Verksamhetsberättelse 2013 Sektor skola

Verksamhetsberättelse 2013 Sektor skola

2(29) Innehållsförteckning 1 Verksamhetsöversikt... 3 2 Sammanfattning... 4 3 Volymer... 6 3.1 Förskola... 6 3.2 Pedagogisk omsorg... 6 3.3 Förskoleklass... 6 3.4 Grundskolan årkurs 1-9... 6 3.5 Skolbarnsomsorg... 6 3.6 Särskola... 6 3.7 Gymnasiet, Mimers Hus... 6 3.8 Trekungagymnasiet... 7 3.9 Vuxenutbildning inklusive lärlings- och yrkesvuxutbildning... 7 3.10 Fristående förskolor... 7 3.11 Fristående förskoleklass... 7 3.12 Fristående grundskola... 7 3.13 Fristående skolbarnsomsorg... 7 3.14 Fristående gymnasieskola... 7 4 Måluppföljning... 8 4.1 Strategiska förutsättningar... 8 4.2 God och trygg livsmiljö... 11 4.3 Hållbar utveckling... 20 4.4 Valfrihet... 22 5 Ekonomi...25 5.1 Utfall för hela sektorn... 25 5.2 Nettokostnad per verksamhet... 25 5.3 Kommentarer till utfall och prognos... 25 6 Personal...27 6.1 Anställda... 27 6.2 Antal arbetade timmar... 27 6.3 Sjukfrånvaro... 27 7 Övriga viktiga händelser...29

3(29) 1 Verksamhetsöversikt Sektor skola ska utifrån läroplanen och skollagen verka för att ge de studerande lust att lära i perspektivet "ett livslångt lärande". Uppdraget är att ge de studerande bildning, kunskap och färdigheter. Sektor skola är den största sektorn i Kungälvs kommun med ca 1500 anställda. De olika verksamheterna i sektorn är förskoleverksamhet (förskola och pedagogisk omsorg), skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning inklusive yrkesutbildningar. Sektorns ledningsorganisation består av en sektorchef/skolchef, fyra verksamhetschefer, en för vardera förskoleverksamheten, grundskolan/ skolbarnsomsorgen, gymnasiet/vuxenutbildningen och administration/stöd. Verksamheten styrs av nationella lagar och förordningar, främst skollagen. Barnkonventionen, kommunfullmäktiges strategiska mål och kommunstyrelsens mål är andra viktiga styrdokument.

4(29) 2 Sammanfattning Ekonomi Budgetutfallet för sektorn visar på en budget i balans med ett överskott på 9,7 milj. kronor. Orsaken till överskottet är främst budgeterad volym som inte har behövt användas under året. Arbete enligt de redovisade aktiviteterna har också bidragit till resultatet. Lokaler Två enavdelningsförskolor har stängts. Barnomsorgen Det råder full behovstäckning inom barnomsorgen. Kungälvsmodellen inom läsa - skriva - räkna Verksamhet utifrån Kungälvsmodellen har pågått under hela året. IT, hållbar utveckling och naturvetenskap/teknik Utvecklingsarbetet inom området har fortsatt under året. Målsättningen varsin dator från årskurs 6 och en dator på två elever i F-6 har uppnåtts. Utbildningsresultat Både andelen elever som nådde minst kunskapkraven för E (lägst godkända betyg) i alla ämnen och elevernas meritvärde i åk 9 ökade något jämfört med 2012. Andelen elever vid Mimers Hus gymnasium som nådde grundläggande behörighet var högre än föregående år medan andelen elever med slutbetyg var lägre jämfört med föregående år. Vision Vår vision är att alla elever ska bli kunniga, kompetenta och empatiska. Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål Sektormål Sänkt nettokostnad i nivå med förväntade standardkostnad enligt SKL Strategiska förutsättningar Trygga verksamhetsvolymer med säkrad kvalité Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande Säkerställ tilldelad budget - budget 2013 i balans. Öka kunskapen hos våra barn, elever och ungdomar Utveckla undervisningen i Naturvetenskap och Teknik. Ökning av barns/elevers delaktighet/elevdemokrati. Entreprenöriellt lärande. 100 % godkända elever i grundskolan (ökande trend) God och trygg livsmiljö Landets bästa studieresultat i grundskolan 2014 Alla lärare behöriga (ökande trend) Full behovstäckning inom barnomsorgen. Alla barn, elever och ungdomar känner sig trygga Elevers framtidstro. Minska olyckor och tillbud Hållbar utveckling Ökat jämställdhetsfokus i alla brukarmöten

5(29) Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål Sektormål Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Valfrihet 21. Utveckla möjligheter till valfrihet för brukaren Främja positiv utveckling genom konkurrens

6(29) 3 Volymer Färgmarkeringen till volymtalen visar avvikelse mellan plan och prognostiserat utfall på. Volymtalet får grönt om avvikelsen är mindre än 2 procent, Gult om avvikelse är 2 till 5 procent. Rött vid mer än 5 procent avvikelse. Röd färg indikerar alltså endast avvikelsen från planen och inte nödvändigtvis att resultatet är dåligt. Trendpilen visar förändring av utfall jämfört med föregående år. 3.1 Förskola Volymtal Utfall Plan Prognos Plan Antal splatser 1 885 1 885 1 914 3.2 Pedagogisk omsorg Volymtal Utfall Plan Prognos Plan Antal barn 222 222 233 3.3 Förskoleklass Volymtal Utfall Plan Prognos Plan Antal elever 501 501 504 3.4 Grundskolan årkurs 1-9 Volymtal Utfall Plan Prognos Plan Antal elever 3 752 3 752 3 797 3.5 Skolbarnsomsorg Volymtal Utfall Plan Prognos Plan Antal barn 2 181 2 181 2 120 3.6 Särskola Volymtal Utfall Plan Prognos Plan Antal elever 32 32 38 3.7 Gymnasiet, Mimers Hus Volymtal Utfall Plan Prognos Plan Antal elever 1 628 1 628 1 600

