Lv 757, Ny bro Linghem: alternativ Norrgården Linköpings kommun, Östergötlands län

SAMRÅDSUNDERLAG Lv 757, Ny bro Linghem: alternativ Norrgården Linköpings kommun, Östergötlands län Vägplan, 150572 2017-11-28

TMALL 0092 PLANBESKRIVNING A4 stående v. 1.0 Trafikverket Postadress: Brigadgatan 10-12, 587 58 Linköping E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Samrådsunderlag Norrgården Lv 757, Ny bro Linghem Författare: Johanna Öhman, Thereze Ladekrans, Erika Weddfelt m fl, Sweco. Dokumentdatum: 20171128 Projektnummer: 150572 Ärendenummer: TRV 2016/97881 Version: Samrådsunderlag för Norrgården, slutversion Kontaktperson: Stefan Andersson, Trafikverket Foto och kartor: Sweco

Sammanfattning Trafikverket planerar en ny infart till tätorten Linghem i Linköpings kommun, Östergötland. Denna rapport utgör underlag för samråd för vägplanen och är tillsammans med en samrådsredogörelse underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan föreligger eller inte. Ett samrådsunderlag beskriver projektets förusättningar och hur projektet kan komma att påverka omgivningen. Om länsstyrelsen beslutar att projektet bedöms medföra betydande miljöpåverkan tas en miljökonsekvensbeskrivning fram. Där beskrivs påverkan på människa och miljö till följd av projektet och försiktighetsåtgärder föreslås. I annat fall beskrivs miljöaspekterna i den vägplan som arbetas fram under 2017-2018. Synpunkter på planen samlas in under samråd och planen kommer även att göras tillgänglig för granskning innan den fastställs av Trafikverket. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först när planen vunnit laga kraft kan vägarbetet sättas igång. Samråd har tidigare skett med avseende på förslag till vägdragning vid Lingheden. Information som framkom under samråd ledde till att Trafikverket valde att byta utredningsområde och gå vidare med alternativ Norrgården istället. Länsstyrelsen tog beslut om att betydande miljöpåverken inte föreligger för förslag om vägdragning vid Lingheden. Detta samrådsunderlag utgör underlag för nytt beslut från länsstyrelsen om betydande miljöpåverkan, nu för alternativ Norrgården. Befintlig vägbro för väg 757 över Södra stambanan vid Linghem, är i dåligt skick och behöver ersättas. Då dess utformning är problematisk främst för tung trafik behövs en ny bro för att förbättra säkerheten och öka kapaciteten. Bron fungerar idag som infart till Linghem från öster samt nyttjas för genomfartstrafik i riktning mot Åtvidaberg. I väster finns infart till Linghem via vägport under Södra stambanan vilken också den är i svårframkomlig och i dåligt skick. Tung trafik kan endast passera via infarten i öster. För att få bort den tunga trafiken från centrala Linghem planeras den nya bron och infarten väster om Linghems tätort. På så sätt skapas en vägmiljö i samhället som är mer anpassad för boende och möjligheter skapas för att utveckla Tellbovägen. Samrådsunderlaget syftar till att utreda möjligheten att anlägga en ny infart till Linghem, med ny vägbro över Södra stambanan, väster om samhället. Vägen angör väg 757 mellan Himnabadet och Linghedens idrottsplats, men anpassas för en fortsättning söderut väster om samhället, i enlighet med den fördjupade översiktsplanen. Planen innebär att produktiv jordbruksmark tas i anspråk, både på norra och södra sidan av järnvägen. Dessutom riskerar betesmark med naturvärden samt fornlämningar i form av stensträngar att tas i anspråk. Utredningsområdet omfattar även biotopskyddade dammar och en biotopskyddad allé. Eventuell påverkan på dessa kommer att utredas under planarbetet. Bron och dess anslutningsvägar kommer att påverka det småbrutna jordbrukslandskapet men den kuperade terrängen gör att delar av anläggningen kommer att döljas från de flesta vinklar. Miljön och landskapsbilden i utredningsområdet är till viss grad redan påverkad med begränsande siktlinjer och böljande landskap, men en ny bro över järnvägen blir samtidigt ett dominerande inslag i landskapsbilden. Det bedöms dock vara möjligt att få till en tillfredsställande geometrisk utformning av bron med tillhörande väg. Söder om Norrgården kommer den nya vägen att korsa Linghemsbäcken och cykelbanan mot Linköping på bro. Bäcken har låga biologiska värden idag, men omfattas av strandskydd och en bro kräver anmälan om vattenverksamhet. Himnabadet och idrottsplatsen Lingheden utgör viktiga friluftsobjekt för samhället. Lokalisering av bro och anslutningsvägar är planerad för att undvika påverkan vid en framtida utveckling av Lingheden. Friluftslivet kan påverkas något genom ökade bullernivåer och minskad framkomlighet, framförallt under byggtiden. Förändringarna av trafikflödet genom Linghem gör att bullernivån längs Tellbovägen minskar och trafik säkerheten ökar, däremot kan bullernivåer öka för enstaka fastigheter intill den nya vägen. Bullerberäkningar ska göras för den planerade vägen och vid behov kommer bullerdämpande åtgärder att utföras.

Karta över Linghem med utredningsområdet för den nya infarten till samhället.

Innehåll 1 Inledning...8 2 Beskrivning av projektet... 10 2.1 Planläggningsprocessen... 10 2.2 Bakgrund och behov...11 2.3 Tidigare utredningar och bortvalda alternativ...14 2.4 Ändamål och projektmål...17 2.5 Avgränsningar...17 2.6 Möjliga tekniska lösningar...17 2.6.1 Möjliga lösningar för broläge... 18 2.6.2 Följdeffekter på vägnätet... 18 3 Förutsättningar... 19 3.1 Befolkning och bebyggelse... 19 3.2 Trafik och infrastruktur... 19 3.3 Kommunala planer... 20 3.3.1 Fördjupad översiktsplan... 20 3.3.2 Detaljplaner...21 3.4 Byggnadstekniska förutsättningar...21 3.4.1 Geotekniska förutsättningar...21 3.4.2 Trafik och infrastruktur...22 3.4.3 Stambanans kontaktledningar...22 3.5 Miljöintressen... 23 3.5.1 Landskapets karaktär och funktion... 23 3.5.2 Naturmiljö... 26 3.5.3 Kulturmiljö... 28 3.5.4 Rekreation och friluftsliv...31 3.5.5 Naturresurser...32 3.6 Miljöbelastning...32 3.6.1 Förorenade områden...32 3.6.2 Buller...32 3.6.3 Risk...32 3.6.4 Kritiska miljökvaliteter och miljökvalitetsnormer...34

4 Möjlig påverkan... 35 4.1 Befolkning och bebyggelse... 35 4.2 Trafik och infrastruktur... 35 4.3 Miljöintressen...37 4.3.1 Landskapets karaktär och funktion...37 4.3.2 Naturmiljö...37 4.3.3 Kulturmiljö...37 4.3.4 Rekreation och friluftsliv... 39 4.3.5 Naturresurser... 39 4.4 Miljöbelastning... 39 4.4.1 Förorenade områden... 39 4.4.2 Kritiska miljökvaliteter och miljökvalitetsnormer... 39 4.4.3 Buller... 39 4.5 Byggtiden... 40 5 Mål som berörs...41 5.1 Miljökvalitetsmål...41 5.2 Hållbarhetsmål...42 6 Samråd... 43 7 Fortsatt arbete... 45 7.1 Planläggning... 45 7.2 Viktiga frågeställningar... 45 7.2.1 Vattenverksamhet... 45 7.2.2 Biotopskydd... 45 7.2.3 Strandskydd... 45 7.2.4 Kulturmiljö... 45 7.2.5 Förorenad mark... 45 8 Referenser... 46 8.1 Utredningar inom projektet... 46 8.2 Referenser... 46

