Inledande landskapsanalys och gestaltningsavsikter

Transkript

1 VÄGPLAN LV 757, Ny bro vid Linghem Inledande landskapsanalys och gestaltningsavsikter Samrådsunderlag Projektnummer: Datum:

2 Trafikverket Postadress: Trafikverket, Sundbyberg E-post: Telefon: Dokumenttitel: Inledande landskapsanalys och gestaltningsavsikter Dokumentnummer: 0N Författare: Elin Julin, Sweco Dokumentdatum: Projektnummer: Projektledare: Stefan Andersson Uppdragsledare: Danuta Jansson, Sweco

3 Innehåll 1. INLEDNING Omfattning och bakgrund Projektmål Arbete med inledande landskapsanalys och gestaltningsavsikter... 6 Syfte... 6 Planprocessen INLEDANDE LANDSKAPSANALYS Övergripande landskapsbeskrivning... 7 Geologi... 9 Natur och kulturvärden Landskapstyper, karaktärsområden och strukturanalys GESTALTNINGSAVSIKTER Övergripande gestaltningsavsikter MILJÖKVALITETSMÅL OCH HÅLLBARHETSMÅL Miljökvalitetsmål Hållbarhetsmål KÄLLOR...20

4 1. Inledning 1.1. Omfattning och bakgrund Trafikverket ska ta fram en vägplan och förfrågningsunderlag för en ny infart till tätorten Linghem i Linköpings kommun, Östergötland. Denna rapport utgör en del av samrådsunderlaget för vägplanen. Befintlig vägbro för väg 757 över stambanan vid Linghem, strax öster om Linköping i Östergötland, är i dåligt skick och behöver ersättas. En ny bro behövs för att undvika olyckor, öka kapaciteten och förbättra säkerheten. Bron fungerar idag som infart till Linghem från öster samt nyttjas för genomfartstrafik för bland annat tung trafik i riktning mot Åtvidaberg. För att få bort den tunga trafiken från centrala Linghem planeras den nya bron och infarten väster om Linghems tätort. På så sätt skapas en vägmiljö i samhället som är mer anpassad för boende och möjligheter skapas för att utveckla bygatan. Området som utreds för ny infart till Linghem samhälle är markerat i Figur 1 på nästa sida. Inom detta område finns flera möjliga lösningar. Vilken lösning som är mest lämplig kommer att utredas vidare under arbetet med vägplanen. Följande rapport utgör inledande landskapsanalys och gestaltningsavsikter. I rapporten identifieras och beskrivs landskapet och dess beståndsdelar samt viktiga gestaltningsfrågor i samband med den nya vägen och bron.

5 Figur 1. Linghem är beläget öster om Linköping och utredningsområdet för ny infart ligger nordväst om samhället Linghem Projektmål Ändamålet med projektet är att byta ut befintlig bro över stambanan som är i dåligt skick mot en ny bro med full bärighet. Projektmålen har arbetats fram i inledningen av projektet. Ingen eller liten påverkan på skyddsvärda miljöer. Bron och vägar ska i möjligast mån anpassas till landskapet. Bron ska ge ökad tillgänglighet och trafiksäkerhet. Förbättra boendemiljön i Linghem genom att ta bort tung genomfartstrafik. Goda relationer mellan projektet och dess intressenter. Inga störningar på de befintliga anslutningarna mot Linghem under byggskedet beräknas ske.

6 1.3. Arbete med inledande landskapsanalys och gestaltningsavsikter Syfte Syftet med PM Inledande landskapsanalys och gestaltningsavsikter är att tidigt i processen identifiera och beskriva landskapet och dess beståndsdelar samt vad som ska uppnås gestaltningsmässigt i projektet i samband med den nya bron och tillhörande anslutningsvägar. Landskapsanalysen syftar till att utgöra underlag för val av läge för och utformning den nya vägen. Gestaltningsavsikter är den målbild som ska styra gestaltningsarbetet genom projektet. Detta sker inledningsvis i arbetet med planen. Vilka frågor, avsnitt eller aspekter är viktiga att arbeta vidare med? Vad ska uppnås i projektet ur gestaltningssynpunkt? Gestaltningsavsikterna tas fram i samråd med hela projektgruppen. Landskapsanalysen, eventuella andra analyser samt projektmålen som tas fram i samrådsunderlaget är en viktig utgångspunkt för arbetet med gestaltningsavsikterna. I samverkan mellan teknikområdena skapas en samsyn kring målbilden. En god och genomtänkt gestaltning ska se till att projektmålen uppfylls. Avgörande för ett bra resultat i projektet, där den gestaltningsmässiga kvaliteten och landskapets förutsättningar tillgodoses, är ett gott samarbete mellan de olika teknikområdena. Ett tidigt gemensamt platsbesök med delar av konsultens och Trafikverkets projektorganisation genomfördes under hösten Ett fältbesök gemensamt med kulturmiljö genomfördes i januari Planprocessen I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön, ett så kallat samrådsunderlag. Samrådsunderlaget ligger till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det beslutet har betydelse för kraven på miljöredovisning i den fortsatta processen. I samband med framtagandet av samrådsunderlaget tas flera olika underlags-pm fram. PM Inledande landskapsanalys och gestaltningsavsikter är ett av dessa. Till nästa skede i processen fördjupas och bearbetas landskapsanalysen och gestaltningsavsikterna till en Landskapsanalys och ett Gestaltningsprogram. Landskapsanalysen ska fördjupa kunskapen om området och identifiera landskapets känslighet och potential. Gestaltningsprogrammet ska lyfta fram ett antal fokusområden som identifierats längs sträckan och ska ge riktlinjer för gestaltning av dessa samt ge övergripande principer för utformning av bron, vägen och dess sidoområden.

