EGGA Kommittémöten Paris 17-18 november 2011

EGGA Kommittémöten Paris 17-18 november 2011 EGGA kommittémöten genomfördes denna höst i Paris. Nedan ges en sammanfattning av de frågor som berördes inom de olika kommittéerna samt på styrelsemötet. Marknadskommittén Tonnagestatistik Statistiken över tonnaget varmförzinkat stål under år 2010 presenterades. Data från 21 länder finns inrapporterat. De baltiska länderna är dock inte inkluderade. Resultatet för år 2010 blev en ökning med 6.3 % jämfört med år 2009. Värt att notera är att vägprodukterna har minskat, medan byggsektorn ökat. Från EGGA känner man idag inte till vad minskningen beror på, men det bör följas upp, då infrastruktur är ett mycket viktigt marknadssegment. Konkurrentmaterial? Kontinuerlig metallisering med legeringen Magnelis (zink aluminium - magnesium) marknadsförs hårt av tillverkaren Arcelor Mittal, dessvärre med felaktig och missvisande information. Accelererade test påstås visa att Magnelis ger ett bättre korrosionsskydd än vanlig varmförzinkning, men alla med kompetens inom vår bransch vet att accelererade test inte alls speglar verkligheten och inte ska användas för att jämföra olika typer av zinkbeläggningar. EGGA kommer att kontakta den som är marknadsansvarig för Magnelis på Arcelor Mittal, då detta måste bemötas. Miljövarudeklaration för varmförzinkat stål EGGA har med hjälp av det italienska företaget Life Cycle Engineering tagit fram en miljövarudeklaration (Environmental Product Declaration, EPD) för varmförzinkat stål. Denna kommer att översättas till ett stort antal av Europas språk. Av Nordens språk finns den för närvarande på danska och finska, en svensk version kommer runt jul. Dokumentet kommer att finnas i pdf-version i vissa länder och i en tryckt version i andra. En form av enlighet i layout eftersträvas dock. EPD är ett informationssystem för att faktamässigt beskriva miljöegenskaper hos produkter och tjänster i ett livscykelperspektiv. Ett av de viktigaste användningsområdena för miljövarudeklarationer är inom miljöanpassad upphandling. Zinkaska och dross som bildas i processen har klassats som biprodukter och inte som avfall, vilket innebär att de inte belastar varmförzinkningen miljömässigt. Hur olika produkter som bildas vid processerna ska bedömas i detta perspektiv beror på hur de påverkar omsättningen för en produktionsverksamhet. I det här fallet står aska och dross för ca 5 %. För att kunna göra en miljövarudeklaration för en produkt krävs också att så kallade Produktspecifika regler (PCR) för produkten i fråga finns. Dessa regler för insamling och beräkningar som gäller för olika produktgrupper, utarbetas löpande och finns tillgängliga på Miljöstyrningsrådets hemsida. Företag och organisationer kan annars utarbeta sådana regler i samverkan med andra företag eller bransch- och intresseorganisationer. I många fall finns redan underlag i företag och organisationer, t ex livscykelanalysberäkningar, som direkt kan komma till användning. Det kan räcka att göra vissa kompletteringar av redan befintligt material. I de fall underlag till beräkningarna saknas finns ofta branschgemensamma LCA-data att tillgå. Underlag kan också finnas i allmänna LCA-databaser. Vid framtagandet av EGGA:s miljövarudeklaration har en PCR för Korrosionsskydd för en tillverkad stålprodukt, som fanns på Miljöstyrningsrådets hemsida, använts. Jämförelse av varmförzinkat och rostfritt stål i miljöperspektiv För att få mer underlag när det gäller att presentera miljöcase för kunder har EGGA gjort en jämförelse mellan en fasadplåt av varmförzinkat respektive rostfritt stål. I exemplet har skikttjockleken 60 µm använts och förzinkningen utförts enlig EN ISO 1461. När det gäller det rostfria stålet har ett typiskt AISI 304-material, innehållande ca 18 % krom och 10 %