1 Inledning Befintlig vägbro för väg 757 över Södra stambanan vid Linghem, strax öster om Linköping i Östergötland, är i dåligt skick och behöver ersättas. Då dess utformning är problematisk främst för tung trafik behövs en ny bro för att förbättra säkerheten och öka kapaciteten. Bron fungerar idag som infart till Linghem från öster samt nyttjas för genomfartstrafik för bland annat tung trafik i riktning mot Åtvidaberg. I väster finns infart till Linghem via vägport under stambanan vilken också den är svårframkomlig och i dåligt skick. Tung trafik kan endast passera via infarten i öster. För att få bort den tunga trafiken från centrala Linghem planeras den nya bron och infarten väster om Linghems tätort (Figur 1.1). På så sätt skapas en vägmiljö i samhället som är mer anpassad för boende och möjligheter skapas för att utveckla Tellbovägen. Inom vägplaneprocessen har flera lokaliseringar och vägdragningar utretts. Tidigare utredningar och beslut är i korthet: Utredning för ny bro, lokalisering väst eller öst om Linghem tätort. Beslut väst. Utredning för tunnel (vägport) eller bro i västra läget (benämnt Lingheden). Beslut bro. Utredning och samråd med fyra olika linjer inom område Lingheden. Länsstyrelsens beslutar att betydande miljöpåverkan (BMP) inte föreligger. Beslut om linje C med anpassning till fördjupad översiktplan i söder. Fortsatt utredning för vald linje C inom läge Lingheden. Senare togs beslut om att gå vidare med annat läge än Lingheden, se nästa punkt. Parallell utredning för tunnel (vägport) och bro påbörjas för läge Norrgården, samt för anslutning till Tellbovägen söder om Himnabadet, istället för anslutning norr om badet. Anslutning söder om Himnabadet förkastas. Tunnel i läge Norrgården förkastas. Beslut att inom vägplanen gå vidare med bro i läge Norrgården istället för Lingheden. Med detta som grund har ett omtag gjorts inom vägplanen, där nu en bro i läge Norrgården har valts för vidare utredningar och projektering. Tidigare samrådsunderlag som tagits fram för läge Lingheden omarbetas och utökas med anledning av byte av utredningsområde till läge Norrgården. Denna rapport utgör samrådsunderlaget för vägplanen och beskriver området inom vilket den nya vägen planeras samt möjlig påverkan på området. Samrådsunderlaget syftar till att ge underlag för länsstyrelsens beslut om huruvida projektet bedöms medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Samråd har genomförts med markägare, myndigheter, organisationer och allmänhet under vilka information framkommit som påverkat den planerade brons lokalisering. Det var informationen i dessa samråd som ledde till det omtag och byte till alternativ Norrgården som beskrivs ovan. Utredningsområde Norrgården är markerat i Figur 1.1. Inom detta område finns flera möjliga lösningar, vilka kommer at utredas under projektets gång. Inom den aktuella vägplaneprocessen har uttrycket tunnel använts i samband med beskrivningar av den befintliga vägporten för in- och utfart till väg 796 i västra delen av Linghem tätort, samt rörande utredningar för ny passage över bro eller genom vägport. Där begreppet tunnel används i detta dokument åsyftas korta tunnlar i form av vägport. 8

Figur 1.1. Översiktskarta med aktuellt utredningsområde Norrgården samt tidigare utredningsområde Lingheden för ny bro med anslutningsvägar. 9

2 Beskrivning av projektet 2.1 Planläggningsprocessen För Trafikverkets vägbyggnationsprojekt används ett arbetssätt som kallas fyrstegsprincipen. Denna utförs som en åtgärdsanalys för att hitta den bästa åtgärden som uppfyller ett behov. Analysen genomförs stegvis och varje enskilt steg täcker in olika aspekter och skeden i utvecklingen av transporter och infrastruktur (Figur 2.1). De fyra stegen är (1) Tänk om, (2) Optimera, (3) Bygg om samt (4) Bygg nytt. Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Steget innebär nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. För det aktuella projektet som beskrivs i detta dokument har Trafikverket valt att bygga nytt. Figur 2.1. Fyrstegsprincipen är Trafikverkets arbetsstrategi för god resurshushållning och hållbar samhällsutveckling. Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess, vilken leder fram till en vägplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen ska byggas. I ett första skede tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön, ett så kallat samrådsunderlag. Samrådsunderlaget ligger till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Det beslutet har betydelse för kraven på miljöredovisning i den fortsatta processen. För det aktuella projektet har ett samrådsunderlag tagits fram under våren 2017 för utredningsområde Lingheden och länsstyrelsen beslutade då att projektet inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan. Då utredningsområdet bytts ut under processens gång har ett nytt underlag tagits fram för ett nytt beslut. Trafikverket har identifierat fem typfall av projekt som ställer olika krav på hur planläggningsprocessen ska gå till. För det aktuella projektet antas länsstyrelsen besluta att betydande miljöpåverkan inte föreligger. Detta innebär ett planförfarande enligt plantyp två - utan krav på miljökonsekvensbeskrivning (se Figur 2.2). Vid plantyp två utreds projektets förväntade miljöpåverkan i en miljöbeskrivning, som är en del av vägplanen. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan den kan fastställas. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först när planen vunnit laga kraft kan vägarbetet sättas igång. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt med och för dialog med andra myndigheter, kommunen, markägare, företag, organisationer och berörd allmänhet för att få deras synpunkter och kunskap. Synpunkter som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse som utgör ett viktigt kunskapsunderlag för projektets utformning. Samråd har påbörjats för det vägprojekt som beskrivs i detta dokument och det är information som framkommit under samråd som har lett till omtag i projektet med nytt utredningsområde. 10

Vägplan/järnvägsplan Samrådsunderlag Samrådshandling Granskningshandling Fastställelsehandling Framtagning av underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Framtagning av planförslag inkl miljöbeskrivning Kungörande och granskning Fastställelse Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsens yttrande (tillstyrkande) Samråd Figur 2.2. Planprocessen om länsstyrelsen beslutar att projektet inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan. 2.2 Bakgrund och behov Samhället Linghem har idag fyra tillfarter: en öster, en väster, en söder och en sydost om samhället (se Figur 2.4). Mellan Linghem och väg 796, som förbinder Linghem med Linköping och Norrköping, är Södra stambanan lokaliserad. Anslutningen till väg 796 från Linghem sker via en vägtunnel i väster och en vägbro i öster. Väg 757 (Tellbovägen) förbinder östra och västra infarterna och utgör en huvudgata genom Linghem. Vägen fortsätter åt sydväst och förbinder Linghem med väg 35 mot Åtvidaberg (Linköpings kommun, 2011). Den östra infarten utgör den enda vägen till och från Linghem för lastbilstrafik från väg 796 samt för all trafik i riktning från Norrköping mot Linghem då västra infarten genom vägport har låg höjd och förbjuden vänstersväng. Den östra infarten nyttjas även i stor grad av tung trafik mellan Norrköping och Åtvidaberg. Den befintliga bron utgör därför en viktig del i områdets lokala och regionala transportsystem. Infarten består av en snäv S-kurva och passerar stambanan på bro med branta ramper vilket gör att framkomligheten är låg (Figur 2.3). Bron byggdes 1872 och har sedan dess byggts om och förbättrats vid flera tillfällen, bland annat 1993 då brofarbanan byttes ut, 2011 när den reparerades samt 2017 när ny beläggning lades. Brofarbanan är dock sliten och har om tung trafik tillåts en återstående livslängd om 1-2 år. Bron utgör en säkerhetsrisk för järnvägstrafiken på grund av ras av småsten, och då den inte uppfyller gällande krav på fri höjd vid järnvägsspår utgör den även ett fast hinder som leder till sänkt hastighet för järnvägstrafiken. Figur 2.3. Till vänster: vägport under Södra stambanan i nordvästra Linghem, sett från söder. Till höger: bro över Stambanan i nordöstra Linghem, sett från söder. 11

Västra infarten från väg 796 kan bara nyttjas av trafik i östlig färdriktning då vänstersväng för trafik i västlig riktning är förbjuden. Vägtrafiken till Linghem passerar stambanan genom tunnel. Maxhöjden är 3,4 meter och tunneln föregås av en snäv kurva, vilket ger låg framkomlighet och dålig sikt. Tung trafik kan inte passera tunneln, med undantag för bussar. Även tunneln är gammal och kommer troligen att behöva ersättas eller byggas om inom överskådlig tid. Trafikmätningar har gjorts under 2017 för att utreda årsmedelsdygnstrafiken (ÅDT), alltså det genomsnittliga antalet fordon per dygn under ett år. Mätningar genomfördes utmed vägarna 796, 757, 1064 samt Gällstadsvägen, som går igenom det centrala samhället. ÅDT på väg 796 innan och efter den passerar Linghem uppmättes till omkring 6 000-6 400 fordon per dygn. Över den befintliga bron i öster uppmättes ÅDT till cirka 2 850 fordon, och genom tunneln i väst till ÅDT omkring 3 400 fordon (Figur 2.5). Figur 2.4. Karta över Linghem med befintliga infarter markerade. 12

Sammantaget behövs en ny infart till Linghem för att: Ersätta befintliga infarter från väg 796 då dessa är i dåligt skick. Öka kapaciteten och förbättra säkerheten. Förbättra boendemiljön i Linghem genom att ta bort tung genomfartstrafik från samhället. Figur 2.5. Trafikflöden i anslutning till och inom Linghem tätort, baserat på trafikmätningar 2017. 13

