Överenskommelse mellan Robertsfors Kommun och Arbetsförmedlingen Delegationen Unga i Arbete 1 (29)

Överenskommelse mellan Robertsfors Kommun och Arbetsförmedlingen Delegationen Unga i Arbete 1 (29)

2 (29) Innehåll Innehåll... 2 1.0 Bakgrund... 5 1.1 Allmänt... 5 1.2 Prioriterade områden... 5 1.3 Mer om delegationens bedömning... 6 2.0 Överenskommelse... 7 2.1 Parter... 7 2.2 Syfte... 7 2.3 Mål... 7 2.3.1 Indikatorer kartläggning/synliggöra målgruppen... 8 2.3.2 Variabler för kartläggning av unga nyanlända... 9 2.4 Målgrupp... 9 2.5 Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2)... 9 2.6 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)... 10 2.7 Dokumentation och uppföljning... 10 2.8 Överenskommelsens varaktighet och revidering... 11 Bilaga 1 Kartläggning målgrupp... 12 3.0 Robertsfors Kommun... 12 3.1 Ung dialog... 12 3.2 Antal som ej är behöriga till gymnasiet... 13 3.3 Antal gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år... 13 3.4 Antal gymnasieelever som ej fullföljt sin utbildning inom 3 år(2015)... 14 3.5 Antal unga i KAA som ej studerar eller arbetar... 14 3.6 Behov... 14 3.7 Antal timanställda unga i kommunen(med kommunen som arbetsgivare)... 14 4.0 Robertsfors Kommun Socialtjänst... 14

3 (29) 4.1 Antal unga under 25 år med ekonomiskt bistånd... 15 4.2 Antal unga som varken arbetar eller studerar eller har känd aktivitet i åldersgruppen 20-24 år 15 5.0 Arbetsförmedlingen... 16 5.1 Utbildningsnivå målgrupp... 17 5.2 Utbidningsnivå andel... 17 5.3 Födelseland... 18 5.4 Funktionsnedsättning... 18 5.5 Åldersgrupp... 19 5.6 Åldersgrupp andel... 19 5.7 Kön... 20 5.8 Antal inskrivna unga med arbete tim- eller deltid... 20 Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet... 21 6.0 Robertsfors Kommun... 21 7.0 Arbetsförmedlingen Robertsfors... 22 8.0 Det befintliga samverkansarbetet... 23 Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan... 24 9.0 Organisering av samverkan... 24 9.1 Huvudsaklig ansvarsfördelning mellan parterna... 24 9.2 Huvudsakliga metoder och verktyg som kommer att användas i arbetet.(inom parentes ansvarig)... 24 9.3 Hur unga nås, hur deras förutsättningar och behov kartläggs och vilket stöd som, vid behov kan erbjudas av vem?... 25 9.4 Utveckling av samverkansformer som gör att insatser till arbetslösa bättre rustar unga... 25 9.5 Tidiga insatser för alla i målgruppen utifrån vars och ens individuella behov samt Ungas perspektiv.... 25 9.6 Engagerande av näringsliv, organisationer m.fl. aktörer i arbetet för att möjliggöra att unga får arbete m.m.... 26 9.7 En ökad andel unga som fullföljer en gymnasieutbildning bl. a. med hjälp av utbildningskontrakt.... 26

4 (29) 9.8 Uppsökande verksamhet för de unga som står längst från arbetsmarknaden som inte har kontakt med någon myndighet?... 26 9.9 Införlivande av jämställdhetsperspektiv... 27 Bilaga 4 kartläggning av unga nyanlända... 28 10.0 Kartläggning över unga nyanlända... 28 10.1 Kommunmottagna... 28 10.2 Nuvarande situation samt prognos för EKB... 29 10.3 Ensamkommande med PUT... 29

5 (29) 1.0 Bakgrund 1.1 Allmänt Den övergripande inriktningen på utlysningen som Delegationen för unga i arbete (Dua) har informerat om är Samverkan. Bidrag kan erhållas för att, på basis av en lokal överenskommelse, etablera eller vidareutveckla långsiktigt stabila strukturer för samverkan mellan kommun/kommuner och arbetsförmedling. Den verksamhet som statsbidraget används till ska med andra ord kunna bedrivas vidare på reguljär basis, med ordinarie resurser, när finansieringen av den extra insatsen upphör. Den verksamhet för vilken bidrag söks ska innehålla element som bedöms vara nyskapande eller innebär att befintlig verksamhet vidareutvecklas. Med nyskapande avses för kommunen och Arbetsförmedlingen nya sätt att gemensamt bedriva verksamhet. Verksamheten ska också ha ett tydligt resultatfokus när det gäller att skapa möjligheter för fler unga arbetslösa att återuppta studier eller komma i arbete. I ansökan ska det alltså tydliggöras på vad sätt och i vilken utsträckning de strukturellt inriktade samverkansinsatser som bidrag söks för bedöms påverka möjligheterna att stödja unga arbetslösa och vilka resultat som förväntas. Verksamheten ska vidare utgå från ungdomsgruppen som en mångfald av individer samtidigt som ungas erfarenheter och behov ska beaktas. 1.2 Prioriterade områden Inom ramen för utlysningens övergripande inriktning på strukturer för samverkan kommer Dua att prioritera ansökningar som syftar till att etablera eller vidareutveckla system eller rutiner som förenklar för den enskilda unga i dennas myndighetskontakter, t.ex. genom, organisationsförändringar, samlokalisering eller gemensamma kompetensutvecklingsinsatser mellan kommun och arbetsförmedling, att etablera eller vidareutveckla arbetssätt eller rutiner för att koppla ihop behovet av kompetens hos arbetsgivarna i regionen, den kommunala vuxenutbildningen och olika former av anställningar (t.ex. traineejobb, yrkesintroduktionsanställningar och utbildningskontrakt) eller praktik, samt att samordna kommunens och Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter och därigenom bl.a. skapa ömsesidig nytta av respektive parts kontaktytor mot arbetsgivare; privata, inom det civila samhället och andra.