3.8 Trekungagymnasiet 7(29) Volymtal Utfall Plan Prognos Plan Antal elever 113 113 115 3.9 Vuxenutbildning inklusive lärlings- och yrkesvuxutbildning Volymtal Utfall Plan Antal sstuderande 310 3.10 Fristående förskolor Volymtal Utfall Plan Prognos Prognos Plan Plan Antal barn 475 475 491 3.11 Fristående förskoleklass Volymtal Utfall Plan Prognos Plan Antal elever 72 72 62 3.12 Fristående grundskola Volymtal Utfall Plan Prognos Plan Antal elever 565 565 548 3.13 Fristående skolbarnsomsorg Volymtal Utfall Plan Prognos Plan Antal barn 285 285 280 3.14 Fristående gymnasieskola Volymtal Utfall Plan Prognos Plan Antal elever 256 256 272

8(29) 4 Måluppföljning 4.1 Strategiska förutsättningar 4.1.1 Sänkt nettokostnad i nivå med förväntade standardkostnad enligt SKL Kommunstyrelse Kungälvs kommun har i relation till andra kommuner (i kostnadsutjämningssystemet) något höga kostnader. Vid bibehållen skattesats behöver våra verksamhetskostnader sänkas. Hög kostnad inom ett verksamhetsområde kan eventuellt accepteras om andra verksamhetsområden har lägre kostnader. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Skolverkets senaste mätning gjord 2012, visar att kostnaden per barn/elev i förskolan ligger i paritet med riksgenomsnittet medan pedagogisk omsorg, fritidshem, förskoleklass, grundskolan exklusive lokaler ligger lägre än riksgenomsnittet. Kostnaden för gymnasiet exklusive lokaler och vuxenutbildningen ligger under riksgenomsnittet. Överskottet uppgår till 9,7 miljoner. I övrigt se punkt 5 Ekonomi. Se punkt 5 Ekonomi. Ständig uppföljning. De olika verksamheternas nettokostnader för undervisning 2012 ligger i nivå med SKL:s/Skolverkets redovisning. 100% 100% Regelbunden uppföljning för budget i balans. Uppföljning av kostnaderna för respektive verksamhet inom sektor skola jämfört med kostnaderna på riksnivå enligt SKL:s/Skolverkets redovisning.

4.1.2 Trygga verksamhetsvolymer med säkrad kvalité 9(29) Kommunstyrelse Vi skall klara planerade verksamhetsvolymer med oförändrad kvalitet och ha en beredskap för att hantera avvikelser. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Verksamhetsvolymer och och avvikelser har hanterats enligt målvärdet. Verksamhetsvolymerna har klarats genom god planering och uppföljning. Fortsatt arbete utifrån beslutade aktiviteter.. Klara planerade verksamhetsvolymer och hantera avvikelser. 100% 100% Uppföljning genom befolkningsprognosen för att möta förändrat barn- och elevantal. Uppföljning av sökandefrekvensen till gymnasiet. Följa upp säkrad och oförändrad kvalitet genom tertialrapporterna och kvalitetsrapporten. 4.1.3 Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande Kommunstyrelse Rätt verksamhet på rätt plats, Lokaler skall inte stå tomma i onödan, Funktionalitet, Produktionseffektivitet, Samordning, Sam- & Merutnyttjande. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Förskolan: sektorn har minskat förskoleverksamheten med två "en-avdelningsförskolor" (Hattstugan och Skolvägens förskolor). Två avdelningar i paviljonger vid Kastellegårdens förskola har tagits bort. Förskolan har byggts till för motsvarande antal barn och därmed har antal kvm/ barn minskat(en förtätning av lokalut-

nyttjandet). Grundskolan: under året har elevantalet ökat i grundskolan, mest i de lägre skolåren. Vi har klarat ökningen utan att öka lokalytan. Antalet barn i åldern 1-5 år blev lägre än planerat under 2013, närmare bestämt -29. Samtidigt har fristående förskoleverksamhet utökat antalet platser. Det finns även en ambition att minska antalet paviljonger. Sektorn har också i uppdrag att minska lokalvolymen per barn. Fortsatt uppföljning av barn/elevprognosen för att säkerställa lokalbehovet inom de olika verksamheterna. Fortsatt effektivisering av lokalanvändningen. 10(29) Öka effektiviteten i lokalutnyttjandet inom förskoleverksamheten. 11 9 Öka effektiviteten i lokalutnyttjandet inom grundskolan. 16 15 Merutnyttjande av alla skollokaler för att möta volymökningen. Flexibel användning av alla skolas lokaler. Lokalanpassning med färre paviljonger inom hela verksamheten samt färre enavdelningar inom förskolan. 4.1.4 Säkerställ tilldelad budget - budget 2013 i balans. Sektor Budgetansvaret för sektorer innebär att tilldelad budget ska hållas. I en verksamhet med större efterfrågan än resurser krävs prioriteringar och aktiviteter för att hålla tilldelad budget. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Sektorn har uppnått en budget i balans med ett överskott på 9,7 miljoner för år 2013. Se punkt 5 Ekonomi. Se punkt 5 Ekonomi. Ständig uppföljning.

