Finns det "besvärliga människor"?



Relevanta dokument
1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Verktyg för Achievers

5 vanliga misstag som chefer gör

Personalenheten Åstorps kommun 2005

Varför är jag domare. Roller och förväntningar

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

Personlig sammanfattning av Mentorskursen

Bengts seminariemeny 2016

Samtal kring känsliga frågor

Många har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit!

Aktiva och passiva handlingsstrategier

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004

Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Policy och handlingsplan vid kränkande särbehandling

Struktur Marknad Individuell

Online reträtt Vägledning vecka 26

Få vardagen att fungera med utmanande barn

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Förarbete, planering och förankring

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Livet är en magisk resa där tiden inte existerar

BASKET FÖR UNGA SPELARE

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!

Tillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna.

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Skall jag stanna eller ska jag gå? D

Skicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Lev utan Stress & Oro

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Lösa konflikter som orsakar skada

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

En värdegrundad skola

LOGGBOKEN LOGGBOKEN. Serviceloggboken ger dig konkreta verktyg för att bemöta kunder och utveckla din kompetens som servicegivare.

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

TRACOM Sneak Peek Excerpts from. Självskattnings-Guide

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008

Utmanande beteende och avledningsmetoder

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet

Intervju med Elisabeth Gisselman

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Att driva förändring med kommunikation

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Personal Strategerna. Anställningsintervjun. Hur du gör ett första gott intryck

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

KARTLÄGGNING AV SVENSKA ISHOCKEYDOMARES ARBETSMILJÖ DEN 1 JULI 2015 NIKLAS.BOSTROM

Samspelet i trafiken informella regler, irritation och aggressiva beteenden

Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA

3. Goda och mindre goda samarbetskulturer

PRATA INTE med hästen!

Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder

Bermudatriangeln där alla problem försvinner spårlöst av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh publicerad i Canis 2008

Motivation för bättre hälsa

Alla behöver tårta! Belöningsträningens lager

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

PUSSEL DISC. Kommunikation. Anne-Lie Form. En beteendestilsanalys som beskriver ditt sätt att kommunicera med och relatera till din omgivning

PRAO åk 8 vecka 13 och Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk vecka 15!

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

Självbestämmande och delaktighet

Målplanering för arbete/sysselsättning Exempel 2:1

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Resultat- och. utvecklingssamtal

GOLFINSPIRATION Inledning. Släpp kontrollen

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv.

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen

Information om gruppsykoterapi

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

Månadens värdighetsfråga. Vård- och omsorgsförvaltningen

NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

Transkript:

Finns det "besvärliga människor"? I Thomas Jordan artikel tar han upp olika typer av så kallade besvärlig människor. Du vet den typen som många känner obehag inför, någon man undviker eller som bara irriterar en. Dock så kan man inte undvika dem på arbetsplatsen utan hur handskas man med dem då? Jobbar du kanske med typen t.ex. "Stridsvagnen," "Ångvälten," "Kverulanten," "Slingraren," och "Detektiven."? Vår vardagserfarenhet säger oss att det finns personer som har ett sätt att vara som är mycket irriterande inte bara för en själv utan också för många andra. Besvärliga beteenden kan ge upphov till irritation och i värsta fall till att man tycker hjärtligt illa om någon. Om du som medarbetare till den lite knepiga personen låter dig styras helt av vad du känner är risken stor att det blir en elakartad konflikt av situationen. Vad man känner och tycker bör man inte sopa under mattan, men det är sällan klokt att låta känslorna helt få ta över kontrollen över hur man beter. Även besvärliga människor har rätt att bli anständigt behandlade, vilket inte hindrar att man konfronterar dem med de negativa följderna av deras beteende. Nöjer man sig med beskrivningar av personer som ett knippe irriterande egenskaper