6 (29) 1.3 Mer om delegationens bedömning Dua kan vid sin bedömning av inkomna ansökningar också komma att ge stöd till insatser vid sidan om de prioriterade områdena. En förutsättning är dock att insatserna ligger inom ramen för utlysningens övergripande inriktning på strukturer för samverkan och att insatserna bedöms vara verkningsfulla och bidra till utvecklig av arbetet när det gäller att få unga arbetslösa att komma i studier eller arbete. Dua kommer vid bedömningen av ansökningarna att beakta i vad mån det av den lokala överenskommelsen allmänt framgår hur ungdomsperspektivet kommer att beaktas, främst hur ungas erfarenheter och perspektiv kommer att tas till vara i utformning och genomförande av insatser, och hur ett jämställdhetsperspektiv kommer att prägla arbetet, t.ex. genom att unga kvinnor och män stimuleras att göra otraditionella utbildnings- och yrkesval.

7 (29) 2.0 Överenskommelse 2.1 Parter Robertsfors Kommun. Org.nr 212000-2551 Inom Robertsfors Kommun inkluderas verksamheterna: - Barn och Utbildning - Socialförvaltningen - Lärcentrum - Utvecklingsavdelning Arbetsförmedlingen Robertsfors. Org.nr 202100-2114 2.2 Syfte Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. 2.3 Mål Att: - Upprätta en rutin på samverkansträffar mellan berörda aktörer i kommunen för att förbättra lokal samverkan i denna fråga. (Indikator: antal samverkansträffar mellan varje revidering efter träffad överenskommelse inom perioden 2016-01-01 och 2017-03-31). - Att synliggöra målgruppen. (Indikator: Förändringar över tid i antal och andelstal inom målgruppen och de olika grupperingarna. En kartläggning för detta synliggörande ska göras mellan varje revidering, och därmed årligen, efter träffad överenskommelse. Första intervallet för kartläggningen är 2016-01-01 och 2017-03-31. Se indikatorer 2.3.1 punkt 2). - Att erbjuda de inom målgruppen individuella lösningar. (Indikator: Antal ur målgruppen som påbörjat skola/arbete/praktik/motiverande insatser eller annan aktivitet efter träffad överenskommelse. Mätningens intervall är mellan överenskommelsens revideringar). Exempelvis: - Antal individer fördelade på åtgärd/insats inom KAA under perioden 2016-01- 01 och 2017-03-31. - Antal timanställda unga inom kommunen (med kommunen som arbetsgivare) mellan perioden 2016-01-01 och 2017-03-31. - Antal individer fördelade på arbetsmarknadspolitiskaåtgärder inom Arbetsförmedlingens regi, fördelat på samtliga tillgängliga åtgärder, under perioden 2016-01-01 och 2017-03-31.

8 (29) - Att skapa en väg in i de olika organisationerna för individerna i målgruppen. Detta betyder att de ur målgruppen enbart ska behöva kontakta en person för att därefter komma rätt bland organisationerna. (Indikator: Att det finns en enda informationskanal som individer i målgruppen samt vårdnadshavare. Ytterligare indikator är att målgruppen informerats om denna väg in.) Exempelvis: - Har det funnits en informationskanal som individer i målgruppen samt vårdnadshavare har kunnat nå under perioden 2016-01-01 och 2017-03-31? - Antal informationsinsatser som har gjorts kring denna en väg in, fördelat på insatstyp och målgrupp under perioden 2016-01-01 och 2017-03-31. - Att se över goda exempel från andra delar av A) regionen B) Riket och därefter implementera delar av dessa i verksamheten. (Indikator: Vilka goda exempel har hittats och beskrivning kring hur de har implementerats) - Antal implementerade delar av andra goda exempel i den egna verksamheten, med tillhörande förklaring, under perioden 2016-01-01 och 2017-03-31. - En ökad andel unga som fullföljer en gymnasieutbildning med hjälp av exempelvis utbildningskontrakt. (Antal ur målgruppen som genomfört detta) - Andel av målgruppen som har fullföljd gymnasieutbildning under perioden 2016-01-01 och 2017-03-31. 2.3.1 Indikatorer kartläggning/synliggöra målgruppen 1. Antal som ej är behörig till gymnasiet (statistik avseende grundskolan betyg årskurs 9). 2. Andel gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år (Gymnasieskolan Genomströmning). 3. Antal unga under 25 år med ekonomiskt bistånd. 4. Antal unga under 25 år med ekonomiskt bistånd och skäl till detta, Försörjningshinder på grund av arbetslöshet samt försörjningshinder på grund av ohälsa och av sociala skäl. 5. Antal individer i KAA som ej studerar eller arbetar. 6. Antal unga som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen i åldersgruppen 16-24. 7. Antal unga i åldersgruppen 16-24 som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen och som har insatser. 8. Antal unga som varken arbetar eller studerar eller har känd aktivitet i åldersgruppen 20-24 år. 9. Antal timanställda unga i kommunen (med kommunen som arbetsgivare). 10. Antal inskrivna unga med arbete, tim- eller deltid. I Arbetsförmedlingens register (sökande som har arbete utan stöd).

