntetiderna ska ytterligare kortas. Sektorsrådet för ortopedi ges i uppdrag att kartlägga och beskriva de insatser som i dag görs på sjukhusen för att minska väntetiderna. Beskrivningen skall kompletteras med förslag till åtgärder där så bedöms att vidtagna åtgärder inte är tillräckliga. Läkemedelsbehandling benskörhetsfraktur Det finns evidens för att läkemedelsbehandling av kvinnor med benskörhetsfraktur minskar risken att få fler frakturer. I rapporten konstateras att det finns inga fastställda målnivåer för behandling men de flesta studier anger att 60-70% av dessa patienter bör ha någon form av osteoporosförebyggande behandling. För denna indikator finns en stor förbättringspotential såväl i riket som i Västra Götalandsregionen. Andel behandlade i riket är 13,8 procent och i Västra Götalandsregionen 12,7 procent. Andel behandlade ska öka. I samband med Socialstyrelsens nya nationella riktliner för rörelseorganens sjukdomar har ett regionuppdrag tagits fram. Ett förslag finns framtaget för att utarbeta regionala medicinska riktlinjer för utredning, behandling och uppföljning av patienter med osteoporosrelaterade frakturer för att förebygga ytterligare frakturer hos dessa patienter. En regional vårdprocess för dessa patienter föreslås utarbetas och implementeras genom ett särskilt införandeprojekt. Samtidigt görs en satsning på fler utredningar av patienter med osteoporosrelaterade frakturer inkl DXA-mätningar och att fler patienter får läkemedelsbehandling för att förebygga nya frakturer.

9 Cancersjukvården Cancersjukvården har tidigare lyfts upp i dels Verksamhetsanalys 2012 och 2011, dels i handlingsplan Öppna Jämförelser 2011. Analyserna visade att det finns förbättringsområden inom delar av cancervården, alltifrån tidig upptäckt till palliativ vård. Väntetider till specialist och inom vårdkedjan bör generellt kunna kortas. Analysen visar också att det inte finns några enkla samband mellan enstaka indikatorer och överlevnad. Arbetet med att korta väntetider inom cancersjukvården behöver intensifieras. Utvecklingen har stöd och följs upp av den regionala organisationen inklusive Regionalt Cancer Centrum väst( RCC). Uppföljning inom psykiatri och handlingsplan för ökad täckningsgrad i register Ökad täckningsgrad i psykiatrins kvalitetsregister är nödvändig för att kunna följa resultat och dra slutsatser om given vård. Registreringsarbetet med ökad täckningsgrad är ett av fokusområdena för sektorsrådet i psykiatri för 2013. Ett arbete ska göras för att Identifiera kvalitetsindikatorer per register. Ange ett process- och ett resultatmått av de nationellt angivna indikatorerna. Dessa kan också anges i respektive kliniks verksamhetsplan vilket underlättar uppföljningsarbetet för alla. Sektorsrådet i psykiatri ges i uppdrag att fortsätta utvecklingsarbetet enligt riktlinjer framtagna på sektorsrådsmöte 14 december 2012. Arbetet ska konkretiseras i åtgärdsplan. Finansiering sker med relevanta statsbidrag. På nyinrättade Kunskapscentrum för psykisk hälsa arbetar Lise-Lott Risö Bergerlind med medarbetare med fördjupad analys av somatiskt översjukliget för patienter med psykiatrisk diagnos. Kunskapscentrums arbete syftar till implementering av konkreta åtgärder. Analyser och jämförelser ett viktigt verktyg i kvalitetsarbetet Det finns ett klart samband mellan effektivitet och god kvalitet i vården. I kvalitetsregisteruppföljningar och öppna jämförelser finns flera exempel på detta. Följsamhet till medicinska riktliktlinjer, god kvalitet i vård och behandling och gott patientsäkerhetsarbete har betydelse inte bara för patientens välbefinnande. Att göra rätt saker och att göra dem på rätt sätt ger också lägre kostnader. Arbetet med kvalitetsförbättringar genom implementering av medicinska riktlinjer, utmönstring av overksamma metoder, benchmarking mellan verksamheter för att hitta best practice och uppföljning med återkoppling av resultat är därför av högsta prioritet och ett fokusområde för hälso- och