7 2. Inledande landskapsanalys 2.1. Övergripande landskapsbeskrivning I detta avsnitt, kapitel 2.1, ges en övergripande beskrivning av landskapet utifrån olika aspekter så som de kommunala planerna, geologi, naturvärden och kulturvärden. Syftet är att ge en övergripande bild av hur landskapet är uppbyggt och vilka värden som finns här. Det ligger till grund för analysen i kapitel 2.2. Landskapet kring Linghem utgörs huvudsakligen av ett böljande jordbrukslandskap med skogsklädda höjder. Utredningsområdet, se Figur 2 nedan, ligger i gränsen där samhället övergår till jordbrukslandskap. Söder om stambanan är närheten till Linghem tydlig med fotbollsplaner, vägpassagen under stambanan, Himnabadet och Tekniska verkens anläggning vid Himnabadet. Figur 2. Karta över utredningsområdet och dess närhet samt de möjliga väglösningarna.

8 I Linköpings kommuns fördjupning av översiktsplanen för Linghem (2011) är utredningsområdet utpekat som ett möjligt område för en ny planskild korsning av stambanan (figur 3). Planen visar även en tilltänkt utvidgning av samhället västerut: - Väster om utredningsområdet, både norr och söder om stambanan, finns två områden utpekade för verksamheter. - Söderut finns ett område utpekat för bostäder med inslag av icke störande verksamheter samt ett område för skoländamål. - Gång- och cykelstråk är utpekade längs med den nya planskilda passagen av stambanan samt längs väg 796 i båda riktningarna. Kommunens intentioner i den fördjupade översiktsplanen och den förslagna bron står inte i motsättning till varandra. Figur 3. Utsnitt från fördjupningen av översiktsplanen. V1/V2-Verksamheter, B3-Bostäder, Ljusgrönt- Idrott/rekreation, S-Skola, F-Område för teknisk försörjning/fjärrvärmepanna, M-Område för teknisk försörjning/mottagningsstation för el, P-Område för pendeltågsstationens utveckling, U- Utredningsområde.

9 Figur 4. Foto mot öster mot Linghem och fotbollsplanerna och dess tillhörande byggnader till vänster. Lingemsbäcken går mellan fotbollsplanerna och åkermarken. Den biotopskyddade trädraden syns till höger i bild. Geologi Enligt jordartkarta från SGU består området till större del av glacial lera. I utredningsområdets södra del finns svämsediment av lera och silt som sträcker sig i östvästlig riktning, längs Linghemsbäcken som går genom området. Höjderna i området består av morän och ytnära berg. Enligt jorddjupskarta från SGU ligger berget på nivåer 5-10 m från markytan. Natur och kulturvärden Nedan görs en sammanfattad beskrivning av områdets natur- och kulturvärden. De beskrivs ytterligare i separata PM. Områdets naturvärden har utretts genom en naturvärdesinventering i november 2016 samt en biotopskartering av Linghemsbäcken I kartan i Figur 5 på nästa sida redovisas utredningsområdets områden med naturvärden samt resultatet av biotopkartering av Linghemsbäcken. Naturvärdesobjekten är klassificerade i fyra naturvärdesklasser, där 1 är den högsta och 4 är den lägsta. Inga objekt av klass 1 och 2 finns inom området. I nordöstra delen av utredningsområdet ligger en tallskog av naturvärdesklass 3. Tallarnas ålder ligger runt 150 år med enstaka individer som troligen når upp till 200 år. Den talldominerade skogen består till stor del av gamla träd med ett måttligt inslag av död ved, vilket ger ett tydligt biotopvärde. Inom utredningsområdet rinner Linghemsbäcken (naturvärdesklass 4) i dagen i ett djup dike och är grävd, uträtad och rensad, Figur 7. Längs dikeskanterna finns blottlagd mineraljord och erosionsskador. Uppströms finns uppväxta pilar i ett parkstråk längs en