2.3 Tidigare utredningar och bortvalda alternativ Behovet av en ny infart till Linghem har funnits länge och utredningar kring detta har tagits fram i omgångar i flera decennier. Den här utredningsomgången inleddes 2014 med att Trafikverket tog fram en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) vilken syftade till att utreda vilken typ av åtgärd som var mest kostnadseffektiv för att få till en väl fungerande infart till Linghem (Trafikverket, 2014). Trafikverket beslutade utifrån ÅVS att en ny bro skulle byggas i nära anslutning till befintlig bro i samhällets östra del. I september 2016 inleddes därför arbetet med en vägplan för en ny bro i detta läge. Under vägplaneprocessen utreddes flera lokaliseringsförslag som förkastades av olika anledningar, innan lokalisering Norrgården valdes. Processen illustreras i Figur 2.6. Förkastade utredningsområde Lingheden redovisas i Figur 2.7 och förkastade lösningar inom detta redovisas i Figur 2.8. Figur 2.6. Schematisk bild över lokaliseringsutredning, processen som lett fram till val av utredningsområde Norrgården. I det inledande arbetet med vägplanen framkom att det saknades en analys kring om det östra läget var det mest optimala. En analys gjordes därför under hösten 2016 i syfte att utreda om det var mest lämpligt att placera den framtida bron i östra eller västra delen av Linghem (Trafikverket, 2016, Steg 1 i Figur 2.6). I östra läget utreddes området i omedelbar närhet till befintlig bro och i västra läget utreddes området mellan Linghedens idrottsplats och Norrgården. Utredningsområdet i väst benämns i senare skeden för Lingheden. Det östra respektive västra läget skulle medföra olika goda trafiklösningar, nivåer av risk- och säkerhet, påverkan på tillgänglighet och sociala aspekter samt olika grad av påverkan på bland annat natur- och kulturmiljö samt landskapsbilden. Den sammanvägda bedömningen var dock att en anslutning i det västra läget skulle ha stora fördelar då det skulle innebära en säkrare trafiklösning vid avfarten. Även kostnadsaspekten talade för det västra läget. Efter att läget Lingheden valts studerades om det var mest lämpligt att förlägga den nya infarten på bro över landsväg 796 och stambanan, eller i tunnel (vägport) under desamma (Trafikverket, 2017a). Utredningen visade att bro skulle vara mest fördelaktigt och även mest kostnadseffektivt, till stor del på grund av högt liggande grundvatten. Beslut togs därför om att gå vidare med bro i det västra läget (Steg 2 i Figur 2.6). Under våren 2017 togs ett samrådsunderlag fram för bro i västligt läge, innehållande tre olika möjliga lösningar (A-C) för placering av bro med tillfartsvägar (Steg 1 i Figur 2.6). Styrande vägtekniska aspekter var framför allt den fria höjden över järnvägen, längslutningar samt vertikal- och horisontalradier. Styrande miljöaspekter var huvudsakligen naturresurser i form av jordbruksmark, landskapsbild, naturmiljö samt idrottsplatsen Linghedens utvecklingsmöjligheter. Aspekter som kulturmiljö, risk och buller studerades 14

också, men där var påverkan och skillnaden mellan de olika lösningarna liten. Efter att samrådsunderlaget färdigställts togs ytterligare en möjlig lösning fram (D) och dessutom möjliga utföranden med kort eller lång bro. Samtliga möjliga lösningar presenterades vid samråd med allmänheten i juni 2017 (se lösningar i Figur 2.8). Efter att samrådet ägt rum utvärderades de fyra lösningarna och C bedömdes vara mest fördelaktig, om vissa justeringar gjordes i den södra delen. En lång bro bedömdes mer fördelaktig ur samtliga miljöaspekter, men betydligt dyrare än en kort bro (Trafikverket 2017b, steg 4 i Figur 2.6) Under samrådsprocessen ställde både allmänheten och Linghems sportklubb sig frågande till lokaliseringen till utredningsområdet Lingheden, främst med avseende på påverkan på rekreationsområdet vid Figur 2.7. Bortvalda alternativet Lingheden samt aktuellt utredningsområde Norrgården. 15

Lingheden och Himnabadet, idrottsanläggningens utvecklingsmöjligheter samt säkerheten för de barn som rör sig i området (Trafikverket, 2017j). Därför togs beslut att översiktligt utreda området väster om Norrgården för alternativ lokalisering, ett läge som utretts för vägport 1978. Det nya utredningsområdet benämndes Norrgården och den lösning som utretts 1978 benämndes F. Utredningen från 1978 gällde en vägport under väg 796 och Södra stambanan. Inom nu aktuell vägplaneprocess utreddes både vägport och bro i detta läge. Rekommendationen blev att inte bygga en vägport, till följd av grundvattenproblematik och svårigheter att få tid i spår för byggprocessen. Däremot föreslogs fortsatt utredning rörande bro i läge Norrgården. Figur 2.8. Bortvalda alternativ inom utredningsområde Lingheden. 16

Vidare påbörjades även en översiktlig utredning av möjligheten att angöra väg 757 söder om Himnabadet i stället för nordost om, för att undvika en väg mellan Himnabadet och Lingheden. Lösningen kallades väglinje E. Utredningsarbetet avbröts dock då Linköpings kommun stod fast vid sin fördjupade översiktsplan i denna del, vilken medger skola och bostäder i området. Slutligen jämfördes bro i läge Norrgården med tidigare vald bro i läge Lingheden genom en utvärdering av projektets påverkan på en rad tekniska, sociala samt miljömässiga aspekter (Trafikverket, 2017d). Läget vid Norrgården visade sig medföra större negativ påverkan på natur- och kulturmiljö men samtidigt innebära en bättre trafiklösning med högre säkerhet och bättre flöden. Läget vid Lingheden bedömdes medföra sämre möjligheter för en god utveckling av rekreationsområdet vid Lingheden och även utgöra en sämre lösning för vidare anslutning söderut i enlighet med den fördjupade översiktsplanen. Sammantaget bedömdes därför Norrgården vara bättre lämpat för en ny infart till Linghem. De olika utredningarna som gjorts inom vägplaneprocessen har därmed lett till att läge Norrgården utreds vidare för ny infart till Linghem (Steg 5 i Figur 2.6). 2.4 Ändamål och projektmål Ändamålet med projektet är att skapa en bättre trafiksäkerhet för trafikanter till och från Linghem, höja kapaciteten, förbättra boendemiljö samt ersätta befintlig bro över stambanan med en ny bro med full bärighet. Projektet arbetas fram med avsikt att uppfylla följande projektmål: Ingen eller liten påverkan på skyddsvärda miljöer, i annat fall genomförs kompensationsåtgärder Bron och vägarna ska i möjligast mån anpassas till landskapet Bron ska ge ökad tillgänglighet och trafiksäkerhet Förbättra boendemiljön i Linghem genom att ta bort tung genomfartstrafik Goda relationer mellan projektet och dess intressenter Undvika störningar på de befintliga anslutningarna till och från Linghem under byggskedet 2.5 Avgränsningar Utredningsområdet för lokalisering av den nya föreslagna bron är tilltaget för möjliggöra vidare utredning av olika lösningar av bro och dess av- och påfarter inom området (Figur 2.4). Dessutom omfattas området norr om stationen för att möjliggöra busshållplats längs väg 796. Influensområdet, det område som kan komma att påverkas av projektet, är dock större och varierar mellan olika miljöaspekter. Inventeringsområden för naturmiljö, kulturmiljö och förorenad mark omfattar även utredningsområden från tidigare faser i projektet. Utredningområdet utgörs till stor del av jordbruksmark med två större skogsklädda åkerholmar, grönstråk längs Linghemsbäcken, mark med natur- och kulturvärden i de nordvästra delarna samt kulturvärden i de södra. Området delas av väg 796 samt Södra stambanan. Samrådsunderlaget fokuserar på de miljöaspekter som antas kunna beröras av åtgärderna. Projektet kommer att medföra förändrad användning av befintlig tunnel i väster och bro i öster, men befintlig bro omfattas inte av aktuell vägplan. 2.6 Möjliga tekniska lösningar Väg 796 kommer att få en ny anslutning till väg 757 och denna anslutning kommer att gå på en bro över järnvägen och förberedas för en anslutning mot Tellbovägen längre söder ut. Bron kommer att bli relativt hög för att uppfylla kraven på fri höjd över järnvägen och höjdskillnaderna behöver tas ut på en längre sträcka för att uppnå tillfredställande lutningar på vägen. Bedömningen är dock att det går att få till en god geometrisk utformning av vägen. Bron kommer att bli framträdande i landskapet men genom att placera bron i så rät vinkel som möjligt över järnväg kommer brospannet kunna minimeras och därmed minska höjden på anläggningen. En passage i rät vinkel medför att få arbeten behöver utföras i järnvägens absoluta närhet och minskar därmed risken för störningar på tågtrafiken och vägtrafiken längs väg 17