sjukvårdsavdelningen. Hälso- och sjukvårdsavdelningen deltar i och driver utvecklingsarbeten inom området analys och uppföljning. 10 Vilken målnivå som är optimal är inte alltid fastställd för resultat av vård och behandling. Ett arbete påbörjas för att mäta och värdera resultat mot mål. Där mätbara mål inte finns eller ur medicinskt perspektiv kan fastställas tas rutin fram för bedömning. Måluppfyllelsen kan med fördel bedömas stegvis. Uppföljning och återkoppling av resultaten i Öppna jämförelser 2012 Uppföljningen av resultatet av Öppna jämförelser är en del av en kontinuerlig uppföljning av hälso- och sjukvården. Regionkansliet distribuerar och kommunicerar resultatet samt tolkar och återkopplar rapporten till den politiska nivån. Resultatet kommer att följas upp av hälso- och sjukvårdsavdelningen och diskuteras med verksamheterna. Förbättringsarbetet är omhändertaget i påbörjade processer inom verksamheterna men kräver fortsatt ledningens engagemang och ansvar för att nå önskvärda resultat. Viktiga fora för diskussion och prioriteringar är den professionella organisationens medicinska sektorsråd. Ytterligare uppföljning och redovisning till Hälso- och sjukvårdsutskottet sker i Verksamhetsanalys 2012 under maj månad. Kvartalen kommer att möjliggöra kvartalsvis uppföljning inom några områden. Likaså finns möjlighet att följa upp läkemedelsdata på vårdcentralsnivå. Inom några utpekade områden bör särskild uppmärksamhet riktas för att se om fastslagna åtgärder stödjer utveckling i önskvärd riktning. Viktig professionell bedömning sker lämpligen i de medicinska sektorsråden. I förekommande fall ges också verksamheterna stöd i uppföljningsarbetet från hälso- och sjukvårdsavdelningen. Ytterligare kommer resultaten att följas upp och diskuteras under årets controllingrundor i april vecka 17 och i september vecka 39. Sjukhusen förväntas där vara väl förtrogna med sina uppföljningsresultat i öppna jämförelser och verksamhetsanalys. Tidplan preliminär för kvalitetscontrolling: 23/4 SÄS SU 24/4 NU SkaS 25/4 Primärvården,Alingsås, Angered, Frölunda Kungälv 24/9 SÄS SU 25/9 NU SkaS 26/9 Primärvården Alingsås, Angered, Frölunda Kungälv Återkoppling av resultat Ledningens engagemang och ansvar är viktigt för att nå förbättrade resultat. Arenor för diskussion och återkoppling bör vara kända och förankrade i linjen. Förankring av handlingsplan Öppna jämförelser 2012 görs i koncernledningen för hälso- och sjukvård 24 januari.

11 Ett antal specifika åtgärder kan nämnas som följer upp verksamhetsresultat ur Öppna Jämförelser 2012: Information och dialog på ordförandekonferensen den 7 mars med samlad information från analysenheten och läkemedelsenheten - Prioriterat urval av resultat i ÖJ och åtgärdsplan - processbeskrivning för samverkan med sektorsråden avseende verksamhetsanalysen och resultaten i ÖJ. I dialog med berörda sektorsråd ta upp områden där regionen uppvisar stora inomregionala skillnader eller där utfallet är betydligt sämre än riket. Uppföljning av antibiotikaförskrivning genom läkemedelskommittén, STRAMA och berörda sektorsråd. Uppföljning av antibiotikabehandling vid gallkirurgi görs dels i det regionala vårdprocessarbetet, dels i kvalitetsregisteruppföljningen i Verksamhetsanalys 2012 Uppföljning av trombolysbehandling för strokepatienter genom det regionala strokerådet. Resultatet av arbetet följs och redovisas i årlig Verksamhetsanalys. Uppföljning av antikoagulantiabehandling av flimmerpatienter för att förebygga stroke genom det regionala strokerådet för strokepatienter. Uppföljning görs också i läkemedelskommitténs terapigrupp Hjärta-kärl. Likaså följer sektorsrådet för hjärtsjukvård utvecklingen. Årlig uppföljning i Verksamhetsanalys. Uppföljning av amputationer ovan fotled enligt särskild plan. Analys och förslag till åtgärder för behandling av barndiabetes. Uppdrag ges till diabetesrådet. Uppföljning av väntetider till höftfraktur i maj i Verksamhetsanalys. Arbetet med att korta väntetider inom cancersjukvården behöver intensifieras. Utvecklingen har stöd och följs upp av den regionala organisationen inklusive Regionalt Cancer Centrum väst( RCC). Ökad registrering i kvalitetsregister för psykiatrin Finansiering inom relevanta statsbidrag. Fördjupad analys av somatisk översjuklighet för patienter med psykiatrisk diagnos.

Förslag till beslut 12 Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås besluta 1. Godkänna föreslagna åtgärder med anledning av resultaten i Öppna Jämförelser 2012. 2. Finansiering av åtgärder enligt bilaga 1 och bilaga 2 med summa 3,75 miljoner kronor görs inom ramen för hälso- och sjukvårdsutskottets utvecklingsanslag. 3. Uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att återkomma till utskottet med uppföljningar av handlingsplanen i maj och oktober 2013. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Marie Röllgårdh Karin Lendenius