10 något mer naturlikdel av bäcken. Linghemsbäcken är starkt påverkad av jordbruk i omgivningen vilket visar sig i form av brunfärgat vatten. Vattendraget saknar strukturer som är gynnsamma för fisk, så som vattenvegetation, sten, block och grus samt skuggande träd. Även död ved saknas helt i vattendraget. I och med att vattendraget är regelbundet rensat saknas värdefull flora och strandkanterna är bevuxna med triviala arter. Nyligen rensade kanter består av blottad jord. Vattendraget är dessutom påverkat av två definitiva vandringshinder för fisk på ömse sidor om utredningsområdet. Vattendraget har dock högre värden vid järnvägen där det passerar genom lövskog. Även nedströms järnvägen finns höga värden där bäcken är starkt meandrande. Medelvattenföringen i bäcken är beräknad till ca 0,1 m3 /s (SMHI, 2017) Längs Linghemsbäckens norra strand finns en remsa av välbetad gräsmark (naturvärdesklass 3) som tidigare brukats som åker. Den välhävdade men välgödslade gräsmarken har ett visst biotopvärde och ett obetydligt artvärde. Figur 5. Naturvärden. Kulturmiljövärden inom och i närheten av utredningsområdet har utretts genom arkiv- och kartstudier samt genom fältbesök och resultatet har sammanställts i en kulturarvsanalys (Trafikverket, 2017d).

11 I närheten av utredningsområdet finns det ett antal riks- och regionala intressen, vilka inte kommer att beröras av projektet men som är viktiga för att förstå sammanhang och helhet. Törnevalla är ett riksintresse med hög fornlämningskoncentration och bebyggelse med en utpräglad bebyggelseutveckling. Området är beläget strax nordost om utredningsområdet och hyser bland annat lämningar i form av gravfält från både brons- och järnålder samt stora stensträngssystem. Här finns också Törnevalla kyrka och gårdsmiljöer uppkomna under 1800-talet. Fröstad, vilket är ett regionalt intresse (Länsstyrelsen, 2017), innefattar flertalet fornlämningar, inte minst fyra gravfält, varav samtliga kan dateras till järnålder. De i norr härstammar från äldre järnålder och de i söder är av typisk yngre järnålderskaraktär, höggravfält. Andra nämnvärda fornlämningar i området är en stor treudd och ett antal stensträngssystem med kringliggande fossil åkermark. I Vårdsbergs socken ligger Himna, ett regionalt intresse (Länsstyrelsen, 2017), vilket ligger strax söder om utredningsområdet. Detta regionala intresse utgörs till stor del av skogbevuxen gammal utmark i söder och i norr av flertalet lämningar från både bronsålder och järnålder. Fornlämningsmiljön som utgörs av stensättningar, rösen och hägnadssystem, beblandar sig i de norra delarna av området med modern villabebyggelse. Linghems stationsbyggnad är belägen alldeles öster om utredningsområdet, mitt emellan befintlig vägbro och det aktuella utredningsområdet. Stationsbyggnaden från år 1873 utgör i sig självt ett regionalt intresse för kulturmiljövård (Länsstyrelsen, 2017). Fornlämningsbilden i trakten är generellt sett rik på stensättningar, skålgropar och gravfält och inte minst hägnader och hägnadssystem av sten. Utöver kända fornlämningar kan det finnas hittills okända lämningar under markytan. Även dessa är skyddade enligt fornminneslagen. Följande kultur- och fornlämningar ligger inom eller i direkt närhet till utredningsområdet (Fornminnesinformationssystem, 2017), se Figur 6. Törnevalla 20:1: Gravfält bestående av ett tiotal runda stensättningar varav de flesta till stor del är övertorvade. Törnevalla 50:1 3: Dessa är klassade som stensättningar i fornminnesinformationssystem (FMIS) även om den antikvariska bedömningen kring 50:2 och 50:3 är något oklar. Detta på grund av oregelbundenhet i formen samt glesare stenfyllning. Törnevalla 283:1: Rund stensättning, cirka 7 meter i diameter (Figur 3.12). Törnevalla 283:2: Hägnad av typen stensträng, cirka 75 meter lång. Är i nuläget klassad som övrig kulturhistorisk lämning i FMIS. Enligt Riksantikvarieämbetet är dock fornlämning rekommenderad antikvarisk bedömning gällande Stensträng. Objektet har inom ramen för kulturarvsanalysen besiktigats i fält av godkänd fornminnesgranskare. Vårdsberg 141:1: Gravfält bestående av 12 stensättningar, gravfältet är till stor del övertorvat och bevuxet med blandskog. Vårdsberg 141:2: Hägnad av typen stensträng, cirka 30 meter lång. Vårdsberg 175:1: Gravfält bestående av ett tiotal fornlämningar vilka utgörs av 1 hög och 9 runda stensättningar.

