PM Markmiljöinventering Samrådsunderlag

Transkript

1 VÄGPLAN LV 757, Ny bro vid Linghem PM Markmiljöinventering Samrådsunderlag Projektnummer: Datum:

2 Trafikverket Postadress: Trafikverket, Sundbyberg E-post: Telefon: Dokumenttitel: Lv 757 Ny bro vid Linghem, Markmiljöinventering Dokumentnummer: 0N Författare: Tove Jomer och Thereze Ladekrans, Sweco Dokumentdatum: Projektnummer: Projektledare: Stefan Andersson Uppdragsledare: Danuta Jansson, Sweco

3 Innehåll 1. INLEDNING Bakgrund Syfte och mål Metod OMRÅDESBESKRIVNING Inventeringsområdet Historiska bilder Geologi och hydrologi POTENTIELLT FÖRORENADE OMRÅDEN Verksamheter inom inventeringsområdet Närliggande verksamheter till inventeringsområdet Spårområde Vägområde Fyllnadsmassor Befintlig bro MÅL SOM BERÖRS Miljökvalitetsmål Hållbarhetsmål Miljö- och hållbarhetsperspektiv SLUTSATS REFERENSER

4 1. Inledning 1.1. Bakgrund Trafikverket ska ta fram en vägplan och förfrågningsunderlag för en ny infart till tätorten Linghem i Linköpings kommun, Östergötland (figur 1). Denna rapport utgör en del av samrådsunderlaget för vägplanen. Befintlig vägbro för väg 757 över stambanan vid Linghem, strax norr om Linköping i Östergötland, är i dåligt skick och behöver ersättas. Då dess utformning är problematisk främst för tung trafik behövs en ny bro för att undvika olyckor, öka kapaciteten och förbättra säkerheten. Bron fungerar idag som infart till Linghem från öster samt nyttjas för genomfartstrafik för bland annat tung trafik i riktning mot Åtvidaberg. För att få bort den tunga trafiken från centrala Linghem planeras den nya bron och infarten väster om Linghems tätort. På så sätt skapas en vägmiljö i samhället som är mer anpassad för boende och möjligheter skapas för att utveckla bygatan. Figur 1. Linghem är beläget öster om Linköping och utredningsområdet för ny infart till samhället i dess nordvästra del. Området som utretts för ny infart till Linghem samhälle är markerat med blått i Figur 2, benämnt utredningsområde C. På grund av förändringar under planprocessen med byte av utredningsområde är utredningsområdet C vid Lingheden inte aktuellt (Figur 2).

5 Nytt utredningsområde F visas tillsammans med utredningsområde C i figur 2. Denna markmiljöinventering är trots byte av utredningsområde aktuell, då inventering skett både inom tidigare utredningsområde C men även i närområdet omkring det vilket inbegriper utredningsområde F. Därför har denna markmiljöinventering ändå använts som underlag inför fortsatta steg i vägplaneprocessen. Inom utredningsområde F finns flera möjliga lösningar. Vilken lösning som är mest lämplig kommer att utredas vidare under arbetet med vägplanen. En separat miljöundersökning har utförts vid den befintliga bron i nordöstra delen av Linghem. Figur 2. Tidigare utredningsområde C markerat med blått tillsammans med nytt utredningsområde F markerat med rött Syfte och mål Ändamålet med projektet är att skapa en bättre trafiksäkerhet för trafikanter till och från Linghem, höja kapaciteten, förbättra boendemiljö samt ersätta befintlig bro över stambanan mot en ny bro med full bärighet. 5

6 Syftet med markmiljöinventeringen är att identifiera och avgränsa potentiella förorenade områden inom ett valt inventeringsområde. Inventeringen grundas på arkivstudier och kända förutsättningar för befintligt väg- och järnvägsområde. För dessa områden har en diffus spridning av förorenande ämnen till vägdiken och banvallar ingått som en förutsättning Metod Inventering har innefattat momenten: 1. Val av inventeringsområde och av fastigheter. Inventeringsområdet har innefattat det samma som för naturmiljö och utgörs av hela det område som har utretts för ny infart till Linghem i väster. Valet av fastigheter genomfördes med hjälp av GIS, där samtliga fastigheter inom inventeringsområdet togs med. Detta motsvarade 20 stycken fastigheter. 2. Informationshämtning från länsstyrelsens databas för potentiellt förorenade områden, så kallade MIFO-objekt. MIFO (Metodik för Inventering av Förorenade Områden) är en metodik framtagen av Naturvårdsverket som har använts för att identifiera och inventera förorenade områden, bland annat av Länsstyrelserna. Arbetet enligt MIFO-modellen påbörjades runt år 2000 och syftar till att kartlägga och prioritera eventuella insatser när det gäller potentiellt förorenade områden i Sverige. (Naturvårdsverket, 2002) 3. Inventering av underlagsmaterial som till exempel tidigare genomförda undersökningar, historiska kartor, jordartskartor, etcetera. Detta skedde via SGU:s och Lantmäteriets hemsida samt via kontaktpersoner på Linköpings kommun och Stadsarkivet i Linköping. När det gäller Trafikverkets förorenade områden har underlagsmaterial erhållits via Per-Anders Lundholm, Teknikstöd Miljö, på Trafikverket. 4. Sammanställning av arkivmaterial och bedömning av undersökningsbehov.