nickel, i varmvalsat tillstånd valts. För att få ned kostnaden för jämförelsen har befintliga data tagits från befintliga materialdatabaser, istället för att låta en konsult utföra arbetet. Det är en svårighet att få en tredjepartscertifiering om data kommer ifrån olika system, men i det här fallet har det gått att hitta data för en varmvalsad plåt (som sedan förzinkas) och en rostfri plåt i samma databas, tyska IBU, Institut Bauen und Umwelt e.v. Här finns EPD:er för både rostfritt och varmvalsat stål som kan användas som underlag för en jämförelse. Data för det varmvalsade stålet används och miljöbelastningen från varmförzinkningen, som EGGA har bra indata på, adderas till denna. Det är förvånande att se vilka stora skillnader i miljöbelastning som föreligger mellan rostfritt och varmförzinkat stål. Beräkningen finns både med och utan hänsyn till återvinning. (Recycling credit), och visar att varmförzinkning är betydligt mer miljövänligt än att använda rostfritt stål. Det påpekades att varmförzinkat stål även borde jämföras med aluminium, för att se hur det varmförzinkade stålet står sig här. Aluminium kräver mycket energi men har ett stort bidrag via återvinningen. Var kan dessa material finnas jämförda? Kanske i bilindustrin? Mobilapp för varmförzinkning Det föreslogs att EGGA skulle ta fram en Smartphone App för varmförzinkning. Det internationella stålförbundet ECCS har gjort en App för Eurocode 3, som blivit väldigt populär, speciellt hos studenter. Kostnadsuppskattningen för en enkel Varmförzinkningsapp uppskattas till ca 20 000 Euro. En liten arbetsgrupp med representanter från ett par olika landsföreningar ska titta närmare på denna möjlighet. Intergalva 2012 I samband med Intergalva 2012 arrangerar den franska förzinkningsföreningen en Arkitektdag. Det kommer att bli två Galvanizing Awards, dels den internationella EGGA-tävlingen, dels ett French Students Prize. Andra landsavdelningar är också välkomna att bjuda in betydelsefulla arkitekter till denna aktivitet. Förutom tävlingen planeras det visning av ett par stora byggnader/byggen där varmförzinkat stål använts på ett innovativt sätt. Hot Dip Galvanizing@Social Web Tyskland jobbar aktivt med att utnyttja sociala medier för att marknadsföra varmförzinkning. Bland annat använder man You Tube och visar filmer med anknytning till varmförzinkning. Facebook har 800 miljoner användare, vilket bör utnyttjas kommersiellt. Den tyska föreningen finns även på Ingfinder, en site for ingenjören. Wikipedia är också en viktig informationskälla, där man bör se över vad som anges. Tekniska kommittén Inverkan av varmförzinkning på stålets hållfasthet EGGA har gjort en storstudie av hur varmförzinkning påverkar de mekaniska egenskaperna, t ex dragoch brottgräns, hos stål. En sådan studie har funnits även tidigare, men då denna baserade sig på äldre typer av stål, fanns det anledning att uppdatera studien genom att undersöka varmförzinkningens inverkan på moderna stål. Studien har visat att inverkan i princip är liten eller obefintlig. CE-märkning av varmförzinkat stål Ett arbetsmöte angående LMAC, smältmetallsprickor hos varmförzinkat stål, hölls i Bryssel den 17 oktober. En viktig fråga är vad som krävs för CE-märkning av varmförzinkat stål, samt hur risken för smältmetallsprickor påverkar denna märkning. Normalt täcks varmförzinkningen av den FPC - Factory Production Control - som gäller för konstruktionstillverkaren. Information om vad som gäller för underleverantörer finns i EN 1090. Kontroll

