Minnesanteckningar Programsamråd för Myrens industriområde, 5 maj 2011 kl 18.30-21.00, aulan i Strömstad gymnasium Deltagande tjänstemän: Conny Hansson, Rolf Olausson, Ida Haglund, Elin Solvang, Anna Wallblom, Helena Östling Deltagande konsulter: Sören Mannberg Rådhuset Arkitekter AB, Håkan Broström Prepart AB, Bengt Leking Bohusgeo AB Deltagande politiker: Ronnie Brorsson, Lena Martinsson, Siwert Hjalmarsson, Bengt Bivrin, Sven Moosberg, Anders Olsson Närmare 80 personer kom till gymnasiet för att delta i samrådsmötet. Kommunalråd Ronnie Brorsson börjar med att hälsa välkommen och gav en kort beskrivning av den politiska tankegången till en stadsomvandling av Myrens industriområde. Planchef Elin Solvang presenterar tjänstemän, konsulter och politiker som besvarar frågor under kvällen. Planarkitekt Helena Östling presenterar kvällen program och går igenom planprocessen. Reglerna om förfarandet vid upprättande av detaljplaner är reglerade i Plan- och bygglagen (PBL). När en detaljplan upprättas är det främst två mål som skall tillgodoses. Det ena är att alla berörda skall garanteras ett reellt inflytande på planutformning och genomförande (medborgarinflytande och rättsäkerhet). Det andra är att ärenderna skall behandlas så enkelt och snabbt som möjligt (effektiv planläggning). Processen att ta fram en detaljplan består av ett antal skeden då kommunen ska samråda med myndigheter och medborgare. Vi är nu i det första samrådsskedet s k programsamråd. Ju tidigare synpunkter kommer in i en detaljplaneprocess desto större möjlighet finns att påverka planens innehåll och utformning. Sista dag för synpunkter på planprogrammet är den 23 maj 2011.
Miljöplanerare Anna Wallblom går igenom Miljöbedömningsprocessen och berättar om Miljökonsekvensbeskrivning. Alla detaljplaner som görs skall behovsbedömas. Om planen kan komma att innebära en betydande miljöpåverkan skall en MKB göras. MKB n följer planen men är ett eget dokument som skall samrådas med myndigheter och allmänheten (brukar ske i samband med detaljplanens samråd). En redogörelse ska därefter göras som visar hur MKB n har påverkat planens utformning. Myren En behovsbedömning är gjord. Planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan En MKB skall göras. Avgränsningen för en MKB skall godkännas av Länsstyrelsen. Avgränsningens primärområde är plangränsen, sekundärområdet (påverkansområde) sträcker sig utanför eftersom en MKB ska beskriva planens påverkan på omgivningen samt omgivningens påverkan på planområdet. Berörda miljöaspekter i en MKB: Trafiksäkerhet olycksrisker Buller, vibrationer Luftkvalitet Transport av farligt gods och olycksrisker Risk för skred och bergras Risk för översvämningar Förorenad mark Stads/landskapsbild Tillgänglighet Natur, kultur och friluftsliv Miljökvalitetsnormer Berörda miljömål En detaljplan ska främja en hållbar utveckling.