7 2. Områdesbeskrivning 2.1. Inventeringsområdet Inventeringsområdet är beläget väster om Linghems tätort (Figur 3). Inventeringsområdet omfattar 16 stycken fastigheter och utgörs idag främst av spårområde, vägområde, jordbruksmark, en idrottsplats med fotbollsplaner och ett badhus (se fastigheternas namn och läge i Figur 3). Inventeringsområdet gränsar till ett sågverk i norr, bostadsområde i sydost idrottsplats i öster och jordbruksområden i övrigt. I Figur 3 redovisas även möjliga lösningar för ny bro med tillhörande nya vägar. Figur 3. Karta över Linghem med tillhörande fastigheter markerade. Skiss på möjliga lösningarför brons läge med tillhörande nya vägar markerade med bruna linjer. 7

8 2.2. Historiska bilder Historisk karta från 1947 (höger bild i Figur 4) visar att inventeringsområdet mest utgjordes av jordbruksmark, men idrottsplatsen i öster fanns även då. Inga verksamheter är kända från kartunderlaget. År 1980 (vänster bild i Figur 4) var även badhuset och sågverket etablerat. Figur 4. Historisk karta från år 1980 (vänster) och år 1947 (höger) över inventeringsområdet (Lantmäteriet, 2017) Geologi och hydrologi Den naturliga jordarten inom norra delen av inventeringsområdet består av morän (blå färg i Figur 5) och den naturliga jordarten i södra delen består av lera-silt (gulaktig färg i Figur 5). Ingen information angående fyllnadsmaterial inom inventeringsområdet har påträffats inom ramen för denna inventering. Enligt en tidigare geoteknisk undersökning (Länsstyrelsen, 2016) som gjordes på sågverket, norr om inventeringsområdet, har grundvattnet en sydvästlig strömningsriktning från sågverksområdet. Figur 5. Karta över jordarter (SGU, 2017). Gulaktig färg motsvarar lera-silt och blå färg motsvarar morän.

9 3. Potentiellt förorenade områden 3.1. Verksamheter inom inventeringsområdet Enligt länsstyrelsens databas för MIFO-objekt finns inga registrerade potentiellt förorenade objekt inom utredningsområdet idag. Ingen information om potentiellt förorenade områden har heller påträffats i sökningen hos Trafikverket, Linköpings kommun eller stadsarkivet Närliggande verksamheter till inventeringsområdet Cirka 75 meter norr om inventeringsområdet på fastigheten Älvestad 3:5, finns det ett sågverk som är MIFO-klassat (Länsstyrelsen, 2016). Nummer 1 i Figur 6 visar ungefärligt läge på sågverket. Sågverket har fått en riskklass 3 i MIFO-inventeringen, det vill säga måttlig risk. Verksamheten har pågått sedan 1950-talet och pågår än idag. Doppning av virke skedde mellan 1960 och 1974 vilket framförallt kan ha gett upphov till klorfenol- och dioxinförorening i mark. På fastigheten har det även varit ett barkupplag i cirka 35 år. Lakvatten från barkupplaget och doppningsplatsen kan eventuellt spridas via närliggande dike till mark och grundvatten. Både dioxin och klorfenol är miljö- och hälsofarliga ämnen. Användningen av klorfenolpreparat har resulterat i att det idag finns en föroreningsproblematik kopplad till framförallt dioxin och klorfenoler vid gamla sågverk (SGU, 2016). Föroreningsproblematiken i kombination med att grundvattenströmningen sker sydväst från sågverket och att den naturliga jordarten i norr är genomsläpplig morän, bör dioxin och klorfenoler analyseras både på grundvattnet och i jord inom inventeringsområdet. Detta för att klargöra om någon eventuell spridning av dessa ämnen kan ha skett från sågverket. Enligt uppgifter från Linköpings kommun finns det två panncentraler där olja har hanterats söder och öster om inventeringsområdet på fastigheten Himna 11:4 (Linköpings kommun, 2013). Nummer 2 i Figur 6 visar ungefärligt läge på panncentralerna. Området kring panncentralerna har sannolikt inte medfört spridning av föroreningar till utredningsområdet men vid ett platsbesök, i samband med framtagandet av provtagningsplan, bör områdena besökas för att kontrollera om provtagning ändå anses vara aktuellt. 9

10 Figur 6. Karta över intressanta objekt utanför inventeringsområdet Spårområde Föroreningar i spårområde är dels förknippade med trafikens föroreningar och dels med behandling av banvallar för att till exempel förhindra att träslipers ruttnar (kreosot och arsenik) och att banvallen växer igen (herbicider). Provtagning av banvall eller angränsande område bör genomföras för att kontrollera föroreningsnivån Vägområde Vägtrafik är en källa till spridning av föroreningar till främst vägdiken men även till närliggande områden. Utsläppen kommer främst från avgaser, smörjoljor, korrosion, däck, vägbana, katalysatorer och bromsbelägg. Föroreningar som är vanliga i dikesmassor är främst metaller och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Provtagning av vägdikesmassor bör genomföras för att kontrollera föroreningsnivån. Fram till 1973 användes vägtjära i asfalt i samband med vägbeläggningar. Vägtjäran som framställs av stenkol innehåller bland annat PAH. Asfalt klassas idag som farligt avfall om halten av PAH-16 överstiger 1000 mg per kg asfalt (Stockholm stad, 2007). Fram till

11 mitten av 1960-talet skedde utbyggnad av Linghem i mycket långsam takt men efter 1970-talet har orten expanderat kraftigt. Ny asfalt i Linghem anlades därför sannolikt när orten expanderades och därmed efter att stenkolstjära upphörde i asfaltsbeläggningar. Provtagning av asfalt bör ändå genomföras på de delar där byggnation/schaktning blir aktuellt då underliggande asfalt misstänks vara av äldre ursprung Fyllnadsmassor Ingen information angående fyllnadsmaterial i inventeringsområdet har påträffats inom ramen för denna inventering. Då det är stora områden åkermark antas det vara jungfrulig mark i stora delar av inventeringsområdet. Fyllnadsmassor i stadsmiljö kan dock generellt innehålla föroreningshalter av framförallt metaller, petroleumprodukter och PAH. Provtagning av dessa ämnen bör därför göras om fyllnadsmassor påträffas, speciellt på de delar där byggnation/schaktning ska utföras inför eventuell hantering av sådana jordmassor Befintlig bro Det är i nuläget inte beslutat om den befintliga bron ska renoveras eller tas bort. Om bron ska rivas kan det bli aktuellt med provtagning vid exempelvis brofästen, broramp, banker, vägdiken och asfalt. Detta eftersom det kan bli aktuellt med schaktning av massor och det är då viktigt att veta föroreningshalten. 11

12 4. Mål som berörs 4.1. Miljökvalitetsmål Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål (Miljömål, 2017). Dessa mål ska vara riktlinjer för att åstadkomma en miljömässig hållbar samhällsutveckling. En förutsättning är att detta projekt inte ska motverka dessa mål. Utredning av förorenad mark i infrastrukturprojekt berör miljökvalitetsmålen på flera sätt med störst inverkan på de mål som redovisas i figur 7. Figur 7. Tre av Riksdagens miljömål som utredning av förorenad mark i infrastrukturprojekt har störst inverkan på giftfri miljö, grundvatten av god kvalitet samt god bebyggd miljö (Miljömål, 2017). Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. God bebyggd miljö "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." 4.2. Hållbarhetsmål Vid FN:s toppmöte år 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala hållbarhetsmål (FN, 2017). Hållbarhetsmålen är ett steg mot en mer hållbar värld och målen ska balansera de tre dimensionerna av hållbarhet: sociala, ekonomiska och miljömässiga. En förutsättning är att detta projekt inte ska motverka dessa mål. Utredning av förorenad mark i infrastrukturprojekt bidrar till uppfyllandet av hållbarhetsmålen på flera sätt med störst inverkan på mål 3, 6, 9 och 12 som redovisas i Figur 8.

13 Figur 8. Fyra av FN:s hållbarhetsmål som utredning av förorenad mark i infrastrukturprojekt har störst inverkan på (FN, 2017). Mål nummer 3 - Hälsa och välbefinnande: Minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark. Mål nummer 6 - Rent vatten och sanitet: Skydda och återställa de vattenrelaterade ekosystemen, däribland berg, våtmarker, floder, akvifärer och sjöar. Mål nummer 9 - Hållbar industri, innovationer och infrastruktur: Rusta upp infrastrukturen [ ] för att göra dem hållbara, med effektivare resursanvändning. Mål nummer 11 Hållbara städer och samhällen: Hållbar stadsutveckling omfattar hållbart byggande och hållbar planering inklusive bostäder, offentliga platser såsom parker och torg, transporter, återvinning och säkrare kemikaliehantering som i sin tur kräver bl.a. institutionell kapacitet, och ny teknik. Mål nummer 12 Håll konsumtion och produktion: Uppnå [ ] ett effektivt nyttjande av naturresurser och Minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall Miljö- och hållbarhetsperspektiv Etablering av ny bro kommer eventuellt att innebära att jordmassor behöver schaktas bort och då klassas som avfall. Om massorna är tillräckligt rena kan de återanvändas istället för att skickas till mottagningsanläggning för behandling och naturresurser kan då sparas. Det är samtidigt en förutsättning att föroreningar inte sprids okontrollerat till nya platser som kan påverka både mark och grundvatten. Det är därför betydelsefullt att utföra en miljöteknisk markundersökning för att förstå föroreningsbilden i området. En inventering genomförs av området för att identifiera tidigare verksamheter och för att få en förståelse av vilka ämnen som kan ha hanterats på plats. Med resultatet från inventeringen som underlag upprättas en provtagningsplan inför en miljöteknisk markundersökning. I undersökningsfasen utreds förekomsten av föroreningar i mark och grundvatten. Utifrån resultaten görs en riskbedömning som ligger till grund för en eventuell åtgärdsutredning. Om föroreningar påträffas är det viktigt att göra en väl avvägd masshanteringsplan och åtgärdsutredning för att kunna avgöra vilka massor som behöver deponeras, vilka som kan återanvändas och vilka som kan lämnas kvar på plats. Det är oftast både miljömässigt och ekonomiskt hållbart att investera resurser i undersökningsskedet för att undvika onödig deponering. 13

14 5. Slutsats Det har inte påträffats något arkivmaterial eller information om verksamheter inom inventeringsområdet som kan ha gett upphov till förorenad mark. Slumpmässig provtagning bör genomföras längs planerade väglinjer för att kontrollera den generella föroreningsnivån i entreprenadområdet. Fokus kommer att vara på de delar där byggnation/schaktning blir aktuellt. Cirka 75 meter norr om inventeringsområdet finns det ett sågverk som är MIFOklassat (riskklass 3). Sågverket kan ha gett upphov till dioxin- och klorfenolföroreningar som eventuellt har spridits med grundvattnet i sydvästlig riktning till inventeringsområdet. Jord- och grundvattenprover inom inventeringsområdet bör därför analyseras med avseende på dioxin och klorfenol. Enligt uppgifter från Linköpings kommun finns det två panncentraler söder och öster om inventeringsområdet på fastigheten Himna 11:4. I samband med framtagandet av provtagningsplan, bör platsbesök göras på fastigheten för att kontrollera om spridning till utredningsområdet kan vara aktuellt. Provtagning sker endast i massor som ska hanteras i projektet. Provtagning av banvall eller angränsande område, längs planerade väglinjer, bör genomföras för att kontrollera föroreningsnivån av metaller, kreosot och herbicider i ballasten/bankroppen. Provtagning av asfalt med avseende på PAH-16 bör genomföras på de delar där byggnation/schaktning blir aktuellt, då underliggande asfalt misstänks kan innehålla stenkolstjära. Provtagning av vägdikesmassor bör genomföras på de delar där byggnation/schaktning blir aktuellt, för att kontrollera föroreningsnivån av främst metaller och PAH. Det är i nuläget inte beslutat om den befintliga bron ska renoveras eller tas bort. Om bron ska rivas kan det bli aktuellt med provtagning eftersom det kan bli aktuellt med schaktning av massor och det är då viktigt att veta föroreningshalten.

15 6. Referenser FN (2017) Hämtad på FNs hemsida Lantmäteriet (2017) Hämtad på Lantmäteriets hemsida &firstmatchtoreturnlms=1&firstmatchtoreturnrak=1&firstmatchtoreturnreg=11 &ymin= &xmin=544943&ymax= &xmax= Linköpings kommun (2013) Tillsyn 2013 Förbränningsanläggningar Tvab panncentral Linghem. Diarienummer Länsstyrelsen (2016) Kartläggning av förorenade områden i Östergötland Mifo-blankett F Naturvårdsverket (2002) Metodik för inventering av förorenade områden. Bedömningsgrunder för miljö kvalitet. Vägledning för insamling av underlagsdata. Rapport SGU (2016) Erfarenhetsåterföring dioxinförorenade sågverksområden - kan fördjupad riskbedömning leda till effektivare åtgärder? Dnr /2016. SGU (2017) Hämtad på SGUs hemsida Stockholm stad (2007) Miljöförvaltningen, avfallsblad 2: Asfalt. 15