9 (29) 2.3.2 Variabler för kartläggning av unga nyanlända 1. Antal kommunmottagna med uppehållstillstånd 6-15 år (Baserat på Kolada) 2. Antal kommunmottagna med uppehållstillstånd 16-17 år (Baserat på Kolada) 3. Antal kommunmottagna med uppehållstillstånd 18-19 år (Baserat på Kolada) 4. Antal kommunmottagna med uppehållstillstånd 20-64 år (Baserat på Kolada) 5. Antal kommunmottagna exkl. ensamkommande 0-6 år (Baserat på kommunens egna siffror) 6. Antal kommunmottagna exkl. ensamkommande 7-9 år (Baserat på kommunens egna siffror) 7. Antal kommunmottagna exkl. ensamkommande 10-12 år (Baserat på kommunens egna siffror) 8. Antal kommunmottagna exkl. ensamkommande 13-15 år (Baserat på kommunens egna siffror) 9. Antal kommunmottagna exkl. ensamkommande 16-18 år (Baserat på kommunens egna siffror) 10. Antal ensamkommande inom HvB Asyl år 2016 (Baserat på kommunens egna siffror) 11. Antal ensamkommande inom Stödboende år 2016 (Baserat på kommunens egna siffror) 12. Antal ensamkommande inom 18+ år 2016 (Baserat på kommunens egna siffror) 13. Antal ensamkommande som fyllt 21 år 2016 (Baserat på kommunens egna siffror) 14. Prognos över antal ensamkommande inom HVB Asyl 2017-2020 15. Prognos över antal ensamkommande inom Stödboende 2017-2020 16. Prognos över antal ensamkommande inom 18+ 2017-2020 17. Prognos över antal ensamkommande som kommer fylla 21 år 2017-2020 18. Totalt antal ensamkommande som har fått PUT mellan 2011-2016 19. Antal ensamkommande med PUT som läser på gymnasiet år 2016 20. Antal ensamkommande med PUT som har avslutat gymnasiet år 2016 eller tidigare 21. Antal ensamkommande med PUT som är i grundskola år 2016 22. Antal ensamkommande med PUT som ej är i grundskola, gymnasium eller arbete 2016 2.4 Målgrupp Alla unga i åldern 16-29 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. 2.5 Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) För närvarande arbetar Robertsfors Kommun utifrån en antagen handlingsplan för de unga som har fullföljt sin skolplikt men är under 20 år, och som ej befinner sig i utbildning eller ej har fullföljt gymnasieutbildning eller motsvarande(ej gymnasieexamen). Robertsfors Kommun arbetar aktivt med andra aktörer i samhället för att ta reda på om dessa ungas situationer för att på så vis kunna komma i kontakt med dem och därmed kunna erbjuda dem antingen åtgärder efter deras behov. Det kan exempelvis handla om att ge dem möjligheter för utbildning, praktik eller andra arbetsmarknaspolitiska åtgärder. Vidare arbetar Robertsfors kommun aktivt med de andra myndigheterna och berörda samhällsaktörerna i olika sysselsättningsfrämjande åtgärder för de unga. Arbetsförmedlingen i Robertsfors arbetar aktivt med de lyckade koncept som Arbetsförmedlingen nationellt har tagit fram inriktade på dessa målgrupper. Många gånger handlar detta om tidigare beprövade aktiviteter och insatser, men det finns även en ambition att arbeta mer med traineejobb, utbildningskontrakt och mer behovsanpassade

10 (29) åtgärder från Arbetsförmedlingen som Folkhögskolesatsningen. Samtliga koncept syftar till att underlätta för unga att ta sig in på arbetsmarknaden och finna det som intresserar dem, ofta kombinerat med studier tillsammans med andra berörda myndigheter, aktörer och specialister. 2.6 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Samverkan mellan Robertsfors Kommun och Arbetsförmedlingen i Robertsfors kommer att inledas med att Robertsfors Kommun inbjuder för samverkan. Därefter kommer rutiner för samverkansträffar, ansvariga, årsplanering med mera att planeras. Samverkan kommer att inkludera personal från Robertsfors Kommun Barn- och utbildningssektor, Utveckling och Informationssektor samt Socialsektorn och representanter från Arbetsförmedlingen i Robertsfors. Samverkan kommer betyda att Robertsfors Kommun och Arbetsförmedlingen i Robertsfors kartlägger vilka nuvarande insatser vardera parten har och hur dessa skulle kunna samverka i högre grad i framtiden för att på så vis gynna målgruppen. Detta samarbete kan även betyda att parterna kan dra nytta av den andre partens nätverk, insatser med mera ifall detta gynnar målgruppen. En central del i detta blir således dialogen mellan båda parterna, kartläggning, informationsinsatser och så vidare. En annan central del för samverkan blir att ta fram en gemensam väg in, vilken individer från målgruppen eller deras anhöriga/vårdnadshavare kan få hjälp med att orientera sig till rätt instans får att uppfylla deras behov. På grund av kommunens storlek kommer mycket av arbetet ske på individnivå, och arbetet blir på så vis väldigt individanpassat. I samverkansarbetet kommer även externa aktörer att bjudas in ifall detta skulle kunna vara till godo för målgruppen. Det nya arbetssättet kommer att implementeras in i de befintliga verksamheterna som både kommunen och Arbetsförmedlingen har. Stödet från DUA ska finnas för att inleda den ovan nämnda samverkansformen och det nya arbetssättet, varpå dessa senare ska ingå i ordinarie verksamhet hos aktörerna. Överenskommelsen kommer inledningsvis gälla i 3 år, men med en stark ambition att förlänga den i framtiden. 2.7 Dokumentation och uppföljning Kommunen ansvarar för att löpande registrera deltagarens aktiviteter under placeringstiden och överföra denna information till Arbetsförmedlingen. Personuppgiftslagen (1998:204) med tillhörande förordning, ska iakttas vid all hantering av personuppgifter.