Sören Mannberg från Rådhuset Arkitekter ger en sammanfattad presentation av planprogrammet. Programsamråd pågår fram till och med 23 maj 2011. Efter genomgång av planprocess, miljöbedömningsprocessen och planprogram följde en frågestund. Fråga: Hur har vi avgränsat sakägarkretsen? Svar: Berörda sakägare är i normalfallet så kallade rågrannar, dvs grannar som direkt angränsar planområdet. Bedömningen har dock gjorts att ett större område skall vara sakägarkrets. Vi tar med oss synpunkten om att utöka sakägarkretsen och kommer att diskutera detta med Länsstyrelsen. Om sakägarkretsen utökas kommer detta att aviseras vid nästa samråd. Fråga: Angående trafiken på Vatulandsgatan. Kan man begränsa trafiken? Svar: Hur trafiken i området ska fungera är en fråga som vi arbetar med. Mer utredningar ska tas fram som ska vara färdiga till nästa samråd. Fråga: Vad menas med ej störande verksamhet? Svar: Med ej störande verksamhet menas verksamheter som inte ger upphov till störande buller, vibrationer eller utsläpp. Fråga: Kan Miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning utökas? Svar: Miljökonsekvensbeskrivningens sekundärområde (påverkansområde) kommer att utökas till att omfatta även området för Colorlinefärjan samt delar av Korpeberget och Vatuland. Fråga: Hur kommer trafiken att se ut på Vatulandsgatan? Hur ska man hantera varutransporter som genar mm. Kan man klippa Vatulandsgatan och Trädgårdsgatan på lämpligt ställe för att förhindra ökad trafik i bostadsområdet? Om varutransporterna skulle kunna svänga vänster direkt efter viadukten så minskar den tunga trafiken i området drastiskt. Svar: När planbesked gavs (2009-02-26) beslutades också bland annat att det inte får tillkomma ytterligare trafik genom närliggande bostadsområden. Trafikfrågan är en av de stora frågorna i området som ännu inte är färdigutredd och bearbetad. Vi tar med oss frågan om att ge tydliga begränsningar för trafik på Vatulandsgatan, Myrängsvägen och delar av Trädgårdsgatan. Fråga: Tågtrafiken låter mycket högre än vad som påstås i Trafik- och bullerutredningen, det tjuter när tågen går igenom kurvan. Svar: Vi tar med oss frågan till nästa skede då arbetet med trafikfrågor och buller kommer att fördjupas. Fråga: Kommer järnvägsviadukten att vara färdig innan detaljplanen? Svar: Ja. Bohusbanan med dess höjning av viadukten vid Myrens industriområde kommer att vara färdig till försommaren 2012 då tågtrafiken förväntas börja gå in till Strömstad tätort igen. Detta kommer i sin tur att medföra att tung trafik kommer att kunna dirigeras till viadukten när den ska till Myrens industriområde.
Fråga: Hur fungerar det vid sprängning/schaktning i området? Vad händer om det blir en juridisk tvist gällande eventuella skador som uppstått? Svar: I Miljöbalken (kap 32) finns beskrivet det ansvar som varje byggherre har gentemot tredje man, det vill säga den som berörs av byggarbetet. Förutom att byggherren blir ekonomiskt ansvarig för att åtgärda eventuella sprickbildningar och sättningar (direkta skador) blir denne även ansvarig för skador som uppstår på grund av olyckshändelser vid sprängningen (indirekta skador). Ett exempel på en indirekt skada är ändring av grundvattennivån som i sin tur ger sättningar. Fråga: Många som bor i villaområdet i Myren har redan idag problem med sättningar i sina hus. Hur kommer grundvattennivån att påverkas av projektet? Svar: Grundvattennivån ska säkerställas vid projektering. Fråga: Är det bestämt att hotellet kommer att bli mellan 8-12 våningar? Projektet har för höga hus! Strömstad är en liten stad med viss småskalighet. Hur höga hus tål Strömstad? Viktigt att tänka på att det också blir en vacker infart till Strömstad. Svar: Man behöver komma upp på 3:e våningen för att se över banvallen. Politiken har ställt sig positiva till att bygga på höjden men det är ännu inte fastslaget hur högt man kan och skall få bygga. Detta är en fråga som får undersökas