796 under byggtiden. Anslutningen till bron från väg 796 har goda möjligheter att utformas med en trafiksäkerhets mässigt tillfredsställande lösning. I söder kommer vägen att utformas så att den möjliggör en god anslutning mot planerad utbyggnad av Linghem enligt kommunens översiktsplan. Trafik på väg 796 och 1064 kommer att påverkas under byggtiden men framkomligheten kommer att säkerställas. Det delar av väg 796 och 757 som byggs om kommer att få en bredd på 8,0 m där vägrenarna (V) blir 0,5 m breda och körfälten (K) 3,5 m breda (V0,5 m + K3,5 m + K3,5 m + V0,5 m) (Figur 2.9). Anslutningen mot Linghem kommer att få en bredd på 6,5 m (V0,25 m + K3,0 m + K3,0 m + V0,25 m). Väg 796 och 757 projekteras för en hastighet på 60 km/h, anslutningen mot Linghem projekteras för 40 km/h. Skyltad hastighet beslutas dock av länsstyrelsen. Figur 2.9. Typsektion för vägen på bron över södra stambanan. Längden på bron kommer att bli en avvägning mellan kostnad och markintrånget som blir om väganslutningarna läggs på bank. En längre bro kommer att kunna ge en mindre framträdande anläggning. Befintlig vägbro i öster kommer att stängas för tung trafik och på sikt kan den komma att stängas helt. Bron fick ny beläggning sommaren 2017 vilket gör att utan tung trafik kommer den att vara farbar ännu en tid framöver. Befintlig vägport i väster planeras att göras om till gång- och cykelbana. 2.6.1 Möjliga lösningar för broläge Inom utredningsområde Norrgården kommer olika lösningar av bro och dess av- och påfarter att utredas. För samtliga lösningar gäller att bro kommer gå över stambanan väster om bostadshuset på lantbruksfastigheten Himna 5:25 (Norrgården) och sedan ledas in över kommande gång- och cykelväg samt Linghemsbäcken. I detta skede kommer en anslutning anläggas mellan Lingheden och Himnabadet för att ansluta till Linghem och väg 757 (Tellbovägen). Denna anslutning kommer att fungera som en anslutning för lokal trafik när den framtida förlängningen står klar. Lokaliseringen är väl anpassad för kommunens framtida utbyggnadsplaner på en förlängning av vägen med förbifart söderut, väster om Himnabadet och Linghem (se 3.3.1). Arbetet med att utforma lösningar kommer att fortsätta för att slutligen kunna hitta den avvägning mellan olika intressen som ger den optimala lösningen. Ett steg i optimeringen är att på norra sidan om väg 796 ordna en fungerande anslutning av väg 1064 till det alternativ som väljs för av- och påfarter till den nya bron. 2.6.2 Följdeffekter på vägnätet När den nya infarten öppnas för trafik kommer den att ersätta de båda befintliga infarterna i nordost och nordväst avseende genomfartstrafik och all tung trafik. Den östra infarten stängs för tung trafik medan den västra stängs för motortrafik och görs om till gång- och cykelbana. Väg 757 genom Linghem samhälle planeras att tas över av kommunen och utgår ur det statliga vägnätet. 18

3 Förutsättningar 3.1 Befolkning och bebyggelse Linghem är en tätort som 2016 hade knappt 3 000 invånare (SCB, 2017) och är strategiskt placerad utmed järnvägen mellan Linköping och Norrköping. Avståndet till Linköping är ca 10 km och avståndet till Norrköping är ca 30 km. Ortens bebyggelsestruktur avgränsas i norr av de parallellgående transportlederna väg 796 och Södra stambanan. I östra delen av samhället ligger ett litet industriområde. Södra stambanan förbinder Stockholm med Malmö och är av riksintresse för kommunikation. Norr om järnvägen ligger ett sågverk samt Linghems gård med omgivande åkerlandskap. Väster om Linghem öppnar sig ett småbrutet åkerlandskap. De södra delarna gränsar till ett skogsområde med tillhörande motionsspår, Fågelsångens motionsområde. Österut finns några mindre skogsområden men i stora delar upplevs omgivningarna även här som ett småbrutet åkerlandskap med ett antal gårdsmiljöer. 3.2 Trafik och infrastruktur Norr om tätorten är länsväg 796 lokaliserad, som förbinder Linghem med Linköping och var föregångare till dagens E4. Under ett årsmedeldygn passerar ungefär 6 100 fordon på vägen. Linghem ligger söder om järnvägen och anslutningen till väg 796 sker via en vägtunnel respektive en vägbro. Båda passagerna har en låg standard när det gäller radier och sikt och är därför dåliga ur trafiksäkerhetssynpunkt. (Linköpings kommun, 2011). Från 2007 till och med april 2017 har 27 olyckor inträffat inom Linghem, se Figur 3.1 (STRADA, 2017). Merparten av dessa har skett i anslutning till korsningarna vid infarterna till Linghem över och under stambanan. Främst handlar det om singelolyckor och upphinnandeolyckor med både personbilar och lastbilar inblandade, där olyckorna bedömts som lindriga eller måttliga. Även ett par Figur 3.1. Översikt av olyckor i Linghem. (STRADA, 2017) 19

korsningsolyckor mellan personbilar och olyckor med mötande trafik har inträffat i dessa områden. Sydväst om Linghem är väg 757 lokaliserad som har en mer lokal betydelse som tillfart. Vägen används också för arbetspendling och för tung trafik mellan Linköpings södra delar och Norrköping via Linghem. Väg 757 förmedlar trafiken mellan riksväg 35 och E4 norrut samt väg 210 mot Söderköping. Trafikmätning på sträckan utanför pendeltågsstationen visar att ungefär 3 515 fordon, varav ca 418 lastbilar, passerar per årsmedeldygn. Utmed Tellbovägen har singel- och upphinnandeolyckor skett, bedömda som lindriga eller måttliga (STRADA, 2017). Här har även skett en olycka mellan fotgängare och personbil, samt en dödsolycka med cykel. Gång- och cykelvägnätet är väl utbyggt i samhället med stråk från bostadsområdena till pendeltågsstationen och centrumområdet. Cykeltunnel för passage under väg 757 finns nordost om badet. I nuläget saknar dock båda infarterna från väg 796 gång- och cykelväg. Gång- och cykelvägar saknas även längs väg 757, genom samhället. Längs väg 796 mot Linköping finns cykelfält på vägrenarna (Linköpings kommun, 2011). Byggnation av gång- och cykelbana från Linköping till Linghem pågår och återstående del beräknas vara klar våren 2018. Cykelbanan kommer in i Linghem från väster och planeras komma in i utredningsområdet längs Linghemsbäcken och planeras mynna vid Himnabadet. Den nya vägen planeras korsa cykelbanan och Linghemsbäcken på bro. 3.3 Kommunala planer 3.3.1 Fördjupad översiktsplan Den fördjupade översiktsplanen (Linköpings kommun, 2011) för Linghem antogs av kommunfullmäktige i juni 2011 och bedömdes som fortsatt aktuell vid aktualitetsprövning i juni 2016 (Linköpings kommun, 2016). I planen nämns att en viktig förutsättning för att utveckla Linghem till en större tätort är en ny tillfart från Linghem till väg 796 (se Figur 3.2). Vidare beskrivs det att den befintliga järnvägstunneln i samhällets västra del samt bron över järnvägen i den östra delen är undermåliga när det gäller standard för radier och sikt. Ur trafiksäkerhetssynpunkt behövs därför minst en ny passage över eller under järnvägen för att nå väg 796. På väg 757 som idag passerar rakt genom Linghem går en hel del tunga transporter och även farligt gods. Därför är det viktigt att få en tillfart/förbifart i anslutning till samhället. Det nämns även att Linköping är en viktig målpunkt för de boende i Linghem och att separata cykelvägar längs väg 796 och väg 757 bör prioriteras och få hög säkerhet. Cykelväg längs väg 796 omfattas även av Linköping kommuns cykelplan (2008). Även möjligheten att cykla mellan Linghem och närliggande småorter bör förbättras enligt den fördjupade översiktsplanen. Stationsområdet och centrumrådet är Linghems två viktigaste målpunkter. Gång- och cykelstråket mellan dessa platser är därför ett viktigt stråk Figur 3.2. Fördjupad översiktsplan (FÖP för Linghem visar att området väster om samhället är prioriterat för bostadsutbyggnad och att utbyggnaden förutsätter att infrastrukturen anpassas genom att väg 757 ersätts med ny infart i väster, enligt nuvarande förslag. Utvecklingsplanerna förutsätter också att den nya infarten förlängs väster om samhället så att trafiken minimeras på nuvarande väg 757. 20

i orten. I den fortsatta planeringen ska platserna och stråket förstärkas och utvecklas. Med en tät bebyggelsestruktur inom nyplanerade områdena kombinerat med förtätningar i den befintliga strukturen bedöms Linghem kunna öka sin befolkning med ca 3 000 invånare på längre sikt, vilket skulle kunna innebära sammanlagt 5 500-6 000 invånare inom Linghem. De områden som är aktuella för större utbyggnad av samhället är västra respektive östra sidan av Linghems tätort. Västra sidan är högst prioriterad eftersom kommunen äger marken i denna del. Söder om Himnabadet planeras även en ny skola. För att området ska vara lämpligt för större utbyggnad krävs att väg 757 dras om så att den inte skär genom området. 3.3.2 Detaljplaner Utredningsområdet berör plan SPL578 från 1974, då den planerade vägen ansluter till väg 757 där. Plankartan anger vägområde längs väg 757 och parkmark runt omkring (Figur 3.3). Norr om badets parkeringsplats anges område för friluftsbad och marken är prickad. Båda dessa områden kan beröras av den planerade vägen. Under kommande arbeten inom vägplanen utreds eventuellt behov av planändringar vidare. Den befintliga bron i öster omfattas av plan BPLP189 från 1957 där bron omfattas av mark tillgänglig för allmän väg (Figur 3.3). Planen kan komma att beröras om trafikreglerna för bron förändras. Figur 3.3. Detaljplaner som berörs av projektet. Till väster SPL578 och till höger BPLP189. 3.4 Byggnadstekniska förutsättningar 3.4.1 Geotekniska förutsättningar Utredningsområdet utgör ett relativt plant område. Stambanan ligger på nivån ca + 53 meter över havet (m.ö.h.) och landsväg 796 kring nivå +52 m.ö.h. I övrigt ligger marknivån kring +50 m.ö.h. (redovisat i höjdsystemet RH2000). Området består till större del av åkermark, med mindre delar asfalterade ytor och skog. Enligt SGUs jordartskarta (Figur 3.4) består jorden inom utbredningsområdet till större del av en likartad geologisk profil. Lera är den dominerande jordarten och denna underlagras av friktionsjord på berg. Vid utredningsområdets södra halva förekommer ett stråk av silt i östvästlig riktning. I östra samt nordöstra delen av området består jorden av morän. Morän samt berg i dagen förekommer i nordvästra och södra delen av området samt vid brons planerade överfart vid väg 796 och stambanan. Utförda undersökningar i närheten av järnvägen bekräftar delvis jordens sammansättning. Djup till berg varierar mellan 5 och 20 meter (SGU, 2017b). 21