11(29) Budget 2013 i balans. 930,3 927,3 Regelbunden uppföljning för budget i balans. Anpassa organisationen vid grundskolan utifrån förändrat elevantal. Anpassa organisationen vid gymnasiet utifrån minskade elevkullar. Inga fria arbetskläder till personalen vid förskolan. 4.2 God och trygg livsmiljö 4.2.1 Öka kunskapen hos våra barn, elever och ungdomar Kommunstyrelse Alla elever inom grundskolan skall nå minst godkänt i alla ämnen och därmed vara behöriga till gymnasiet. Meritvärdet inom grundskolan skall öka utifrån 2012 års nuvärde. Andelen som når slutbetyg i gymnasiet ökar utifrån 2012 års nuvärde. Färre avhopp från gymnasiet. Förståelse och tillämpning av kunskaper och färdigheter. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Både andelen elever som nådde minst kunskapkraven för E (lägst godkända betyg) i alla ämnen och elevernas meritvärde i åk 9 ökade något jämfört med 2012 vilket är positivt. Betyg sattes för första gången i åk 6 så det finns ingen jämförelse med året innan att göra, men andelen som minst klarade kunskapskraven för E (lägst godkända betyg) var betydligt högre än i åk 9. Andelen elever vid Mimers Hus gymnasium som når grundläggande behörighet når målvärdet och är högre än föregående år men andelen elever vid Mimers Hus med slutbetyg är lägre jämfört med föregående år. Vi ser en positiv utveckling i studieresultaten för åk 9 vilket är resultatet av ett medvetet kvalitetsarbete både med undervisning och bedömning. Betygsresultaten i åk 6 var väldigt höga jämfört med åk 9, vilket var en trend i hela landet. Vi har identifierat ett behov av samarbete kring betygssättning och bedömning mellan lärare på mellan- och högstadieskolorna. Vi kommer att fortsätta arbetet med att höja kvaliteten på undervisning på många olika sätt. Exempelvis pågår ett gemensamt kvalitetsarbete bland grundskolerektorerna och Kungälvsmodellen i matematik kommer att arbetas om under våren 2014. Samarbete kring betyg och bedömning mellan lärare i åk 4-6 och åk 7-9 kommer också att ske. Under 2013 har vi tillsatt 10 st förstelärare som under 2014 kommer att använda delar av sina tjänster för att arbeta för att sprida sina

kunskaper till övriga skolor i kommunen. Vår vision är att alla elever ska bli kunniga, kompetenta och empatiska. 12(29) Andelen elever som når minst kunskapskravet för betyget E i årskurs 6. 91,5% 100% Andelen elever som når minst kunskapskravet för betyget E i alla ämnen i slutbetyget i årskurs 9 grundskolan och är därmed behöriga till gymnasiet. 79,6% 100% Meritvärdet för årskurs 9 grundskolan. 215,9 220 Andelen elever vid Mimers Hus gymnasium som når grundläggande behörighet till universitet och högskola. 80% 80% Andelen elever vid Mimers Hus gymnasium med slutbetyg. 76,9% 95% Andelen elever vid Mimers Hus gymnasium som fullföljer gymnasieutbildningen inom 4 år. 74,3% 85% Andelen avhopp bland nybörjare vid Mimers Hus 2% 5% Arbete enligt Kungälvsmodellen i matematik och läs- och skrivinlärning inom förskola och grundskola. Varje enhet med årskurs 1-3 skall ha en lärare som är ansvarig för läsinlärningen och en för matematik Kompetensutveckling för lärare och övrig personal. Möjliggöra för rektorerna att vara pedagogiska ledare och leda skolutvecklingen. Fortsatt utveckling av IT och IT-kompetensen som pedagogiskt verktyg enligt media- och IT-policyn för sektorn. Arbete utifrån lägesbeskrivning - mål -genomförande - utvärdering/uppföljning och analys. Aktivt elevhälsoarbete som tillgodoser elevernas behov av stöd. Kompetensutveckling för skolledare. Kommunen deltar i SKL:s matematiksatsning PISA-2015. Erbjuda sommarskola/lovskola. 4.2.2 Utveckla undervisningen i Naturvetenskap och Teknik. Sektor Utveckla arbete som främjar undervisningen i Naturvetenskap/Teknik inom sektor skolas alla verksamheter. Arbete pågår/målsättning håller Respektive grundskola planerar själv hur man ökar sitt fokus på naturvetenskap och teknik. Här har olika skolor hunnit olika långt. Från gymnasiets sida har man under vårterminen gjort en satsning på de elever vid grundskolan som sökt utbildningar med mycket matematik, främst då naturvetenskapliga programmet och teknikprogrammet. Utvecklingen av undervisningen i naturvetenskap och teknik väntas ge positivt resultat på längre sikt och därför finns inget målvärde

