Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet
Socialstyrelsen är en kunskapsmyndighet som arbetar för att alla ska få tillgång till en god vård och omsorg
Socialstyrelsen följer upp, utvärderar, utreder och undersöker sammanställer, utvecklar och förmedlar kunskap tar fram normer baserade på lagstiftning och kunskap utför andra myndighetsuppgifter. 3
Socialstyrelsen och IVO våra olika roller Kunskapsmyndighet Socialstyrelsen verkar för en god vård och omsorg genom att styra med regler, kunskap och statsbidrag, och genom att göra uppföljningar och utvärderingar. Tillsynsmyndighet IVO bedriver tillsyn över verksamheter inom socialtjänst, hälso- och sjukvården och för funktionshindrade, samt över hälso- och sjukvårdspersonal i deras yrkesutövning.
Socialstyrelsens uppdrag Patientsäkerhet läget i Sverige Handlingsplan för patientsäkerhet
Vi följer utvecklingen inom området genom att kartlägga, analysera och lägesrapportera göra fördjupande analyser
Ett webbaserat samlat kunskapsstöd för patientsäkerhet Här finns det nationella patientsäkerhetsarbetet samlat Syftet är att öka kunskap och medvetenhet kring förebyggande insatser Ger stöd och vägledning och kan avlasta administrativt arbete
8 Patientsäkerhet är ett långsiktigt arbete Ursprunglig Lex Maria Nationell handbok för Händelseanalys och Riskanalys Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälsooch sjukvården Socialstyrelsens vårdskadestudie Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL Överenskommelse Staten och SKL (2011-2014) Nationellt ramverk för patientsäkerhet Arbetet med att etablera ett nytt system för kunskapsstyrning påbörjas 1999 2006 2007 2013 2018 1937 2005 2008 2012 2015 Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område Regionala styrdokument tas fram SKL Nationell satsning på patientsäkerhet Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens förslag till nationell strategi Nytt regeringsuppdrag handlingsplan för patientsäkerhet Källa: Omvärldsanalys handlingsplaner inom patientsäkerhetsområdet, Lumell analys
Regeringen ser behov av en nationell kraftsamling för att stärka patientsäkerheten 110 000 patienter per år får vårdskador av varierande grad och för 50 000 patienter innebär det en förlängd sjukhusvistelse. o 2800 patienter får bestående men och o vid ungefär 1400 dödsfall bedöms vårdskadan ha varit en bidragande orsak till att patienten avled.
Sverige har lägst antal vårdplatser per 1000 invånare av de nordiska länderna och av de EUländer som ingår i OECD Sverige har ett lågt antal vårdplatser i jämförelse med andra länder
Vid 13 % av vårdtillfällena i somatisk sjukhusvård drabbas patienten av en skada I hälften av fallen hade skadan kunnat undvikas 8 % av patienter i somatisk sjukvård drabbas av en vårdskada
Vårdskada Lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom, samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid kontakt med hälso- och sjukvården Patientsäkerhetslagen 2010:659
Skadornas fördelning i olika skadetyper januari 2013 - juni 2018 (n = 12 456 skador) Vårdrelaterad e infektioner 34% Andra typer av skador 18% Blåsöverfyllnad 9% Svikt i vitala funktioner 2% Trycksår 8% Neurologisk skada 1% Läkemedelsrelaterad skada 10% Fallskada 5% Kirurgiska skador 13% 82 938 vårdtillfällen har granskats
Skadornas fördelning i allvarlighetsgrad januari 2013 - juni 2018 (n = 12 456 skador) G. Bidrog eller orsakade permanent skada 2% H. Krävde livsuppehållande åtgärder 1% I. Bidrog till patientens död 2% F. Bidrog/ resulterade i temporär skada som krävde vård 45% E. Bidrog/ resulterade i temporär skada som krävde åtgärd 50%
Andelen patienter med vårdskador var 60 procent högre vid utlokalisering Vårdtiden är i alla åldersgrupper längre för vårdtillfällen med vårdskador jämfört med vårdtillfällen utan skador Figur 23. Antal vårddagar per åldersgrupp för vårdtillfällen med vårdskador (undvikbara skador) respektive inga skador Från 1 januari 2017 till och med 30 juni 2018. Antal vårddagar 16 14 12 10 8 6 4 2 4,4 8,6 5,5 11,5 6,1 15,2 14,8 6,8 7,5 13,1 0 18-49 år 50-64 år 65-74 år 75-84 år 85 år eller äldre Ingen skada Undvikbara skador Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.
De allvarligaste vårdskadorna: VRI, Svikt i vitala funktioner och Skador med relation till invasiva åtgärder VRI 34 % av skadorna, 44 % av de skador som bidrar till död, 42 % av de skador som förlänger vårdtiden, 20 % av de skador som kräver livräddande åtgärder, 19 % av de skador som blir permanent 9 % av de skador som bidrar till död Vårdrelaterade infektioner 34% Läkemedelsrelaterade skador 10%
Fortsatt hög förekomsts av vårdrelaterade infektioner Trots olika insatser på nationell, regional och lokal nivå ligger andelen VRI på ungefär samma nivå sedan 2009. En möjlig förklaring till detta kan vara att medelåldern på patienterna har ökat och vårdtiderna generellt har minskat Andelen patienter med vårdrelaterad infektion (VRI) var 9 procent 2018 Stor spridning mellan landstingen (3 till 13 %). Skillnaden har ökat jämfört med 2017 Vanligast är att patienterna har en luftvägsinfektion eller en smittsam tarminfektion VRI är högst i åldersgruppen 61 69 år (11 %) och lägst bland barn (5 %)
Fler kvinnor drabbas av vårdskador inom psykiatrin Under perioden januari - juni 2017 granskades 2679 journaler från allmänpsykiatrisk och rättspsykiatrisk vård. Samtliga landsting deltog. I 17% av journalerna identifierades skador, varav 8% bedömdes som undvikbara. o För kvinnor var andelen 21,5% och för män var motsvarande resultat 12,7%. Förklaringen är fortfarande okänd. o Den vanligaste skadan var förlängt sjukdomsförlopp, följt av avsiktligt självdestruktiv handling, psykisk skada och läkemedelsrelaterad skada. o I 78% av alla granskade journaler identifierades en eller flera kvalitetsbrister, aktuell vårdplan saknades hos en tredjedel, dokumentation av somatiskt status saknades hos 25% och i 16% av journalerna saknades en bedömning av suicidrisken.
Att arbeta fokuserat med patientsäkerhet ger resultat Figur 22. Vårdtillfällen inom somatiska slutenvården med skador och vårdskador Andel vårdtillfällen med skador (undvikbara och icke undvikbara skador) och vårdskador (undvikbara skador) per månad, januari 2013 juni 2018. Andel 16 Andelen vårdskador minskade från 62 procent till 58 procent 2013 2017 14 12 10 8 6 4 2 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Vårdtillfällen med både undvikbara och icke undvikbara skador Vårdtillfällen med undvikbara skador Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.
Socialstyrelsens uppdrag inom patientsäkerhetsområdet Samordna och stödja arbetet på nationell nivå Ta fram en nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet Samordna och stödja patientsäkerhetsarbetet på nationell nivå Följa utvecklingen inom området Förvalta och utveckla ett Samlat stöd för patientsäkerhet Stödja implementeringen av de nya klagomålsbestämmelserna Internationell medverkan Expertstöd
Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet Målsättningen att ingen patient ska behöva drabbas av en skada som hälso- och sjukvården hade kunnat undvika. Handlingsplanen kommer innehålla övergripande mål, åtgärder och en plan för uppföljning och utgöra ett stöd för huvudmännens fortsatta arbete Arbetet sker i nära samverkan med regioner och kommuner, huvudmännens kunskapsstyrningsorganisation, SKL, nationella experter och andra berörda parter Vara klar dec 2019 och börja gälla från 2020.
En internationell utblick har bidragit med värdefulla lärdomar Land- organisationsrapporter - 11 bilagor Källa: Omvärldsanalys handlingsplaner inom patientsäkerhetsområdet, Lumell analys 22
Arbete för patientsäkerhet Kompetens och kunskap Ledning och organisation Förutsättningar Lärande, analys och utveckling Patienten som medskapare Säkerhetskultur Samverkan, kommunikation 23
Framgångsområden vi vill förstärka Analys och lärande Arbetsmiljö Förebyggande insatser och riskmedvetenhet Informationssäkerhet Kompetens Kommunikation Ledarskap Organisation och struktur Personcentrering Samverkan Kontinuitet Säkerhetskultur
Brister i patientsäkerheten drabbar både patienter, närstående och alla som arbetar i hälso- och sjukvården Det innebär ett stort lidande och medför höga kostnader, motsvarande 13-14% av den totala kostnaden för somatisk sjukhusvård Hittills har arbetet i huvudsak fokuserat på den somatiska sjukhusvården och det finns behov av att utveckla patientsäkerhetsarbetet inom primärvård, psykiatrin och den kommunala hälso- och sjukvården Behov av att utveckla arbetet utifrån den strukturomvandling som påbörjats från sjukhusdriven vård till primärvård
Tack! Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se