Färre KRAV-slakterier ska möta ökad efterfrågan

Färre KRAV-slakterier ska möta ökad efterfrågan Swedish Meats är helt dominerande på de stora djurslagen och har rationaliserat hårt. MARIA ALARIK och YLVA ÅKERFELDT Ekokötts reklamkampanj för ekologiskt kött under hösten visade stora försäljningsökningar i alla de tre stora kedjorna Ica, Coop och Axfood. Även bland restauranger och i offentlig sektor är intresset betydligt större nu än för något år sedan. För att kunna möta efterfrågeökningen finns det därför anledning att ställa sig frågan om hur tillgången på certifierat ekologiskt kött ser ut och hur slakterierna ser på det ökande intresset. Inte minst i perspektivet av att det internationellt numera är brist på ekokött tack vare ekotrenden som är ännu större i till exempel USA, Tyskland och England, och öppnar nya exportmarknader. Det finns totalt 20 KRAV-godkända slakterier i Sverige vilket är en minskning sedan slutet av 1990-talet då det fanns 28 stycken. I sydligaste Sverige finns till exempel Team Ugglarp och Swedish Meats i Kävlinge och längst norrut hittar vi Norrbottensgården i Luleå och Gammelgården i Kalix. De flesta slakterier är godkända för KRAV-slakt av både nöt, gris och lamm, men det Godkänd för Slakteri Lamm Nöt Gris Småskalig AJ Dahlbergs Slakteri AB, Brålanda Appeltorps Lamm & Vilt, Tomelilla x Gammelgården, Kalix x Husa Gård AB, Brottby x Hälsinge Kött AB, Kilafors x KLS, Kalmar Norrbottensgården Slakteri AB, Luleå x Närkes Slakteri i Gällersta, Gällersta Siljans Chark AB, Vikarbyn Skövde Slakteri AB, Skövde SLP, Helsingborg SM Kristianstad SM Linköping SM Uppsala SM Visby Stigtomta Slakteri AB, Stigtomta x Team Ugglarp Slakteri AB, Hörby Turbogrisen AB, Strömsund x finns även de som bara är godkända för nöt (Team Ugglarp, Närkes Slakt i Gällersta och SLP). Appeltorps Lamm&Vilt är bara KRAV-godkänd för lamm, Turbogrisen bara lamm och gris och Gammelgården och Norrbottensgården för lamm och nöt men inte gris. Under 2005 var det 19 olika KRAV-godkända slakterier som slaktade KRAV-djur. Dessutom var det 26 st slakterier som inte är KRAV-godkända men som slaktade KRAV-uppfödda djur. Källan är SJVs register där varje slaktat djur registreras med bland annat slaktkroppsegenskaper, men även uppgift om var slakten skett. Ungnöt Det finns 41 slakterier som under 2005 slaktade ungnöt som levererades av KRAV-godkända producenter. Det slaktades totalt 20 289 KRAV-djur och det var Swedish Meats i Skara som slaktade den största andelen, 28 procent. Därefter var det SM i ECO-ridger effektiv kontroll av ogräs Ängelholm 0431-41 56 00 Horsch Terrano för minimal jordbearbetning och hämmad ogrästillväxt Falkenberg 0346-71 54 00 www.maskingruppen.com ekologiskt lantbruk 2/2007

Samtliga slakterier som slaktade nöt och lamm uppfödda i KRAV-anslutna besättningar 2005. Källa: SJV Slakteri Lamm, st Mellankalv, st Ungnöt, st KRAV-godkänd Småskalig AB Dalsjöfors Slakteri 117 7 369 AB Ello-Livs 31 129 AJ Dahlbergs Slakteri AB 71 21 267 Appeltorps Lamm & Vilt 1892 x B.J. Chark Slakt och Gårdsbutik 53 Bertil Eriksson Slakteri AB 24 11 157 Blå Kustens Kontrollslakteri AB 22 x Bröderna Magnussons lantbruks AB 38 1 17 x Delsbo Slakteri AB 128 Faringe Kött & Slakt 15 183 x Husa Gård AB 23 9 x Hälsinge Kött AB 56 41 100 x Inge Bergquist Livsmedel AB, Torsby 16 x Karlgrens Slakteri AB, Gällivare 25 Kjell Norrbin 100 18 x KLS 226 2 506 Knorrevångens Chark AB, Glimåkra 2 7 x Kronkött i Växjö AB 3 x Landerstedts Slakteri AB, Norberg 38 55 x Lars-Åke Nässlanders Slakteri AB 2 42 x Majlövs Slakteri, Sidensjö 20 5 x Myrö Gård, Glanshammar 