11 (29) 2.8 Överenskommelsens varaktighet och revidering Överenskommelsen gäller: Fr.o.m. 2016-01-01 t.o.m. 2019-01-01 Överenskommelsen skall senast revideras 2017-03-01 Ort datum Signatur Arbetsförmedlingen Robertsfors Kommun Carola Larsson, Arbetsförmedlingschef Patrik Nilsson. Kommunalråd Magnus Hansson, Tillf. Kommunchef

12 (29) Bilaga 1 Kartläggning målgrupp Kartläggning För att på ett effektivt sätt kunna arbeta med dessa insatser är det viktigt att inneha kunskaper om den nuvarande situationen för unga i kommunen. Av denna anledning har en övergripande nutidskartläggning gjorts i Robertsfors kommun, med statistik sammanställd under oktober år 2015. Robertsfors Kommun står i behov av att säkra den framtida arbetskraftsförsörjningen, varpå en sådan kartläggning (där individers behov synliggörs) blir väldigt viktig. Genom att synliggöra behoven blir det även möjligt att finna rätt insatser för att ge dessa individer möjligheten att komma in på arbetsmarknaden, något som förhoppningsvis även ska gynna hela kommunen i stort. 3.0 Robertsfors Kommun Det totala antalet ungdomar är inte helt statistiskt säkerställt då det saknas statistik på hemmasittare. Vi har gjort en uppskattning. Alla annan statistik är däremot säkerställd. 3.1 Ung dialog Den dialog som förts idag kring dessa frågor är i samband med aktivitetsplan samt via uppföljande samtal med unga avhoppare. Det förs också kontinuerlig dialog med de som erhåller försörjningsstöd. Vid exempelvis orosanmälan för dem förs det en dialog med personen. Problemet är att många av hemmasittarna aldrig blivit uppsökta av myndigheterna då det saknas kunskap om deras aktuella situation. Alla som skrivs in via arbetsförmedlingen har också möte med handläggare där dem går igenom bakgrund samt hur, individuellt, varje unik person ska kunna få bästa möjliga hjälp. Vi har lyft detta samarbete med ungdomsrådet och bollat tankar och idéer kring hur vi i möjligaste mån kan undvika att få ungdomar i dessa målgrupper. Deras åsikt är att arbetet ska börja tidigt med att betona vikt av utbildning men också att det lärs ut i skolan kring eget företagande. En av representanterna från ungdomsrådet sa att: om man inte är duktig i skolan kan man ändå vara en mycket bra företagare.

13 (29) 3.2 Antal som ej är behöriga till gymnasiet 3.3 Antal gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år

14 (29) 3.4 Antal gymnasieelever som ej fullföljt sin utbildning inom 3 år(2015) Unga avhoppare syftar till de individer som av olika anledningar väljer att avbryta sina studier av olika skäl. Fokus i denna kartläggning är på unga individer som har valt att avbryta sina gymnasiestudier, då dessa individer generellt sett är över 16 år. I Robertsfors kommun är det: - 3 inrapporterade elever som har valt att avbryta sina gymnasiala studier under 2015. totalt är det ca 45 elever +/-(x-antal) då många gymnasieskolor är har fördröjningar kring att rapportera in sådan information. 3.5 Antal unga i KAA som ej studerar eller arbetar Förnärvarande är det 4 st som ej studerar eller arbetar. Däremot så jobbar vi med dessa i skrivande stund. 3.6 Behov De individer som finns med i denna målgrupp har en betydande variation av behov för att kunna finna en meningsfull aktivitet, och därmed en väg in i arbete. Då mörkertalet är uppskattat att vara så pass stort blir det praktiskt sett omöjligt att säga i förväg vilka behov de kommer att ha innan de har kunnat bli kontaktade. Däremot finns det en förväntan att det framförallt handlar om någon form av arbetsintroduktion eller utbildning bland dessa unga. För de unga som kommunen känner till handlar det även där om antingen kompletterande eller fortsatt utbildning alternativ någon typ av arbetsintroduktion. Robertsfors Kommun har även identifierat att vissa unga kan behöva möjlighet att få komma till praktikplatser, exempelvis inom ramen för IV/IM (introduktionsprogrammen). 3.7 Antal timanställda unga i kommunen(med kommunen som arbetsgivare) Det är väldigt svårt att säga ett korrekt underlag på ett exakt datum men under 2015 är det ca 86 st unga som är/har varit timanställda åt Robertsfors kommun. Det motsvarar lite mer än 10 % av totalt antal anställda i Robertsfors kommun. 4.0 Robertsfors Kommun Socialtjänst Denna siffra handlar om de individer som är under 25 år och är inskrivna hos Robertsfors Kommuns Socialtjänst. Dessa individer är de som har ekonomiskt bistånd och där försörjningshindret är arbetslöshet alternativt ohälsa eller sociala skäl.

15 (29) 4.1 Antal unga under 25 år med ekonomiskt bistånd I Robertsfors kommun är det: - För närvarande enbart 1 person som är inskriven på Socialtjänsten där försörjningshindret är arbetslöshet. - För närvarande ingen i dagsläget som är inskriven på Socialtjänsten där försörjningshindret är ohälsa eller sociala skäl. Däremot finns ett uppskattat mörkertal på minst 10 personer som idag lever på föräldrarna, alternativt ströjobb som vikariat etc. och som aktivt väljer att inte söka bidrag. Antagligen bor denna målgrupp hemma hos sina föräldrar. 4.2 Antal unga som varken arbetar eller studerar eller har känd aktivitet i åldersgruppen 20-24 år Mörkertalet avser de individer som Robertsfors Kommun saknar kännedom om gällande deras nutida sysselsättning. Sysselsättning definieras här som någon form av meningsfull aktivitet. Detta betyder därmed att de ej är registrerade på något sätt, exempelvis genom studier eller arbete. I Robertsfors kommun är det: - 45 individer mellan åldrarna 16-19 år som kommunen saknar kännedom om deras nutida sysselsättning. - Uppskattningsvis är det någonstans mellan 5-20 individer i åldrarna 20-26 år som kommunen saknar kännedom om deras nutida sysselsättning. Dessa siffror är inte helt statistiskt säkerställda eftersom flera i de två målgrupperna kan ha sysselsättning vi inte vet om.

