Nordic Galvanizers höstmöte i Solna september 2009

Transkript

1 Nordic Galvanizers höstmöte i Solna september 2009 Föreningens höstmöte var denna gång förlagt till Solna strax utanför Stockholm, och hade samlat ett femtiotal deltagare. Efter en gemensam lunch började själva konferensprogrammet med att vice ordförande Jostein Digernes hälsade deltagarna välkomna och presenterade dagens första föredragshållare, Gerard Reimerink från den holländska förzinkningsföreningen. Varmförzinkning i Holland Holland är ett relativt litet och tätt befolkat land. Förzinkningsföreningens kontor är beläget i Utrecht. Totalt finns det 17 varmförzinkningsanläggningar i Holland, varav 13 är medlemmar i föreningen. Det totala tonnaget som varmförzinkas uppgår till ton stål per år. Det längsta badet är 15,6 meter, det bredaste 2,5 meter och det djupaste 3,5 meter. Det är dock inte frågan om samma bad. Föreningens verksamhet omsätter ca Euro årligen, och man arbetar med marknadsföring samt med teknik- och miljöfrågor. En av anledningarna till att Gerard besökte oss i Sverige var att man har planer på att slå samman den belgiska och den holländska föreningen till en gemensam förening, och Gerard ville veta mer om hur vi i Norden arbetar tillsammans med flera olika länder inom Nordic Galvanizers. Nu är EN ISO 1461:2009 här! Från Nordic Galvanizers informationskontor berättades att den nya versionen av varmförzinkningsstandarden EN ISO 1461:2009 nu är antagen och gällande. Förändrade ar En av de största förändringarna är att arna för 3 respektive 6 mm gods sänkts, se tabell 1. Dessutom anges inte bara arna i mikrometer, som i den tidigare utgåvan av SS-EN ISO 1461, utan även i gram per ytenhet, se tabellen. Tabell 1. Minimumvärden för och på föremål som inte är centrifugerade. Föremål och godstjocklek (minimum) a (minimum) c µm g/m 2 µm g/m 2 Stål > 6 mm Stål > 3 mm 6 mm Stål 1,5 mm 3 mm Stål < 1,5 mm Gjutgods 6 mm Gjutgods < 6 mm Centrifuggods Även när det gäller centrifuggods förekommer en del nyheter. Standarden uppger inte längre något specifikt svärde för gängat gods med en diameter lika med eller över 20 mm. Numera finns bara två grupper, över respektive under 6 mm i diameter, då det gäller gängat gods, se tabell 2.

2 Beläggningens egenskaper - utseende När det gäller krav på det varmförzinkade godsets utseende har det gjorts ett par förtydliganden. Vid godkännandeprov skall kravytorna hos alla varmförzinkade föremål vid normal visuell granskning på ett avstånd av minst en meter vara fria från klumpar, blåsor (dvs upphöjda områden utan underliggande beläggning), råheter, vassa punkter (om de kan orsaka skador) och obelagda områden. Tabell 2. Minimumvärden för och på föremål som är centrifugerade. Föremål och godstjocklek (minimum) a µm g/m 2 µm g/m 2 Föremål med gängor: > 6 mm diameter mm diameter Andra föremål även gjutgods 3 mm < 3 mm Zinkskiktets primära uppgift är att skydda det underliggande järnet eller stålkonstruktionen från att korrodera. Estetiska eller dekorativa egenskaper bedöms normalt vara av sekundär betydelse. I de fall dessa egenskaper är av betydelse bör varmförzinkare och kund komma överens om en nivå som är möjlig att uppnå på hela eller delar av den aktuella produkten. Detta är av speciell betydelse när den önskade finishen ligger utanför vad som anges under den aktuella punkten i standarden. Information som utgått Hela bilaga C Egenskaper hos detaljer som ska varmförzinkas, vilka påverkar varmförzinkningsresultatet är flyttad till standarden EN ISO del II (Guidelines and recommendations for the protection against corrosion of iron and steel in structures Zinc coatings, Part 2: Hot dip galvanizing) Den flyttade delen innehåller information om hur yttillstånd, kemisk sammansättning, konstruktionsutformning mm påverkar förzinkningen. EN ISO del II kommer enligt plan att träda i kraft vid årsskiftet 2009/2010. Information från köparen till varmförzinkaren Det förekommer även nyheter angående vad som ska uppges eller specificeras av köparen (kunden) till varmförzinkaren. Förekomst av flam-, laser- eller plasmaskurna ytor på godset skall uppges, då dessa påverkar resultatet vid varmförzinkningen. En annan viktig punkt, som i allra högsta grad har med säkerheten vid varmförzinkningsprocessen att göra, är förekomst av slutna hålrum med invändiga luft- och dräneringshål hos godset. När godset är konstruerat på detta vis ska utföranden styrkas skriftligen till varmförzinkaren innan arbetet påbörjas, för att säkerställa att hålen är tillräckligt stora och korrekt placerade.