12 Figur 6. Områdets kultur- och fornlämningar. Figur 7. Foto mot öster över Linghemsbäcken. Betesmarken ligger till vänster i bilden och Linghems bebyggelse skymtar i bakgrunden.

13 Figur 8. Entrén till Himnabadet. Figur 9. Tekniska verkens anläggning vid Himnabadet.

14 2.2. Landskapstyper, karaktärsområden och strukturanalys I ett första steg i den inledande landskapsanalysen har landskapet delats in olika landskapstyper utifrån fältbesöken och inläsning av tidigare framtaget material. En landskapstyp är en benämning på ett område som har en viss generell uppbyggnad och därför kan förekomma på flera olika ställen, till exempel slättlandskap, eller mosaiklandskap. Inom utredningsområdet har två landskapstyper identifierats: Slättlandskap och Tätort. De har sedan delats in vidare i mindre karaktärsområden. Se karta i figur 10 på nästa sida. Slättlandskap: 1. Slättlandskap norr om stambanan, inklusive väg 796, som är storskaligare än slättlandskapet söder om stambanan. Området består av jordbruksmark, vägar och några skogsklädda höjder. Det begränsas av stambanan och större skogspartier. 2. Slättlandskap söder om stambanan med mer kuperad terräng som är mer småskaligt än slättlandskapet norr om stambanan och i sydväst. Området består av jordbruksmark, några mindre grusvägar och längs bäcken/diket betas marken. Siktlinjerna är kortare här och området begränsas av stambanan i norr, tätortens vägar och anläggningar i söder och sydväst. I sydost är övergången till det storskaligare och flackare slättlandskapet mer diffus. 3. Slättlandskap i sydväst med större sammanhängande jordbruksmarker. Detta område är flackare och storskaligare än slättlandskapet direkt söder om stambanan. Tätort: 4. Centrala Linghem med bostäder, verksamheter och stationsområdet. 5. Fotbollsplaner 6. Badhus och Tekniska verkens anläggning

15 Figur 10. Karta som visar landskapstyperna och karaktärsområdena. En översiktlig strukturanalys har genomförts för att identifiera några nyckelelement som påverkar hur området upplevs, framförallt visuellt. Se Figur 11 på nästa sida. Barriärer: Stambanan är den stora barriären i området, både fysiskt och visuellt. Den visuella barriären förstärks eftersom stambanan ligger på bank genom utredningsområdet. Landmärken: Silon i Linghem är det tydligaste landmärket i närheten av utredningsområdet. (Ligger utanför kartan i figur 11) Rumsbildningar: Det finns både mindre och större landskapsrum i området. Den tydligaste gränsen mellan dessa landskapsrum är stambanan eftersom den ligger på en hög bank. Gränserna mellan de övriga landskapsrummen är mer diffusa, så som mindre höjdskillnader, bebyggelsestrukturer, skogsdungar och vägar. Siktlinjer: I detta öppna slättlandskap finns många siktlinjer. De begränsas av stambanan, och de skogsklädda höjderna, samt tätortens bebyggelse och planteringar. Långa siktlinjer finns längs stambanan och längs de raka flacka vägsträckningarna samt över de storskaligare åkermarkerna. (Visas inte på kartan)

16 Rörelsestråk: Dessa finns längs med områdets vägar och gång- och cykelvägar. (Visas inte på kartan) Målpunkter: I närområdet är de främsta målpunkterna för allmänheten fotbollsplanerna, Himnabadet, stationsområdet samt Linghems centrum. Figur 11. Karta som visar strukturanalysen.