3.4.2 Trafik och infrastruktur En förutsättning för projektet är att befintlig tillfart till Linghem i öster, väg 1064 samt Södra stambanan kan hållas öppna för trafik under byggskedet. 3.4.3 Stambanans kontaktledningar För att kunna anlägga bro väster om Norrgården behöver stambanans kontaktledningsanläggning anpassas till tänkt brohöjd och brobredd. Det innebär att båda stolparna på ömse sida om bro som hanterar hjälpkraft måste bytas till en grövre dimension och förses med stag/sträva. På så sätt kan friledningen spännas av och förläggas i kabel under och förbi bron. Tre nya fundament behöver grävas och systemhöjder samt kontaktledningshöjder behöver anpassas ca 300m åt vardera håll. Figur 3.4. Jordartskarta (SGU, 2017a) 22

3.5 Miljöintressen 3.5.1 Landskapets karaktär och funktion Med landskapsbild avses den visuella upplevelsen av landskapet. Landskapsbilden byggs av flera aspekter som till exempel markens form, vilken typ av växtlighet som finns, om landskapet är överblickbart, slutet eller detaljrikt. Landskapets skala är viktig för hur ett område upplevs. Ett storskaligt landskap präglas av stora sammanhängande ytor och kan uppfattas mer enhetligt än ett småskaligt landskap som är mer variationsrikt och omväxlande. Landskapsbilden varierar inom området och kan upplevas olika beroende på om man befinner sig i området, om man betraktar det utifrån eller om man färdas igenom det (Trafikverket, 2017e). En översiktlig strukturanalys har genomförts för att identifiera några aspekter som påverkar hur området upplevs, framförallt visuellt (Figur 3.5). Figur 3.5. Karta över landskapet struktur inom utredningsområdet och i dess närhet. 23

Identifierade aspekter: Barriärer: Stambanan är den stora barriären i området, både fysiskt och visuellt. Den visuella barriären förstärks eftersom stambanan ligger på bank genom delar av utredningsområdet. Landmärken: Silon i Linghem är det tydligaste landmärket i närheten av utredningsområdet. Även den stora ladan norr om silon är ett landmärke. Inom utredningsområdet har inga landmärken identifierats. Rumsbildningar: Det finns både mindre och större landskapsrum i området. Den tydligaste gränsen mellan dessa landskapsrum är stambanan eftersom den ligger på en bank genom delar av området. Gränserna mellan de övriga landskapsrummen är mer diffusa, så som mindre höjdskillnader, bebyggelsestrukturer, skogsdungar och vägar. Siktlinjer: I detta öppna slättlandskap finns många siktlinjer. De begränsas av stambanan, och de skogsklädda höjderna, samt tätortens bebyggelse och planteringar. Långa siktlinjer finns längs stambanan och längs de raka flacka vägsträckningarna samt över de storskaligare åkermarkerna. Rörelsestråk: Dessa finns längs med områdets vägar och gång- och cykelvägar. Målpunkter: I närområdet är de främsta målpunkterna för allmänheten fotbollsplanerna, Himnabadet, stationsområdet samt Linghems centrum. Inom utredningsområdet har två landskapstyper identifierats: Slättlandskap och Tätort. Slättlandskap: Denna landskapstyp är huvudsakligen flack och består främst av jordbruksmark. På mindre höjder i landskapet finns skogsklädda åkerholmar och ibland bebyggelse. Slättlandskapet kring Linghem varierar från stora jordbruksenheter på flackare mark till mindre enheter i det mer böljade delarna av slättlandskapet. Detta slättlandskap präglas även av närheten till Linghem och Linköping, men vägar, stambanan och tekniska anläggningar som löper genom landskapet. Tätort: Tätorten består av Linghems bebyggelse med bostäder, verksamheter och infrastruktur i staden. Även badet och fotbollsplanerna ingår i denna landskapstyp eftersom de är anlagda och ligger precis intill bebyggelsen. (Figur 3.8) I arbetet med landskapsanalysen har landskapstyperna vidare delats in i mindre karaktärsområden. Med karaktärsområde avses en unik del i landskapet med egen identitet, historia och geografi. Till skillnad från en landskapstyp kan karaktärsområdet bara förekomma på ett ställe i landskapet. Inom utredningsområdet har sex karaktärsområden identifierats: Slättlandskap norr om stambanan Slättlandskap kring Linghemsbäcken (Figur 3.6) Slättlandskap i sydväst Centrala Linghem med bostäder, verksamheter och stationsområde Linghedens idrottsplats Himnabadet och Tekniska Verkens anläggning (Figur 3.7) 24

Figur 3.8. Vy mot öster mot porten under väg 757 i Linghems bebyggelse. Figur 3.6. Slättlandskapet kring Linghemsbäcken, i södra delen av utredningsområdet. Betesmarken och Linghemsbäcken till vänster i bilden, Norrgården till höger. Figur 3.7. Himnabadet samt Tekniska verkens anläggning söder om utredningsområdet. 25

3.5.2 Naturmiljö Inom området finns sex naturvärdesobjekt (Figur 3.9) som har klassats utifrån biotop- och artvärde (Trafikverket, 2017f): Naturvärdesområde N1: Tallblandskog söder om Storhagen Den talldominerade skogen består till stor del av gamla träd med ett måttligt inslag av död ved vilket ger ett påtagligt biotopvärde. En naturvårdsart påträffades vilket ger ett visst artvärde. Området ligger utanför utredningsområde Norrgården. (Naturvärdesklass 3) Naturvärdesområde N2: Betad före detta åkermark längs Linghemsbäcken Den välhävdade men gödslade gräsmarken har ett visst biotopvärde och ett obetydligt artvärde så vitt det gick att bedöma vid inventering sent på säsongen. Vissa värden kan finnas för fågellivet. Området ligger delvis inom utredningsområde Norrgården. (Naturvärdesklass 4) Naturvärdesområde N3: Linghemsbäcken (Figur 3.10) Bäcken saknar till stor del naturlighet och har där med ett lågt biotopvärde. Artvärdet har inte bedömts då ingen limnologisk undersökning har gjorts. Området ligger delvis inom utredningsområde Figur 3.9. Karta över naturvärden inom området. 26

Norrgården. (Naturvärdesklass 4) Naturvärdesområde N4: Hagmarken Löthagen Området innefattar värdefull hagmarksflora. Trots period av avsaknad betesdrift återfinns ett antal arter som signalerar hävd. Inom området finns även 2 dammar som enligt tidigare inventeringar inom Linköpings kommuns naturvårdsprogram visat sig ha god förekomst av den rödlistade spets naten (VU) och annan våtmarksflora. Sydöstra delen av området är igenväxt och har idag lägre värde. Enstaka ekar förekommer i området. Södra delen av området ligger inom utredningsområde Norrgården. (Naturvärdesklass 2) Naturvärdesobjekt N5: Stora träd och tidigare betad mark utmed Linghemsbäcken Utmed denna sträcka av Linghemsbäcken växer stora knäckepilar, aspar och ekar. På norra sidan om bäcken är marken tidigare betad. Området ligger utanför utredningsområde Norrgården. (Naturvärdes klass 4) Naturvärdesobjekt N6: Kullen, framtidsområde ek Området är ett så kallat framtidsområde för ek. Ekar har ett stort värde för den biologiska mångfalden. Ett flertal stora ekar finns i området, som ligger inom tomtmarken för Norrgården, inom utredningsområdet. (Naturvärdesklass 2) Det finns ett antal objekt inom utredningsområde Norrgården som omfattas av generellt biotopskydd (Trafikverket, 2017c): Linghemsbäcken (se beskrivning ovan) (Figur 3.11) Allé vid Himnabadet: Längs badets parkering finns 13 planterade lönnar med en diameter på cirka 20 cm. Träden är vitala och utan påtagliga skador. Dammar i Löthagen: I området Löthagen finns 2 dammar som omfattas av generellt biotopskydd. Dammarna kan mycket väl tänkas inhysa större vattensalamander (Triturus cristatus). Åkerholme vid Norrgården - strax väster om Norrgården finns en åkerholme som omfattas av generellt biotopskydd. Figur 3.10. Till vänster: Linghemsbäcken med omgivande betesmark. Till höger: Hagmarken vid Löthagen. 27