så kan man bli blind för att alla dessa egenskaper har en bakgrund. Ibland kan man i denna bakgrund hitta sammanhang, förutsättningar och orsaker som det går att arbeta med för att uppnå förändringar. Människor är inte summan av sina egenskaper, människor är som de är därför att de ser sig själva och världen på ett visst sätt, för att de tidigare i livet gjort vissa erfarenheter, för att de är rädda för att vissa saker ska hända, o.s.v. Håller man i minnet att det alltid finns orsaker till att människor är som de är så nöjer man sig inte så lätt med att helt enkelt tycka illa om dem och undvika att ha med dem att göra. Man kan istället använda vissa etiketter på beteenden och attityder som ett hjälpmedel för att sätta ord på de problematiska sidorna av samarbetet och på så sätt ta de första stegen i att hitta en hantering av situationen. Vad kan man göra? Det är i allmänhet svårt eller omöjligt att förändra andra människors personlighet. Vad kan då göras om man är tvungen att samarbeta med personer som beter sig på ett frustrerande sätt? Det finns två huvudstrategier: 1. Arbeta med ditt sätt att reagera på de frustrerande beteendena så att dessa inte irriterar dig lika mycket. 2. Skaffa ökad insikt i bakgrunden till beteendena och utveckla strategier som: (a) minskar de negativa konsekvenserna (b) minskar styrkan i beteendena (c) minskar antalet tillfällen då du utsätts för de frustrerande beteendena. De beteenden som beskrivs och diskuteras nedan är ett urval av beteenden som många i vår kultur tycker är besvärliga. Det finns förstås andra beteenden än dessa som kan upplevas som jobbiga. Det är också viktigt att hålla i minnet att den egna personligheten spelar en stor roll för att avgöra vad som är besvärligt och vad som inte är det. Olika besvärligheter och hur man kan hantera dem? KALL FIENTLIGHET En av de allra värsta situationerna man kan hamna i på en arbetsplats är om ens chef eller en viktig kollega visar stark fientlighet. Ibland rör det sig om personer som då och då kan vara relativt trevliga och mänskliga, men som helt oberäkneligt blir fientliga, vassa, kritiska och kalla på ett oresonligt sätt. Det går inte att nå fram till dem och vad man än gör för att bygga en positiv relation till dem så får det ingen verkan. Personer som uppvisar den här sortens beteende har ingen riktig kontakt med vad som sker i andra människors inre. De lägger inte märke till effekterna av det egna beteendet. Fientligheten kommer bl.a. ur ett behov av att hålla distans och utöva kontroll över omvärlden.

Särskilt utsatta Den som har ett utpräglat behov av sociala kontakter, uppskattning och värme lider förstås extra mycket av att ha chefer eller arbetskamrater som är onåbara, distanserade och oberäkneligt fientliga. Om man själv berömmer sig för att vara en människa som har lätt att få kontakt med andra och som är lätt att samarbeta med kan det vara extra svårt att hamna i en situation där inga ansträngningar ger resultat. För den som lider svårt av fientliga beteenden kan det vara viktigt att skärskåda de egna behoven och fundera över hur man får dem tillfredsställda. Strategier Personer som under lång tid visar en attityd av kall fientlighet har i de flesta fall en personlighetsstruktur som inte går att ändra på i en handvändning. Det är därför klokt att inte investera alltför mycket hopp och energi i att de ska bli annorlunda. Det är mest hälsosamt för dig själv om du inser att din kollega har och kommer att fortsätta ha oförutsägbara svängningar i sin attityd. V Det kan vara klokt att du ger upp föreställningen om att skapa en öppen och varm relation, om du har en sådan. Det bästa du kan göra är att vara vänlig och korrekt, vifta bort obehagligheterna och hålla en viss distans. Om det är din chef som är den fientliga personen bör du på allvar fråga dig om det är hälsosamt för dig själv att stanna kvar på arbetsplatsen. Om du bestämmer dig för att stanna får du koncentrera dina ansträngningar på att dels arbeta med dina egna reaktioner, dels utveckla strategier som ger dig så gott skydd som möjligt för fientliga angrepp. ÖPPEN AGGRESSIVITET Här handlar det om personer som är öppet och hämningslöst aggressiva. De får ilskeutbrott, skäller ut sina medarbetare, förolämpar och kör över. De kan vara som "Stridsvagnar" eller "Trampminor" som kan komma plötsligt och tillfälligt tappar alla rimliga proportioner. Många gånger har de mycket liten kontakt med den smärta de ställer till med för andra. För dessa personer gäller vanligen att de inte har någon avsikt att göra andra illa, de bara inte uppmärksammar eller bryr sig om effekterna för andra av deras aggressiva beteende. De som är aggressiva för att tillfredsställa egna behov av stimulans och uppmärksamhet är i stället mycket väl medvetna om den verkan deras aggressivitet har, det är just denna verkan de vill åt. Särskilt utsatta En del tycker det är vansinnigt obehagligt när andra får raseriutbrott, andra rycker på axlarna och fortsätter som vanligt. Konflikträdsla, svagt självförtroende och bristande träning i att försvara sina egna gränser bäddar för stor sårbarhet för aggressivitet. Allt detta kan man göra något åt. Ibland är det så krasst att det helt enkelt handlar om att vänja sig av med att ta ilskan personligt. Strategier man kan pröva Koleriker har i allmänhet en hög tolerans för konfrontationer. De förväntar sig att andra människor ska stå upp för sina intressen och ståndpunkter. Faktiskt är det så att de ofta tappar respekten för andra om dessa inte försvarar sin integritet. Du kan

