From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 17 augusti 2015 18:15:06 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014/2015 Answers submitted by i_laha@yahoo.com 8/17/2015 6:15:05 PM (03:59:03) Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Daugavpils Universitet Institutionens namn: Institutionen för främmande språk Stadens namn: Daugavpils Namn på rapportförfattaren: Ilona Laha E-post till rapportförfattaren: ilona.laha@du.lv Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? (http://svenskaspraket.si.se/for-larare/universitet-med-svenskstudier/) Nej Land Land: Lettland Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2014/15 Läsåret innehåller 2 terminer: 1. term. 1.sept. 20. januari; 2. term. 1. februari 30. juni. Statistik över antalet studenter och svensklärare Antal huvudämnesstuderande: Antal biämnesstuderande: 42 Antal extraämnesstuderande: 18 Antal doktorander: 1 [SUM=0] Totalt antal svenskstuderande under läsåret, denna ruta summerar automatiskt antal studerande från svarsrutorna ovanför 61 Antal lärare i svenska (och Sverigestudier) 2 Ange lärarnas namn: Ilona Laha Aija Jakovele Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Ja
Kommentar I åk. 3 har man en statlig examen i svenska. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset är verkligen stort. Varför läser studenterna svenska vad är deras motivation? 1)Vänner som bor i Sverige, 2) Grannar, Skandinavien 3) Kultur musik eller litteratur för det mesta 4) Vänner som också läser eller läste svenska rekommenderade 5) Forskningsämnet är bundet till Skandinavien 6) Ökat intresse för Skandinavien under sista tiden. 7) Att hitta ett bra jobb. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Svenskundervisningen startar första året från grunden (nybörjarundervisning). Studenterna ska på fem års halvtidsstudier kunna lära sig svenska så bra att de kan undervisa, tolka och översätta som engelska, tyska, franska, eller spanska. Kombinationer som finns på universitetet: engelska med svenska, tyska med svenska, lettiska med svenska, ryska med svenska. Mycket mera studenter söker programmet engelska med svenska språket. Många är villiga att studera svenska som tredje språk. Det är studenter som läser historia, lettisk, rysk eller polsk filologi, eller som är med i program med andra språkkombinationer: engelska med spanska, franska, polska, tyska, magisterstudenter som läser jämförande litteraturvetenskap är också intresserade av svenska språket. Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Naturligtvis fortsätter inte alla använda sina kunskaper i svenska i framtiden. Många sysslar med engelska språket, men nästan alla vill binda sin framtid till svenska språket. En del arbetar på Taxikuriren, Transcom eller på andra svenska företag i Lettland, några som lärare i svenska på gymnasiet och några som tolkar eller översättare. Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Ja Om ja, på vilket sätt? Vi försöker hålla kontakt med de flesta. De som fortsätter med svenska har vi kontakt med. Undervisningens uppdelning Åk. 1 har 6 timmar svenskundervisning per vecka, det är svenska språkets praktikum, om delas i : 1. fonetik; 2. samtal 3. grammatik Åk. 2 har 6 timmar svenskundervisning per vecka, 6 timmar svenska språkets praktikum, som delas i :1. textanalys 2. samtal 3. grammatik Åk 2 skriver årsarbete, det är ungefär 25 30 A4-sidors arbete, som man kan räkna som första forskningsarbete. De väljer ett tema (litteratur, grammatik) och analyserar och drar slutsatser. Aija Jakovele och jag är handledare och vi delar på studenterna. Åk. 3 har 10 timmar svenskundervisning per vecka, 4 immar svenska språkets praktikum, som delas i : 1. textanalys 2. textinterpretation 3.Svenska kulturstudier 4. Svenska litteraturen Lärare: åk. 1 4 timmar- metodik (svenska för lågstadiet och högstadiet (nybörjare och fortsättare)) + praktiken i skolan
Lärare: åk. 2 4 timmar- metodik (svenska för lågstadiet och högstadiet (nybörjare och fortsättare)) + parktiken i skolan 4 timmar svenska språket (grammatik, samtal) Översättare: åk.1 2 timmar - svenska språket 2 timmar svenska språkets praktikum Översättare: åk. 2 2 timmar - översättning av ekonomiska och affärstexter 2 timmar - översättning av tekniska och vetenskapliga texter 2 timmar - översättning av juridiska texter 2 timmar muntlig översättning, tolkning Undervisningens innehåll Vi har ett bra bibliotek med svenska böcker. Utan läroböcker använder vi texter på SI:s webbplats, för det mesta på tolklinje och lärarlinje. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden: DU har verksamheten fördelad på två enheter: den gamla universitetsbyggnaden och den nya byggnaden. Humanistiska fakulteten finns i den gamla byggnaden, och de naturvetenskapliga disciplinerna, datateknik, media osv. i den nya byggnaden. Alla byggnader ligger centralt och nära varandra (3 minuter att gå). Institutionen för främmande språk har 3 arbetsrum för lärarna, i ett av de rummen har vi vår svenska bibliotek. Här arbetar vi två svensklärare. Vi har en bandspelare, två datorer, overhead-apparat, en TV, video. Vi trivs väldigt bra här. Vi har inget eget klassrum, utan vi undervisar i olika lokaler, oftast i rum på samma våning som institutionen, dvs 4:e våningen. Universitetet har goda lokaler, med all nödvändig utrustning, för fonetikundervisningen har vi en linguaphon. Budget Har institutionen egna medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar till svenskundervisningen? Nej Kommentar: Arrangemang Beskriv föredrag, kulturevenemang m.m. som institutionen haft under året. Den 18. september 2014 deltog studenterna med lärarna i konferensen som var tillägnat Dag Hammarskjöld och hans bok Vägmärken (Ceïa zîmes). Evenemanget ägde rum i Riga. Den 26. september 2014 fick våra studenter delta i språkdagen. Alla språk, som man kan läsa på universitetet representerade sitt språk och land. Från den 3:e november - 7:e november Sveriges kulturvecka Familjen i Sverige och Lettland som var tillägnad Sveriges kultur i synnerhet familjeliv och jämställdhet i Sverige och Lettland. Vi hade ett seminarium Sociokulturella aspekter i Sverige och Lettland roll med journalisten Barbro Hedvall och ambassadören i Riga Henrik Landerholm som berättade om Familjens roll i Sverige. Vi anordnade en fototävling för kommunens elever på mellanstadiet Vad är en familj? och ställde ut deras foton. Gymnasieeleverna deltog i en kortfilmtävling "Nutidens familj".studenterna fick skriva uppsatser om familjens skildring i svensk och lettisk litteratur. Under veckan kunde intresserade titta på svenska filmer. (http://du.lv/lv/du_zinas_pazinjojumi_apsveikumi/articles/4001) Den 21.november 2014 deltog studenterna i ett seminarium för tolkar som anordnade förlaget Zvaigze ABC i samarbete med Sveriges ambassad i Riga och Svenska Institutet. Den 12. december 2014 var alla årskurser på besök i Riga på Svenska Ambassaden. Vi fick inbjudan att komma till Riga och anordna Lucia-
firandet, dvs vi hade vårt Luciatåg och sånger. Den 18. mars 2015 hade studenterna ett möte med andre ambassadsekreterare Victor Sandberg. Disskussionsfrågorna var: arbetsmöjligheter och förmåner om man kan svenska. Den 6. maj 2015 deltog studenterna i evenemanget Swedish Institute Alumni meet CSR Europe Sustainable Living in Cities som ägde rum på Sveriges ambassad i Riga. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med svensk ambassad eller svenskt konsulat? Mycket aktiv kontakt Kommentar: Vi deltar i Luciafirandet. Ambassaden betalar resan och lunch. I flera år hjälper ambassaden med projekt. Olika andra evenemang som studenterna är bjudna på. Kan bara säga - ett jättestort tack. Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Ja (om ja, skriv en kommentar) Kommentar: Man skulle vilja ha ett större samarbete. Företagen vänder sig till institutionen om de behöver hjälp med svenska språket. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för vilka högskolor och universitet ni har samarbete med. Högskolan i Gävle Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som sker. Är det t.ex. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. Sedan 2. september 2013 har vi påbörjat Nordplus projekt "Ett steg mot Sverige". Vi är 5 samarbetspartner - Daugavpils universitet, Klaipedas universitet, Tallins universitet, Högskolan i Gävle och Turku University of Applied Sciences. Vår avsikt med projektet är sålunda att utarbeta en serie Arbetsblad med engagerande texter riktade till just målgruppen ungdomar. Tanken är också att Arbetsbladen ska fungera som kopieringsunderlag, alltså inte tryckas upp. Arbetsbladen är tänkta som ett fristående läromedel att plocka från när det passar att belysa de teman vi erbjuder. Vår förhoppning med Arbetsbladen Ett steg mot Sverige är att eleverna genom att läsa om ämnen som intresserar dem stimuleras i sin språkinlärning, och därigenom inte bara berikar sitt ordförråd utan hela känslan för det svenska språket. För att träffa rätt i vilka ämnen, teman, som intresserar eleverna föregås arbetet med Arbetsbladen av en enkätundersökning. Genom denna vänder vi oss till den aktuella gruppen elever med frågor om intresseinriktningar. Arbetsbladen Ett steg mot Sverige som är avsedda för en bred grupp gymnasieelever med intresse för svenska språket, är tänkta att utformas för att både kunna studeras gruppvis, under lärarens ledning, och i självstudium. Arbetsbladen anpassas för elever med förkunskaper (A1) i svenska, vilket innebär att själva materialet kommer att ligga på A2-/B1-nivå. Inom projektets ramar planerar vi således ett antal fysiska möten där vi träffas och diskuterar med varandra. Vi hade haft flera seminarier - i Lettland, Estland,Sverige och Finland. Det blev kvar bara ett seminarium i Litauen och en
workshop där vi presenterar vårt slutresultat på gymnasiet (i Lettland). Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: Sedan 2. september 2013 har vi påbörjat Nordplus projekt "Ett steg mot Sverige". Vi är 5 samarbetspartner - Daugavpils universitet, Klaipedas universitet, Tallins universitet, Högskolan i Gävle och Turku University of Applied Sciences. Vår avsikt med projektet är sålunda att utarbeta en serie Arbetsblad med engagerande texter riktade till just målgruppen ungdomar. Tanken är också att Arbetsbladen ska fungera som kopieringsunderlag, alltså inte tryckas upp. Arbetsbladen är tänkta som ett fristående läromedel att plocka från när det passar att belysa de teman vi erbjuder. Vår förhoppning med Arbetsbladen Ett steg mot Sverige är att eleverna genom att läsa om ämnen som intresserar dem stimuleras i sin språkinlärning, och därigenom inte bara berikar sitt ordförråd utan hela känslan för det svenska språket. För att träffa rätt i vilka ämnen, teman, som intresserar eleverna föregås arbetet med Arbetsbladen av en enkätundersökning. Genom denna vänder vi oss till den aktuella gruppen elever med frågor om intresseinriktningar. Arbetsbladen Ett steg mot Sverige som är avsedda för en bred grupp gymnasieelever med intresse för svenska språket, är tänkta att utformas för att både kunna studeras gruppvis, under lärarens ledning, och i självstudium. Arbetsbladen anpassas för elever med förkunskaper (A1) i svenska, vilket innebär att själva materialet kommer att ligga på A2-/B1-nivå. Inom projektets ramar planerar vi således ett antal fysiska möten där vi träffas och diskuterar med varandra. Vi hade haft flera seminarier - i Lettland, Estland,Sverige och Finland. Det blev kvar bara ett seminarium i Litauen och en workshop där vi presenterar vårt slutresultat på gymnasiet (i Lettland). Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Några Ilona Lahas och Aija Jakoveles publikationer i lokala vetenskapliga tidskrifter. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Läromedel, studentutbyte, sommarkurser för studenter och lärare, att stödja evenemang och gästföreläsare. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter För det mesta är studenterna mycket aktiva, därför ger själva arbetet mycket, mycket glädje. Vi är oerhört tacksamma för all hjälp vi får av SI och Monika, Lotta, Eva, Monika och Viktor! Ett stort tack att SI stödjer våra projekt och att studenterna kan besöka kurser i Sverige. Och ett stort tack att vi kan få nya och aktuella böcker för undervisningen. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats
Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja