Studieguide av Curt Karlsson



Relevanta dokument
Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Hej, snälla! ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

om demokrati och föreningskunskap

För att kunna genomföra en diskussion bör ämnet och syftet för diskussionen vara kända för eleven.

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

En liten guide till kvinnohälsa

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Tro en vardagsförmiddag- 10:27

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Förarbete, planering och förankring

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

Du kan stötta ditt barn

Pedagogiskt material till föreställningen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

När jag inte längre är med

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson

Kasta ut nätet på högra sidan

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Diskrimineringsombudsmannen Box Stockholm. Jur. kand. Marie Nordström Adress som ovan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Klockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

kärlekens olika språk

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

AKTIVITETSHANDLEDNING

Ann-Louice Lindholm, rådgivare

Våga prata om dina erektionsproblem

Lev inte under Lagen!

Frågeformulär om nyetablerade förhållanden

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

1värde. SAMLING ETT JAG ÄR VÄRDEFULL

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

Olga hittar Finn MARIE DUEDAHL

Idrottens föreningslära GRUND

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

REFLEKTIONER UTIFRÅN PSALM 85

SIDAN 1. Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte

Kapitel 2 Hinderbanan. Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2.

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI Tidsram: minuter.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Mentorsprojektet. Rapport Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen Stockholm Stockholm

13. Vad tycker du om samarbete och enskilt arbete på kurserna när det gäller laborationer?

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Nyfiken på släktforskning?

Bilaga 1 Checklista för förberedelser

Täby kommuns anhörigstöd Program hösten 2013

Individuell lärandeplan (ILP) för verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Bilaga 9. Fråga 1 Bas: alla Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses

Brukarundersökning. Tingsryds Jobbcenter 2009

Karriärplanering Övning 07: Att söka jobb en handlingsplan

Läsnyckel Hugo och Holger på kollo av Oscar K. och Teddy Kristiansen

Vill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården?

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra och Lollo som ska träna sina krångelhänder så de blir hjälparhänder!

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Mellan dig och mig Mårten Melin

Att ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

Lathund Webbanmälan. till vidareutbildningar

Lyssna, stötta och slå larm!

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

Hållbar utveckling A, Ht. 2015

STUDIEPLAN. Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Det naturliga åldrandet

Skejtarna i rampen VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Ett hopp för stallet VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1. Lärarmaterial

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Krisplan för Equmenia Nords läger

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Christoph Schalk. Översatt och bearbetad av Marie Dahl Josefine Pettersson Øyvind Tholvsen. Hur du följer upp Gåvornas 3 färger i ett enskilt samtal

Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas


De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

Karriärplanering Övning 07: Att söka jobb en handlingsplan

Rådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?

socialdemokraterna.se WORKSHOP

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

Lärandefrågor uppföljande samtal. Framtagen av Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, Stockholms stad.

Konsten att hitta balans i tillvaron

Transkript:

Studieguide av Curt Karlsson

Om studieguiden Boken Empati - om att möta och hjälpa är indelad i sex kapitel. Studieguiden följer kapitelindelningen och bygger därför på lika många samtalstillfällen. Som förberedelse är det viktigt att bekanta sig med bokens uppläggning. Hela samtalsgruppen bör ha tillgång till Boken Empati om att möta och hjälpa Studieguide (som får kopieras fritt) Boken kan beställas direkt från författarna eller via bokhandel, studieguiden endast direkt från författarna: Lena och Otto Rimås Kronogatan 17 570 33 Mariannelund 0496-212 93 www.lor.se Samtalstillfälle 1 Själavårdens grund (sid 11-45) Samtalstillfälle 2 Själavårdaren en tjänare (sid 46-72) Samtalstillfälle 3 Viktiga perspektiv på själavården (sid 73-105) Samtalstillfälle 4 Själavårdssamtalet (sid 106-139) Samtalstillfälle 5 Själavårdsrelationen (sid 140-202) Samtalstillfälle 6 Församlingens utmaning (sid 203-224) Sidorna 225-242 ger förslag på filmer för fördjupningssamtal presenterade med filmfakta, resumé och förslag på samtalsfrågor. Inför varje samtalstillfälle kan det vara lämpligt att undersöka om det finns någon film som passar för gruppen att se tillsammans. Sidorna 244-248 innehåller förteckning över referenslitteratur. Längst bak i studieguiden (sidorna 8-9) finns några praktikfall som kan vara lämpliga att använda för att få ytterligare träning och underlag för ställningstaganden. Lycka till önskar Curt Karlsson curt.karlsson@folkbildning.net