33 x Norrbottensgården Slakteri AB 5 32 x Svensk Lantbrukstjänst AB 1 Nyléns & Hugossons Kött AB, Skellefteå 88 2 256 Nyléns & Hugossons Kött AB, Ullånger 15 237 Närkes Slakteri i Gällersta 100 14 287 Ragnar Johansson Kött & Chark AB 117 6 7 x Roslagslamm 89 x Rögla Slakteri, Ystad 2 4 x Siljans Chark AB 6 7 211 Skövde Slakteri AB 34 963 1417 Slakteriet i Sjöbo AB 4 19 9 x SLP 80 214 723 133 1438 SM Linköping 2066 225 4669 2365 178 5736 SM Uppsala 1068 338 2359 SM Visby 1174 764 Stigtomta Slakteri AB 361 31 155 x Stockholms Nödslaktservice AB 4 x Team Ugglarp Slakteri AB 46 313 Turbogrisen AB 16 x Åkes Slakt & Styckning, Söderbärke 2 7 32 x Öströö fårfarm AB 9 x Linköping, Uppsala och Kävlinge som stod för de största volymerna. Av de privata slakterierna var det Skövde Slakteri som slaktade flest ekologiska djur, 1 417 stycken. På Skövde slakteri har man dock inte märkt av någon efterfrågan på ekologiskt kött. Man betalar KRAV-tillägget till lantbrukaren men säljer det som konventionellt. Vi säljer allt kött till styckningsindustrin i Stockholm och Göteborg och då främst till Engvall&Falk och Mårtensson och de har hittills inte varit intresserade av ekologiskt, säger Skövde Slakteris KRAV-ansvarige Mats Ehn. Dyker köparen upp är det bara att trycka på knappen eftersom logistiken och KRAV-godkännandet finns. Samma sak säger man på A J Dahlbergs Slakteri och Närkes Slakteri i Gällersta. Förutom att de inte betalar något KRAV-tilllägg. De uttrycker en positiv attityd till ekologiskt kött, men agerar inte själva för att hitta affärsmöjligheten. På Närkes Slakteri har man även haft förfrågningar om export av ekologiskt nötkött som man tackat nej till då volymerna inte funnits. ekologiskt lantbruk 2/2007 9

Övriga KRAV-godkända 1293 st 6% Team Ugglarp 313 st 2% KLS 506 st 2% SM Visby 764 st 4% Skövde Slakteri 1417 st 7% 1438 st 7% Övriga ej KRAV-godkända 1794 st 9% Slakt av ekologiska ungnöt 5736 st 28% SM Uppsala 2359 st 12% SM Linköping 4669 st 23% KRAV är en service KRAV-certifieringen är ju inte gratis och det kan tyckas märkligt att flera slakterier är KRAVgodkända men inte bemödar sig om att sälja köttet som ekologiskt. Förklaringen i de flesta fall är att man ser det som en service till de ekologiska uppfödare som vill slakta med återtag, det gäller till exempel varumärket Ostgotha som slaktar vid Skövde Slakteri och Bonnakött som slaktar vid KLS. Dalsjöfors Slakteri är inte KRAV-godkänt men där slaktade man 369 KRAV-godkända ungnöt under 2006. Där går lantbrukaren miste om KRAV-tillägget och köttet kommer givetvis ut i handeln som konventionellt. På Dalsjöfors har man inte heller märkt av någon ökad efterfrågan och deras uppfattning är att kunderna inte vill betala mer för köttet. De flesta privata slakterier vi talat med intar tyvärr en defensiv attityd till ekologiskt kött och säger sig inte ha märkt någon ökad efterfrågan. Ett undantag är Team Ugglarp i Hörby som är KRAV-godkända för nöt. Vi vill kunna serva våra kunder med ett heltäckande sortiment och vi ser stora möjligheter i att utveckla det ekologiska sortimentet både mot industrikunder och butik. KRAV-godkännandet är ganska färskt och vi håller på och känner oss för, bland annat med testförsäljning till Bergendahls. Vi är övertygande om att ekologiskt kommer mer och mer, speciellt i kombination med lokal anknytning, och då vill vi vara med. Vi ser även exportmarknaden som ett utvecklingsområde för ekologiskt kött, säger Tommy Olsson på Team Ugglarp. SM dominerar Swedish Meats har en dominerande roll som slaktare av KRAVdjur och hanterar närmare tre