Utbildningsförvaltningen Blästad enskilda kommunala förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Relevanta dokument
Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Verksamhetsplan. Förskolan Kluringen. för. Reviderad

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lokal Arbetsplan för. Blästad förskolor

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

Systematiskt kvalitetsarbete

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Kvalitetsrapport läsåret 2012/2013

Underlag för arbete med kvalitetsindikatorn

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Verksamhetsplan för Bränninge Förskola

Lokal arbetsplan för Förskolan Lek&Lär

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande

Arbetsplan augusti 2013 juni Rönnängs Förskola

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Verksamhetsplan för förskolan

Reviderad februari 2015

Lärande & utveckling.

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

Lokala arbetsplan

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Kvalitetsredovisning. Jonasbo Förskola

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Kvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Utveckling och lärande. Förskolan Stiglötsgatan 33

Kvalitetsdokument 2014, Altorps förskola (i kommunal regi)

Pedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

Arbetsplan 2014/2015 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Skogsbacken har 4 avdelningar. Humlan och Myran är 1-3 års avdelningar. Knotten och Flugan är

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Kvalitetsredovisning 2010

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE VINSBO FÖRSKOLA

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

LOKAL ARBETSPLAN 2014

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt

Transkript:

Arbetsplan för Blästad förskolor 2014-2015

Värdegrund och uppdrag Jämställdhet, trygghet och lek - grunden i all pedagogisk verksamhet Vi arbetar med jämställdhet och för att alla barn i vår förskola skall inse alla människors lika värde och känna trygghet. Vi vill att barnen skall visa respekt, ta ansvar för sig och sitt handlande och utveckla social kompetens. Som goda förebilder arbetar vi med att agera mot värderingar som inte stämmer överens med vår värdegrund. Vi agerar mot både vuxna och barn med en tydlig gränssättning. Stor vikt läggs vid arbetet att förebygga kränkningar. Personal tillåter inte kommentarer, suckar, miner och liknande när någon säger eller gör något. Verksamheten genomsyras av glädje så att dagen blir rolig och meningsfull. Vi vuxna är goda förebilder för barnen så att det skapas förutsättningar för barnens nyfikenhet och lärande både enskilt och i grupp. Vi bekräftar, vägleder och tröstar barnen. Vi lyssnar och är lyhörda på barnens signaler i leken. Genom leken utvecklar barnen sin motorik, tränar sin sociala färdighet och övar förmågan att uttrycka sig med hjälp av språket. Vi tolkar signalerna och arbetar för att barnen får sina behov tillgodosedda. I det pedagogiska arbetet läggs stor vikt vid språkutvecklingen. Alla arbetar också aktivt med naturen som ett naturligt inslag i vardagen. Vi har helhetssyn på barnens utveckling och lärande. Det innebär att vår förhoppning är att ge barnen omsorg och omvårdnad. Detta skapar den grundläggande tryggheten som är en förutsättning för utveckling och lärande. Vi vill också ge barnen möjlighet till ärande under lustbetonande former och i samspel med personal och kamrater. Att lära sig lära. Vi vill ge barnen förutsättningarna för utveckling och lärande genom att uppmuntra egen aktivitet, nyfikenhet, vetgirighet och upptäckarglädje. Vi vill att barnen ska känna en tillåtande atmosfär, där personalen uppmanar barnen att ta egna initiativ och att ifrågasätta. Vi utformar medvetet de vardagssituationer vi har i förskolan så att barnen ges rikliga möjligheter att prova, undersöka, uppleva, erfara och att få tid till lek utan avbrott. Vi arbetar för att barnen efter avslutad vistelse i förskolan ska ha tillägnat sig grundläggande kunskaper och färdigheter. Genom ett varierat arbetssätt, där barnen ges möjlighet att efter förmåga ta ansvar, vill vi lägga grunden för det livslånga lärandet. För oss är samarbetet med föräldrarna en förutsättning för att skapa en helhetssyn av barnets situation. Genom pedagogisk dokumentation synliggör och medvetandegör personalen barnets utveckling och lärande. I utvecklingssamtalen används dokumentationen tillsammans med föräldrar och barnet för att reflektera om barnets utveckling och lärande.

