Mer ekologiskt kött. Minnesanteckningar från seminarium inom projekt Mer Ekologisk Mat

Transkript

1 Mer ekologiskt kött Minnesanteckningar från seminarium inom projekt Mer Ekologisk Mat Måndagen den 1 oktober 2001 kl hölls ett möte för branschorganisationer och företag med syfte att utarbeta en strategi för sektorn för ekologiskt kött och ekologiska charkvaror. Mötet hölls i Nannesonsalen i LRF -Böndernas Hus, Stockholm. Inbjuda skickades ut till drygt 60 företag, myndigheter och organisationer som är involverade i slakt, förädling eller handel med ekologiskt kött. Ekologiska köttdjursuppfödare var också representerade. Vid seminariet deltog 24 personer. Deltagarlista: se bilaga 1. Under dagen diskuterades de hinder som upplevs för utvecklingen av ekologiskt kött, deltagarnas egna mål och olika vägar att hitta lösningar enligt nedanstående hållpunkter: Nuläge, nationell målsättning och enskilda aktörers mål för ekologiska livsmedel Hinder för utvecklingen, definiera och inbördes prioritera dem Åtgärder som behövs för att undanröja de hinder som identifierats Till seminariet hade inbjudits några talare som var ombedda att inleda diskussionen med egna erfarenheter. Inledare och diskussion Inlägg 1: Camilla Sandenskog, produktchef nötkött, Swedish Meats, inledde med att ge en historik över utvecklingen av marknad för ekologiskt kött och chark. Camilla har ett långt förflutet inom Ekokött som rådgivare och förmedlare av ekologiskt kött, och sedan 1997 KRAV-köttansvarig vid Swedish Meats (SM). Camilla inledde med att visa hur stark utvecklingen har varit de senaste åren från en trög start på 90-talet till dagens volymer på 3% ekologiskt nötkött, 4,4% ko, 7,7% lamm och 0,9% griskött av total försäljning år SM jobbar med KRAV-godkänt kött som en profilprodukt med låg volym som ska lyftas fram. KRAV-märket används som ett mervärde ovanpå det ordinarie sortimentet av märkeskött. Inom företaget arbetar alla led med både KRAV-godkänt kött och konventionellt sortiment. Man vill ha fokus på helheten med full avsättning som mål. Kundunderlaget måste vara spritt på flera händer, ingen kund får bli för dominerande, det ökar sårbarheten. Exporten har varit viktig men får inte dominera över en stabil hemmamarknad. Den snabbt ökande produktionen har avsatts på marknaden, och man skickar signaler om behovet via rådgivningen. SM har presenterat en marknadsplan fram till år 2004 som anger en önskad produktionsökning till 6% för nötkött, 3,5% för griskött. Det motsvarar i antal nöt och grisar. Detta kan jämföras med Aktionsplan 2005 där målet för ekologiskt kött (nöt, lamm) ligger på 10%. Det talas för mycket om detaljer, det stora utbudet finns inom chark- och industriråvara. Nöt 3:a och Fläsk 2:a har idag stora volymer medan fett fläsk och späck är bristvara i produktionen. Man satsar på hög förädlingsgrad, mycket detaljer säljs idag konsumentpackat till handeln, och färdiglagade produkter har blivit fler. Exempel: KRAV- Hamburgare, KRAV-köttbullar (även med griskött idag), KRAV-pyttipanna samt KRAV-Klyftpotatis och Pommes strips. Christina Sjöholm, näreko väst, och Maria Gardfjell, KF Änglamark, betonade vikten av att ta vara på små volymer. Marie Pettersson, Mälarchark, framhöll att Swedish Meats säljer råvara till småskaliga producenter som då slipper ta det anatomiska ansvaret vilket underlättar mycket. När det gäller efterfrågan menade Camilla att SM inte märker någon stor efterfrågan från industrikunder, de ordinarie kunderna står inte på kö. Kristina Sjöholm svarade att storkökskunden inte har tillräcklig kunskap om det ekologiska köttet eftersom det ej marknadsförs aktivt. Mer ekologiskt kött 1 Marknadsseminarium