Samtalstillfälle 1 Igångsättning Inled med att bläddra i boken och bekanta er med dess innehåll. Ta hjälp av innehållsförteckningen. Kom överens om förhållningssätt i samtalsgruppen. Det är viktigt att vara öppen och att samtidigt behandla varandra med respekt. Det samtal som förs i gruppen får inte bli allmän egendom på det offentliga torget. Det kan finnas behov av att redan vid första samtalstillfället göra någon form av tids- och innehållsplanering. Kapitel 1: Själavårdens grund Gå igenom de olika textavsnitten och sammanfatta. Dela erfarenheter. Ta hjälp av frågorna på sidorna 14, 18, 22, 26, 29, 32, 36, 40, 45. Läs gärna de föreslagna bibeltexterna. Vad har de oss att säga idag? Studera illustrationen på sidan 31. Vilket förhållningssätt fordras för att detta ska kunna fungera? Sammanfatta i några punkter det ni upplever som viktigast i kapitel 1. Till nästa gång Kapitel 2: Själavårdaren en tjänare Var och en kan få som uppgift till nästa gång att läsa kapitlet samt att förbereda sig särskilt på ett speciellt avsnitt. 2

Samtalstillfälle 2 Kapitel 2: Själavårdaren en tjänare Gå igenom de olika textavsnitten och sammanfatta. Dela erfarenheter. Ta hjälp av frågorna på sidorna 51, 55, 57, 63, 68, 72. Gör en sammanfattning av kapitel 2, gärna i punktform. Vad uppfattar studiegruppen som viktigast? På sidorna 61 och 62 återges Franciskus bön. Meditera över bönen. Vad vill den säga oss? Leta gärna reda på andra skrivna böner från olika tidsperioder och som kan bli till hjälp. Formulera och skriv ned egna böner. Till nästa gång Kapitel 3: Viktiga perspektiv på själavården Var och en kan få som uppgift till nästa gång att läsa kapitlet samt att förbereda sig särskilt på ett speciellt avsnitt. Någon kan få i uppdrag att föra en liten dagbok under en vecka. Vilka av dessa samtal kan betraktas som själavårdssamtal? 3

Samtalstillfälle 3 Kapitel 3: Viktiga perspektiv på själavården Redovisa dagboksanteckningar. Gå igenom de olika avsnitten och sammanfatta. Dela erfarenheter. Ta hjälp av frågorna på sidorna 77, 80, 86, 89, 92, 99, 103, 105. Gör en sammanfattning av kapitel 3, gärna i punktform. Vad uppfattar studiegruppen som viktigast? Skriv ned en egen livsberättelse. Vad innebär att möta livets puls? Till nästa gång Kapitel 4: Själavårdssamtalet Var och en kan få som uppgift till nästa gång att läsa kapitlet samt att förbereda sig särskilt på ett speciellt avsnitt. 4

Samtalstillfälle 4 Kapitel 4: Själavårdssamtalet Gå igenom de olika avsnitten och sammanfatta. Dela erfarenheter. ta hjälp av frågorna på sidorna 109, 112, 116, 118, 126, 130, 132, 135, 139. Genomför ett enkelt drama: a. misslyckad kommunikation b. god kommunikation Ta hjälp av illustrationen på sidan 110. Skriv ned en egen definition av vad ett jag-stärkande samtal innebär. Till nästa gång Kapitel 5: Själavårdsrelationen Var och en kan få som uppgift till nästa gång att läsa kapitlet samt att förbereda sig särskilt på ett speciellt avsnitt. Ta reda på vad lagstiftningen säger om tystnadslöfte, tystnadsplikt, sekretess. Intervjua gärna några olika personer, exempelvis socialsekreterare, någon i församlingens ledning, präst etc. Vissa kyrkor/samfund har tydligt definierade gemensamma dokument kring bland annat tystnadslöfte, tystnadsplikt etc. Undersök! Ta reda på några uppgifter om personuppgiftslagen. 5

Samtalstillfälle 5 Kapitel 5: Själavårdsrelationen Det kan vara nödvändigt att dela upp kapitlet på flera samtalstillfällen eller prioritera vissa delar för gemensamma samtal och vissa delar för mer personliga reflektioner. Redovisa uppgifter om tystnadslöfte, tystnadsplikt, sekretess. Gå igenom de olika avsnitten och sammanfatta. Dela erfarenheter. Ta hjälp av frågorna på sidorna 143, 147, 151, 157, 161, 164, 171, 174, 178, 181, 185, 189, 191, 193, 196, 202. Gör en sammanfattning av kapitel 5, gärna i punktform. Fördjupa samtalet kring vad som ligger i uttrycket andlig trötthet. Hur kan man komma till rätta med denna trötthet? Gör en analys av livssituationen enligt förslaget på sidan 195. Jämför olika erfarenheter. Till nästa gång Kapitel 6: Församlingens utmaning Var och en kan få som uppgift till nästa gång att läsa kapitlet samt att förbereda sig särskilt på ett speciellt avsnitt. 6

Samtalstillfälle 6 Kapitel 6: Församlingens utmaning Gå igenom de olika avsnitten och sammanfatta. Sök att vara så konkret som möjligt. Dela erfarenheter. Ta hjälp av frågorna på sidorna 212, 217, 222. Gör en tillbakablick och sök inför varandra redovisa vilka områden som i de olika kapitlen i studieboken som berört mest. Vad ligger i begreppet Kristi kropp (sidan 203)? Inled samtal med olika grupper/råd i församlingen (exempelvis barn- och ungdomsråd, omsorgsråd, styrelse, församlingens ledning, kontakter i samhället etc) och sök få fram vilka behov som finns av själavård. Ta hjälp av behovsanalysen på sidan 220. Vilka områden bör speciellt prioriteras? Gå vidare tillsammans och gör en handlingsplan för de områden ni vill utveckla eller starta upp. 7

I praktiken Lisbet Du samtalar med Lisbet. Hon är mycket upprörd och menar att själavård är inget som lekmän eller pastorer ska syssla med. Om man behöver själavård ska man vända sig till specialister, psykologer, psykoterapeuter och andra som har en gedigen utbildning. Annars är det kvacksalveri, säger Lisbet och markerar med sitt kroppsspråk vad hon menar. Och hur är det med tystnadsplikten? frågar hon. Du anar att hon i något sammanhang blivit besviken. Vad svarar du? Nils Du deltar i en samling där man samtalar om själavård och omsorg. Ni har ett öppet och fint samtal i gruppen. Så märker du att det växer fram vissa detaljer i samtalen som du känner igen från ett tidigare samtal du haft med Nils. Tydligen har Nils i något slags förtroende berättat om sina upplevelser för fler eller så har någon fått tag i vissa detaljer som förs vidare. Du märker att de faktauppgifter du fått och som du vet är sanna inte riktigt stämmer in i helhetsbilden av Nils. Hur reagerar du? Vad gör du? Anders Anders söker upp dig och vill ha ett samtal. Han låter mycket angelägen. Själv känner du dig modlös och trött. Du tvivlar på dig själv. Nej, inte nu igen, tänker du. Jag orkar inte. En annan gång, men inte nu. Anders påminner om ett tidigare samtal om nåd och försoning och en förbönsstund som ni hade tillsammans. Vad gör du? Adele Du är djupt engagerad i ett själavårdssamtal. Du har mött Adele tidigare och ni har en positiv relation till varandra. Du har undvikit att ge råd eftersom du upptäcker att Adele egentligen bär på svaren, men vill få dem bekräftade. Så märker du en förskjutning hos dig själv. Du märker att du ger Adele en mängd råd och tar exempel från din egen verklighet. Det blir någon slags överföring som påverkar Adele negativt. Hon orkar inte ta emot det du ger henne. Vad gör du för att fortsätta att bygga upp den positiva relationen som nu håller på att brytas sönder? 8

Viktoria Viktoria är alltid glad och positiv. Hon ställer alltid upp oavsett vad det än gäller. En del i församlingen markerar ett tydligt ett avstånd till henne. De tycker inte hon fungerar på ett tillfredsställande sätt. När frågan om själavårdsteam kommer upp i församlingen är Viktoria den som först anmäler sig. Hon har en god förmåga att känna in andra människor samtidigt som hon behöver vägledning och stöd. Vitorias styrka är att hitta människor som upplever utanförskap. Du tvingas ta ställning: Antingen stötta den positiva Viktoria och få vissa personer emot dig eller avvisa henne för att få med andra. Kanske själavårdsteamet till och med skulle få högre status i församlingen om Viktoria inte är med. Vad gör du? Jörgen Du har byggt en mycket fin relation till Jörgen. Ni trivs tillsammans. Efter olika samtal märker du att Jörgen bär på en smärta som han har svårt att uttrycka. Du anar att det finns något dolt, någon form av brott, någon form av övergrepp som han blivit utsatt för eller några traumatiska barndomsupplevelser. För att komma vidare i samtalen bör något hända. Du upplever stundtals till och med rädsla att få veta vad Jörgen bör på. Vad gör du? Var söker du själv hjälp för att få visshet vad du bör göra? Om studiegruppen kommer in på områden som rör barn och eventuella övergrepp kan ett material från Sveriges Kristna Råd vara till hjälp. Materialet heter Ekumeniska riktlinjer vid sexuella övergrepp i kyrkliga miljöer. Adress: info@skr.org eller www.skr.org 9