3 Zinkens atmosfäriska korrosion I bilaga E ges information om zinkens atmosfäriska korrosion. Korrosionen har minskat betydligt på senare år pga minskat innehåll av svaveldioxid i miljön, vilket innebär att tunnare zinkskikt kan användas. Detta är den främsta anledningen till att arna sänkts i enlighet med tabell 1. Det påpekas också att resultat från accelererad korrosionsprovning (t ex Kesternick Test, ISO 6988 samt saltdimmeprovning) inte ska användas för att bedöma varmförzinkade ytors korrosionsegenskaper i ett längre perspektiv. Zinkens goda korrosionsskyddande inverkan beror på att ett passiverande skikt bildas på ytan då denna exponeras i olika miljöer. I accelererade tester kan detta skikt inte bildas på ett naturligt sätt, och zinkens verkliga egenskaper framkommer därför inte. Rätt kvalitet för infrastrukturen Jan Sandberg från Vägverket, Region Väst, berättade om hur Vägverkets stora organisation är uppbyggd. Det finns ca projektledare, vägspecialister, brospecialister samt besiktningsmän. Avsikten är nu att utveckla ett system som gör att alla 7 regionerna arbetar på samma sätt när det gäller hela kedjan från projektering till färdig väg. Det är ett stort antal aktörer inblandade i varje projekt: Vägverket som beställare, entreprenörer, smeder, varmförzinkare, transportfirmor, montörer och slutligen kontrollanter. Ute på golvet är det ofta svårt att veta vem som är ansvarig om något blivit fel. Jan berättade underhållande om att det som lekman kan vara svårt att förstå alla termer och begrepp som varmförzinkarna använder. Jan efterlyste mer information och kunskap och föreslog att Nordic Galvanizers och Vägverket/Banverket tillsammans skulle utarbeta en handbok för hur varmförzinkat stål ska hanteras i väg- och banmiljö. Hur ska materialet transporteras, lagras och monteras? Hur åtgärdas skador? Hur stora ytfel kan självläka? Jan berättade att leverantören brukar erbjuda en prisreduktion om Vägverket inte är nöjda med produktens kvalitet, men Vägverket vill inte ha pengar utan ett räcke som håller måttet. Jan avslutade med att säga att han tror på varmförzinkningsbranschens framtid. I vägmiljöer kommer varmförzinkat stål alltid att behövas, och förutom räcken kommer nu också bullerblank med varmförzinkad stomme på bred front. Svenska Väg- och Broräckesföreningen Göran Fredriksson från Svenska Väg- och Broräckesföreningen anknöt till stor del till det Jan Sandberg pratat om. Föreningen som bildades år 2004 har 20 medlemmar. Företagen representerar samtliga räckestyper och verksamheten omfattar montage samt räckessimulering och utveckling. Målet med verksamheten är att främja trafiksäkerheten i Sverige genom att sprida kunskap om gällande krav för räckesprodukter. Att kraven efterlevs skapar klara och likformiga spelregler för alla företag i hela landet. Räcken ska rädda liv! Nya europastandarder kommer kontinuerligt och Vägverket inför löpande fler föreskrifter och regler. Nya typer av skyddsanordningar för fordon kommer också. Lämpliga utbildningar saknades helt, och det finns idag inga krav på de montörer som sätter upp räckena. Utgångsläget vid upphandling är ofta att man vill ha det så billigt som möjligt, och det finns gott om lokala avarter och tyckare. Ibland väljer man bort obligatoriska kontrollkrav, och underlagen för anbud och beredning är oklara. Man arbetar nu för att etablera SBRF som remissinstans och håller regelbundna möten med