2 Mikael Nordman, Hemköp, menade att KRAV-produkterna inte har samma sortiment, utbudet är annorlunda jämfört med det konventionella sortimentet. Det är dags att ta tag i regelverket för charktillverkning. Regelverket är inte lika inom EU, nitrit används t ex i England och Holland. Inlägg 2: Maria Dirke, Eklogiska Lantbrukarna, gick igenom målen för ekologisk produktion som formulerats i Aktionsplan År 2005 ska 20% av åkermarken odlas ekologiskt, och 10% av mjölkproduktionen samt slakt från nötkreatur och lamm ska födas upp ekologiskt och helst KRAV-kontrollerat. Målet innefattar även en ökning av hela animaliesektorn (griskött, fjäderfä) utan att specificera ökningen i siffror. Bakgrunden ligger i de nationella miljömålen som omfattar bl. a. rena vatten, giftfri miljö, minskad klimatpåverkan och ett rikt odlingslandskap. Här tjänar det ekologiska lantbruket som en spjutspets för en ny inriktning i lantbruket. Det är viktigt att produkterna når marknaden, därför avsätts medel för information riktad mot konsumenter. 10 milj kr har avsatts 2002 för marknadsåtgärder i budgetpropositionen. Medel som ska fördelas av SJV och Konsumentverket. 5 milj är öronmärkt för konsumentinfo. Resultatet av projektet Mer Ekologisk Mat är avsett att komplettera Jordbruksverkets utredning Ekologiska jordbruksprodukter och livsmedel Aktionsplan 2005 som beslutsunderlag för den vidare utvecklingen av ekologisk livsmedelssektor. Bakom projektet står Ekologiska Lantbrukarna, LRF, Svenska Naturskyddsföreningen och KRAV. Alla aktörer uppmanas att komma in med synpunkter vid seminariet och efteråt. Inlägg 3: Kristina Sjöholm, projektledare för Näreko Väst vid Hushållningssällskapet i Västra Götaland redogjorde tillsammans med Birgitta Mossby, kostchef vid Sötåsens Naturbruksgymnasium för Närekoprojektet. Kristina har som tidigare kostchef i Trollhättans kommun arbetat hårt för en ökning av ekologisk mat inom den offentliga sektorn i kommunen. Birgitta arbetar mycket med ekologiska råvaror vid Sötåsenskolan som har lagt om jordbruket helt till ekologisk drift. Näreko väst samarbetar med landstinget samt 23 kommuner i Västra Götaland om en inriktning mot att öka den offentliga sektorns inköp av ekologiska matvaror. Landstinget har tagit beslut om att 5% av inköpen i regionens enheter (sjukvården m fl.) ska vara ekologiska år Kommunerna har anslutit sig till målet 5% samt att den årliga ökningstakten ska vara 5%. Målsättningen gäller inte bara maten utan man vill arbeta brett med hälsa och miljö i fokus. Ordet Näreko anger att man framförallt vill ha varor som producerats i närområdet. Projektet ska samla alla aktörer och anordna diverse aktiviteter med syfte att utbilda och informera människor som arbetar i skolor, sjukhus, daghem och äldreomsorg om ekologisk mat och miljöfördelar med ekologiskt lantbruk. Birgitta Mossby sitter i Referensgruppen för mat, Konkretgruppen, som arbetar med utbudet och efterfrågan av olika varor. Vad vill man ha för produkter inom storköken? Vilken förädlingsgrad? Hur stora är behoven av olika varor? Hur ska man lösa transport och logistik när det gäller småskalig produktion. Hon betonde vikten av att även småskaliga producenter lämnar anbud till de offentliga inköpscheferna, som inte har någon lätt uppgift när man ska köpa in närproducerade ekologiska livsmedel. Det är viktigt att man tänker säsongsmässigt, vissa produkter finns bara vissa säsonger, t ex tomater på sommaren och rotfrukter på vintern. Inlägg 4: Kristina Grenabo, KF Kategorichef, talade om konsumenternas roll som pådrivare på utvecklingen. Handel med Rena och oförfalskade varor är en 100-årig devis inom KF som är mycket aktuell idag. Gröna