17 Figur 12. Foto mot söder med väg 796 och stambanan, i karaktärsområde 1 slättlandskap norr om stambanan. Figur 13. Foto mot nordväst med fotbollsplanerna till höger i bild och höjden med bebyggelse i mitten. Stambanan skymtar till höger i bild. Fotot visar främst karaktärsområde 2 slättlandskap söder om stambanan, men även delar av karaktärsområde 2 fotbollsplaner. Sammantaget är landskapet inom utredningsområdet ett jordbrukslandskap som är tydligt påverkat av närheten till samhället. Det beror på att det ligger just i gränsen där samhället övergår i jordbrukslandskap och dels genom att bebyggelse, anläggningar och infrastruktur dominerar visuellt. Linköpings kommuns översiktsplan för Linghem visar även att kommunen har intentioner på att Linghem ska växa mot väster kring utredningsområdet. En viktig aspekt är att detta landskap är entrén till Linghem från Linköping. En ny bro över järnvägen kommer bli ett dominerande inslag i landskapsbilden och upplevelsen av landskapet och siktlinjer är därför viktiga att värna.

18 3. Gestaltningsavsikter 3.1. Övergripande gestaltningsavsikter Utifrån den inledande landskapsanalysen, projekt- och effektmål har övergripande gestaltningsavsikter formulerats. De övergripande gestaltningsavsikterna är att: - Vägen och bron utformas så att de smälter in i landskapet och får så liten påverkan på landskapsbilden som möjligt - Den nya bron och väganslutningen skapar en attraktiv entré till Linghem. - Dragningen anpassas med hänsyn till natur- och kulturvärden. - Dragningen anpassas med hänsyn till jordbruket genom att minimera fragmentering och fortsatt möjlighet att bruka jordbruks- eller betesmark. - Slänter ska etableras med vegetation liknande den på omgivande mark, anpassas mot omgivande mark och inga öppna krossytor får förekomma. - Den nya vägen ska samordnas med övriga vägar samt gång- och cykelvägar för att ge en så liten påverkan på landskapsbilden som möjligt och skapa tydlig och säker trafiksituation. - Brokonerna är en viktig del av upplevelsen av helheten särskilt med hänsyn till att projektet devis utgör entrén till Linghem. Brokonerna ska vara väl gestaltade och det ska vara tydliga materialmöten utan odefinierade ytor i anslutning till bron.

19 4. Miljökvalitetsmål och hållbarhetsmål I detta kapitel lyfts vilka miljökvalitetsmål och hållbarhetsmål som är relevanta för arbetet med landskapsanalys och gestaltning i projektet. Dessa är viktiga att beakta kontinuerligt i det fortsatta arbetet med projektet Miljökvalitetsmål Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål (Miljömål, 2017). Dessa mål ska vara riktlinjer för att åstadkomma en miljömässig hållbar samhällsutveckling. En förutsättning är att detta projekt inte ska motverka dessa mål. Landskapsanalysen och gestaltningsavsikterna berör huvudsakligen miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö: God bebyggd miljö "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." 4.2. Hållbarhetsmål Vid FN:s toppmöte år 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala hållbarhetsmål (FN, 2017). Hållbarhetsmålen är ett steg mot en mer hållbar värld och målen ska balansera de tre dimensionerna av hållbarhet: sociala, ekonomiska och miljömässiga. En förutsättning är att detta projekt inte ska motverka dessa mål. Landskapsanalysen och gestaltningsavsikterna i infrastrukturprojekt bidrar till uppfyllandet av hållbarhetsmålen på flera sätt med störst inverkan på mål 9, 11 och 12 som redovisas i Figur 11 nedan. Mål nummer 9 - Hållbar industri, innovationer och infrastruktur: Rusta upp infrastrukturen [ ] för att göra dem hållbara, med effektivare resursanvändning. Mål 11 - Hållbara städer och samhällen: Hållbar stadsutveckling omfattar hållbart byggande och hållbar planering inklusive bostäder, offentliga platser såsom parker och torg, transporter, återvinning och säkrare kemikaliehantering som i sin tur kräver bl.a. institutionell kapacitet, och ny teknik. Mål nummer 12 Håll konsumtion och produktion: Uppnå [ ] ett effektivt nyttjande av naturresurser. Figur 11 Tre av FN:s hållbarhetsmål som landskapsanlys och gesatlatningsavsikter i infrastrukturprojekt har störst inverkan på (FN, 2017).

20 5. Källor Linköpings kommun. (2011). Linghem fördjupning av översiktsplanen. Trafikverket. (2016). Landskapsanalys för planläggning av vägar och järnvägar, En handledning Trafikverket (2014). Handbok för gestaltningsarbete och gestaltningsprogram i infrastrukturprojekt. GIS-underlag från Lantmäteriet, Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen.

21

22 Trafikverket, Solna. Besöksadress: Solna strandväg 98. Telefon: , Texttelefon: