Klimatsmart & ekologisk mat

Klimatsmart & ekologisk mat Frågor och kommentarer att använda i undervisningen 1

Ät dig till en bättre värld! Det finns ett samband mellan det som händer i världen och det vi lägger på vår tallrik. Medvetenheten om matens betydelse för miljön och klimatet har ökat. Mat har givetvis stor betydelse för vår hälsa. Mat är också samvaro, upplevelse, kultur, tradition, ekonomi, solidaritet och rättvisa. Ett ämnesöverskridande område där var och en av oss kan vara med och påverka för oss själva och för vår omvärld. Klimatsmart och ekologisk mat i kommunens kök I Sundsvalls kommun har frågan fått ett allt större utrymme och andelen ekologiskt har ökat i kommunen det senaste året. Det finns en önskan från köken i skolorna att matens betydelse för vår miljö uppmärksammas även pedagogiskt. Den här foldern med tillhörande bordspratare och tallriksunderlägg är ett kortfattat material som kan användas för att ta upp frågan om maten och miljön i klassrummet och i matsalen. Klimatsmart och ekologiskt i klassrum och matsal I den här foldern hittar du förslag på frågeställningar att jobba med för att öka kunskaperna och förståelsen för matens miljöpåverkan. Till foldern finns material som bordspratare och tallriksunderlägg som kan användas i matsalen och i undervisning för att starta diskussioner kring matens miljöpåverkan. Förhoppningsvis väcker det även tankar och idéer för hur vi tillsammans kan fortsätta minska miljöpåverkan från maten. Frågeställningarna börjar med Visste du att och handlar om att: Släng så lite mat som möjligt Prova vegetariskt Välj ekologiskt Välj grönsaker efter säsong Efter varje Visste du att. finns frågor att fundera på. Förhoppningsvis leder de vidare till ökad nyfikenhet på mat och hur maten påverkar oss och världen. Till frågorna finns korta kommentarer som ni pedagoger eller måltidspersonal kan ta hjälp av om ni känner att det behövs. 2

Släng så lite mat som möjligt! Här finns några frågeställningar kring det stora svinnet av mat. Visste du att. I Sverige lägger en barnfamilj mat för ca 600 kr per månad i soptunnan. Hur mycket pengar blir det på ett år? Vad skulle du använda de pengarna till? Kommentar: Ungefär var fjärde matkasse som köps hem slängs i soporna. Det blir ca 7 200 kr på ett år. Det är en onödig miljöbelastning och slöseri med pengar. Blast och annat som vi inte kan äta går bra att slänga (kompostera eller röta), men mycket mat slängs som vi skulle kunna äta om vi hanterat den annorlunda. Det kan vara bra att storhandla och köpa storpack men det kan även leda till att vi köper hem mer än vi kan äta upp. Planera inköp och matlagning, ta lagom stor portion, gör i ordning matlådor som enkelt kan värmas upp senare, frys in och laga nya maträtter på rester och det som finns i skafferiet är några sätt att minska matsvinnet. För de 7200 kronorna som blir över hittar en barnfamilj säkert många hål som behöver fyllas. I Sverige slänger storkök i genomsnitt 20 % av maten Hur mycket mat slängs på din skola? Vad kan du göra för att minska svinnet av mat? Kommentar: Det slängs mycket mat i våra skolor. Det är en onödig miljöbelastning och slöseri med pengar som skulle kunna användas bättre. Flera skolor i kommunen jobbar redan aktivt för att minska matsvinnet. Bosvedjeskolan är ett exempel på skola som jobbat aktivt med frågan och lyckats minska mängden mat som slängs. Kökspersonalen är viktig i arbetet. Det är de som mäter hur mycket som slängs och visar det för eleverna. Tillsammans kan skolan göra en hel del. I Fränsta mätte några elever matsvinnet och märkte att det slängdes mer mat när det var populära maträtter. Eleverna tog alltså för sig mer än de orkade äta upp. Det kan vara många olika aspekter som spelar in på hur mycket mat som slängs; matmiljön, lämna mat för att hinna ut på rasten, tar för stora portioner etc. Hur ser det ut på er skola? 3