angivet för 2013. För att utveckla undervisningen krävs att man utgår från varje enskild lärares kunskapsnivå och utvecklingsområde. Vi har identifierat att ett ökat samarbete mellan skolorna och rektorerna behövs i frågan och under 2013 har tillsatts en förstelärare i NO i detta syfte. Försteläraren i NO kommer att arbeta med frågan under våren och vid kommande tillsättningar av förstelärare är inriktning mot naturvetenskap och teknik ett prioriterat område. Bland grundskolerektorerna pågår också ett gemensamt kvalitetsarbete. 13(29) På sikt öka antalet sökande till program med naturvetenskaplig och teknisk inriktning vid gymnasiet. Ett brett utbud när det gäller teknikprogrammet vid gymnasiet. Fortsatt arbete med Learning Study i matematik. Grundskolorna ökar sitt fokus på naturvetenskap och teknik i undervisningen. 4.2.3 Ökning av barns/elevers delaktighet/elevdemokrati. Sektor Ökad delaktighet/elevdemokrati utifrån läroplanerna. Barn, elever och studerande planerar tillsammans med sina lärare. Arbete pågår/målsättning håller Barns/elevers delaktighet/elevdemokrati är ett viktigt utvecklingsområde inom sektor skolas verksamhetsområden. De redovisade målvärdena är delmål för 2013. Målvärdet på sikt är 100%. Utfallet för årskurs 5 i grundskolan och år 2 i gymnasiet är något under målvärdet medan utfallet för årskurs 8 är klart under. Jämfört med föregående år är utfallet något högre för årskurs 5 och år 2 i gymnasiet medan det är lägre för årskurs 8. Även om måluppfyllelsen för årskurs 5 och år 2 gymnasiet är relativt hög behövs här fortsatt utveckling, särskilt om 100 % skall uppnås. Utfallet för årskurs 8 är alldeles för lågt särskilt som man dessutom har lägre resultat jämfört med föregående år. Arbetet med elevdemokrati bör här vara ett av prioriterade områden. Utfallet borde vara högre i årskurs 8 vid grundskolan och år 2 vid gymnasiet eftersom elever med stigande ålder är mera mogna att ta ansvar och delaktighet. Samtidigt ökar kravet på delaktighet hos eleverna vilket till del kan förklara det lägre utfallet jämfört med grundskolans årskurs 5. Sammanfattningsvis kan konstateras att utfallet av målvärdet bör vara högre och på sikt nå 100%.

Arbetet med delaktighet/elevdemokrati intar en central plats i läroplanerna och är viktigt med tanke elevernas utveckling till demokratiskt tänkande både nu och i framtiden i vuxenlivet. Även om utfallet för årskurs 5 och år 2 gymnasiet bara är något under målvärdet är det ganska långt kvar för verksamheterna till målet 100%. Här behövs fortsatt utvecklingsarbete och arbetet med elevdemokrati bör inta en central plats i det systematiska kvalitetsarbetet. 14(29) Andel elever i årskurs 5 som anger att man har delaktighet och inflytande i planeringen av skolarbetet Andel elever i årskurs 8 som anger att man har delaktighet och inflytande i planeringen av skolarbetet. Andelen elever i år 2 på gymnasiet som anger att man har delaktighet och inflytande i planeringen av skolarbetet 79% 80% 59% 70% 67% 70% Barns/elevers delaktighet/elevdemokrati är en ständigt pågående process i allt skolarbete, särskilt vid planeringen av undervisningen Elevråd, elevkår, matråd och ungdomsfullmäktige 4.2.4 Entreprenöriellt lärande. Sektor Ökat inslag av entreprenöriellt lärande i hela utbildningskedjan. Entreprenöriellt lärande i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet lika mycket som en kunskap om egenföretagande - entreprenörskap. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Entreprenöriellt lärande pågår i första hand vid gymnasiet. Bedömningen är att målvärdet är uppfyllt. Entreprenöriellt lärande är ett nytt begrepp i läroplanerna från 2011. Personal från gymnasiet har gått en utbildning och spridit sina kunskaper vilket har lett till att arbetet har kommit igång väl på Mimers hus. Delar av personal från grundskolan åk 7-9 har genomgått utbildningen. Karriärtjänsterna kan öppna för nya möjligheter att sprida kunskaper i frågan. Entreprenöriellt lärande ingår i och genomsyrar alla program i GY-11. 100% 100% Arbeta med entreprenöriellt lärande som ett förhållningssätt.

4.2.5 100 % godkända elever i grundskolan (ökande trend) 15(29) Kommunstyrelse Målvärde: 100% av eleverna skall nå minst kunskapskravet för betyget E i alla ämnen i slutbetyg i årskurs 9. Arbete pågår/målsättning håller Andelen elever som nådde minst kunskapskraven för E (lägst godkända betyg) i åk 9 ökade något jämfört med 2012. Vi ser en ökande trend även om det är en bit kvar till målvärdet 100%. Den ökande trenden beror på ett intensivt arbete på många olika plan för att eleverna ska lyckas i skolan. Det handlar exempelvis om att elever ges särskilt stöd eller att lärare anpassar sin undervisning för att möta alla elever. Sommarskola är också en insats vi har gjort för att öka andelen. Det pågår ett intensivt arbete i grundskolorna med att höja kompetensen för att möta alla barn i skolorna. Det handlar både om varje lärares skicklighet att kunna möta alla elever och om att ge de elever som har behov av särskilt stöd, det stödet. Rektorsgruppen i grundskolan arbetar också tillsammans med dessa frågor. Under 2014 kommer vi också att komplettera sommarskolan med lovskola under sportlov och påsklov. Andelen elever som når minst kunskapskravet för betyget E i alla ämnen i slutbetyget i årskurs 9 och är därmed behöriga till gymnasiet. 79,6% 100% Arbete enligt Kungälvsmodellen i matematik och läs- och skrivinlärning inom förskola och grundskola. Varje enhet med årskurs 1-3 skall ha en lärare som är ansvarig för läsinlärningen och en för matematik Kompetensutveckling för lärare och övrig personal. Möjliggöra för rektorerna att vara pedagogiska ledare och leda skolutvecklingen. Fortsatt utveckling av IT och IT-kompetensen som pedagogiskt verktyg enligt media- och IT-policyn för sektorn. Arbete utifrån lägesbeskrivning - mål -genomförande - utvärdering/uppföljning och analys. Aktivt elevhälsoarbete som tillgodoser elevernas behov av stöd. Kompetensutveckling för skolledare. Kommunen deltar i SKL:s matematiksatsning PISA-2015. Erbjuda sommarskola/lovskola.

