Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta? 2018-12-05 Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm
Disposition 1. Vad gör Smittskydd Stockholm? 2. Söka vård och HU 3. Hur smittar det? 4. Förhindra smitta 5. Skabb och klädlöss 6. Hemsidan
Aktörer i smittskydd Lokalt Regionalt Nationellt Internationellt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien Infektion Smittskydd Stockholm/ Smittskyddsläkaren i SLL både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) läkare sjuksköterskor epidemiologer jurist socionom smittspårningsassistenter administrativ personal Socialstyrelsen Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) Folkhälsomyndigheten Världshälsoorganisationen (WHO)
Smittskyddslagen, SFS 2004:168 Skydda befolkningen mot smittsamma sjukdomar Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Hålla allmänheten informerad Ge råd och anvisningar till grupper särskilt utsatta för smittrisk Se till att förebyggande åtgärder vidtas
Indelning enligt smittskyddslagen Samhällsfarliga Allmänfarliga Smittspårningspliktiga Anmälningspliktiga Smittsamma
Humansmitta Djursmitta Objektsmitta (Livsmedel, luft, vatten) Lagar/Förordningar: Smittskyddslagen 2004:168 Smittskyddsförordn 2004:255 Epizootilagen1999:657 Zoonoslagen 1999:658 Miljöbalken 1998:808 Livsmedelslagen 2006:804 Aktörer: Socialstyrelsen FoHM Smittskyddsenheten Behandlande Läkare Jordbruksverket SVA Länsveterinärer (LST) Distriktsveterinärer (kommun) Livsmedelsverket Socialstyrelsen Miljöförvaltning Miljöinspektörer
Risken för smitta är låg Folkhälsomyndighetens riskvärdering (senast 160628) av flyktingsituationen: låg risk för smitta till befolkningen i Sverige Flyktingarna själva kan dock vara mer utsatta för smitta Viktigast söka och få vård vid sjukdomssymtom! Vaccinationer. Ffa barn 0-5 år kan vara ovaccinerade bör komma snart till BVC Hälsoundersökning
Var söka vård vid sjukdom? Beroende på hur bråttom det är: Ringa 1177 vårdguiden (alt 0771-117790/91 arabiska resp. somaliska, kl 8-22) Vårdcentral (vilken som helst, alla ska ta emot!) Närakut Ringa 112 eller åka till akutmottagning Vuxna asylsökande och tillståndslösa personer har rätt till vård som inte kan vänta Barn<18 år har rätt till all vård
Infofolder på www.vardgivarguiden.se
Hälsoundersökning (HU) Frivilligt För personens egen skull (t.ex fånga upp ohälsa, kunna erbjuda behandling) Asylsökande, personer utan tillstånd och vissa anhöriginvandrare erbjuds kostnadsfri HU, KVOT-flyktingar - görs på 7 vårdcentraler (vc) i SLL För barn kan den även göras på barnmottagning (BUMM) Asylsökande kallas (kan även kontakta själva) Frikod Ung remiss från skolan till vilken vc som helst för HU av folkbokförda anhöriginvandrade ungdomar
De sju vårdcentralerna i SLL (se, ämnesområde asyl/hälsosamtal )
Smittvägar Kontakt Sexuell smitta Dropp-/Luftburen Blodburen Livsmedelsburen/ Tarmsmitta
Risker för smittspridning Diarré och kräkningar Sår och hudproblem Hosta Sexuell kontakt
Hur skydda mot smitta? Åke Örtqvist
Droppsmitta T.ex. luftvägsvirus som influensa Risk ökar vid trångboddhet God handhygien skyddar även mot detta! Instruera om host-etikett : Nysa/hosta i armvecket, inte i handen Hålla näsduk för munnen och näsa när hostar/nyser, slänga näsduken.
Smittskydd Skåne, del av hostetikett-affisch
Blodburen smitta Överförs via blod, blodprodukter eller blodtillblandade kroppsvätskor Smittskydd Västra Götaland
Hur smittar blodsmittor (hiv, hepatit B, hepatit C)? Blodtransfusion Orena sprutor Förlossning Oskyddat sex Smittskydd Västra Götaland
Blodsmittor smittar inte vid: Kramar Kyssar Sociala kontakter Idrott Mat Toaletter Tårar Smittskydd Västra Götaland
Allt blod behandlas likadant (behöver inte veta) Allt blod betraktas som smittsamt Använd alltid handskar vid blodkontakt Smittskydd Västra Götaland Torka upp med engångsmaterial
Om otur, kontakta vården + rapportera till arbetsledare Incident/tillbud/oönskad händelse Blod har kommit i kontakt med: Slemhinna Sårig hud Stuckit/skurit genom huden Smittskydd Västra Götaland
Fekal-oral smittväg (mag-tarm-smitta) Vatten Händer Avföring Mun Mat Jord Smittskydd Västra Götaland
Riskfaktorer Många bor tillsammans Gemensamma utrymmen Gemensamma toaletter Gemensamt kök
I köket Tvätta händerna! Undvik ringar och håll naglarna kortklippta Inga sår Matborden torkas av före och efter varje måltid Disktrasa tvättas dagligen alt. använd engångspapper Ingen gemensam handduk/ släng i köket
När bör händer tvättas? Efter toalettbesök Före alla måltider Före matlagning När man har snutit sig När händerna är smutsiga Efter orena moment, som smutstvätt, städning av toaletter
Hur tvätta händerna? Skölj händerna med vatten Ta tvål och tvätta hela handen i 15 sekunder Skölj bort tvålen Torka händerna noga med pappershandduk Händerna skall bli helt torra! Smittskydd Västra Götaland
www.folkhalsomyndigheten.se Sätt gärna upp denna affisch (8 språk)
Antibiotikaresistenta bakterier Bakterier som har ökad motståndskraft (resistens) mot vissa antibiotika I länder med hög antibiotikaanvändning är högre andel av bakterierna antibiotika resistenta Ger INTE svårare infektioner än vanliga bakterier
Resistenta bakterier i Smittskyddslagen MRSA meticillinresistenta stafylokock aures (hudbakterie) VRE - Vancomycin Resistenta Enterokocker (tarmbakterie) ESBL - extended spectrum betalactamases (finns i tarmen) ESBLCARBA - extended spectrum betalactamases med karbapenemasaktivitet (finns i tarmen)
Förhindra spridning av hudbakterier t ex MRSA Kontaktsmitta hindrad med god handhygien Skötsel av sår: Sår kan sprida smitta Håll en god personlig hygien Täck sår med plåster eller förband Sår som inte läker? Ta kontakt med vårdcentral Större omläggningskrävande sår skall läggas om på vårdcentral Dela inte handduk, rakhyvel eller hygienartiklar med varandra
Förhindra smitta av tarmbakterier t ex VRE, ESBL
Skabb Smitta sker genom nära kroppskontakt, hud mot hud Kan smitta via kläder och sängkläder Smittar innan symtom Skabb överlever 2-3 dygn i miljön Tvätta kläder & sängkläder i 60 grader, vädra skor och kläder i 2-3 dygn Kontakta sjukvården vid långvarig, nattlig klåda Västra Götaland
Kroppslöss eller klädlöss Lössen lever i kläder och kittarfast i kläder framför allt i sömmarna. När de ska suga blod kryper de ut på huden Sprids via närkontakt mellan människor eller vid delning av sänglinne, handdukar eller kläder. Kroppslöss förekommer framför allt bland människor som lever trångt och under dåliga sanitära förhållanden och som inte har tillgång till rena kläder.
eller ring oss: 08-123 143 00