fjärdedelar av ungnöten. Av den KRAV-godkända slakten har Swedish Meats en marknadsandel på 81 procent. Totalt slaktades 9 procent (1 794 st) av de KRAV-godkända ungnöten vid ej KRAV-godkända slakterier. Den största delen av ungnöten slaktas vid storskaliga slakterier, det är bara drygt 3 procent som slaktas på ett småskaligt slakteri (<1 000 djurenheter/år). Ej KRAV-godkända Faringe Kött slaktade 183 KRAVungnöt och det lilla KRAV-godkända Stigtomta Slakteri i Sörmland 155 stycken. Ungefär 20 procent av de djur vi slaktar är ekologiska och det är en andel som inte förändrats åt något håll de senaste åren. Själva säljer vi inget ekologiskt kött vidare utan legoslaktar bara åt våra kunder. Vi har en lokal profil och de största kunderna är Järna Odlarring som slaktar 2 3 nöt varannan vecka och Rheum-gruppen som mest slaktar lamm, säger Christina Malmquist på (nyligen prisbelönade!) Stigtomta Slakteri. Om man ska se någon trend jämfört med föregående år kan man konstatera att antalet KRAV-ungnöt slaktade vid icke KRAV-godkända slakterier har minskat något. Då Swedish Meats andel i princip är konstant kan man konstatera att merparten av dessa djur har gått till andra KRAV-godkända slakterier. Mellankalv Trots att det numera inte utgår något KRAV-tillägg för kalv så slaktades 2 224 mellankalvar uppfödda i KRAV-godkända besättningar under 2005 fördelat på 28 slakterier. Skövde Slakteri är den största aktören och slaktade mer än 40 procent av de ekologiska mellankalvarna. Här har Swedish Meats inte alls samma dominans som på ungnötsslakten och deras anläggningar tillsammans har en något mindre andel än Skövde Slakteri. Drygt 6 procent slaktades vid slakterier som inte är KRAVgodkända och knappt 7 procent vid småskaliga slakterier. När det gäller utvecklingen är trenden densamma som för ungnöt, det vill säga att antalet kalvar från KRAV-besättningar slaktade vid icke KRAV-godkända slakterier minskar något och att privatslakten ökar på bekostnad av Swedish Meats. Lamm Det var 26 slakterier som slaktade de 10 807 lammen som var uppfödda i KRAV-godkända besättningar. Swedish Meats i Skara resp. Linköping slaktade en stor del av dem, tillsammans nästan 4 500 stycken. Det privata Appeltorps Lamm&Vilt som bland annat slaktar åt Gröna Lammet är också en ganska betydande aktör med 18 procent av de ekologiska lammen. Swedish Meats står för 73 procent av den KRAV-godkända slakten, alltså en lite mindre marknadsandel än vad gäller ungnöt. Det är ingen hemlighet att Swedish Meats inte lyckats få någon vidare fart på försäljningen av ekologiska lamm och kanske är lammen en produkt som passar bättre för småskaliga slakterier. Det var drygt 25 procent av lammen som slaktades vid ett små- Övriga ej KRAV-gokända 140 st 6% Övriga KRAV-godkända 80 st 4% Hälsinge kött 41 st 2% Team Ugglarp 46 st 2% SLP 80 st 4% 133 st 6% 178 st 8% SM Linköping 225 st 10% Slakt av ekologisk mellankalv SM Uppsala 338 st 15% Skövde Slakteri 963 st 43% Övriga ej KRAV-gokända 682 st 6% Övriga KRAV-godkända 250 st 2% KLS 226 st 2% Stigtomta 361 st 3% 723 st 7% SM Uppsala 1068 st 10% SM Visby 1174 st 11% Appeltorps Lamm&Vilt 1892 st 18% 2365 st 22% SM Linköping 2066 st Slakt av 19% ekologiska lamm 10 ekologiskt lantbruk 2/2007