16(29) 4.2.6 Landets bästa studieresultat i grundskolan 2014 Kommunstyrelse Kungälv placerar sig bland de främsta kommunerna när det gäller utbildningsresultat enligt SKL:s ranking i "Öppna jämförelser för grundskolan" för år 2014. Arbete pågår/målsättning håller SKL:s ranking för 2013 kan inte redovisas förrän våren 2014. Då vi ser att vi har ökat andelen elever som minst nått kunskapkravet för E (lägst godkända betyg) i alla ämnen och meritvärdet för åk 9 så har vi en förhoppning om att detta påverkar vår rankning i SKL:s mätning positivt. Vi kommer att fortsätta arbete med att höja kvaliteten på undervisning på många olika sätt. Exempelvis pågår ett gemensamt kvalitetsarbete bland grundskolerektorerna och Kungälvsmodellen i matematik kommer att arbetas om under våren 2014. Under 2013 har vi tillsatt 10 st förstelärare som under 2014 kommer att använda delar av sina tjänster för att arbeta för att sprida sin kunskaper till övriga skolor i kommunen. Ranking gällande utbildningsresultat enligt SKL:s "Öppna jämförelser". 131 30 Arbete enligt Kungälvsmodellen i matematik och läs- och skrivinlärning inom förskola och grundskola. Varje enhet med årskurs 1-3 skall ha en lärare som är ansvarig för läsinlärningen och en för matematik Kompetensutveckling för lärare och övrig personal. Möjliggöra för rektorerna att vara pedagogiska ledare och leda skolutvecklingen. Fortsatt utveckling av IT och IT-kompetensen som pedagogiskt verktyg enligt media- och IT-policyn för sektorn. Arbete utifrån lägesbeskrivning - mål -genomförande - utvärdering/uppföljning och analys. Aktivt elevhälsoarbete som tillgodoser elevernas behov av stöd. Kommunen deltar i SKL:s matematiksatsning PISA-2015. Erbjuda sommarskola/lovskola. Kompetensutveckling för skolledare.

4.2.7 Alla lärare behöriga (ökande trend) 17(29) Kommunstyrelse Enligt nya skollagen gäller skärpta behörighetskrav på lärare från och med 2015. Lärare skall vara behöriga i de ämnen, årskurser eller skolformer man undervisar i. (Med tanke på det omfattande arbete som krävs för att klara alla ansökningar om lärarlegitimation kommer tidpunkten för de skärpta behörighetskraven sannolikt att skjutas längre fram än 2015). Arbete pågår/målsättning håller Enligt gällande skollag skall lärare vara formellt behöriga för de stadier och ämnen de undervisar i senast 2015. Endast formellt behörig personal med högskoleutbildning får anställas. Nedanstående målvärden och utfall anger andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen och inte andelen formellt behöriga lärare. Siffror för formellt behöriga lärare finns för närvarande ej. Även om siffrorna för pedagogisk högskoleexamen inte direkt anger omfattningen av formell behörighet, så är det detta mätvärde vi har idag och därmed är det positivt att vi ser en ökning på grundskolans personal. Fortbildningsinsatser genom bl.a. Lärarlyftet pågår och vid nya anställningar prioriteras behörig personal om det finns. Skolverkets arbete med utfärdande av lärarlegitimationer är ännu inte färdigt och nya regler med ändrade förutsättningar trädde i kraft 131201 vilket gör att arbetet med att kunna definiera behörighet försenas. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen vid grundskolan. 90,7% 90% Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen vid gymnasiet. 89,8% 95% Inventering av lärares ämnes- och skolårsbehörighet. Genomföra kompetensutveckling. Enbart formellt behörig personal anställs. 4.2.8 Full behovstäckning inom barnomsorgen. Kommunstyrelse Plats inom barnomsorgen ordnas snarast efter ansökan, dock senast inom 4 månader. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt

Plats erbjuds inom fyra månader, dock inte alltid enligt vårdnadshavares önskemål 18(29) Full behovstäckning har uppnåtts under året. Ständig analys av befolkningsprognos och det faktiska läget i kommunen. Plats inom barnomsorgen erbjuds senast inom 4 månader. 100% 100% Barnomsorgsplats skall erbjudas snarast och senast inom 4 månader. Kontinuerlig uppföljning gällande behovet av barnomsorg. 4.2.9 Alla barn, elever och ungdomar känner sig trygga Kommunstyrelse Alla barn, elever och ungdomar i förskole- och skolverksamheten skall känna sig trygga och inte utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Arbete pågår/målsättning håller Arbetet med att eleverna känner sig trygga och trivs ingår kontinuerligt i arbetet i alla verksamheter och är en viktig del av värdegrundsarbetet. Här ingår bland annat arbete mot mobbing, kränkande behandling och diskriminering. Inom skolan pågår aktivt toleransarbete. Vid samtliga enheter inom förskolan och grundskolan skall det finnas årligen upprättade likabehandlingsplaner. Utfallet varierar mellan något över och något under målvärdena. Totalt sett är utfallet något högre än föregående år. Elev- och föräldraenkäter uppvisar en hög måluppfyllelse men en utvecklingspotential finns så länge målvärdet är lägre än 100%. Alla barn och elever måste känna sig trygga. Även om bara en liten del av eleverna uppger att de inte känner sig trygga eller inte trivs måste orsaken analyseras med målet att alla eleverna ska känna sig trygga och trivas. Årligen upprättade likabehandlingsplaner skall finnas vid samtliga enheter. Upplevelsen av trygghet hos eleverna i grundskolan. 97% 100% Upplevelsen av trygghet hos eleverna i gymnasiet. 97% 100% Föräldrarnas upplevelse av att barnen i förskolan känner sig trygga 98% 95%