hos underleverantören ska utföras om dennes arbete är av betydelse för produktens kvalitet. Alla underleverantörer som gör samma typ av arbete behöver inte besökas, men tillverkaren av stålkonstruktionen ska ha kontroll över/känna till processen. Allt varmförzinkat stål ska genomgå hundraprocentig visuell inspektion. Om man kan misstänka att varmförzinkningen t ex påverkar hållfastheten ska detta undersökas. Det finns redan nu företag som CE-märker sina konstruktioner, då de anser att detta ger dem en konkurrensfördel. Branschens policy i LMAC-frågan Den franska förzinkningsföreningen Galvazinc samt Belgiens och Hollands förening Zink Info Benelux är, som allmänt känt vid det här laget, kritiska mot DASt Guideline. Främst vänder man sig mot att zinkbadets legering med tenn, vismut samt bly anses ha så stor inverkan på risken för smältmetallsprickor som uppges i DASt. Man har därför låtit utföra ett eget forskningsprojekt vid Universitetet i Lille, som visat att legeringstillsatserna inte har den stora betydelse som professor Feldmann, en av de huvudansvariga för DASt Guideline, anser. Ett förslag, som framfördes vid mötet, var att sammanställa data gällande de fall av smältmetallsprickor som är kända, för att kunna ge input till standardiseringsarbetet och komma bort från överdrivna säkerhetsfaktorer. Problemet är trots allt ganska litet i praktiken. Många olika åsikter i denna svårhanterade fråga förekommer. En workshop med alla inblandade experter har föreslagits, men professor Feldmann är inte positiv till att medverka för närvarande, på grund av att detta utvecklats till en personlig konflikt för honom. Från Zink Info Benelux menar man att det är mer rättvist att jämföra hur olika i fördeformerade provbitar klarar varmförzinkning utan att spricka, istället för att haka upp sig på badsammansättning. Det beslutades att den ovan nämnda workshopen ska genomföras, och en arbetsgrupp med ansvar för detta tillsattes. Inverkan av dräneringshål i eller nära svetsar Inom det så kallade CIDTEC-projektet har man undersökt hur avrinningshål i eller nära svetsar påverkar en konstruktions hållfasthet, och det kan konstateras att hållfastheten inte försämras. Det föreslogs att projektet ska avslutas genom att en designguide för dränering av ihåliga konstruktioner tas fram. Standardisering Standarden EN 10025, gällande tekniska bestämmelser för varmvalsade konstruktionsstål, är under revision. När det gäller denna standard har det varit mycket diskussioner om punkten 7.4.3 samt option 5. I den berörda punkten står följande: Option 5 lyder: Produkterna ska vara lämpliga för varmförzinkning. I standarden finns en tabell som visar vilka stål som har en kemisk sammansättning som är lämplig för varmförzinkning. Vilka gränsvärden för kisel och fosfor som ska anges i denna tabell har varit föremål för många diskussioner. Det föreslogs att man skulle referera till standarden EN ISO 14713-2 och den tabell som finns där. Nu har det istället lagts till en förklarande text i EN 10025, vilket innebär att kopplingen till EN ISO 14713-2 inte längre behövs. En viktig kommentar när det gäller kemisk sammansättning hos stål, är att produktionen av skrotbaserat stål ökar, vilket gör att det kan vara svårare att få tag i material med låg fosforhalt.