skaligt slakteri 2005, alltså en betydligt högre andel jämfört med nötslakten. Av KRAV-lammen var det 682 stycken som slaktades vid ett icke KRAV-godkänt slakteri, vilket är drygt 6 procent. Även för lammen visar strukturutvecklingen samma trend som för nöt och kanske ännu tydligare. Både Swedish Meats och övriga KRAV-godkända slakterier ökade sin KRAVlammslakt medan slakten på icke KRAV-godkända slakterier minskade. Dessutom har det skett en stor ökning av slaktade KRAV-lamm vid de småskaliga slakterierna. Där slaktades det 659 fler KRAV-lamm under 2005 jämfört med året innan och det är nästan hela den totala ökningen av KRAV-lamm. Gris När det gäller grisslakten lyckas inte statistiken från SJV tillräckligt bra att skilja ut de ekologiska slaktsvinen från de konventionella. Med hjälp av andra källor kan man ändå se att Swedish Meats har i princip all slakt av KRAV-uppfödda grisar. Under år 2005 inrapporterades 20 684 slaktsvin till KRAV och enligt uppgift från Swedish Meats slaktade de 19 126 ekologiska slaktsvin under 2005, ca 60 procent av dem i Skara och resten i Kristianstad. Av de storskaliga slakterierna är förutom Swedish Meats även Siljans Chark, Skövde Slakteri, Dahlbergs slakteri och KLS godkända för KRAV-grisslakt. Det finns två skäl att det inte är särskilt troligt att några större volymer ekogrisar slaktas där. Dels att slakteriet inte har råd att betala ut det relativt sett höga KRAVtillägget på slaktsvin för djur som sedan säljs vidare som konventionella och dels att ekogrisbonden inte har råd att sälja slaktsvinen utan tillägg med tanke på den dyrare produktionsformen. Det kan dock slaktas djur för återtag på dessa slakterier där leverantören sedan avsätter köttet i egen regi. En mindre antal slaktsvin slaktas även vid de småskaliga och KRAVgodkända slakterierna Turbogrisen, Stigtomta Slakteri och Husa Gård. Scan effektiviserar slakten Scans arbete för att höja lönsamheten i slakten har pågått under hela 2000-talet efter att man nått vissa volymer som svarade mot den efterfrågan som funnits på marknaden. Strategin har varit att se över kostnaderna för t ex intransport, leverantörsstruktur och säsongsanpassning. Minst tre nöt På nötsidan har man genom att skriva nya avtal med lägsta leveransvolym på 3 boskap per leverans tvingat bort en hel del mindre producenter och uppmuntrat storleksrationalisering och i viss mån även höjt kvalitetsnivån på inköpta produkter. Den envisa kön av leverantörer som väntat på KRAV-kontrakt har varit konstant under 2000-talets första hälft men har under 2006 delvis försvunnit genom faktisk efterfrågeökning. Efterfrågan har till största delen mötts genom att redan kontrakterade producenter ökat sin produktion vilket naturligtvis är positivt för ekonomin i hanteringen, men även en del nya kontrakt har skrivits. Den viktigaste faktorn för lönsamheten har varit att en mycket större andel av slaktkroppen har sålts som ekologisk. Uteslutna regioner Att utesluta hela områden från KRAV-kontrakt (Norrland, Gotland, Småland) har inte förändrat Scans volymer så mycket, men förorsakat en hel del missnöjda leverantörer. I vissa fall repareras skadan genom att nya aktörer ger sig in på marknaden och hittar nya försäljningskanaler (Norrlandsgården, Team Ugglarp, Appeltorps m fl). KRAV-kalvarna slopades av Scan för flera år sedan på grund av alltför små volymer, slakten har därefter ökat(!) genom att producenterna säljer denna åtråvärda produkt genom återtag/riktad försäljning. Släppt ekolammen När det gäller ekolammen har skärpning av leveranskraven (18 lamm/tillfälle, stängning av Norrland och senare Gotland) ekologiskt lantbruk 2/2007 11