19(29) Föräldrarnas upplevelse av att eleverna i grundskolan känner sig trygga. 95% 95% Upplevelsen av trivsel hos eleverna i grundskolan. 92% 95% Upplevelsen av trivsel hos eleverna vid gymnasiet. 97% 95% Föräldrarnas upplevelse att barnen i förskolan trivs. 99% 95% Föräldrarnas upplevelse att eleverna i grundskolan trivs. 95% 95% Arbete utifrån värdegrunden i läroplanerna. Likabehandlingsplaner skall upprättas varje år efter kartläggning av barn- och elevgrupperna. Ordningsregler revideras. Aktivt toleransarbete. Regelsystem för anmälningsplikt. Klagomålshantering och förbättringsförslag. Uppföljning genom utvecklingssamtal och elev- och föräldraenkäter. Vid behov insatser på individ- grupp- eller organisationsnivå. 4.2.10 Elevers framtidstro. Sektor I vilken omfattning eleverna ser positivt på framtiden för sin egen del. Arbete pågår/målsättning håller Arbete har pågått enligt redovisade aktiviteter. Utfallet av resultatet i elevenkäterna når inte helt upp till målvärdet. Arbete för att nå högre resultat pågår men kan utvecklas vidare. Orsaken till att en del elever ser negativt på framtiden för sin egen del måste analyseras vid respektive enhet. När det gäller elevernas framtidstro måste orsaken till att en del elever ser negativt på framtiden för sin egen del måste analyseras vid respektive enhet och åtgärder, så långt möjligt, vidtas. Andelen elever i årskurs 8 vid grundskolan som anger att de ser positivt på framtiden för sin egen del. Andelen elever i år 2 vid gymnasiet som anger att de ser positivt på framtiden för sin egen del. 85% 90% 83% 90%

20(29) Eleverna har möjlighet att nå utbildningsmålen. En miljö där eleverna trivs och känner trygghet. 4.2.11 Minska olyckor och tillbud Kommunstyrelse Avser brukarrelaterade olyckor och tillbud. Kommer ej att uppfyllas/är ej uppfyllt Antal anmälda tillbud har ökat avsevärt jämfört med resultatet från föregående år. Antal anmälda skador har minskat. Från och med 2013 finns alltid en person på varje enhet som rapporterar i systemet. Det centrala inrapporteringssystemet Kommunikator är gammalt och inte användarvänligt vilket gör att enheterna själva har stora svårigheter med att få ut något resultat.samtidigt har sektorn på central nivå samma problem. Den kontinuerliga uppföljningen försvåras. Under 2014 kommer ett nytt system att införas för all rapportering av skador och olyckstillbud. Arbetet med detta har påbörjats. Minskat antal elevskador. 132 200 Minskat antal olyckstillbud bland elever. 549 75 Antal skolor som utbildat elevskyddsombud. 37 4 Riskanalys och uppföljning av olyckor och tillbud i verksamheterna. Personskador och tillbud rapporteras. Utbildning av elevskyddsombud vid 7-9-skolorna och gymnasiet. Hållbar utveckling 4.2.12 Ökat jämställdhetsfokus i alla brukarmöten Kommunstyrelse

Alla (kvinnor, flickor, pojkar och män) skall i möte med organisationen Kungälvs kommun erbjudas lika rättigheter, ha samma skyldigheter och bli behandlade på ett likvärdigt sätt. Arbete pågår/målsättning håller 21(29) Under året har bland annat blanketter och informationsmaterial bearbetats och omformulerats ur ett jämställdhetsperspektiv. I verksamheterna med barn-, elev- och studerande pågår hela tiden arbete kring jämställdhet. Arbete för ett ökat jämställdhetsfokus pågår ständigt. Arbetet fortsätter enligt kommunens "Plan för jämställdhet på arbetsplatsen och brukarmöten 2012-2014". Frågorna hålls aktuella i det fortsatta arbetet, likabehandlingsplaner upprättas och utvärderas årligen. Antal enheter som genomfört kartläggning av jämställdhet i brukarmötet 5 15 Arbete med att motverka traditionella könsmönster i alla verksamheter Kompetensutveckling Jämtegrering. med avvikelse 4.2.13 Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Sektor Genomför de åtgärder som fastställts i handlingsplanen för innevarande år Arbete pågår/målsättning håller Flera av målen finns i läroplanerna, vilket gör att de på ett naturligt sätt finns med i undervisningen. Exempelvis kommer bemötandefrågor upp på ett naturligt sätt i mötena mellan hem och skola. Vissa möten är lagreglerade. Sektor skola hade under 2012 en större satsning vad gäller bemötandefrågor. Kartläggningar av teknikstöd för eleverna har gjorts inom grundsärsärskolan och för elever med autism åk 7-9.

Arbetet med lärverktyg, teknikstöd har varit givande. en visar att flera punkter är mål som vi ständigt måste arbeta med, exempelvis bemötande- /värdegrundsfrågor. Det finns många medarbetare inom sektorn vilket gör att det tar tid att genomföra vissa aktiviteter. Det är viktigt att chefen driver dessa frågor, för att få högt genomslag i organisationen. Skolorna håller på att ta fram system för det systematiska kvalitetsarbetet. Det funktionshinderpolitiska programmet har i denna punkt fått stå tillbaka till dess att skolorna hittar ett bra system för kvalitetsuppföljning. Mål som inte är klara flyttas över till 2014. Åtgärder kommer under 2014 att ha fokus på de enskilda skolenheterna. Nya mål i handlingsplanen för 2014 tas också fram från den övergripande planen "Tillgänglighet och delaktighet för alla-funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun 2013 till 2018". 22(29) Hålla värdskapet levande Sprida information internt om det funktionshinderpolitiska programmet Genomföra fortbildning för personal inom området för bemötande av brukare med funktionsnedsättning Genomföra en kartläggning över behov av olika lärverktyg särskolan vårtermin 2013 Genomföra en kartläggning över behov av olika lärverktyg för elever med autism, årskurs 7-9, vårtermin 2013 Genomföra en kartläggning över behov av olika lärverktyg för övriga elever grundskolan, hösttermin 2013 Tillämpa de erfarenheter som framkommer utifrån kartläggning, hösttermin 2013 och vårtermin 2014 Inarbeta Mål i funktionshinderpolitiska programmet från och med höstterminen 2013 i sektorns och enheternas systematiska kvalitetsarbete Pågående med avvikelse 4.3 Valfrihet 4.3.1 Utveckla möjligheter till valfrihet för brukaren Kommunstyrelse Ge brukarna möjlighet att välja kommunal eller fristående förskoleverksamhet, eller kommunal eller fristående skola. Brukarna har, där organisationen medger, möjlighet att välja viss förskola eller skola. Brukarna har, inom ramen för det fria gymnasievalet inom GR, möjlighet att välja gymnasieskola. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Arbetet har genomförts enligt plan och redovisade aktiviteter.

