Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Västra Götalands näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Västra Götalands län... 3 Småföretagsbarometern Västra Götalands län... 4 1. Sysselsättning... 4 2. Orderingång... 5 3. Omsättning... 6 Konjunkturindikatorn... 7 4. Lönsamhet... 8 5. Kapacitetsutnyttjande... 9 Största konjunkturrisker... 9 60 procent ser goda expansionsutsikter... 10 Hinder för expansion...12 Västra Götaland fyra regioner... 13 Sysselsättning fyra regioner... 13 Orderingång fyra regioner...14 Omsättning fyra regioner... 15 Konjunkturindikatorn fyra regioner...16 Lönsamhet fyra regioner... 17 Småföretagskonjunkturen län för län... 18 Prognos och utfall genom åren... 20 1
Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan 1985. Denna gång omfattar undersökningen 4052 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson, Susanne Vinell och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 2
Västra Götalands näringslivsstruktur 99,2 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 59 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Västra Götalands län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag 123 922 128 082 519 765 varav småföretag (0-49 anst) 122 925 126 797 305 684 Jordbruk 30 239 30 274 33 011 Offentlig verksamhet 475 1174 246 559 Total 154 636 159 530 799 335 Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 2009. Sammanfattning av konjunkturläget i Västra Götalands län Småföretagskonjunkturen i Västra Götaland har dämpats sedan vårens mätning. Nivån på indikatorn är något svagare än i riket som helhet, och det är tjänstesektorn som drar ner nivån. Kommande år väntas dock branschen vara den del av näringslivet som drar tillväxten. Sysselsättningstillväxten har dämpats något sedan i våras och ligger nu lägre än rikssnittet. Industrin spår en negativ tillväxt kommande år. Orderingångens tillväxt har även den dämpats sedan höstens mätning. 37 procent av småföretagen rapporterar en ökning av orderstocken jämfört med 39 procent i höstas. En fortsatt dämpning väntas under kommande år. Omsättningstillväxten har dämpats. 42 procent av företagen uppger en ökad omsättning i höstens mätning. En återhämtning väntas under det kommande året. Tillväxten av lönsamheten har ett lägre nettotal än i vårens mätning det minskar från 9 till 5. En kraftig återhämtning väntas under det kommande året inom tjänstesektorn. Kapacitetsutnyttjandet ligger sammantaget på liknande nivåer. 52 procent anger att de arbetar för fullt jämfört med 51 procent i våras. 60 procent av Västra Götalands småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt, vilket är det samma som snittet för hela landet. Det främsta tillväxthindret hos småföretagen uppges vara en hög arbetskostnad och svag efterfrågan. 3
Småföretagsbarometern Västra Götalands län 1. Sysselsättning Sysselsättningstillväxten har dämpats något sedan vårens mätning i Västra Götaland. 24 procent av länets småföretagare uppger att arbetsstyrkan blivit större under det senaste året, medan 17 procent uppger att den blivit mindre. Med ett nettotal på 7 uppger Västra Götalands småföretag en något lägre nivå på sysselsättningstillväxten som riket i helhet där nettot ligger på 10. Sysselsättningsutvecklingen dämpas i tjänstesektorn som går från 10 i vårens mätning till 3 i höstens. Industrin däremot ökar sitt nettotal från 10 till 17. Det är således tjänstesektorn som står för den totala dämpningen i länet. En ökning väntas inom tjänstesektorn som har siktet inställt på ett nettotal på 11 kommande år. Industrin tror på en rejäl tillbakagång och spår en negativ sysselsättningstillväxt. Ett nettotal på -3 förväntas. Sammantaget spås sektorerna slå ut varandra och nettotalet förväntas ligga kvar på 7 kommande år. 4
2. Orderingång Orderingångens ökningstakt har dämpats i länet liksom i riket. Nettotalet i länet går från 25 i vårens mätning till 15 i höstens och lägger sig därmed något under rikets höstmätning på 18. Sammantaget spår länets företagare en fortsatt dämpning och nettotalet beräknas landa på 9 kommande år. Riket har något högre förväntningar, dock även här dämpade, med ett nettotal på 16. Dämpningen i länet återfinns i båda sektorerna. Tjänstesektorn går från 28 till 9 medan industrin ser en något mindre dämpning från 24 till 17. Under den kommande tolvmånadersperioden tror tjänstesektorn på en ökad tillväxt i orderstocken (från 9 till 32) medan tjänstesektorn räknar med att dämpas kraftigt, från 17 till ett nollresultat. Sammantaget spår 24 procent av företagen en ökad orderingång, vilket är något lägre än i riket som helhet (28 procent), och nettotalet spås landa på 9 vilket är lägre än rikets förväntningar på 16. 5