Vägverkets beslutsfattare. Man har tagit fram branschgemensamma leveransvillkor med en checklista, RÄCKE 07, och bevakar bristfälliga upphandlingsunderlag. Dessutom håller en utbildning för räckesmontörer på att tas fram, vilken ska leda till en auktorisering. Göran berättade också en del om SVBRF s koppling till varmförzinkning: Nära 100% av allt stålmaterial som levereras är varmförzinkat. Vägverkets krav utgår från den nationella bilagan NA i SS-EN ISO1461. Zinkskiktet/ytbehandlingen dominerar när det gäller dispyter och klagomål. Kunskapsnivån är generellt för låg. Vi jobbar för ett allmänt accepterat mätförfarande och kontrolldokument. Viktiga frågor gäller mätning av samt hantering och förvaring av varmförzinkat gods. Hur görs underhåll och reparationer, t ex svetsning, ute på plats? Varför förekommer avvikelser i utseende och finish? Vilka avvikelser behöver åtgärdas och vad är ok att godkänna?

4 Varmförzinkat stål i kombination med rostfritt Även nästa föredrag hade vägtema, genom att Bror Sederholm från Swerea Kimab berättade om varmförzinkat stål i kombination med rostfritt i infrastrukturen. Användningen av rostfritt stål tillsammans med varmförzinkat stål ökar i vägmiljöer, vilket innebär risk för galvanisk korrosion hos det varmförzinkade stålet. Det saknas riktlinjer hur rostfritt stål och varmförzinkat stål bör användas tillsammans. Vid broar över elektrifierad järnväg är det krav på potentialutjämning, dvs ihopkoppling av räcke och armering, för att inte riskera höga beröringsspänningar i räcket vid en nedfallen kontaktledning. Idag används massiva rostfria räckesståndare för broräcken över elektrifierad järnväg för att undvika galvanisk korrosion, vilket naturligtvis är ett mycket dyrt alternativ. Efter arbete inom ett forskningsprojekt kan nu Swerea Kimab ge följande rekommendation: Använd varmförzinkade räckesståndare på fotplatta, utan undergjutning, fastskruvade med fastgjutna rostfria skruvar. Genom denna konstruktionsutformning fås kontakten mellan varmförzinkat stål och rostfritt en bit upp ifrån marken dit elektrolyten bara når under korta perioder. I och med detta blir korrosionsangreppet obetydligt och normala livslängder kan uppnås med en betydligt billigare lösning än när hela stolpen tillverkas av rostfritt stål. Svetsning av stål som ska varmförzinkas Timo Vulli från ESAB berättade om hur man väljer tillsatsmaterial för svetsning av gods som ska varmförzinkas. Erfarenheten säger att man bör minska kiselhalten i tråden för att undvika kraftig skikttillväxt på svetsarna. Timo berättade att andra parametrar, som t ex ytfinhet samt förekomst av föroreningar, också påverkar resultatet. Anledningen att kiselhalten ofta är hög i tillsatsmaterialet är att Si tillför en rad fördelar, så som ökad flytbarhet, ökar oxidationsbeständigheten på stål, fungerar som desoxidationsmedel (för tätning av stål). Även skyddsgasen, med den primära funktionen att skydda den smälta metallen under pågående svetsning, inverkar på resultatet när det gäller utseende, geometri, svetshastighet, avbränning av legeringsämnen (vilket kan påverka hållfastheten) samt oxidbildning (slaggbildning) på svetsens yta. När det gäller val av tillsatsmaterial bör man ställa sig ett antal frågor, t ex vilka krav ställs på ytfinish efter förzinkning? Hur mycket arbete accepteras efter svetsning? Vilka är kraven på svetsutseendet? Tyvärr finns ingen patentlösning för alla