och diskuteras i vidare planarbete. Fråga: Kan man inte sänka tågbanan till gatunivå? Svar: Det är inte lämpligt att sänka tågbanan till gatunivå då resultatet skulle bli en korsning som inte är planfri, dvs att bilar, cyklar och gående skulle bli tvungna att korsa spåren. Detta vill vi inte p g a trafiksäkerheten. Fråga: Det är vanligt att man vid omvandling av gamla industriområden utlyser en arkitekttävling och att man bygger efter det bästa förslaget. Varför kan man inte göra så här? Svar: Kommunen är inte exploatör i området. Det är upp till exploatören att bestämma om de vill ha arkitekttävling. Fråga: Planeras det för skola/förskola när man vet att det kommer att tillkomma ca 150 bostäder? Svar: Vid planering tas alltid hänsyn till ett eventuellt utökat behov av barnomsorg. Barn- och utbildningsnämnden är remissinstans vid all detaljplanering. Fråga: Den allmänna parkeringen försvinner och ersätts inte inom planen. Kommer den att ersättas på annan plats? Svar: Alternativet blir vid Hålkedalen där det kommer att finnas en parkeringsplats med ca 150 parkeringsplatser. Kommunens dagliga planering innefattar även parkeringar. Fråga: Risker från bensinlagret? Räddnings- och brandtjänst, vad händer vid 12-våningsbyggnader, kommer heltidsbrandkår att behövas och vad kostar det? Svar: Påverkan från bensinlagrets verksamhet som är en s k B-verksamhet med tillstånd från Länsstyrelsen tas med i riskutredningen och i Miljökonsekvensbeskrivningen.
Bensinlagret kommer att lastas/lossas från båt. Ingen lastning eller lossning från lastbil kommer att ske. Riskområdet kvarstår dock. Räddningstjänsten är en deltidsbrandkår med begränsade möjligheter. Räddningstjänsten är remissinstans i detaljplanearbetet och är ännu inte nöjda. För att klara en eventuell brand får man lösa brandskyddet byggnadstekniskt (sprinkler). Fråga: Räcker vattnet vid brand? Svar: Räddningstjänsten är ett komplement med sin tankbil. Tillräckligt med brandvatten och tryck på plats krävs. Fråga: Vilka upplåtelseformer kommer det att finnas i området? Kan vi inte ha boplikt som man har i en del andra länder? Svar: Kommunen kan endast kräva att bostäderna ska ha åretruntstandard, det går inte att säga att det ska vara hyresrätter eller bostadsrätter. I Sverige har vi inte en lagstiftning som medger att man skiljer på fritidsboende och åretruntboende, till skillnad mot våra grannländer Danmark och Norge. Vi får inte heller använda oss av så kallad boplikt. Fråga: Varför får vi se detta projekt först nu? Projektet ser redan färdigt ut. Påminner om Rivieran. Frågan ställdes innan valet 2010 gällande höjd på byggnader men inga svar gavs. Nu kommer detta med mycket höga hus. Svar: Frågan om höjd på hus måste undersökas och provas. Hur högt är ok? Detta är inte det slutgiltiga resultatet. Fråga: Hur kommer detta projekt att se ut när man kommer till Strömstad från havet? Många nya stora projekt har kommit till Strömstad, Laholmen, Kebal och nu Myren. Kommer stadens siluett ytterligare att förändras i och med detta projekt? Svar: Ja, siluetten kommer att förändras. Hur mycket beror givetvis på hur vi hanterar frågan kring hur byggnaderna i området ska utformas. Avslutning med mingel, fika & modellbeskådning i gymnasiets matsal. Här fanns möjligheten att ställa ytterligare frågor till politiker, tjänstemän, konsulter och exploatörer. SAMMANFATTNING Kvällen stora frågor handlade om trafik, geoteknik samt sprängning. Många boende i Myrens villaområde är oroliga för hur trafikföringen i området kommer att fungera. Man vill inte ha mer trafik i sitt villaområde och definitivt inte mer tung trafik. Man var också oroade för vad som kommer att hända med grundvattennivån när exploateringarna kommer igång. Oron gällde även för många hur det kommer att påverka deras hus när man måste spränga i planområdet. Alla dessa frågor kommer att utredas vidare och tas med i planarbetet. Vid pennan Helena Östling 2011-05-05