3. Omsättning Tillväxttakten i omsättningen ytterligare i höstens mätning. Sammantaget rapporterar 42 procent en stigande omsättning under det senaste året, medan 22 procent uppger en vikande vilket ger ett nettotal på 20 vilket går att jämföra med vårens nettotal på 24. Tillväxttakten är den samma som i riket som helhet. Industrin visar upp samma nettotal som i vårens mätning (34) medan tjänstesektorn dämpas ytterligare och går från 20 till 16. Inför det kommande året spår industrin en dämpning i tillväxttakten nettotalet spås gå från 34 till 17, medan tjänstesektorn väntas stiga från 16 till 29. Sammantaget väntas länet lägga sig på ett nettotal på 26 vilket ligger i linje med rikets 27. 6
Konjunkturindikatorn I höstens mätning dämpas indikatorn i länet ytterligare från 59 till 42 och ligger fortsatt under riket som helhet som går från 63 till 48. Under de kommande tolv månaderna väntas indikatorn ligga kvar på samma nivå medan riket förväntas stiga något från 48 till 52. Det är tjänstesektorn som står för nedgången i länet indikatorn faller här från 58 till 28 vilket är historiskt låga värden. Industrin ligger kvar på exakt samma nivå som i vårens mätning, ett index på 68. Inför kommande år tror tjänstesektorn på en positiv vändning och tror sig nå upp till en indexnivå på 72. Industrin tror dock på en stark nedgång, från 68 till 14, vilket beror främst på låga förväntningar inom sysselsättningen och orderingången. 7
4. Lönsamhet Lönsamheten i företagen dikterar till stor del möjligheten till expansion via investeringar och/eller nyanställningar. Detta gör det intressant att följa denna variabel. Under krisen med början hösten 2008 rasade lönsamhetstillväxten och båda sektorerna landade på negativa värden i början av 2009. Lönsamheten i länet är fortsatt positiv i båda sektorerna men uppvisar fortsatt låga värden. Industrin ligger kvar på ett nettotal på 10 medan tjänstesektorn dämpas från 8 till 3. Lönsamheten spås vända uppåt starkt inom tjänstesektorn som tror på ett nettotal på 25 kommande år. Industrin tror dock på en dämpning ner till ett nettotal på 5. Sammantaget tror man dock på en ökad lönsamhetstillväxt och med ett nettotal på 20 kommande år, vilket ligger i linje med rikets 21. Företagens prisförväntningar 31 procent av länets småföretag uppger att de kommer höja sina försäljningspriser under det kommande året jämfört med 34 procent i våras. Det är dock stor skillnad mellan sektorerna. Inom industrin tror bara 19 procent på en prishöjning och inom tjänstesektorn 34 procent. 8
5. Kapacitetsutnyttjande Kapacitetsutnyttjandet inom industrin återhämtar sig lite men visar dock på fortsatt låga värden från 49 till 53. Tjänstenäringen faller tillbaka från 60 till 47. Sammantaget nämner 52 procent att bolagen att de arbetar för fullt, vilket är något lägre än riket i genomsnitt som ligger på 56 procent. Största konjunkturrisker Det är framför allt tre risker som oroar länets företag vad gäller utsikterna för kommande år. Det är att omvärldskonjunkturen (39 procent av företagen), att räntan ska höjas (23 procent) samt högre råvaru- och energipriser (22 procent). 39 procent av företagen i VGL anser att omvärldskonjunkturen är den största konjunkturrisken för tillfället Inom industrin är oron för högre räntor extra stort i länet, där anser 31 procent att det är den största konjunkturrisken. Dock är det tre procentenheter lägre än riksgenomsnittet för sektorn. 9
60 procent ser goda expansionsutsikter 60 procent av länets företag anser att det finns goda utsikter att expandera på sikt, vilket är samma nivå som i riket som helhet. 10
Båda sektorerna i länet rapporterar lägre värden i höstens mätning jämfört med i våras. Inom industrin anser bara 53 procent av företagen att det finns goda expansionsutsikter, vilket är historiskt låga värden och man kan jämföra med risksnittet för sektorn som ligger på 62 procent. Tjänstesektorn faller från 70 till 62 procent men ligger fortsatt tre procentheter högre än rikssnittet för sektorn. 11
Hinder för expansion De största tillväxthindren som Västra Götalands småföretag upplever är en hög arbetskostnad 26 procent av de tillfrågade företagen anser detta. På andra plats hittar vi en svag efterfrågan på 22 procent följt av bristen på lämplig arbetskraft på 17 procent. Ett annat oroande tecken vad gäller tillgången på arbetskraft är att 40 procent av samtliga småföretag i Västra Götaland, 42 procent bland industriföretagen, uppger att de tvingats tackat nej till order på grund av brist på arbetskraft. Denna siffra är högre än vårens mätning där 31 procent (36 procent bland industriföretagare) sa samma sak. 12