applikationer, men ESAB har trådar med kiselhalter i området 0,4-0,6 %, vilket har visat sig ge gott resultat med en viss, men begränsad, ökning i. Nya miljötillstånd på varmförzinkningsanläggningarna Kraven på de flesta typer av industrianläggningar har ökat på senare tid, bland annat på grund av IPPC-direktivet. För att utreda om det förekommer skillnader i tillåtna gränsvärden mellan de nordiska länderna eller till och med inom samma land har Informationskontoret skickat ut ett antal frågor till medlemmarna inför höstmötet. Inkomna svar har visat att tillåtet gränsvärde för emission till luft antingen ligger på 5 eller 10 mg/m 3. När det gäller utsläpp till vatten varierar gränsvärdet mellan 0.5 och 3 mg/l. Enligt Miljöbalken ska hänsyn tas till följande då gränsvärden i ett tillstånd sätts: Vad är tekniskt möjligt? Vad är miljömässigt motiverat? Vad är ekonomiskt rimligt? Annan industriell verksamhet i området som bidrar till den totala belastningen kan också ingå i bedömningen. När det gäller emission till luft brukar det, enligt Magnus Klingspor vid IVL, gå bra att komma ned till ca 2 mg/m 3 när det gäller stoft, om filterteknik används. Gränsvärdet 5 mg/m 3 ska således inte innebära några svårigheter att uppfylla.

5 När det gäller utsläpp till vatten förekommer två typer av värden; riktvärden, som får överskridas tillfälligt, samt gränsvärden, som inte får överskridas. Informationskontorets verksamhet Som alla är medvetna om är det en tuff tid branschen befinner sig i, och det avspeglar sig också på att Informationskontoret måste vara mer kostnadsmedvetet när det gäller marknadsaktiviteter. Den här hösten har präglats av ett stort miljöfokus, där vi har flera viktiga frågor att arbeta med. EU:s vattendirektiv Direktivet har inneburit att myndigheternas intresse för utsläpp från anläggningar ökar även innehållet i dagvatten på varmförzinkningsanläggningarnas gårdar har ifrågasatts (Dagvatten = Tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på markytan eller på en konstruktion). Zinkhalten i detta vatten kan som förväntat vara hög, då vattnet strömmat över anläggningens tak och väggar, liksom över lagrat gods på gården. Kemikalieinspektionens PRIO-databas som de själva beskriver som Ett viktigt verktyg för de företag och myndigheter som arbetar förebyggande för att minska riskerna med kemikalier för människors hälsa och miljön Verktyget finns på KemI:s webbplats och är en guide som steg för steg ger information om de problematiska kemikalier som KemI vill att företagen ska prioritera att ta bort. Guiden kan också hjälpa företagen att utveckla rutiner för inköp, produktutveckling och riskhantering. Zink finns med i en rubrik men är inte listat som prio-ämne. Att stå med i rubriken räcker dock för att många användare ska uppfatta zink som ett farligt ämne. Klassificeringsfrågan utgör ett latent hot. Kemikalieinspektionen har tidigare sagt att man vill att zink ska klassificeras som R 50/53 Mycket giftigt för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Klassificeringsfrågan togs upp i riskbedömningen av zink, där man dock beslutade att zink inte skulle klassificeras. Tyskland och Holland är andra länder som delar Sveriges uppfattning om att zink ska klassificeras, och jobbar aktivt för detta på EU-nivå. Byggvarubedömningar På grund av det ökande miljöintresset inom byggsektorn finns det nu flera företag som livnär sig på att bedöma byggvaror: BASTA - Bygger på den europeiska kemikalielagstiftningen REACH med fokus på utfasning av de allra farligaste ämnena. Databasen bygger på information från tillverkarna/leverantörerna. Det ställs ett antal formella kvalitetskrav på leverantörer som vill vara med i BASTA. Varmförzinkat stål finns med i BASTA:s databas. Sunda Hus - Gör egna bedömningar och rekommendationer. Lyssnar mycket på Kemikalieinspektionen. Anser att zink borde vara listat som miljöfarligt. Avråder från användande av zink och varmförzinkat stål. Utgör ett ökande hot mot varmförzinkningsbranschen. Byggvarubedömningen Byggvarubedömningen har samlat de största och viktigaste fastighetsägarna att enas kring en standard och ett system. Avråder från användande av zink vid risk för utlakning till mark och vatten. Folksams Byggmiljöguide Främst byggmaterial för inomhusbruk för att minska försäkringskostnader pga olämpligt materialval. För varmförzinkningsbranschens del ställer Sunda Hus till mest problem. Av den anledningen har vi engagerat juridisk hjälp för att granska om deras verksamhet överensstämmer med vad som är tillåtet enligt Europarätten. Miljöanpassat byggande (Gäller Stockholm) Byggmaterial ska väljas så att dag- och grundvatten inte påverkas negativt. Koppar och zink samt dess legeringar ska inte användas som material i tak- och fasadplåt eller i stuprör. (Refererar till PRIO) Programmet har tidigare varit ett villkor vid markanvisning och har skrivits in i avtal mellan staden och bostadsbolagen från Fr.o.m. den 1 januari 2007 är det frivilligt att använda programmet. Tyvärr det är inte många som känner till denna förändring!

6 Svanenmärkning av småhus Fasad- och takbeklädnad får inte innehålla bly eller vara gjord av mer än 10 vikt % koppar eller zink. Detta innebär att t ex zinkplåt inte får användas och att varmförzinkad tunnplåt ligger nära riskzonen. Som argument för det begränsade användandet av zink har följande framförts: Varmförzinkade produkter och produkter av zink avger zink till omgivningen, vilket anrikas i näringskedjan Zink är listat som ett av 12 undersökta ämnen i Miljøstyrelsens prosjekt Problematiske stoffer i bygge- og anlægsaffald - kortlægning, prognose og bortskaffelsesmuligheder Användande av zink medför utsläpp av kadmium eftersom detta ingår som ett föroreningselement i zinken Av argumenten framgår att kunskapen om zink är extremt dålig och att verklighetsförankring saknas. Påståendena har bemötts i en skiftlig remiss som utarbetats i samarbete med IZA (Zinkproducenternas branschorganisation) och EGGA. Middag på Wallmans och verksbesök Föredraget från Informationskontoret avslutade konferensen och deltagarna begav sig till Wallmans Salonger för en trevlig kväll med god mat och underhållning. Nästa morgon var det verksbesök hos AB H Forssells Smidesverkstad i Huddinge. Forssells tillverkar bland annat stora balkar, skräddarsydda för olika konstruktioner, samt en rad andra produkter som till stor del levereras till byggarbetsplatser runt om Stockholm. Man varmförzinkar en hel del gods, vilket kunde ses på gården. Företagets VD Dennis Forssell berättade att det kan förekomma många olika frågor från slutkunden om varför det varmförzinkade godset ser ut som det gör. Ökad kunskap och informationsutbyte är viktigt för att alla parter ska bli nöjda. Det var intressant att få höra användarens aspekter och med detta i minnet kunde deltagarna lämna höstmötet för den här gången.