16 (29) 5.0 Arbetsförmedlingen Denna siffra handlar om de individer som finns inskrivna på Arbetsförmedlingen inom olika former. Den nutida siffran ligger på 58 individer under 25 år, födda efter 1990-10-20. En övergripande sammanställning av de olika grupperingarna bland dessa 58 individer kan ses nedan. 2015-10-25 Totalt antal inskrivna < 25 år 58 I arbete 14 Deltidsarbetslösa/timanställda 7 Jobbgarantin för ungdomar 6 Jobb- och utvecklingsgarantin 7 Öppet arbetslösa 22 Förhindrade 2 Den statistik som presenteras på följande sidor innehåller även den utökade målgruppen.

17 (29) 5.1 Utbildningsnivå målgrupp 5.2 Utbidningsnivå andel

18 (29) 5.3 Födelseland 5.4 Funktionsnedsättning

19 (29) 5.5 Åldersgrupp 5.6 Åldersgrupp andel

20 (29) 5.7 Kön 5.8 Antal inskrivna unga med arbete tim- eller deltid Totalt är det 7 st inskrivna unga med arbete, tim- eller deltid.

21 (29) Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet 6.0 Robertsfors Kommun I Robertsfors kommun finns det en handlingsplan för rutiner kring uppföljning av kommunens ungdomar under 20 år, som ej befinner sig i utbildning eller ej har fullföljt gymnasieutbildning eller motsvarande. För att kontinuerligt följa upp och informera ungdomar om möjligheten till studier m.m. har följande arbetsmodell tagits fram: Varje år under höstterminen informerar barn- och utbildningssektorn sina samarbetspartners om det kommunala ansvaret för ungdomar mellan 16-20 år. De som uppmanas att kontakta oss kring aktuella ungdomar är kommunala gymnasieskolor, fristående gymnasieskolor, arbetsförmedling, socialtjänst, folkhögskolor i närområdet samt försäkringskassan. Minst 1 gång/mån kontrolleras, via befolkningsregistret, vilka ungdomar i aktuell ålder som är nyinflyttade i kommunen. De inflyttade informeras om det kommunala uppföljningsansvaret och ombes att besvara ett antal frågor. Ett flertal av de nyinflyttade unga har varit ensamkommande flyktingungdomar som per automatik gått vidare till studier på Språkintroduktion på Lärcentrum. Det har även funnit andra unga, såsom de som studerar och pendlar till Umeå eller liknande. Vissa ungdomar som har kontaktats genom denna arbetsmodell har fått möjligheten att studera på Individuellt alternativ på Lärcentrum för att på sikt bli behöriga till främst gymnasieskolans nationella program. Unga som tidigare varit aktuella för åtgärder inom ramen för kommunens uppföljningsansvar och inte hunnit fylla 20 år har antingen själva kontaktat eller blivit kontaktade av SYV på Lärcentrum för vidare studier eller annat, exempelvis praktik. De unga som inte är intresserade av erbjudanden om kontakt eller annan tillfällig sysselsättning kontaktas kvartalsvis. Lärcentrum är en verksamhet i kommunal regi där gymnasieskolans introduktionsprogram, SFI och vuxenutbildningen finns. Det finns både kurser på plats så väl som på distans för de individer som skulle vilja läsa upp grundskole- eller gymnasiebetyg alternativt läsa en yrkesutbildning. Ett stort antal kurser på gymnasienivå kan erbjudas på distans. Som en del av ett ESF-projekt har Robertsfors kommun även upprättat ett projekt vid namnet ASAP, som en reaktion mot en omfattande företagsnedläggning här i Robertsfors kommun. I detta projekt har de aktiviteter som eftersträvar att öka individers kompetenser för att på så vis göra dem mer attraktiva på arbetsmarknaden. Av naturliga anledningar har vårt DUA-arbete samverkat med det här projektet under 2016 och kommer göra det även i framtiden då vi har noterat konkreta resultat genom detta samarbete.

22 (29) Genom denna handlingsplan eftersträvar Robertsfors Kommun ett nära samarbete med ett flertal olika myndigheter och samhällsaktörer för att både kunna nå unga men även för att kunna erbjuda dem en väg framåt, utifrån deras behov. 7.0 Arbetsförmedlingen Robertsfors Arbetsförmedlingens arbete med ungdomar i Robertsfors Att motverka ungdomsarbetslöshet och att förkorta ungdomars tid i arbetslöshet är en viktig del av Arbetsförmedlingens arbete. Arbetsförmedlingen erbjuder ungdomar särskilda insatser och program för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden. Vilka insatser eller program som kan bli aktuella beror på vilket behov den unga har av att rustas inför arbetsmarknaden. När en ungdom vänder sig till Arbetsförmedlingen görs alltid en kartläggning och en planering för att nå målet anställning eller utbildning. Vid Arbetsförmedlingen i Robertsfors arbetar arbetsförmedlare och SIUS-konsulenter (särskilt introduktions- och uppföljningsstöd, ett individuellt stöd till arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga). Knutna till verksamheten finns också specialister inom arbetslivsinriktad rehabilitering, till exempel arbetspsykologer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och socialkonsulenter. Det finns fyra handläggare som i varierande grad jobbar med unga i kommunen. Arbetsförmedlingen samarbetar även med externa aktörer som levererar tjänster inom arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetsmarknadsutbildning, pedagogiskt stöd och matchning mot arbete. Arbetsförmedlingen eftersträvar ett nära samarbete med Robertsfors kommun i de fall ungdomen har kontakt med socialtjänsten. Samarbetet kan innebära allt från täta trepartssamtal till enstaka informationsöverföringar. Arbetsförmedlingen tar också stöd av kommunens studie- och yrkesvägledare när planering görs mot reguljär utbildning. För att möjliggöra för ungdomar att få en inblick i olika yrken, att få arbetslivserfarenhet och att skapa referenser har Arbetsförmedlingen en tät och nära kontakt med arbetsgivarna både på orten och inom pendlingsområdet. Arbetsgivarna kan erbjuda ungdomen praktik eller arbetsprövning och Arbetsförmedlingen arbetar aktivt med de olika typerna av anställningsstöd som finns för att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har ambitionen att arbeta med relativt nya insatsformer så som traineejobb, utbildningsplatser och Folkhögskolesatsningen. Det ska dock poängteras att Arbetsförmedlingen arbetar flexibelt med sina olika alternativ för de unga. Detta betyder att Arbetsförmedlingen anpassar sig efter såväl ungdomen som kommunens befintliga möjligheter när de försöker finna lämpliga insatser, vilket kan innebära att andra former av insatser än traineejobb eller liknande.

23 (29) 8.0 Det befintliga samverkansarbetet Sedan början av 2016 har Robertsfors kommun och Arbetsförmedlingen tillsammans upprättat en strukturerad samarbetsfunktion. I denna samarbetsfunktion ingår en representant för det kommunala aktivitetsansvaret, en representant från vuxenutbildningen, en representant från Socialtjänsten, en arbetsförmedlare från Arbetsförmedlingen, projektledaren för ASAP samt koordinatorn för detta arbete. Tillsammans går dessa igenom individärenden som det finns samverkanspotential kring, förutsatt att individen i fråga (eller dennes vårdnadshavare) har gett oss ett skriftligt samtycke att vi kan bryta sekretessen inom gruppen. Arbetssättet ser ut på följande vis: - En av aktörerna uppmärksammar att de har en individ vars ärende skulle kunna samverkas kring med de andra aktörerna inom arbetsgruppen. Aktören vidarebefordrar därefter individinformationen (personnumret) till koordinatorn i två uppdelade meddelanden med information om vilka aktörer som är inkluderade i samtycket - Koordinatorn tar emot samtliga individärenden, delar upp dem i två olika meddelanden och skickar ut dem till de berörda aktörerna en vecka innan arbetsgruppen ska träffas för ett möte. Därmed hinner alla berörda aktörer undersöka om de har någon tidigare information om den aktuella individen. - Samtliga berörda aktörer träffas på mötet och går igenom individärendena som har kommit in. Tillsammans beslutar de hur en ska gå vidare med ärendet, hur samverkan kan gå till och vad vi kan göra för individen. - När samverkan inte längre är aktuell så avskrivs individen från arbetsgruppen. Fram till dess så lyfts däremot individen varje gång för att säkerställa att vi följer upp ärendets process. Under detta år så har även kontaktvägen En-väg-in etablerats för att underlätta möjligheten för unga och anhöriga att själva aktualisera ärenden till myndigheterna. Detta handlar många gånger om individer som av olika anledningar har ramlat mellan stolarna och därmed ej är aktuella hos någon trots att de borde vara det. Tillsammans inom detta arbete så har representanten för det kommunala aktivitetsansvaret och processkoordinatorn genomfört en del uppsökande verksamhet för att på så vis finna individer som kan vara aktuella för samverkan av olika slag. Detta DUA-arbete har även arbetat internt inom Robertsfors kommun för att samverka med pågående arbetsmarknadspolitiska processer samt att påverka kommunen för att denna organisation ska börja arbeta mer aktivt med detta område.

24 (29) Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan 9.0 Organisering av samverkan När överenskommelsen har träffats tar Robertsfors Kommun ansvar, i ett initialt skede, till att bjuda in för samverkan. Då skapas rutiner för samverkansträffar, ansvariga utses och en årsplanering för styrgruppsmöten görs. I den grupperingen ingår representanter från Sektor: Barn- och utbildning, Utveckling och information, Sociala sektorn samt Arbetsförmedlingen lokalt Robertsfors. Till styrgruppen bjuds även inledningsvis Kommunal och Vision in. Utifrån specifika behov kan expertresurs delta i organiseringen ex. Näringsliv, Studieförbund, Folkhögskola m.m. Stödet från DUA kommer användas för att inledningsvis möjliggöra det framtida arbetet. Efter att verksamheten har etablerats, prövats och utvärderas kommer den sedan att implementeras i Robertsfors Kommuns och Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. 9.1 Huvudsaklig ansvarsfördelning mellan parterna Utifrån samverkan mellan Robertsfors Kommun och Arbetsförmedlingen skapas rutin där Robertsfors kommun kartlägger sina möjligheter att erbjuda Arbetsförmedlingen platser utifrån de behov som finns hos målgruppen som är inskriven. Samtliga sektorchefer och enhetschefer på kommunen ska tidigt bjudas in till processen för att på så vis kunna bidra med såväl kunskap som möjligheter för verksamheter. Dessa sektorchefer och enhetschefer har redan informerats om den pågående processen vilket betyder att de har haft god insyn i vad som händer samt att de kommer vara villiga att samarbeta i framtida samverkansformer. Arbetsförmedlingens ansvar är att tillse att de möjligheter som finns till t.ex stöd men också hur Robertsfors kommun kan samverkan i arbetet för målgruppen. Varje person i målgruppen har en individuell plan utifrån sina behov. Samverkan ska också bidra till utökad samordning kring de nätverk vi använder idag. 9.2 Huvudsakliga metoder och verktyg som kommer att användas i arbetet.(inom parentes ansvarig) Samtliga metoder som används i samverkan ska eftersträva att finna lämpliga inslag för att främja jämställdheten, vilket ska få unga individer att göra otraditionella utbildnings- och yrkesval. Den inledande delen av överenskommelsen ska finna lämpliga metoder för att därefter lägga till dessa i en framtida reviderad version av överenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och Robertsfors Kommun. - Dialog mellan organisationer hålls kring hur vi kan samverka om detta. (Styrgrupp) - Dialog inom styrgruppen hålls kring vilka verktyg som kan vara aktuella ur varje individs individuella behov. Vad kan kommunen/arbetsförmedlingen erbjuda respektive individ.(styrgrupp)