Konsum har i affärsplanen från 1995 markerat en miljösatsning. Kunderna kräver att vi har ekologiska produkter, och vi vill satsa mer på vissa produkter samt sätta in miljöåtgärder på transportsidan. Utbildning av miljödiplomerad personal görs inom hela organisationen. Änglamark är KF:s varumärke för ekologiskt, och samtliga varor utom charkprodukterna är KRAV-märkta. Nitritanvändningen inom charktillverkningen ligger fast i KF:s livsmedelsprogram sedan 1986, det är en säkerhetsfråga. Därför ar det tur att KF har ett så starkt varumärke som Änglamark! Vidare tillämpar KF kronpåslag på KRAV-varor, vilket ger lägre marginal på KRAV-varor och gynnar priset. Allt kött konsumentpackas vilket i början medförde ett tungt anatomiansvar men gav en bra försäljningsökning på marknaden genom att köttet kan säljas i icke KRAVgodkända butiker. Köttförsäljningen ökade med 50% från 2000 till Nu har SM återtagit anatomiansvaret och konsumentpackar i egna anläggningar. I KF:s butiker ansvarar en miljömästare och en matmästare för att lyfta fram KRAV-sortimentet. Vid ekoveckorna 39 och 40 ökade försäljningen med 120% i genomsnitt, och man hade lågpris på ekologisk bacon. Alla charkprodukter i Änglamark utom Medwurst säljer över budget. Färdiglagat ökar också. Mälarchark tillverkar chark åt KF och är ett lysande undantag i köttbranschen som annars är tveksam till satsning på ekologiskt. En nyhet är Pastejkökets Änglamarksleverpastej som snabbt seglat upp som storsäljare. På denna och andra Änglamarkscharkvaror står med köttråvaror från ekologiska gårdar. Frågan är om man får skriva så?? Mer ekologiskt kött 2 Marknadsseminarium

3 Mikael Giese, informationschef på KRAV, tog med sig frågan hem. Han undrade också om man funderat över att konvertera vissa köttprodukter helt till KRAV, som man gjort på mjölksidan? Kristina Grenabo: Inom det nystartade COOP har man en vision om endast ekologiskt kött. Man har även bytt ut vissa varor helt mot KRAV-varor, där prisskillnaden ej är så stor. T ex gula ärtor. Men det finns logistiska problem med KRAV-varor ut till små butiker. Kristina Sjöholm undrade om man inte har kontrakt med odlare/uppfödare? Kristina Grenabo framhöll att KF inte är producerande utan jobbar med kontrakt med större leverantörer som Swedish Meats som i sin tur knyter långsiktiga kontrakt med uppfödare. I diskussionen om Kravgodkända köttråvaror, kött från ekologiska gårdar och nitritförbudet, ansåg Ola Willhammar, marknadschef Swedish Meats, att det är dags att få en lösning på frågan. Micke Nordman, Hemköp, menade att regelverket är för stelbent, och det finns risk att någon annan tar hem marknaden. Anita Falkenek, miljöchef ICA, sade att ICA letar efter andra certifierare för ekologiska charkprodukter av den anledningen. Grupparbetet: Nuläge, nationell målsättning och enskilda aktörers mål för ekologiska livsmedel Hemköp har en målsättning att 35% av matvarorna ska vara ekologiska år Hemköp arbetar endast med KRAV-märkta produkter, inklusive charkvarorna. I dagsläget är andelen 20%, frukt och grönt ar starkast, kött ligger på en lägre nivå. Kristina Grenabo, KF: Målet är att komma upp i 4000 ton kött och chark till år 2003, och Änglamarksatsningen fortsätter. Kristina menade också att det är viktigt att målen är kvantifierade och mätbara för att man ska kunna veta om de uppfylls. Johan Stegard, KRAV-producent, leverantörsråd Swedish Meats, vill fortsätta att inspirera förädlare, konsumenter och andra producenter till ekologiskt lantbruk. Viktoria Olsson, forskare vid Livsmedelsvetenskap, SLU, vill arbeta för mer ekologiskt kött med ännu bättre kvalitet. Marie Pettersson, Mälarchark, vill arbeta för arbeta för en etisk och miljömässig utveckling i samhället och företaget. Målet är 50% ekologiskt kött i tillverkningen 2001, och en ökning med 10% år Mette Sveigard, Konsumentverket, vill arbeta för ökad tillgänglighet av ekologiska livsmedel, att de ska finnas överallt och till ett rimligt pris. Hon tycker att den konventionella livsmedelsproduktionen ska betala ett miljöpris. Anita Falkenek, ICA miljöchef, berättade att ICA år 2000 sålde 10% KRAV-märkt inom riktade varugrupper, t ex Mellanmjölk, barnmat, frukt och grönt. Man satsar på både ekomat och andra prioriterade varumärken. Man har 2000 butiker, och man har ingen känsla av starkt ökad efterfrågan på KRAV-sortimentet. Miljömålen ses över just nu. Man tillämpar kronpåslag, men van är noga med att alla produkter ska bära sig. Sunda konceptet tas bort, ICA blir huvudvarumärke, laddat med KRAV-märket : ICA ekologiskt. Man kommer också att satsa på ICA naturbeteskött och andra IP-varumärken. Handeln kommer att driva utvecklingen, och kunskapsspridning behövs. Maria Gardfjell, KF Änglamark, menade att handeln är en fantastisk kanal för budskap om miljö. Fredrik Blad, student SLU, vill arbeta vidare med Ecoweb tillsammans med Olle Ryegård konsult, HS Västra Götaland. De har 100 besök per dag, så internet fungerar som en mycket bra informationskanal. Carin Enfors, Ekocentrum vill arbeta för en ökning Av ekologiskt inom restaurang och storhushåll, och man håller på att bilda ett nordiskt nätverk. Mer ekologiskt kött 3 Marknadsseminarium

4 Mikael Giese, KRAV, menar att KRAV-märket är navet för ekologisk mat. KRAV borgar för att alla drar åt samma håll. Börje Karlsson Ekokött, vill sätta upp 30% ekologisk odling, 20% mjölk-nöt-lamm och 10% gris-fjäderfä som mål. LRF vill att Sveriges bönder ska bli mest konkurrenskraftiga inom ekologisk produktion i EU. Hinder för utvecklingen, vilka är problemen och utmaningarna? Deltagarnas bedömning av vilka de viktigaste hindren och utmaningarna delades in i olika områden: Uppfödning Producenterna anser att EU-stödet till gris- och fjäderfäproducenterna är för dåligt och ett hinder för omläggning. Avräkningssystemet missgynnar uppfödning i naturlig takt och tar inte vara på de djur som hamnar utanför gränserna. Slakten vill ha större grupper till slakt vilket skulle ge bättre logistik och sänkta kostnader. Det är för få nötkreaturs- och lammuppfödare som KRAV-ansluter sin köttproduktion. Handeln agerar kortsiktigt medan en omställning av produktionen tar lång tid (ca 2 år) och är mycket långsiktig (minst 5 år). Förädling Nitritförbudet är den största begränsande faktorn. En valfrihet med/utan nitrit vore bra och skulle kunna leda till större försäljningsvolymer. Änglamark hade aldrig kunnat sälja så mycket utan nitrit. Vissa produkter klarar nitritfrihet, men det finns en stor osäkerhet om vilka volymer man kan sälja. Livsmedelssäkerheten kräver nitrit i vissa varor. Fler starka varumärken bland köttprodukter behövs. KRAV kan inte själv bära all information och marknadsföring som behövs. För liten tilltro till ekologiskt inom köttbranschen. Mer idealism inom alla led behövs. Detaljhandel Det är svårt att hitta inköpskanaler och distributionskanaler. Produkterna måste in hos någon grossist för att kunna komma vidare till handel, restaurang och storhushåll. Kommuner köper inte av lokal förädlare utan via grossist. Viktigt att få igång ICA ekologiskt, det vore bra för hela den ekologiska kötthandeln. Konsumtion Det finns en bristande kunskap om mervärdet av ekologiskt kött bland såväl konsumenter som restaurang och storhushåll. Det är brist på kunniga konsumenter och inköpare. Att välja ekologiskt är i grunden ett emotionellt val. Man bejakar en idé och behöver inte säkert veta alla detaljer kring ekologisk produktion. Reklam kan ge mer efterfrågan, det krävs attitydförändringar. Tillgänglighet och pris viktigt. Det är ofta svårt att få önskad vara, och ordinarie säljare säljer ekologiskt dåligt. Det uppstår ofta kommunikationsproblem. Allmänt Priset är beroende av kostnader i alla led, med ökade volymer sänks kostnaderna. Alla måste vara med och jaga kostnader. Priset på ekologiskt kött måste följa konjunkturen i köttbranschen. Griskrisen slog ut ekogrisen, prisskillnaden blev för stor. Varje enhet måste bära sina kostnader och försvara sin butiksyta. Det måste finnas prismässigt utrymme för kampanjer. Prisskillnaderna har minskat för mejeriprodukterna och grönsakerna. När kommer prisminskning för ekologiskt kött? Kristina Sjöholm menade att fokus ska riktas på kvalitet istället för pris. Mer ekologiskt kött 4 Marknadsseminarium

5 Maria Gardfjell framhöll vikten av prisinformation, motivera varför priset är högre. Madeleine på Hemköp berättade att man prövat att sänka priset på KRAVvaror en tid för att få folk att börja köpa. Sedan går de inte tillbaka till konventionellt. Camilla Sandenskog menade att priset styr vilka volymer vi får, och att EU:S miljöstöd inverkar på pris och volym. Allmän diskussion om hinder och utmaningar: Om böndernas marknad: Maria Gardfjäll: Många eklogiska köttproducenter och hagmarksproducenter ser som enda möjlighet att få ut merpris att sälja direkt till konsument. Svårt att få ut merpris för ekologiskt och närproducerat via ordinarie kanaler. Camilla S.: Det är en utopi att en bonde ska kunna leverera till en butik. Och det är inte brist på ekologiskt kött. Svårigheten ligger i anatomin hela slaktkroppen måste säljas till det högre priset. Nitritfrågan är viktig i sammanhanget. Mikael Nordman: Ursprungsmärkningen kommer med information om ursprung, typ, ras, ko, kviga, stut eller tjur. Det är vår skyldighet att informera konsumenterna. Men det blir svårt att hålla högre pris för de lägsta kvaliteterna av ekologiskt (ko t ex). Ola Willhammar: Att betala bättre för det kött som hamnar utanför är svårt när vi redan idag har för stor variation i den inhemska produktionen av nötkött jämfört med import. Sortering möjlig men ökar kostnaderna. Om nitrit: Maria Gardfjell: Nitritfrågan utreddes 1992 av KRAV. IFOAM:s regler där nitrit förbjuds följs av KRAV. Att släppa in nitrit ingen enkel fråga. Vad säger EU:s regler? (Frågan uppe på bordet inom EU). Miakel Nordman: Konsumenten köper med ögat. Industrin tar ej ansvar för säkerheten ända fram till konsument. Gör en KRAV-B-produkt där man för använda nitrit. Jämför med reglerna för uppfödningen där man får använda en liten andel konventionella foderråvaror. Reglera tillåten mängd och produkter. Om vi får använda nitrit ökar volymerna på charkråvara och priset sänks på detaljerna. Då kan vi nå målet I utvecklingen av nya produkter behöver vi kunna deklarera en viss andel KRAV-godkända råvaror i en produkt. Camilla Sandenskog: Vi behöver fler aktörer inom köttförädlingen, konkurrensen fungerar dåligt idag. Åtgärdsförslag Deltagarnas förslag till åtgärder för olika områden: Uppfödning Förbättrade kommunikationer mellan leden och en kontinuerlig idédiskussion skulle förbättra flytet mellan uppfödaren och slakt - förädling - handel. Även diskussioner om kostnader och lönsamhet (kalkyler) måste föras mellan producenter och handel. Höjda bidrag för missgynnade kategorier (gris, fjäderfä) skulle öka intresset för ekologisk grisproduktion. Sänkta kontrollavgifter skulle underlätta. Förädling Tillsätt en arbetsgrupp som får ett år på sig att utreda för- och nackdelar med nitrittillsats i charkprodukter. Skall omfatta en internationell jämförelse. Modernisera KRAV:s regelverk inom förädlingsledet, häng med i tiden, utvecklingen går fort! Mer färsk köttråvara till storköken! Detaljhandeln Peppa ICA! Som man frågar får man svar ICA måste ställa frågan till kunderna! Handeln ska skicka signaler bakåt till producentledet: Öka produktionen redan nu! Börja diskutera kostnader. Konsumtion Marknadsföring behövs, ett stort projekt bättre än att spilla ut många små bäckar med pengar. Vi behöver köpa mediautrymme. Om KRAV, ekoorganisationerna och den kommersiella handeln går ihop om kampanj ger det större effekt. KRAV är bäst på att informera om KRAV-märkta produkter. Det behövs kunskapsspridning i skolan och ökade utbildningssatsningar. Mer ekologiskt kött 5 Marknadsseminarium

6 Det behövs ett forum där olika kundkategorier kommer till tals, storhushåll och restaurang är viktiga kunder. Producenterna måste möta konsumenterna, bjuda på något gott, överbrygga tveksamhet och kunskapsbrist. Allmänt Högt pris ska definieras om till prisvärd kvalitet. En momssänkning vore inte helt fel, men politisk styrning av ondo, farligt om motsättningar skapas mellan bönder. Sammanfattning: Förbättra tillgänglighet, flöden, kommunikation, konkurrens. Bort med nitritförbud, fler förädlare ger handeln ökade möjligheter. Mer färska råvaror i S&R. Ut med budskap om ekologiskt via handeln. Återkoppla marknadens villkor och förutsättningar till myndigheterna. Förbättra KRAV:s regelverk för förädling och detaljhandel. Vid anteckningsblocket: Maria Alarik Ekokött Kommentarer efter seminariet: Skicka gärna kommentarer till Maria Dirke, Epost: maria.dirke@ekolantbruk.se eller per telefon Faktaruta: Vad vet vi om nitrit som tillsatsmedel i förädling av kött? Fakta infogas senare Bilaga 1 Deltagarförteckning Mer ekologiskt kött, 1 oktober 2001 Namn Företag Telefon / e-post adress Camilla Sandenskog Majsan Pense Kristina Sjöholm Swedish Meats Produktansvarig nötkött Swedish Meats Produktansvarig griskött Näreko, Västra Götaland projektledare camilla.sandenskog@sqmsales.com majsan.pense@scanfoods.com kristina.sjoholm@hush.se Birgitta Mossby Sötåsens Naturbruksgymnasium birgitta.mossby@vgregio.se Ref.grupp mat Kristina Grenabo KF, kategorichef chark Kristina.grenabo@kf.se Mer ekologiskt kött 6 Marknadsseminarium

7 Fredrik Blad Ekoweb Student SLU Mette Svejgaard (fm) Konsumentverket Maria Gardfjell KF Änglamark Ola Willhammar Swedish Meats Marknadschef, lamm, kalv Alf Eriksson Hushållningssällskapet / Alf.ericson@hs-u.hush.se Ekologiska lantbrukarna Marie Pettersson MälarChark AB webmaster@malarchark.se vd Viktoria Olsson Inst för livsmedelsvetenskap, Viktoria.Nilzen@lmv.slu.se SLU Anita Falkenek (fm) ICA Miljöchef Anita.falkenek@ica.se Johan Stegard ekokött / Swedish Meats stegard@telia.com leverantörsråd Börje Karlsson Ekokött Borje.karlsson@r.lrf.se ordförande Olle Fjellström Affärsutvecklingskonsult olle.fjellstrom@swipnet.se Micke Nordman Hemköpskedjan AB Mikael.nordman@hemkop.se Konceptchef Madeleine Johansson Hemköpskedjan AB madeleine.johansson@hemkop.se Miljöchef Angelica Neuman Ekocentrum Stina.froman@gamma.telenordia.se Carin Enfors Ekocentrum carin@vrab.se Mikael Giese KRAV, Informationschef Mikael.giese@krav.se Maria Dirke Ekologiska Lantbrukarna Maria.dirke@ekolantbruk.se Eva Hagström Ekologiska Lantbrukarna Eva.hagstrom@ekolantbruk.se Maria Alarik Ekokött / HS ABCD maria.alarik@hush.se Minnesanteckningar till Agneta Sandell Sthlms läns landsting Agneta.sandell@lts.sll.se Kerstin Dahlgren Kc-ranch@swipnet.se Lena Ekelund SLU, Alnarp Lena.ekelund@vv.slu.se Mer ekologiskt kött 7 Marknadsseminarium