Valmöjligheten som ges skapar en konkurrenssituation vilket i sin tur främjar en positiv utveckling. 23(29) Arbetet fortsätter enligt plan och redovisade aktiviteter. Andelen barn inom fristående förskoleverksamhet 20% 16% Andelen elever inom fristående grundskolor 13% 11% Andelen elever i år 1 som väljer annat gymnasium än Mimers Hus 20% 20% Informera om barnomsorgen och skolverksamheten på kommunens och skolornas hemsidor. Skolskjuts för elever som väljer annan skola än den anvisade Lagen om skolpeng på lika villkor Informera eleverna om olika valmöjligheter till gymnasiet. 4.3.2 Främja positiv utveckling genom konkurrens Kommunstyrelse Brukarna har möjlighet att välja kommunal eller fristående förskoleverksamhet, eller kommunal eller fristående skola. Brukarna har, där organisationen medger, möjlighet att välja viss förskola eller skola. Brukarna har, inom ramen för det fria gymnasievalet inom GR, möjlighet att välja gymnasieskola. Valmöjligheten skapar förutsättningar för positiv utveckling genom konkurrens. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Arbetet har genomförts enligt plan och redovisade aktiviteter. Valmöjligheten som ges skapar en konkurrenssituation vilket i sin tur främjar en positiv utveckling. Arbetet fortsätter enligt plan och redovisade aktiviteter. Andelen barn inom fristående förskoleverksamhet 20% 16%

24(29) Andelen elever inom fristående grundskolor 13% 11% Andelen elever i år 1 som väljer annat gymnasium än Mimers Hus 20% 20% Informera om barnomsorgen och skolverksamheten på kommunens och skolornas hemsidor. Skolskjuts för elever som väljer annan skola än den anvisade Lagen om skolpeng på lika villkor Informera eleverna om olika valmöjligheter till gymnasiet.

25(29) 5 Ekonomi 5.1 Utfall för hela sektorn Tkr Utfall 2013 Budget 2013 Avvikelse 2013 Utfall 2012 Budget 2012 Avvikelse 2012 Summa intäkter 182 431 163 378 19 053 170 723 163 080 7 643 Personalkostnader -622 234-628 552 6 318-605 947-614 946 8 999 Övriga kostnader -490 572-474 926-15 646-475 777-470 534-5 243 Summa kostnader -1 112 806-1 103 478-9 328-1 081 724-1 085 480 3 756 Nettokostnad -930 375-940 100 9 725-911 001-922 400 11 399 5.2 Nettokostnad per verksamhet Tkr Utfall 2013 Budget 2013 Avvikelse 2013 Utfall 2012 Budget 2012 Avvikelse 2012 Centralt -60 585-62 056 1 471-56 384-63 608 7 224 Förskola -260 797-260 718-79 -256 066-261 298 5 232 Grundskola -420 541-421 975 1 434-402 699-398 190-4 509 Gymnasieskola o vuxenutbildning -188 452-195 350 6 898-195 852-199 304 3 452 Nettokostnad -930 375-940 099 9 724-911 001-922 400 11 399 5.3 Kommentarer till utfall och prognos av utfall och prognos Budgetavvikelse för sektor skola +9,7 mkr. Budgetavvikelsen 2013 är +9,7 mkr. Av denna summa beräknas ej utnyttjad volym uppgå till ca 8,4 mkr. De största avvikelserna på volymer är förskolan som under året har stängt två avdelningar, färre barn än beräknat i fristående förskolor, antalet särskoleelever är färre och vi har ett nettoinflöde av elever på gymnasieskolan. Kostnadsutveckling 2012 till 2013 Sektors skolas nettokostnadsökning mellan åren 2012 och 2013 är +19,4 mkr dvs +2,1 %. Kostnadsökning till följd av lönerevisionen var 19,6 mkr och sänkning av internräntan med 1 procentenhet gav lägre kostnader med 6,2 mkr. Nettoeffekten av alla volymförändringar mellan åren 2012 och 2013 beräknas till -3 mkr Nettokostnadsökning för verksamhets- och prisförändringar ger ca 9 mkr mellan åren, vilket motsvarar +1 %. Centralt +1,4 mkr I avvikelsen ingår volymförändringar +3,8 mkr. Kostnader för skolskjutsar är ca 600 tkr högre än budget och sektorn har också haft oförutsedda lokalkostnader om ca 900 tkr. Förskola och pedagogisk omsorg, 0 mkr Förskolan har under året arbetat med kostnadsanpassningar i och med nya budgetförutsättningar. För barn med vistelsetid om 15 timmar har barnpengen sänkts till 80 % istället för tidigare 100 %. Förskolan redovisar ett mindre underskott, 79 tkr vid årets slut, och har alltså en budget i