alltså vinna respekt hos den aggressive genom att stå på dig. Tänk på ditt kroppsspråk och se till att du signalerar självförtroende och inte underkastelse eller rädsla. Sök och håll ögonkontakt. Vad du inte ska göra är att låta dig dras med i ilskan. Om du skriker tillbaka ger du bara mer näring till den aggressivitet som uppstått. När det gäller de som använder aggressivitet mot andra för att tillfredsställa egna behov är det viktigt att se att de är ute efter att spela ett spel och för att spelet ska ge dem den kick de är ute efter måste du spela din roll på ett visst sätt. I sådana fall bör alltså strategin främst gå ut på att vägra spela med i det spel de arrangerar och försöker locka in dig i. Det är viktigt att du har en god känsla för var dina gränser går och att du försvarar dessa gränser mot övertramp. Insistera på att du vill bli behandlad på ett respektfullt sätt. Det kommer sannolikt att ske övertramp fler gånger, men det är viktigt att du pekar ut var dina gränser går och att du klart och tydligt signalerar när övertrampen sker. Under vredesutbrott är din viktigaste uppgift att helt enkelt stå kvar och vara dig själv. Det är oftast meningslöst att försöka hejda ilskeutbrott. Blir det riktigt häftigt, d.v.s. du utsätts för helt orimliga förolämpningar, bör du helt enkelt gå därifrån. Gör du det måste du dock vid ett senare tillfälle förklara att du inte låter dig bli behandlad på det sättet. Om du har att göra med någon som är aggressiv för att det roar honom eller henne att se dig upprörd bör du koncentrera dig på att utveckla din förmåga till verbalt självförsvar. Ofta är det en god taktik att helt enkelt säga: "Du, jag vill inte spela med i det där spelet. Har du kritik eller synpunkter lyssnar jag gärna på dem om de framförs i saklig ton." OKÄNSLIGHET Vissa människor har inte riktigt kontakt med andra människors känslor och önskningar. De har inte lärt sig att läsa av vad andra känner, tycker och vill. Det betyder att de inte av sig själva anpassar sitt beteende till andras behov. De har också dålig överblick över vilka effekter deras eget beteende har för andra. På grund av denna okänslighet har dessa människor en tendens att följa sina egna föreställningar utan hänsyn till andras intressen om de inte blir stoppade. De kan vara mycket bryska, kränkande och hänsynslösa. Särskilt utsatta Om man själv behöver ha goda relationer till arbetskamraterna för att trivas är man extra sårbar för personer som inte tar någon hänsyn till hur andra vill ha det. Man är också särskilt utsatt om man för att kunna sköta sina egna arbetsuppgifter är starkt beroende av att kollegor och chefer är tillmötesgående, flexibla och hjälpsamma. Strategier man kan pröva Om okänsligheten helt enkelt beror på okunnighet så kan det hjälpa om man tydligt formulerar vilka konsekvenser deras beteende har för en själv, såväl praktiskt som känslomässigt. Det är ett vanligt misstag att ta för givet att andra förstår vad man själv behöver, önskar och känner.

Man kan också pröva med att peka ut de långsiktiga konkreta konsekvenserna som en brist på tillmötesgående får vad gäller hur arbetet fungerar på arbetsplatsen. Fungerar inte detta heller kan det bli nödvändigt att arbeta med regler och ensidiga påtryckningar. Här kan du läsa vidare om olika besvärliga beteenden så som: FÖRTÄCKT AGGRESSIVITET EGENSINNIGHET FRUSTRATION LABILITET KONTROLLBEHOV OBESLUTSAMHET/UNDVIKANDE TIGANDE OPÅLITLIGHET OÄRLIGHET/EGENNYTTA källa: artikeln Du har en besvärlig kollega/chef av Thomas Jordan