Figur 3.11. Linghemsbäcken söder om Norrgården är rätad och ligger mellan cykelbanan mot Linköping och betesmarken. Vid fototillfället var vattenflödet ovanligt högt, till följd av höstregn. 3.5.3 Kulturmiljö Kulturmiljövärden inom och i närheten av utredningsområdet har utretts genom arkiv- och kartstudier samt genom fältbesök och resultatet har sammanställts i en kulturarvsanalys (Trafikverket, 2017g). Utredningsområdet är omgärdat av flertalet intressen för kulturmiljövården, dock inget som direkt berörs av projektet (Figur 3.13). Här nedan beskrivs dessa riks- och regionala intressen då de är viktiga för att förstå sammanhang och helhet. Riksintressen: Törnevalla E91: Ett riksintresse med hög fornlämningskoncentration och bybebyggelse med en utpräglad bebyggelseutveckling, där platsen har berikats av by- och gårdsmiljöer som förändrats generation efter generation så att en tydlig utveckling av bebyggelsen kan urskiljas. Området är beläget cirka 1,5 kilometer nordost om utredningsområdet och hyser bland annat lämningar i form av gravfält från både brons- och järnålder samt stora stensträngssystem. Här finns också Törnevalla kyrka och gårdsmiljöer uppkomna under 1800-talet. 28

Regionala intressen: Fröstad m fl - EKLI27: Fröstad ligger cirka 50 meter nordväst om utredningsområdet och omfattar flertalet fornlämningar, inte minst fyra gravfält, där samtliga kan dateras till järnålder. Gravfälten i norr härstammar från äldre järnålder och de i söder är av typisk yngre järnålderskaraktär höggravfält. Andra nämnvärda fornlämningar i området är en stor treudd och ett antal stensträngssystem med kringliggande fossil åkermark. Himna EKLI28: Himna ligger cirka 800 meter söder om utredningsområdet. Detta regionala intresse utgörs till stor del av skogsbevuxen gammal utmark i söder och i norr av flertalet lämningar från både bronsålder och järnålder. Fornlämningsmiljön utgörs av stensättningar, rösen och hägnadssystem som beblandar sig i de norra delarna av området med modern villabebyggelse. Linghem station EKLI109 (enskilt objekt): Linghems stationsbyggnad (figur 5) är belägen i den östra delen av utredningsområdet, mellan de nuvarande infarterna till Linghem. Stationsbyggnaden utgör ett regionalt intresse för kulturmiljövård. Linghem station är uppförd år 1873 och är klädd i rödaktigt tegel samt försedd med ett valmat sadeltak. Tillsammans med bredvidliggande magasinslokal Figur 3.12. Närliggande riksintressen och regionala intressen för kulturmiljö. 29

är Linghems station även Q-märkt och därmed skyddad enligt plan- och bygglagen. Forn- och kulturlämningar enligt fornlämningsregistret samt Skog- och historia redovisas i Figur 3.13 (FMIS, 2017; Skogsstyrelsen, 2017). Den östra punkten enligt Skog och Historia, närmast aktuellt utredningsområde ska enligt Skogsstyrelsen vara en grindstolpe. Objektet återfanns ej under fältbesök. Inom utredningsområdet finns nedanstående kultur- och fornlämningar. Vissa av dessa ingår i större fornlämningsområden, som sträcker sig utanför utredningsområdet, och bör behandlas tillsammans med andra berörda fornlämningar. Törnevalla 283:2 Hägnad av typen stensträng som är cirka 75 meter lång, se figur 7. Är i nuläget klassad som övrig kulturhistorisk lämning i FMIS. Enligt Riksantikvarieämbetet är dock fornlämning rekommenderad som antikvarisk bedömning gällande stensträng. Objektet har inom ramen för kulturarvsanalysen besiktigats i fält av godkänd granskare för FMIS. (Figur 3.14) (Lämningen finns i anslutning till objekt Törnevalla 283:1 Rund stensättning, cirka 7 meter i diameter.) Törnevalla 284:1 Ett fornlämningsklassat stensträngssystem. Vid fältbesök under oktober 2017 har stensträngarna mätts in med nätverks-rtk och uppdaterats i ArcGIS, se figur 6. (Lämningen finns i Figur 3.13. Områdets kultur- och fornlämningar. 30

anslutning till objekt Törnevalla 324:1 Rund stensättning, 7 meter i diameter.) Törnevalla 284:2 Fornlämningslikande lämning. En övertorvad yta med talrika stenar. Vid fältbesök har lämningen besiktigats av godkänd granskare för FMIS och bedömningen gjordes att lämningen inte utgör något kulturhistoriskt värde och således bör strykas. (Lämningen finns i anslutning till objekt Törnevalla 324:1 Rund stensättning, 7 meter i diameter.) Vårdsberg 179:1 Hällristning i form av en skålgropsförekomst, klassas som fornlämning. Vårdsberg 179:2 Hällristning i form av en skålgropsförekomst, klassas som fornlämning. Vårdsberg 180:1 En obestämbar lämningstyp beskriven som en fyndplats för skålgropssten. Vårdsberg 281:1 Boplats på cirka 230x60-90 meter. Skärvsten och kvarts har hittats i området. (Lämningen finns i anslutning till Vårdsberg 137:1 Gravfält bestående av 15 fornlämningar. Dessa utgörs av 12 stensättningar, en rest sten samt två skärvstenshögar samt objekt Vårdsberg 137:2 Söder om tidigare nämnt gravfält (Vårdsberg 137:1) finns antydningar till ytterligare fornlämningar i form av stensättningar, nu klassat som sammanförda lämningar.) Figur 3.14. Fornlämning Törevalla 283:2 sett från norr, hägnad av typen stensträng. 3.5.4 Rekreation och friluftsliv Inom utredningsområdet ligger Himnabadet med utomhusbassäng och Lingheden idrottsplats vilka båda är viktiga för samhället Linghem. Det är enkelt att ta sig fram i Linghems samhälle då gång- och cykelvägnätet är väl utbyggt med stråk från bostadsområdena till pendeltågsstationen och centrumområdet, se kapitel 4.2. Söder om utredningsområdet ligger ett skogsområde med tillhörande motionsspår, Fågelsångens motionsområde. Strandzonen längs Linghemsbäcken har delvis begränsad tillgänglighet inom utredningsområdet på grund av stängsel, men inte i lika stor grad i dess förlängning västerut då marken där odlas fram till bäcken. Det förekommer också bete längs bäcken. 31

3.5.5 Naturresurser Stora delar av utredningsområdet består av jordbruksmark. Enligt miljöbalken är jord- och skogsbruksnäring av nationell betydelse och Östgötaslätten är ett av landets bördigaste jordbruksområden. Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och om detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt, genom att annan mark tas i anspråk. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns enbart en energibrunn inom utredningsområdet (SGU, 2017c). I samråd har även framkommit att det finns en enskild brunn mellan väg 796 och stambanan, nordväst om idrottsplatsen. SGU:s brunnsarkiv är inte heltäckande och ytterligare enskilda brunnar med dricksvatten eller bevattningsvatten kan förekomma. Kunskap om sådana behöver inhämtas från exempelvis kommun eller fastighetsägare under vidare arbete med vägplanen. 3.6 Miljöbelastning 3.6.1 Förorenade områden Inom utredningsområdet finns inga kända potentiellt förorenade objekt eller områden, förutom befintligt spår- och vägområde samt eventuell tjärasfalt. Det ligger ett sågverk norr om utredningsområdet, där främst dioxin och klorfenoler har hanterats. Föroreningar kan ha spridits med grundvatten från sågverksområdet till utredningsområdet då grundvattnet strömmar i sydvästlig riktning enligt en tidigare geoteknisk undersökning (Länsstyrelsen, 2016, Trafikverket, 2017h). 3.6.2 Buller Nuvarande dominerande källor för buller i utredningsområdet är befintlig väg 796 och Södra stambanan (Figur 3.15). Landskapet är öppet och enstaka bostäder ligger inom det område som kan påverkas av buller från en ny väg inom utredningsområdet. I Tabell 3.1 anges riktvärden för trafikbuller vid bostäder. Riktvärdena bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av trafikinfrastruktur. Tabell 3.1. Trafikverkets riktvärden för buller från vägtrafik. Ekvivalent ljudnivå [db(a)] Maximal ljudnivå [db(a)] Ljudnivå inomhus 30 45 Ljudnivå utomhus vid fasad (frifältsvärde) 55 - Ljudnivå utomhus vid uteplats i anslutning till bostad 55 70 Riktvärden för utomhusmiljö vid fasad avser frifältsvärden utanför fönster/fasad eller till frifältsvärden korrigerade värden. Med frifältsvärde menas värden opåverkade av reflektioner från närliggande fasad. I Figur 3.15 redovisas befintlig bullersituation för trafikbuller från tåg och vägtrafik baserad på mätning gjord 2017. 3.6.3 Risk Väg 796 utgör primär transportled för farligt gods. Väg 757 utgör däremot inte transportled för farligt gods (NVDB, 2017). 32