På senare år har flera varumärken för ekologiskt kött sett dagens ljus. Det är ofta lantbrukare i samverkan som själva marknadsför och avsätter sitt kött både i butik och mot restaurang och storkök. Dessa koncept passar som hand i handsken i den rådande trenden där konsumenten värdesätter information om ursprung och produktionssätt och inte bara lågt pris. Kaprifolkött i Bohuslän är en av de största som under 2006 slaktade ungefär 1 000 nöt vilket är ca 20 djur i veckan. Djuren slaktas vid Swedish Meats anläggning i Skara och allt kött kan säljas till en stor kund, Coop-butiker i västra Sverige. Efterfrågan är större än tillgången och målet är 30 djur i veckan. En annan positiv effekt av samverkan är att merbetalningen till leverantörerna är en av de högsta i landet, 3,50 per kilo kött utöver KRAV-tilllägget. Andra exempel på lokala ekoekoslakten 2005 inte lett till höjd lönsamhet. Resultatet har istället blivit att man satsat hela utvecklingsarbetet på de konventionella lammen och lämnar ekolammen åt andra slakterier och köpare. Ett stort problem är förstås de små volymerna som gör hanteringen dyr. Man har från ledningens sida alltför ofta talat om de små skillnaderna mellan uppfödningen av konventionella lamm och ekologiska lamm vilket inte motiverat säljarna särskilt mycket att anstränga sig för ekolammen. Från köparnas sida har man därför under lång tid upplevt det mycket svårt att köpa ekologiska lamm i rätt tid och till rätt kvalitet trots att de många ekolammringarna varit duktiga på säsongsanpassning med en dryg tredjedel av produktionen första halvåret. Lösningen skulle kunna vara större besättningar och en målmedveten satsning på försäljningen, men den väntar vi fortfarande på. Vändning för gris För ekogrisarna har trenden brutits under 2006 mycket beroende på en stark efterfrågeökning i andra länder och tryck på exportsidan. Reklamsatsningarna har inneburit ökad efterfrågan även på hemmamarknaden och en allt större andel av slaktkroppen har sålts som KRAV-kött. Slakt och styckning har koncentrerats till färre anläggningar (Skara, Kristanstad) vilket gör transporterna längre men är positivt för logistiken och leveranssäkerheten till kund. Rådgivningen fokuserar på större enheter och rationella volymer, målet är att köra fulla billass mellan uppfödare och till slakt. Lönsamheten är betydligt bättre 2006 och man går nu ut och ber producenterna om volymökningar med 25 %. Priset släpar dock fortfarande eftersom kostnadsökningarna accelererat genom spannmålsbrist och höga foderpriser. Men framtiden ser dock ljus ut för ekogrisproduktionen. Lokala ekologiska varumärke logiska varumärken är Ostgotha som slaktar vid Skövde Slakteri, Gröna Gårdar vid Swedish Meats i Skara, Bonnakött vid KLS och Upplandsbonden f n vid Strömsberg. Merparten av dessa koncept är fortfarande i sin linda, men har stora utvecklingsmöjligheter med professionell hantering, logistik och marknadsföring. Även om dessa små varumärken kan vara starka på en lokal marknad är det sett till den totala ekologiska slakten inte särskilt stora volymer som avsätts genom dessa kanaler, många slaktar 1-5 nöt i veckan. Det kan till exempel jämföras med att Swedish Meats tog in 50 djur extra i veckan under ekoköttkampanjen hösten 2006. Däremot är de lokala ekologiska varumärkena otroligt betydelsefulla som budbärare av de ekologiska mervärdena, något som spiller över även på övrigt ekologiskt kött. Vallfrö, grönsaks- och blomsterfrö, tillbehör och redskap Potatisutsädet är den viktigaste faktorn för en lyckad skörd Ekologiskt utsäde Vi erbjuder KRAV-odlat utsäde av sorterna Ovatio och Sava. Mogatan 6, 254 64 Helsingborg. Tel 042-250 450, fax 042-250 460. info@olssonsfro.se Har du inte våra kataloger, beställ idag Weibull Trädgård AB, 276 50 Hammenhög Tel: +46 414-44 38 00 Fax: +46 414-44 39 92 www.weibulls.com 12 ekologiskt lantbruk 2/2007