25 (29) - Kartläggning av Robertsfors kommuns egna verksamheter. Antal platser till förfogande för ovanstående individuella lösningar.(robertsfors Kommun) - Informationsinsats görs metod: sociala medier, möten, folder och så vidare.(styrgrupp) - Övriga arbetsgivare bjuds in/informeras kring samverkan. Metod utbyte av och vid närverksträffar. (Styrgrupp) - Studiebesök/strategiska träffar med personal från goda exempel. T ex projekt Hikikomori i Umeå. (Styrgrupp) - Motiverande insatser för både grupp och individ. Exempelvis coachande möten, föreläsningar m.m. (Styrgrupp) 9.3 Hur unga nås, hur deras förutsättningar och behov kartläggs och vilket stöd som, vid behov kan erbjudas av vem? En väg in budskapet trycks ut i de kanaler som idag finns i Robertsfors Kommun. Kampanj även riktad mot vårdnadshavare ex har du en ungdom som bara sitter hemma? Detta eftersom vi tror att den målgrupp som blir svårast att nå inte heller är med i de sociala forum där vi idag är aktiva. I arbetsgruppen, eftersom vi inte är en stor kommun, arbetar vi på individnivå. Varje persons förutsättningar och behov kartläggs utifrån den person som möter denne. Därefter ser styrgruppen vilket stöd och åtgärder respektive individ behöver. 9.4 Utveckling av samverkansformer som gör att insatser till arbetslösa bättre rustar unga. Samverkansformen i sig kommer att ge ett positivt resultat som rustar de unga bättre för arbetsmarknaden. Vi kommer även att ta fram ett material som kan användas redan på högstadiet för att undvika att unga hamnar i detta utanförskap. Robertsfors kommuns kartläggning plus Arbetsförmedlingens kunskap bör bli en katalysator för traineejobb och utbildningskontrakt. 9.5 Tidiga insatser för alla i målgruppen utifrån vars och ens individuella behov samt Ungas perspektiv. Vid behov kan arbetsgruppen sammankallas inom 48 timmar. Material tas fram under år 1 och distribueras sedan kontinuerligt i högstadiet. Då vi endast har en högstadieskola så är det ett lätt sätt att nå ut till ungdomarna. Ingen ska behöva hamna i detta utanförskap. För att ta fram lämpliga insatser för unga blir det som tidigare nämnt även oerhört viktigt att finna rutiner att ta tillvara på deras erfarenheter och kunskaper. Inledningsvis kommer detta göras genom att Robertsfors Kommun och Arbetsförmedlingen har en dialog med

26 (29) etablerade ungdomsrepresentanter så som Ungdomsråd, Gårdsråd och berörd personal. Informationen från dessa träffar ska därefter inarbetas i verksamhetens nuvarande och framtida åtgärder för att nå berörd personal. Därutöver kommer vi arbeta intensivt med att ständigt hålla en god dialog med de berörda ungdomarnas egna upplevelser, tankar och viljor. Det är ungdomen som utgör utgångspunkten för samtliga ärenden, varpå våra insatser och aktiviteter måste anpassa sig till dennes perspektiv och behov. 9.6 Engagerande av näringsliv, organisationer m.fl. aktörer i arbetet för att möjliggöra att unga får arbete m.m. Näringsliv, organisationer bjuds in till möte. Strategiska aktörer bjuds även in till styrgrupp när det uppkommer behov. Både Robertsfors Kommun och Arbetsförmedlingen har idag ett väldigt starkt kontaktnät inom de olika studieförbuden och liknande civilsamhällesaktörer. Robertsfors Kommun har även ett starkt etablerat företagarnätverk där kommunens företag får möjlighet att föra en dialog med kommunen i hopp om att finna samarbeten som gynnar hela samhället i stort. Robertsfors Kommun har även ett samarbete med Köpmännen Robertsfors Kommun, vilka likt tidigare nämnda företagarnätverket ger kommunen helt andra samarbetsmöjligheter som också har bevisat sig underlätta exempelvis tillsättning av praktikplatser och sådant. Genom goda samarbeten med sådana aktörer hoppas Arbetsförmedlingen och Robertsfors Kommun att individer ur målgruppen ska kunna finna utbildning/praktik eller liknande inom sektorer där deras kompetens i framtiden även kommer att behövas. Vid sådana träffar lyfter vi samarbeten som DUA, däremot har samtliga nämnda aktörer redan informerats om den pågående processen. Samarbetet körs också i de kanaler Robertsfors Kommun använder sig av idag ex facebook, hemsida, app(mitt Robertsfors), instagram, tidningar m.m. 9.7 En ökad andel unga som fullföljer en gymnasieutbildning bl. a. med hjälp av utbildningskontrakt. Utifrån samverkansmöten ses det över kring olika individuella lösningar. Där det behövs är utbildningskontrakt ett av verktygen. 9.8 Uppsökande verksamhet för de unga som står längst från arbetsmarknaden som inte har kontakt med någon myndighet? Denna grupp blir den stora utmaningen. Hur går vi tillväga med att kartlägga dessa? Vi behöver se över vilka som har fallit mellan stolarna. Vilka som har varit inskrivna vid våra olika myndigheter men som sedan av någon anledning hoppat av. Vi behöver rikta denna kampanj även mot målsmän via annonser, sociala medier etc. Detta för att det med största sannolikhet finns vårdnadshavare som är oroliga för sina ungas sysselsättning och framtid.