Mat som är märkt med ett bästföredatum går oftast att äta även en tid efter datumet passerat Hur vet du om maten går att äta eller inte? Vad kan du göra för att inte slänga mat i onödan? Kommentar: Med bra planering äts maten upp innan den blir dålig. Många tittar slaviskt på datumstämpeln och slänger allt med utgånget datum. Det behövs kunskap om hur man använder sina sinnen för att avgöra om maten är dålig eller inte. Men det behövs också kunskap om vilka faror gammal mat kan medföra t.ex. är det svårt att känna på lukten om en ärtsoppa eller ris-a-la-malta är dålig. Mjölk och kött kan man däremot bedöma på lukten. Det finns flera sätt att förlänga matens hållbarhet Hur många olika sätt kommer du på som förlänger matens hållbarhet? Vilka av dem kan ni använda hemma? Kommentar: Rätt förvaring och hantering förlänger matens hållbarhet. Här kan det vara bra att fundera på hur länge olika typer av livsmedel håller i rumstemperatur, i kylen eller frysen. Fundera på vilka olika metoder som används för att förlänga matens livslängd t.ex. frysa in, torka, lägga in, syra, sylta, konservera, tillsätta konserveringsmedel etc. 4

Mat och klimat Här finns några frågeställningar kring i huvudsak matens klimatpåverkan. Visste du att. Vad du väljer att äta har mycket större påverkan på klimatet än hur långt maten har transporterats eller hur det förpackats. Vilken grönsak påverkar klimatet mest, tomat eller morot? Vad är det som gör skillnaden? Kommentar: Den största klimatpåverkan sker vid produktionen av livsmedel. Kött, fisk och växthusodlade grönsaker kräver mycket energi och släpper därför ut mycket växthusgaser. Spannmål, potatis, baljväxter och frilandsodlade grönsaker kräver inte så mycket energi vid odling, därför blir klimatpåverkan mindre. Alltså påverkar tomater klimatet mer än morötter. Morötter odlas på friland som inte kräver inte så mycket energi. All växthusodling däremot kräver mycket energi. I Sverige och norra Europa odlas tomater i växthus. Ett kilo tomat, gurka eller sallad kan ha större klimatpåverkan än ett kilo griskött. Hur stor klimatpåverkan från växthusodlade grönsaker är beror på hur växthuset är uppvärmt, t.ex. om det är olja eller biobränsle. 25 Koldioxidutsläpp från olika matprodukter jämfört med att åka bensinbil 1 mil Kg Co 2 -ekv/kg produkt 20 15 10 5 0 Nötkött Ost Griskött Kyckling Balljväxter Tomat Morot Ris Matvete Potatis Mineralvatten Kranvatten Bensinbil 1 mil Tabellen visar ett medeltal av flera undersökningar på koldioxidutsläpp från varje produktgrupp. Variationen kan vara stor, t.ex. kan utsläppen för ett kilo tomat variera mycket, det beror främst på hur växthuset är uppvärmt.. 5

En vegetarisk rätt påverkar klimatet hälften så mycket som en kötträtt gör Vad är det som gör att en kötträtt påverkar klimatet så mycket mer än en vegetarisk rätt? Utifrån dagens meny och salladsbord, hur väljer du för en klimatsmart och hälsosam måltid? Kommentar: Att producera kött är mycket resurskrävande. Ca 70 % av den odlade marken används till att producera djurfoder. Det går åt ca 10 kg vegetabiliskt foder för att få fram ett kilo kött. Allt det fodret ger en klimatpåverkan som räknas in i köttproduktionens klimatbelastning. Djuren påverkar även klimatet när de föds upp, det går åt mycket vatten och energi för djuren skötsel mm. Betande/idisslande djur som får och kor fiser och rapar metangas, som är en tio gånger starkare växthusgas än koldioxid. Mycket av det som blir foder till grisar, höns och kor skulle kunna bli mat direkt till oss människor. Kor och får som föds upp på gräs påverkar klimatet mindre än de som föds upp på kraftfoder med spannmål och sojamjöl. Människor kan inte äta gräs, men spannmål, majs och sojabönor kan vi äta. Den största skillnaden man kan göra för klimatet är att ibland välja vegetariskt eftersom kött har så mycket större klimatpåverkan. Att välja klimatsmart och hälsosamt handlar i första hand om att välja mindre kött och mera grönt. Välj mer grövre grönsaker och baljväxter än växthusodlade grönsaker. Idag äter vi mer än 50 procent mer kött per person jämfört med 1990 Hur påverkas regnskogen av vår ökade köttkonsumtion? Det finns proteinrik mat från växter som kan ersätta en del av köttet. Vilka hittar du på lunchmenyn och salladsbordet? Kommentar: Konventionellt uppfödda köttdjur äter en hel del kraftfoder gjort på sojaprotein. En stor del av sojabönorna odlas på mark där regnskog skövlas. Ju mer vi ökar vår köttproduktion desto mer regnskog skövlas. Sojaodling kräver även mycket bekämpningsmedel. Svenska kor kan alltså påverka regnskogen vid ekvatorn. De köttdjur som får beta och föds upp på i huvudsak gräs bidrar till att landskapet hålls öppet och det ger en ökad biologisk mångfald. Vilket kött man väljer spelar alltså stor roll för miljön och klimatet. Baljväxter som bönor, linser och ärtor är mycket proteinrika och om man kombinerar baljväxter med olika sädesslag blir behovet av fullvärdigt protein 6

tillgodosett. Baljväxter innehåller även mineraler, spårämnen, B-vitaminer och en massa fibrer. Jämför gärna förpackningar av olika livsmedel för att se hur mycket av olika ämnen de innehåller. En portion potatis ger hälften så stora klimatutsläpp som en portion ris Vad är det som gör att ris påverkar klimatet mer än potatis? Kommentar: Det finns olika sorters ris. De mesta riset som odlas är olika sorter av sumpris som odlas i vattendränkta fält. Dessa fält släpper ut metangas, vilket är en starkare växthusgas än koldioxid. Visste du att. Här finns några frågeställningar kring ekologisk mat. Vi får i oss mindre bekämpningsmedel när vi äter ekologisk mat Vad menas med ekologiskt producerad mat? Vilka märken visar att maten är ekologisk? Kommentar: I den ekologiska odlingen använder man inte konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Fodret till djuren produceras i huvudsak på den egna gården. Det är också viktigt att djuren får vistas utomhus och att de får utlopp för sina naturliga beteenden. Ett ekologiskt lantbruk är beroende av ekologiska processer, biologisk mångfald och kretslopp som är anpassade till lokala förhållanden, snarare än användningen av insatsämnen som har oönskade effekter. Här presenteras tre vanliga miljömärkningar för mat: svenska KRAV-märket, europeiska märket för ekologisk produktion, och MSC (Marine Stewardship Council) som står för hållbart fiske. Fler märkningar finns på http://www. miljosmartmat.se/miljoemaerken-foer-livsmedel 7

Det sprids mindre gifter i naturen när maten odlas ekologiskt Vad menas med biologisk mångfald? Hur påverkar ekologiskt lantbruk naturens mångfald? Kommentar: Med biologisk mångfald menas att naturen har många olika arter. En hög biologisk mångfald gör ett ekosystem mer stabilt så det tål mer påfrestningar utan att balansen rubbas. Både bekämpningsmedel och konstgödsel påverkar mångfalden. Bekämpningsmedlen tar död på vissa arter och påverkar reproduktionen hos andra. Gödsling stör balansen genom att det gynnar några få arter. En näringsfattig äng innehåller många arter medan på en gödslad äng tar några få arter över. Naturbeteskött bidrar till ökad biologisk mångfald. Tramp från betande djur gör att det bildas flera olika mikromiljöer som gör det möjligt för fler arter att växa där. Bete hindrar snabbväxande arter att ta över ett område. En hage där betet upphör växer snabbt igen av sly och mikromiljöerna för örter och insekter försvinner. En artrik hage förvandlas till ett artfattigt buskage. Klimatförändringarna är ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Många arter försvinner när klimatet förändras. Förändringarna går så fort att många arter inte hinner anpassa sig eller hitta nya miljöer att leva i. Vid ekologisk odling används ingen konstgödsel Vad menas med konstgödsel? Hur påverkar tillverkningen av konstgödsel klimatet? Kommentar: Konstgödning, mineralgödsel, handelsgödsel, är gödsel framställd av industriellt behandlade mineral. NPK är en typ av handelsgödsel som består av en blandning salter, med framförallt kväve, fosfor och kalium. Kvävet fixeras från luften och det är en väldigt energikrävande process. Ofta kommer energin från förbränning av fossila bränslen, vilket vi vet bidrar till ökad växthuseffekt. (Fosfor är en ändlig naturresurs som behövs i alla levande organismer. Därför är det viktigt med fungerande kretslopp av fosfor. ) 8

Som konsument har du makt att påverka klimatet På vilket sätt har du makt att göra något åt klimatet? På vilket sätt får dina val effekt på klimatet? Kommentar: När du väljer att handla mer ekologisk mat, mer vegetabilier och mindre kött, påverkar det affären. Den som handlar in varorna blir medveten om att kunderna vill ha annorlunda varor och kommer då att påverka grossisten att skaffa sådana. Detta sprids till producenterna och därmed ökar det ekologiska jordbruket eftersom det går att sälja produkterna. Större ekologisk produktion gör att priset per vara sjunker. Visste du att. Här finns några frågeställningar kring att äta efter säsongens utbud. Grönsaker har bättre kvalitet och ett lägre pris när det är säsong för just de grönsakerna Vad är det som gör att säsongens grönsaker har bättre kvalitet och är billigare? Kommentar: Kvaliteten är som bäst på nyskördade grönsaker som fått utvecklas klart på sin odlingsplats. Tillgången är störst för säsongens grönsaker och det gör priset lägre. Svenska morötter har säsong året runt? Hur kommer det sig? Morötter växer ju inte på vintern. Känner du till några andra svenska grönsaker eller frukter som har säsong året runt? Kommentar: Rätt förvarade håller sig morötter fräscha fram tills det är dags att skörda nya morötter. Det finns även olika sorters morötter där vissa är bäst att äta upp snabbt medan andra klarar att lagras under längre tid. Vitkål, rödbetor och palsternacka är exempel på några andra grönsaker som håller sig färska länge om de förvaras rätt 9