Figur 3.15. Bullersituation i nuläget för vägtrafik beräknat som ekvivalent ljudnivå, utbredning över mark. (Linköpingskartan 2017) 33

3.6.4 Kritiska miljökvaliteter och miljökvalitetsnormer Syftet med miljökvalitetsnormer är att fastlägga högsta tillåtna förorenings- eller störningsnivåer, som antingen människor eller miljön får belastas med. Miljökvalitetsnormer finns för utomhusluft, vattenkvalitet i fisk- och musselvatten, omgivningsbuller och för olika parametrar i vattenförekomster. I detta projekt bedöms endast miljökvalitetsnormer för vattenförekomster vara relevanta. Miljökvalitetsnormer enligt vattenförvaltningsförordningen är juridiskt bindande och ska säkerställas, vilket följer av 5 kapitlet 3 miljöbalken. Vattenförekomsterna är listade i en särskild databas, VISS (Vatten Informations System för Sverige). Normerna innebär att projektet inte får medföra försämrad ekologisk eller kemisk status för något vatten och inte heller försvåra föra vatten att uppnå god status. Inga ytvattenförekomster enligt Vattendirektivet berörs av det planerade vägprojektet. Linghemsbäcken utgör inte någon vattenförekomst, men mynnar i Sviestadsån (SE647816-149577) som utgör en vattenförekomst. Sviestadsån tillhör Motala ströms huvudavrinningsområde (SE67000) och ån mynnar i Roxen. 34

4 Möjlig påverkan 4.1 Befolkning och bebyggelse För boende i Linghem bedöms en bro övervägande medföra positiva effekter. En ny bro ökar säkerheten och minskar buller i norra delen av samhället genom att genomfartstrafik genom Linghem leds bort. För närboende kommer den nya bron med tillfartsvägar utgöra ett betydande inslag i landskapet och den lokala boendemiljön kommer att påverkas både visuellt och av buller. Landskapspåverkan beskrivs vidare i kapitel 4.3.1 och buller beskrivs i kapitel 4.4.3. 4.2 Trafik och infrastruktur För genomfartstrafik mot Åtvidaberg kommer den nya bron och anslutningsvägen troligen att medföra kortare restid då högre hastighet kan hållas, både på grund av rätare anslutningsvägar och till följd av att genomfart genom Linghem samhälle undviks. Resvägen blir dock något längre för den som färdas mellan nordost och sydväst om Linghem. Beräkningar har gjorts för framtida trafik år 2040 med uppräkning enligt EVA. Dessa har gjorts för den befintliga infrastrukturen, samt för en tänkbar lösning på ny bro. Det finns osäkerheter i beräkningarna då vissa antaganden ligger till grund för dem. Genomfartstrafiken beräknas till ca 23%. Vidare har schablonvärden använts vid uppräkningen, vilket medför att prognosen för ett samhälle som Linghem, med väl utbyggd kollektivtrafik, blir för hög. Prognosen för ÅDT år 2040 med befintlig infrastruktur på väg 796 öster om Linghem har beräknats till omkring 8 400 fordon per dygn. Fördelningen inom Linghem baseras på att befintlig bro i öster hålls öppen för personbilstrafik. Över den befintliga bron i öster prognoseras då omkring 3 800 fordon passera om den planerade infarten inte byggs. Genom tunneln i väst ligger ÅDT för 2040 på omkring 4 600 fordon. Prognosen för ÅDT år 2040 (Figur 4.1) med ny bro, ger minskade trafikflöden på väg 757 på grund av minskad genomfartstrafik och omkring 1 900 fordon beräknas passera på Tellbovägen utanför pendeltågs stationen. Ingen tung trafik antas förekomma över den befintliga bron och den befintliga vägporten förutsätts stängas för motortrafik. Omkring 8 400 fordon beräknas trafikera väg 796 och över den nya bron beräknas upp till omkring 7 000 fordon om dygnet passera. Om den befintliga bron i öster inte restaureras så den fortsatt kan hållas öppen fördelas trafiken om då den nya bron utgör samhällets enda koppling till väg 796, både för tung trafik och personbilstrafik. För resande till Linghem förbättras trafiksäkerheten vid infarterna och längs väg 757. För gående och cyklister ökar säkerheten genom att tung genomfartstrafik tas bort och personbilstrafiken genom Linghem minskar eller försvinner. Projektet innebär en ny gång- och cykelväg längs delar av väg 796 och ny gång- och cykelpassage under stambanan genom befintlig vägport öster om Lingheden. Dessutom kan befintlig gång- och cykelpassage under stambanan vid Linghem station komma att förlängas för att även nå under väg 796, till följd av projektet. Det möjliggör flytt av busshållplatser för länstrafiken från Linghem station till väg 796. För järnvägstrafiken ökar säkerheten då befintlig bro i öster stängs för tung trafik och därmed minskar risk för olyckor kopplade till slitage. Eftersom befintlig infart i nordost stängs för tung trafik får tunga transporter med målpunkt östra Linghem något ökad restid. 35

36 Figur 4.1. Trafikanalys för Norrgården för år 2040 när den nya infarten till Linghem byggts. Analysen baseras på Lösning F som utgör en av flera möjliga lösningar för väglinje inom utredningsområde Norrgården samt på att befintlig bro i öster hålls öppen för personbilstrafik.

4.3 Miljöintressen 4.3.1 Landskapets karaktär och funktion Området som ingår i denna landskapsanalys är varierat och tydligt påverkat av närheten till Linghem och av dagens infrastruktur. Det står också inför en planerad omvandling från ett mer fördjupat jordbrukspräglat område till att bli en del av Linghems tätort i och med de planer som finns i kommunens översiktsplan. En ny väg och bro genom landskapet innebär en ny storskalig anläggning i detta område. Dock är flera delar av området tåligt för denna typ av förändring, förutsatt att höga bankar undviks, siktlinjer bevaras samt att den nya anläggningen ges en god gestaltning och god landskapsanpassning. Där höga bankar krävs blir påverkan på landskapsbilden större, framförallt om de ligger nära bostadsbebyggelse. För att minimera den negativa påverkan så kan åtgärder som släntutformning, hantering av restytor, val av vegetation och gestaltning av bron studeras vidare i det kommande gestaltningsprogrammet. Närheten till Linghem och den planerade bebyggelseutvecklingen gör att badet och Linghedens idrottsplats antagligen blir ännu viktigare målpunkter och att fler människor kommer att röra sig i området. Därmed kommer anläggningen upplevas på nära håll både av besökare, boende i de nya områdena och de som färdas på den nya vägen och de angränsande vägarna. Det är viktigt att kunna röra sig till och genom området på ett tryggt sätt. 4.3.2 Naturmiljö Ett flertal områden med naturvärden kan komma att påverkas av projektet och åtgärder kan krävas: En passage över Linghemsbäcken kräver dispens från generellt biotopskydd, anmälan om vattenverksamhet samt undantag från strandskydd. Bäcken har enligt befintlig statistik ett vattenflöde som underskrider 1 m 3 /s (SMHI, 2017) vilket medför att vattenverksamhet kan anmälas till länsstyrelsen som tar ställning till vattenverksamhetens påverkan på allmänna och enskilda intressen, om planerad verksamhet kan fortgå enligt anmälan, om det krävs eventuella skyddsåtgärder, förbud mot verksamhet eller tillståndsprövning hos mark- och miljödomstol. För att minimera påverkan på bäcken bör längden på bro/rörbro vara så kort som möjligt och utformas så att vandringshinder inte uppstår (naturvärdesobjekt 3, Figur 3.9). Delar av betesmarken Löthagen kan komma att tas i anspråk (naturvärdesobjekt 4, Figur 3.9).Bedömningen utifrån inventeringen är att de aktuella delarna i sydost innefattar lägre naturvärden än övriga området. Här har igenväxningen gått relativt långt. Ingrepp i övriga delar av området bör dock undvikas, likaså ingrepp som försvårar framtida betesdrift. Framtidsområdet för ek bör skyddas mot ingrepp (naturvärdesobjekt 5, Figur 3.9). Dammarna inom Löthagen är skyddade av det generella biotopskyddet och kan hysa skyddade arter. Den södra dammen kan komma att tas i anspråk och kompensationsåtgärder kan då bli aktuella. Träden runt Linghemsbäcken bör skyddas från ingrepp såväl som betesmarken inom det objektet som även ingår i kommunens naturvårdsprogram (naturvärdesobjekt 5, Figur 3.9). Området ligger dock utanför utredningsområdet. Eventuella ingrepp i allén vid Himnabadet kräver dispens från generellt biotopskydd och borttagna träd behöver ersättas. 4.3.3 Kulturmiljö Tidigare kända lämningar, belägna i Löthagen i nordvästra delen av utredningsområdet, kan komma att beröras av projektet. Områdets jordbrukspräglade kulturlandskap kommer till viss mån hämmas av en nybyggd bro genom landskapet. Detta genom att landskapets helhetsbild påverkas negativ då bron blir en fysisk barriär och en visuellt dominerande komponent. Det finns även en viss risk för kumulativa effekter med tanke på den barriärsbildning som kan ske som leder till en fragmentering av de odlingsbara ytorna. 37