27 (29) Alla insatser dokumenteras och i de fall som uppkommer bör historiken ses över. Vad har gjorts? Vad har varit en framgång? Jämföra med de goda exemplen vi kan se i övriga Sverige. Därefter är det dags att besöka vederbörande och presentera de olika alternativ som finns. Om det återfinns personer ur målgrupp 2(25-29 år) så bör även dessa ingå i detta arbete. 9.9 Införlivande av jämställdhetsperspektiv Då detta arbete handlar om att utgå från de aktuella ungdomarnas perspektiv och behov måste det betonas att det är deras intressen som prioriteras. Under denna arbetsgång kommer vi inom samverkan att ständigt eftersträva att erbjuda individer insatser och aktiviteter som svarar mot den aktuelle individens egna intressen, orelaterat till vad som traditionellt skulle kunna kopplas till dessa. Vi kommer även att arbeta med att vidga ungdomarnas vyer för att på så sätt öppna upp möjligheterna för otraditionella yrkes-/studieval. För att säkerställa att vi gör det så kommer vi att försöka granska våra egna verksamheters arbetsmetod på ett normkritiskt vis, vilket bör belysa eventuella negativa strukturer. Till syvende och sist kommer det dock handla om intresset hos den enskilde när vi väl väljer aktivitet/insats, men vi eftersträvar att vår service gentemot denne har varit könsneutral.

28 (29) Bilaga 4 kartläggning av unga nyanlända 10.0 Kartläggning över unga nyanlända 10.1 Kommunmottagna Följande siffror visar på hur många som blev kommunmottagna i flyktingsmottagningen i Robertsfors kommun totalt. Detta inkluderar såväl tidigare ensamkommande som de asylsökande unga som kom tillsammans med sina anhöriga alternativt familjeåterförenade. Siffrorna är tagna från Kolada och har enbart information från och med 2013 till och med 2015. 2013 2014 2015 Kommunmottagna i flyktingmottagandet under året med uppehållstillstånd 6-15 år, antal 7 11 5 Kommunmottagna i flyktingmottagandet under året med uppehållstillstånd 16-17 år, antal 3 3 3 Kommunmottagna i flyktingmottagandet under året med uppehållstillstånd 18-19 år, antal 0 0 0 Kommunmottagna i flyktingmottagandet under året med uppehållstillstånd 20-64 år, antal 13 13 22 Detta ska jämföras med den statistik som kommunens egen statistik som enbart visar på de nyanlända som ej var ensamkommande. Här har vi även valt att inkludera siffor kring de som är yngre än 6 år för att påvisa åldersfördelningen bland de yngre nyanlända: 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Tot 0-6 år 3 4 4 6 7 5 5 34 7-9 år 1 0 3 5 3 3 1 16 10-12 år 1 0 4 2 4 1 1 13 13-15 år 1 2 1 1 0 0 0 5 16-18 år 0 4 4 2 0 2 0 12 Tot 80 Det som kan noteras av denna statistik är att de absolut flesta av de unga nyanlända har varit under 10 år. Detta innebär att många av dessa inte kommer vara direkt relevanta för arbetsmarknadspolitiska processer, men då de blir äldre kan det komma att viktigt att känna till dem.

29 (29) 10.2 Nuvarande situation samt prognos för EKB Då ett flertal av de (äldre) nyanlända unga som Robertsfors har tagit emot är tidigare ensamkommande blir det viktigt att känna till hur denna verksamhet ser ut idag samt hur den förväntas att se ut i framtiden. Det finns många osäkerheter kring utvecklingarna i framtiden, men Robertsfors kommuns EKB-verksamhet har tagit fram en prognos fram till 2020. I tabellen nedanför kan en även se hur många ensamkommande individer som finns inom de olika grupperna. Vidare kan en även se hur många ensamkommande som förväntas att bli 21 år under det aktuella året. 2016 2017 2018 2019 2020 Hvb Asyl 36 21 15 10 8 Stödboende Upp t 18 10 12 10 12 11 18+ 9 24 37 43 25 summa 55 57 62 65 44 21 år 2 4 1 3 27 10.3 Ensamkommande med PUT Avslutningsvis ska även de ensamkommande unga som har fått PUT redovisas. Då EKB-verksamheten började 2011-01 kommer siffrorna att tas från och med då fram till och med 2016-10-01. Totalt antal ungdomar som anlänt och har PUT: 29 Åldersfördelning: 16-23 Påbörjat gymnasiet: 12 Avslutat gymnasiet:7 samt 1 som gått annan praktisk vuxenutbildning Är i grundskola: 6 Ej klarad grundskola alt påbörjar gymnasium, ej heller arbete: 3 12 av dessa arbetar/arbetade som vikarier i kommunen samtidigt som de studerar/studerat och även efter avklarade studier. De som avslutat gymnasiet uppbär inte ekonomiskt bistånd.