Frilandsodlade grönsaker påverkar klimatet mindre än växthusodlade grönsaker Vad menas med frilandsodlade grönsaker? Vilka hälsovinster ger frilandsodlade grönsaker? Kommentar: Grönsaker som odlas på friland odlas öppet utan växthus och utan tillförd energi. Det gör att klimatpåverkan inte blir så stor jämfört med växthusodlade grönsaker. Här på våra breddgrader är det bara grövre grönsaker som t.ex. morötter, vitkål, grönkål, kålrot och broccoli som kan odlas på friland. Dessa grönsaker innehåller mer fibrer, vitaminer och andra näringsämnen än tomat, sallad och gurka. Det är på hösten som tillgången är störst för svenskt frukt och grönt Vilken tid på året är det svårast att få tag på svenskodlat? Varifrån är det bäst att ta färska råvaror under den tiden? Kommentar: I mars - april, när det gått ett tag sen förra odlingssäsongen och den nya inte kommit igång finns det bara ett fåtal svenska råvaror att få tag på. För att minska utsläppen från transporter är det bäst att ta färsk frukt och grönt från Europa. Tänk närmast odlat. Av transporterna är det tåg och fullastade båtar som ger minst utsläpp. Med dessa transportalternativ kan råvarorna färdas ganska långt utan större klimatpåverkan. Flygtransporter däremot släpper ut mycket växthusgaser. Tyvärr syns det inte på varorna hur de är transporterade. Krav och Svenskt sigill jobbar för att ta fram en klimatmärkning av mat. Tills den är klar får man använda sunt förnuft. Är det en väldigt känslig färsk vara (kort hållbarhet i kylskåp) och den kommer väldigt långt bort ifrån, ja, då är den antagligen flygfraktad, till exempel sockerärtor från Sydafrika. 10

Fördjupning och utbildningsmaterial Folkhälsoguiden S.M.A.R.T-mat För er som vill fördjupa er i matens miljöpåverkan finns S.M.A.R.T, ett färdigt koncept med utbildningsmaterial. S.M.A.R.T-konceptet är framtaget av Centrum för folkhälsa och tillämpad näringslära. Konceptet bygger på hur genomsnittssvensken äter i dag och ger förslag på justeringar för bättre miljö och hälsa. Kostrekommendationerna bygger på tallriksmodellen och är tänkt att kunna passa den breda allmänheten. Det är alltså inte ett koncept endast för några få aktivister. Utbildningsmaterialet finns på: http://www.folkhalsoguiden.se/informationsmaterial.aspx?id=1068 Livsmedelsverket miljöanpassade kostråd Livsmedelsverkat jobbar för att ta fram miljöanpassade kostråd. Deras förslag ligger väldigt nära S.M.A.R.T - konceptet. På Livsmedelsverkets hemsida finns bra och faktaspäckade rapporter, bland annat rapporten På väg mot miljöanpassade kostråd. Det finns också mer kortfattat informationsmaterial i Miljösmarta matval, se länkarna nedan. http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_naring/2008_ livsmedelsverket_9_miljoanpassade_kostrad.pdf http://www.slv.se/upload/dokument/miljo/reviderad_version_ milj%c3%b6smarta_matval_nov2009.pdf Fakta om fisk och miljö finns här: http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_naring/miljoanpassade_kostrad_delrapport_fisk_2008.pdf Världsnaturfonden - mat på hållbar väg Världsnaturfonden har utbildningsmaterialet Mat på hållbar väg om matens miljöpåverkan. Det finns olika delar riktat till olika åldersgrupper. Det materialet hittar ni om ni följer den här länken: http://www.wwf.se/naturvaktarna/show.php?id=1017305 11

12 Kontakt: Anna Hassani Nordqvist, Miljökontoret Telefon: 060-19 19 74 E-post: anna.hassaninordqvist@sundsvall.se Du som har använt det här materialet i undervisningen hör gärna av er och berätta hur det fungerat. Produkton: Miljökontoret, layout/tryck: Kontorsservice. 2010