balans. 26(29) Grundskola, särskola och skolbarnsomsorg, +1,4 mkr Grundskola redovisar ett överskott på 1,4 mkr varav överskott främst förklaras av centrala poster medan enheterna i stort sett klarade budget. Dock fanns det stora skillnader mellan de olika enheterna vilket bl.a. kan förklaras med organisationsförändringar och hantering av tilläggsresurser. Gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning, +6,9 mkr Gymnasieskolan och vuxenutbildningen redovisar ett överskott om +6,9 mkr varav +3,5 mkr avser volymförändringar. Mimers hus står sig väl i konkurrensen med andra kommuner och fristående skolor. Under 2013 hade vi ett nettoinflöde av elever dvs fler elever från andra kommuner gick i Kungälv samtidigt som färre Kungälvselever valde att studera i annan kommun eller i fristående gymnaiseskola. Gymnasieenheterna tillsammans har en avvikelse på +1,7 mkr och vuxenutbildningen +0,8 mkr. Sammanfattning ekonomi Sektor skolas nettokostnader uppgår 2013 till 930,4 mkr vilket ger en budgetavvikelse på +9,7 mkr. Av dessa +9,7 mkr avser +8,4 mkr budgeterad volym som inte har behövs användas under året. De största avvikelserna på volymer är förskolan som under året har stängt två avdelningar, färre barn än beräknat på fristående förskolor, antalet särskoleelever är färre och vi har ett nettoinflöde av elever på gymnasieskolan. Återstår +1,3 mkr som avser avvikelse på verkamhetens nettokostnader. Tillsammans har samtliga verksamheter en budget i balans.

27(29) 6 Personal 6.1 Anställda 1/11 2013 1/11 2012 Förändring Antal anställda 1 477 1 466 11 Antal årsarbetare 1 650 1 630 20 Urvalet för antal anställda är månadsavlönade och inkluderar således inte timanställda. Beakta detta särskilt vid jämförelse med årsarbetare (genomsnittliga heltider) då måttet baseras på både månads- och timavlönades arbetade tid. Ett årsarbete motsvarar 1 700 timmar. Måttet utgår från 44 arbetsveckor med genomsnittligt 38,5 timmar per vecka. 44 möjliga arbetsveckor erhålls genom att totala antalet veckor (52) minskas med den arbetsfria tiden i form av 6 veckors semester och 2 veckor med helgdagar. Beräkningen bygger på schablonantaganden utslaget över flera kalenderår (och avrundat från 1 694 timmar). i tabell Förändringen är marginell både beträffande antalet anställda och årsarbetare. 6.2 Antal arbetade timmar Per 31/12 2013 Per 31/12 2012 Förändring Månadsavlönade 2 653 059 2 635 020 18 039 Timavlönade 151 246 136 246 15 000 Summa 2 804 305 2 771 266 33 039 6.3 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid Per 31/12 2013 Per 31/12 2012 Förändring 4,92 4,30 0,62 Kön - Kvinnor 5,43 4,77 0,66 - Män 2,85 2,31 0,54 Ålder <= 29 år 3,11 3,13-0,02 Andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro på 60 dagar eller mer i tabell 30-49 år 4,69 4,09 0,60 >= 50 år 5,64 4,77 0,87 47,33 35,66 11,67 Sjukfrånvaron har ökat både hos kvinnor och män inom sektor skola jämfört med motsvarande period föregående år. Förändringen är störst vad det gäller långtidsfrånvaron. Sjukfrånvaron har ökat mer på några enheter och sektorn avser att analysera detta under våren. Sjuklönekostnad Per 31/12 2013 Per 31/12 2012 Förändring Förändring i % Sjuklönekostnad Kr 7 420 000 6 786 000 634 000 9,34 Beräknat PO Kr 2 927 932 2 677 756 250 176 9,34

28(29) Per 31/12 2013 Per 31/12 2012 Förändring Förändring i % Summa 10 347 932 9 463 756 884 176 9,34

29(29) 7 Övriga viktiga händelser Inför läsåret 2013/2014 fick Kungälvs skolor högsta möjliga bidrag från Kulturrådet för att genomföra Skapande skola. Alla elever från förskoleklass till årskurs 9, oavsett skolform, deltar i Skapande skola. Förutom många elevbesök på Universeum har fyra heldagar kompetensutveckling med totalt 100 platser för lärare 1-3 och 4-6 genomförts. Från augusti har vi en årspedagog som tjänstgör på Universeum. Under veckan före jul genomfördes, under ledning av EnIT, de första kurserna för administrativ personal som skall flytta in i den nya miljön i stadshuset. Sektorn har genomfört lokal uppföljning av ungdomspolitik (LUPP) i årskurs 8 i grundskolan och år 2 i gymnasiet under hösten 2013. Under våren 2014 kommer resultatet. Under 2014 har totalt 20 klagomål kommit in till sektor skolas centrala klagomålshantering. Dessa ärenden har också följts upp. Fem skolinspektionsärenden, fyra för grundskolan och ett för gymnasiet, har kommit in till sektor skola. Sju tidigare ärenden har avslutats under 2013. Två ärenden som gäller friskola har registrerats hos skolinspektionen. Första spadtaget togs av barn från Björkängens och Kullerbyttans förskolor till den nya förskolan i Munkegärde vilken beräknas vara inflyttningsklar i februari 2015. Bräcke förskola har renoverats under året, två nya avdelningar byggs också till och är inflyttningsklara under våren 2014. Målsättningen med varsin dator från årskurs 6 och en dator på två elever i F-6 är uppnådd. 10 karriärtjänster har tillsatts under året. Utbildning för alla fritidspedagoger har startats under 2013 och kommer också att pågå under våren 2014. Kärna skola har firat 50-årsjubileum.