Projektet bör kunna undvika detta genom att minimera antalet restytor och göra odlingsbara ytor tillgängliga för nödvändiga arbetsfordon. Negativa effekter och konsekvenser för platsens kulturmiljövärden bedöms i nuläget som små-måttliga. Om framtida linjeval anpassas efter befintliga lämningar och man lyckas undvika det stensträngssystem som ligger i utredningsområdets nordvästra del (Törnevalla 284:1) tillika boplatsen i söder (Vårdsberg 281:1) ser möjligheterna goda ut att minimera negativ påverkan på aktuella kulturvärden. Länsstyrelsen har fattat beslut om att en arkeologisk utredning anses vara nödvändig, en utredning som utförts under oktober-november 2017. Resultatet kommer att utgöra ett underlag i vidare arbete med vägplanen. Figur 4.2. Prognostiserad bullerutbredning 2040 enligt linje F och enligt trafikprognos baserad på att befintlig bro i öster är öppen för persontrafik. 38

4.3.4 Rekreation och friluftsliv Himnabadet och idrottsplatsen Lingheden utgör viktiga friluftsobjekt för samhället. Planerad bro och väg kommer att kunna placeras så att badet och idrottsplatsen inte påverkas av markintrång. Placeringen bör även ta hänsyn till möjligheten att skapa ett sammanhållet friluftsområde kring Lingheden och Himnabadet. Under anläggningstiden kan buller innebära störning av friluftslivet. Detta är dock under en begränsad tidsperiod. I drift blir att påverkan mindre, men en ökning förväntas jämfört med idag. 4.3.5 Naturresurser Det planerade läget för bron kommer att innebära att jordbruksmark tas i anspråk, både på norra och södra sidan av järnvägen. Jordbruksmarken utgör en viktig naturresurs och utformningen av vägen är viktig för att minimera fragmenteringen av jordbruksmarken. Utredningsområdet omfattar inte något vattenskyddsområde. Utöver de brunnar som finns registrerade i SGU:s brunnsarkiv (SGU, 2017c) samt de som kännedom inkommit kring genom samråd behöver kunskap inhämtas om eventuella ytterligare brunnar inom utredningsområdet. Vägbyggnadsprojekt kan innebära omfattande masshantering. Omfördelning av massor längs väglinjen kommer att krävas. Urgrävning av massor som är mindre lämpliga som vägbyggnadsmaterial sker samtidigt som krossmaterial till vägens överbyggnad måste tillföras utifrån. Vid byggnation eftersträvas i regel så korta transporter som möjligt av ekonomiska skäl. Korta transporter är också att föredra ur miljösynpunkt. Massbalans eftersträvas alltid i vägprojekt. Det innebär att man försöker omfördela massor inom projektet så att det inte uppstår stora överskott eller underskott av massor som måste köras bort eller hämtas utanför planområdet. I hur stor utsträckning detta är möjligt beror på utformningskrav och anpassning till landskap och befintlig väg. 4.4 Miljöbelastning 4.4.1 Förorenade områden Undersökning och provtagning har genomförts inom utredningsområdet i samband med geoteknisk undersökning för att få en bild av föroreningsnivån inom området. Vid behov kommer förslag till åtgärder och en masshanteringsplan för förorenade massor att utarbetas. Därmed säkerställs att eventuella förorenade massor omhändertas på ett korrekt sätt. 4.4.2 Kritiska miljökvaliteter och miljökvalitetsnormer Påverkan genom utsläpp av dagvatten från den nya vägen bedöms vara försumbara och inte försvåra för närmsta nedströmsliggande vattenförekomst Sviestadån att uppnå god ekologisk eller god kemisk status. Vid utformning av dagvattenhanteringen för projektet kommer dock hänsyn att tas till nedströms liggande vatten. 4.4.3 Buller En ny infart i väster skulle innebära att trafikflödet genom Linghem förändras. Genomfartstrafiken förläggs på väg 796 för att ansluta väg 757 och på så sätt skulle bullernivån minska i Linghem samhälle. För enstaka fastigheter i väster kan bullernivån minska om väg 796 flyttas längre från husen. Preliminär bullerberäkning har utförts en möjlig linje F, baserad på trafikprognosen för år 2040 (Figur 4.2). Riktvärden för trafikbuller vid bostäder anges i Tabell 3.1, sida 32. Riktvärdena bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av trafikinfrastruktur. Resultatet visar att enstaka fastigheter längs den nya vägen kommer att få bullernivåer över riktvärdena och för dessa krävs åtgärder. Om befintlig bro i öster stängs för trafik kommer dock den nya bron att nyttjas av mer trafik än beräkningarna visar, vilket gör att bullernivåerna kan bli något högre. Bullerberäkningar kommer därför att utföras även baserat på trafikprognos med stängd bro i öster. Bullerberäkningarna kommer att utgöra en grund för utformning av väglinje och nya beräkningar kommer att göras för den lösning som slutligen projekteras. Vid behov kommer bullerdämpande åtgärder att tas fram. Den minskning av buller genom Linghem samhälle som förväntas har inte kvantifierats. 39

4.5 Byggtiden Byggtiden innebär störningar för trafiken och boende, såsom sämre framkomlighet, buller och damning. För att säkerställa tillgängligheten längs väg 796 och väg 1064 kan tillfälliga vägar behöva anläggas, beroende på vilken lösning och produktionsmetod som väljs. För dessa vägar samt etableringsytor kommer mark tillfälligt att tas i anspråk för att säkerställa möjligheterna att bygga vägen. Dessa områden kommer anges på plankartan i vägplanen som områden med tillfällig nyttjanderätt, tillsammans med den tidsperiod som nyttjanderätten gäller. Trafikverket och berörda entreprenörer får sedan använda marken på det sätt som fastställts i planen mot ersättning till fastighetsägaren. På de delar där dessa ytor anläggs och som inte kommer att brukas i ett senare skede återställs marken till sin ursprungliga funktion. Det finns ett fåtal bostadshus inom utredningsområdet. Dominerande källor för buller i utredningsområdet är befintlig väg 796 och södra stambanan. Dock skall riktvärden bedömas enbart för buller från byggverksamhet och skall inte vägas samman med övrigt buller som till exempel buller från infrastruktur. Planerad ombyggnad av ny infart kan påverka byggbullernivåerna vid bostadshusen. De arbetsmoment som vanligtvis brukar ge de högsta ljudnivåerna är spontning, pålning, schaktning och borrning av berg. 40

5 Mål som berörs 5.1 Miljökvalitetsmål Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål (Miljömål, 2017). Dessa mål ska vara riktlinjer för att åstadkomma en miljömässig hållbar samhällsutveckling. Vägplanen berör miljökvalitetsmålen på flera sätt med störst inverkan på de mål som redovisas i Figur 5.1. En förutsättning är att projektet inte ska motverka dessa mål. Figur 5.1. Riksdagens miljömål som projektet har störst inverkan på (Miljömål, 2017). Grundvatten av god kvalitet: Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Levande sjöar och vattendrag: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Levande skogar: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Ett rikt odlingslandskap: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Ett rikt växt- och djurliv: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. 41

5.2 Hållbarhetsmål Vid FN:s toppmöte år 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala hållbarhetsmål (FN, 2017). Hållbarhetsmålen är ett steg mot en mer hållbar värld och målen ska balansera de tre dimensionerna av hållbarhet: sociala, ekonomiska och miljömässiga. Vägplanen berör hållbarhetsmålen på flera sätt med störst inverkan på mål 9, 11 och 15 som redovisas i Figur 5.2. En förutsättning är att projektet inte ska motverka dessa mål. Projektet kan även bidra till hållbar infrastruktur och hållbar utveckling av lokalsamhället. Figur 5.2. FN:s hållbarhetsmål som projektet har störst inverkan på (FN, 2017). Mål 9 - Hållbar industri, innovationer och infrastrukturer: En väl fungerande och hållbar infrastruktur genererar flera positiva effekter och främjar ekonomisk tillväxt och utveckling. Mål 11 - Hållbara städer och samhällen: Hållbar stadsutveckling omfattar hållbart byggande och hållbar planering inklusive bostäder, offentliga platser såsom parker och torg, transporter, återvinning och säkrare kemikaliehantering som i sin tur kräver bl.a. institutionell kapacitet, och ny teknik. Mål 15 - Ekosystem och biologisk mångfald: Biologisk mångfald är en avgörande grund för jordens livsuppehållande system och vår nuvarande och framtida välfärd vilar på denna grund, såsom framhålls i konventionen om biologisk mångfald. 42