En annan viktig standard som nu revideras är EN 13438, som omfattar pulverlack på varmförzinkat stål. Arbetet med standarden för varmförzinkad armering, pren 10348, framskrider långsamt. Det har tyvärr varit dålig uppslutning på arbetsmötena gällande denna standard. Fler länder behöver delta och skicka representanter till mötena. Inom EGGA har tidigare diskuterats att det borde tas fram en standard eller guideline för skiktinspektörer. Det är viktigt att konsulter och kontrollanter som utför inspektioner kan varmförzinkning. I Storbritannien ordnar man kurser angående korrosionsskydd med information om bedömning av zinkskikt samt duplexbelagt material. Kursen tar en och en halv dag och avslutas med en examinering. Godkänt prov ger ett femårigt tillstånd som certifierad kontrollant. Ett liknande system borde finnas på Europanivå. Miljökommittén När det gäller vattendirektivet har vi inte fått det slutgiltiga beskedet ännu, då EU-parlamentet inte röstat i frågan. Zink är dock inte med på den lista över prioriterade ämnen som cirkuleras, så det ser hoppfullt ut. Stockholms miljöprogram 2012-2015, som avråder från zink och koppar i vissa applikationer, har fått stor uppmärksamhet ute i Europa och togs upp på mötet. I miljöprogrammet står När det gäller takoch fasadplåt ska koppar och zink samt dess legeringar undvikas. Vidare står att användande av ämnen och ämnesgrupper som är mycket giftiga och riskerar att läcka ut till vattenmiljön ska begränsas. Här ges zink som ett exempel, vilket är helt felaktigt då zink inte är listat som giftigt eller mycket giftigt i Sverige eller Europa. Nordic Galvanizers har påpekat dessa felaktigheter i ett remissvar, men har inte fått någon respons på hur synpunkterna har mottagits. Tyskland reviderar en standard angående zinkbelagda produkter för dricksvattensystem. Grön upphandling blir allt vanligare när det gäller myndigheter och kommuner. Med detta menas att Offentlig upphandling ska baseras på miljömässigt hållbara argument. Det är således viktigt att ha bra referensexempel, tillförlitliga miljövarudeklarationer och annat vederhäftigt material att använda för att bli vald i dessa sammanhang. EGGA:s styrelsemöte Potentiella nya medlemmar i EGGA Polen är ett EU-land, och skulle därför vara bra att ha med i EGGA på grund av möjligheterna att påverka i EU-parlamentet. Det finns en förzinkningsförening i Polen och man är intresserad av medlemskap, men budgeten är liten. Murray Cook och den polsktalande sekreteraren från Storbritanniens förzinkningsförening har varit där och besökt dem, vilket var mycket uppskattat. Grekland har idag en komplicerad ekonomisk situation, som alla känner till. De har inte kunnat betala någon avgift till EGGA för 2011. De hoppas dock på bättre ekonomiskt läge 2012 och vill fortsätta vara medlemmar. Turkiet är inte EU-medlem så detta land anses som mindre viktigt ur lobbyingsynpunkt. Men landet utgör en stor och viktig tillväxtmarknad, så av det skälet kan det vara intressant att ha dem med. Baltstaterna nämndes, och från EGGA antyddes det som vanligt att det skulle vara lämpligt att ta dem med i Nordic Galvanizers.

Ekonomisk rapport EGGA konsumerar för närvarande av sitt kapital. Inför kommande år med Intergalva är det viktigt att alla medlemsländerna betalar sina EGGA-fakturor i tid, eftersom det periodvis kommer att vara ont om kontanter genom att det är många fakturor inför Intergalva som måste förskottsbetalas. EGGA:s resebudget har överskridits pga många extra möten, bla gällande LMAC. Det kommer att bli ett underskott på 71,401 Euro 2011. Dock hoppas EGGA och styrelsen på ett överskott från Intergalva så att man ska slippa höja avgifterna. Avgifterna för medlemsländerna ska maximalt uppgå till vad de betalade 2011, även om zinkförbrukningen går upp. Detta för att många landsföreningar har en besvärlig ekonomisk situation. Andra aktiviteter Projektet med att uppdatera EGGA:s webbsida ligger för närvarande nere. Däremot är det eftertraktade on line biblioteket med ca 2000 EGGA artiklar från åren 1950-2009 klart. Rapporten från EGGA Assembly 2011 har inte hunnit färdigställas än, men arbetet pågår. Vattendirektivet fortfarande mycket viktigt men kräver inte lika mycket tidsinsatser för närvarande. Intergalva 2012 äger rum i Paris 10-15 juni. Det finns nu en webbsida för konferensen. EGGA:s ordförande uppmanade alla deltagare vid mötet att lägga Intergalvaloggan på mailsignaturen. Intergalva kommer att ha inte mindre än åtta verksturer och hela 15 företag att besöka! Assembly 2013 föreslogs till Dresden i Tyskland. Tillgängligheten via flyg är dock inte så bra för Dresden jämfört med andra städer. Som ett alternativt framfördes Budapest.