Utvecklingsområde kopplat till läroplanen: Teknik med teknik menas att det är något människan skapat för att lösa problem eller tillfredsställa behov. Huvudansvarig: Na/Te-pilot + samtliga pedagoger Mål: Alla barn ges möjlighet att i samspel med andra barn upptäcka och utforska teknik i vardagen med fokus på rörelse (fart, rulla, friktion) och krafter (tyngdkraft, balans i att bygga t.ex. ett torn). Målkriterier målet är uppfyllt när: Förskolan genomsyras av ett utforskande arbetssätt Arbetslaget uppmuntrar barnens nyfikenhet och kreativitet för att skapa positiva attityder och förståelse för teknik Det finns inspirerande material ute och inne Gemensam reflektion, ta del av och föra samtal utifrån litteratur och artiklar samt ev. fortbildning Erbjuda artefakter (verktyg) som t.ex. tejp, lim, hammare, spik, gummigutta, magneter Använda våg, ficklampa, batterier Bygga och konstruera med hjälp av Fenomenmagasinet experimentlådor Utforma miljöer med t.ex. rör, rännor, väggfasta prylar att pilla och fingra på, nivåskillnader och olika underlag att krypa över När: februari Hur: observationer, pedagogisk dokumentation Mätmetod: KUL, attitydundersökningen Ansvar: varje enskild pedagog

Utvecklingsområde kopplat till läroplanen: Naturvetenskap med naturvetenskap menar vi att det handlar om att förklara fenomen i naturen. Huvudansvarig: Na/Te-pilot + samtliga pedagoger Mål: Alla barn ges möjlighet att i samspel med andra barn upptäcka och utforska naturvetenskap i vardagen. Målkriterier målet är uppfyllt när: Förskolan genomsyras av ett utforskande arbetssätt Arbetslaget uppmuntrar barnens nyfikenhet och kreativitet för att skapa positiva attityder och förståelse för naturvetenskap Pedagogerna synliggör hållbar utveckling Gemensam reflektion, ta del av och föra samtal utifrån litteratur och artiklar samt ev. fortbildning Använder experimentlådorna för att få syn på likheter/olikheter, beskriva, jämföra, ordna och se mönster i olika fenomen Källsortering, skräp-plockar-dag genom Håll Sverige rent Djur och natur i närmiljön När: februari Hur: Observationer, pedagogisk dokumentation Mätmetod: KUL, attitydundersökningen Ansvar: varje enskild pedagog

Utvecklingsområde kopplat till läroplanen: Språk Huvudansvarig: Språkpilot + samtliga pedagoger Mål: Alla barn på förskolan, oavsett modersmål, får möjlighet till språkutveckling, vilket innebär att utveckla sitt talspråk, sin språkförståelse och sin språkliga medvetenhet. Målkriterier (utgår från TRAS) Målet är uppfyllt när pedagogerna arbetar aktivt och medvetet med: Språkförståelse är grunden för en vidare språkutveckling. De vuxna måste sätta ord på upplevelser och spegla barnens känslor med ord Språklig medvetenhet innebär att kunna reflektera över språkets och ordets betydelse, över ord som låter lika osv. Lyssna, rimma, berätta, återberätta, visuell minneslek, erövra skriftspråket, leka med språkljud (Vad sa du fröken) Uttal Ordproduktion Meningsbyggnad (utgår från TRAS) Delar in barnen i mindre grupper under stora delar av dagen Arbetar med systematiskt språkarbete Språklust/Före Bornholmsmodellen Aktivt lyssnande och reflekterande hos både pedagoger och barn Använda rollek, högläsning (språkförståelse), sagor, rörelselekar, rim och ramsor (språkliga medvetenhet) i förhållande till barnens utvecklingsnivå Stimulera uppmärksamhet, samspel och kommunikation Ge barnen många möjligheter till nya upplevelser genom förstahandserfarenheter (direkt erfarenhet med föremålen) och andrahandserfarenheter (förklaring och beskrivning med andra ord) genom att låta dem SE, RÖRA, GÖRA och HÖRA Använda ipad som ett pedagogiskt verktyg Göra en planering tillsammans med modersmålspedagogen När: mars Hur: observationer, pedagogisk dokumentation Mätmetod: KUL, (Vad sa du fröken), attitydundersökningen Ansvar: Varje enskild pedagog

Utvecklingsområde kopplat till läroplanen: Genus och jämställdhet genus är allt runt omkring, föreställningar om hur man ska vara när man föds till ett visst kön. Jämställdhet är att alla får samma möjligheter oavsett vilket biologiskt kön man föd med. Huvudansvarig: Genuspilot + samtliga pedagoger Mål: Pedagogerna skapar förutsättning för alla barns rättigheter att uttrycka sin personlighet oavsett kön. Målkriterier målet är uppfyllt när: Pedagogerna tillsammans med barnen synliggör genus med hjälp av förhållningssätt och miljö Pedagogerna synliggör jämställdhetsarbetet, vilket innebär att man visar på att det går att vara på många olika sätt Pedagogerna skapar förutsättningar för könsöverskridande lekar Arbetslaget reflekterar kring förhållningssätt och syn på genus Dokumentation och litteratur som visar på könsöverskridande roller, t.ex. yrkesroller i barnens lekmiljöer Pedagogerna reflekterar tillsammans med barnen utifrån dokumentationer och litteratur Könsöverskridande lekmaterial Ev. handledning av genuspedagog När: oktober Hur: observationer, pedagogisk dokumentation Mätmetod: KUL, attitydundersökningen Ansvar: Varje enskild pedagog

Utvecklingsområde kopplat till läroplanen: Matematik Huvudansvarig: Matematikambassadören + samtliga pedagoger Mål: Alla barn på förskolan ges möjlighet till en matematisk utveckling där de utforskar och resonerar kring matematik. Målkriterier Målet är uppfyllt när pedagogerna arbetar aktivt och medvetet med att synliggöra matematiken i olika sammanhang enl. Bishops matematiska teorier (Skolverket, 2013). Räkna Mäta Lokalisera Konstruera (designa) Leka Förklara Se över material på förskolan som inbjuder till matematiska lekar som t.ex. konstruktion, spel samt böcker Planerar för matematiska aktiviteter både ute och inne Använda ipad som ett pedagogiskt verktyg Pedagogerna tar till vara spontan lek och vardagsrutiner för ett matematiskt lärande Kommunicera och reflektera med barnen kring matematiska fenomen Pedagogerna ges utbildning inom matematik, studiebesök på Matteljén Pedagogerna använder det material som framtagits av matematikambassadörerna kring Bishops matematiska teorier När: januari Hur: observationer, pedagogisk dokumentation Mätmetod: KUL, attitydundersökningen Ansvar: Varje enskild pedagog

Utvecklingsområde kopplat till läroplanen: Systematiskt kvalitetsarbete Pedagogisk dokumentation Huvudansvarig: Samtliga pedagoger Mål: Pedagogerna fångar barns tankar och intressen genom att använda pedagogisk dokumentation. Detta för att repetera, återuppleva och reflektera tillsammans för att sedan observera hur barnet tänker och vad barnet uttrycker för lärande och är upptagen med i sitt görande. Fångar sedan barns intressen för att planera vidare. Målkriterier Målet är uppfyllt när pedagogerna använder de blanketter som ledningsgruppen arbetat fram för ett enhetligt systematiskt kvalitetsarbete, som är: Dubbellogg för att skriva och reflektera enskilt och sedan med barn och/eller kollegor Reflektionsprotokoll för individ och arbetslag På den enskilda reflektionstiden sammanställer och reflekterar pedagogen över sina observationer/dokumentationer och drar ev. ut bilder Till arbetslagsreflektionen har samtliga pedagoger förberett en dokumentation Reflekterar tillsammans med barnen Använder dokumentationen för att följa upp varje barns lärprocess Använder dokumentationen i utvecklingssamtal Använder olika observations- och dokumentationsverktyg som t.ex. ipad, kamera, film, skisser, teckningar och skriftliga dokumentationer I samband med utvärderingsdagarna 3 ggr/år När: September, december, april Mätmetod: KUL Ansvar: Varje enskild pedagog