Västra Götaland fyra regioner Västra Götaland är ett storlän med 49 kommuner och över 1,5 miljoner invånare. Det betyder också att näringslivet i olika delar av länet kan skilja sig åt. Det finns alltså en efterfrågan om en mer detaljerad barometer för Västra Götalands län. Vi vill med nedanstående avsnitt ge en bild av hur konjunkturläget skiljer sig åt i olika delar av Västra Götaland. Vid uppdelningen av Västra Götaland i olika regioner används följande indelning, som genomgående används i hela Barometern: Fyrbodal utgörs av kommunerna Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Åmål. Sjuhärad utgörs av kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Skaraborg består av kommunerna Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda och Vara. Göteborg omfattar kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Lerum, Lilla Edet, Kungälv, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Sysselsättning fyra regioner Fyrbodal lämnar i höstens mätning de negativa regionerna och går från -5 till 10 och placerar sig på andra plats i länet efter Sjuhärad som åter igen ligger på första plats med ett nettotal på 12. Göteborg dämpas från 13 till 5 medan Skaraborg ligger kvar på ett nettotal på 8. Inom det kommande året spår samtliga regioner positiva nettotal. Sjuhärad tror på ett nettotal på 4, Skaraborg och Fyrbodal på 6 och Göteborg har högst förväntningar på 9. 13
Orderingång fyra regioner Sjuhärdad, som låg på en överlägsen förstaplats i vårens mätning, dämpas nu kraftigt från ett nettotal på 43 ner till 1. Vårens tvåa, Fyrbodal, lägger sig nu på en tredjeplats via en dämpning från 25 till 9. Skaraborg, som låg trea i våras, ligger nu tvåa med ett nettotal på 15 och vårens jumbo, Göteborg, ligger nu etta med ett nettotal på 21. Vi har alltså en helt omvänd ordning i höstens mätning. Inom kommande år tror Sjuhärad på en marginell ökning till ett nettotal på 2. Fyrbodal tror sig ligga kvar på 9, Göteborg tror på en dämpning ner till 9 och Skaraborg tror på en svag ökning från 15 till 17. 14
Omsättning fyra regioner Skaraborg ökar sitt netto kraftigt från vårens mätning från 17 till 33. Sjuhärad dämpas från 44 till 35, men ligger fortfarande etta i länet. Göteborg och Fyrbodal dämpas och ligger nu på ett nettotal på 16 respektive 15. Inför kommande år tror istället Göteborg och Fyrbodal på en återhämtning och tror sig nå nettotal på 29 respektive 21. Skaraborg och Sjuhärad tror däremot på en dämpning och spås lägga sig på ett nettotal på 25 respektive 20. 15
Konjunkturindikatorn fyra regioner Efter att ha räknat ihop de tre variablerna ser vi att Sjuhärad har tappat sin stora ledning från vårens mätning och lägger sig nu på andra plats då regionen går från ett index i våras på starka 103 ner till 48. Leder gör istället nu Skaraborg som ökar sitt index från 46 till 56. Fyrbodal och Göteborg sänker sina index och landar i höstens mätning på 34 respektive 42. Under de kommande tolv månaderna väntas Sjuhärad tappa ytterligare och lägga sig sist med ett netto på 26. Fyrbodal tror att de ökar marginellt från 34 till 36. Göteborg tror sig öka till 47 medan Skaraborg tror sig tappa till 48. 16
Lönsamhet fyra regioner När det gäller lönsamheten ser vi att Göteborg, som fick en tillfällig återhämtning i vårens mätning, nu dämpas igen och går från ett nettotal på 13 ner till 1. Övriga regioner ökar sina nettotal och vi ser att Fyrbodal lämnar de negativa regionerna och går från -2 till 10. Skaraborg ökar från 3 och landar också på 10. Högst utveckling i länet har Sjuhärad som går från ett nettotal på 8 till 14. Inför kommande år tror Göteborg på en stark återhämtning och väntas landa på ett historiskt starkt nettotal på 24. Skaraborg tror på en fortsatt positiv utveckling och spås landa på 18. Sjuhärad tror sig ligga kvar på 14 medan Fyrbodal tror på en marginellt positiv utveckling, från 10 till 11. 17
Småföretagskonjunkturen län för län Västerbotten upplever för andra mätningen i rad den starkaste småföretagskonjunkturen i landet. Blekinge hamnar i denna mätning sist bland Sveriges län och är det enda länet med negativ indikator. Konjunkturen har försvagats i 17 län, medan 4 redovisar en förbättring. Den största inbromsningen noteras i Kronoberg som går från 65 till 7, medan Halland förbättrats mest, från 29 till 62. Totalt för riket har konjunkturindikatorn sjunkit från 63 till 48. Uppdelat på sektorer minskar industriindex från 67 till 45, medan tjänsteindex sjunker marginellt från 62 till 58. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Västmanland med 79, medan Halland toppar tjänstesektorn med index 120. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten åter ökar svagt och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 52. Mest optimistiska är företagen i Uppsala, Stockholm och Västerbotten. 18
19
Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter konjunkturutvecklingen under de senaste mätningarna blivit något svagare än förväntat. Vi kan också se att avmattningen i höstens barometer till följd av den internationella finanskrisen inte var förväntad. Nu förväntas dock den mesta av inbromsningen vara bakom oss, och företagen räknar med en fortsatt tillväxt ungefär på nuvarande nivåer under det kommande året. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 58 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar svag tillväxt och sysselsättningsökning. 20