KommunDiagnos för Hagfors kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8 möjliga potentialer att förbättra finanserna. Nyckeltalen 9-11 indikerar ledningens förmåga att realisera dessa möjligheter. Nyckeltalen 12-17 återspeglar viktiga krisutlösande risker vid dåliga finanser. Kvalitetsgranskad Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖRMÅGA 1 Svag Finansiell hälsa Möjligheter Krisutlösande risker Ledningsrisk Hur är skuldbetalningsförmågans komponenter? Analysnyckeltal KASSAFLÖDE Tillräcklig nivå och god trend för konsolidering? N 2 Dålig SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N 3 Bra SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N 4 Bra Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? Tendensnyckeltal RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J 5 Svag Hur stora är möjligheterna att förbättra skuldbetalningsförmågan? Indikatorer på ev användbara POTENTIALER: Potentialnyckeltal UTDEBITERINGSNIVÅ Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N 6 Dålig AVGIFTSNIVÅER Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N 7 Bra KOSTNADSNIVÅER Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N 8 Bra Hur stora är riskerna att skuldbetalningsförmågan försämras? Indikatorer på risk för bristande STYRFÖRMÅGA: Nyckeltal för ledningsrisk MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i fullmäktiges partistruktur? 9 OK HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? 10 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad styrförmåga antyder avgiftsandelens utveckling? 11 Bra Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE KOSTNADSÖKNINGAR: Nyckeltal för investeringsrisk INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J 12 OK Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE INTÄKTSMINSKNINGAR: Nyckeltal för skattebasrisk SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J 13 Svag BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J 14 Dålig SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J 15 OK Indikatorer på risker för ENGÅNGS KRISUTLÖSANDE FÖRSÄMRINGAR: Nyckeltal för förpliktelserisk BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J 16 Dålig BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J 17 Svag N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget 'Dålig'. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget 'Dålig'. Vad kan utläsas av FörtroendeProfilen? FörtroendeProfilen omfattar 17 betygsatta nyckeltal för åren fram till 2000. Av den framgår att skuldbetalningsförmågan har lågt betyg (Svag) beroende på ett otillräckligt kassaflöde. Skuldnivån är fortfarande relativt låg. Potentialnyckeltalen eller möjligheterna visar på ett tillräckligt stort finansiellt handlingsutrymme. Flera finansiella krisutlösande risker indikeras (näringslivssvikt och lediga lägenheter). Namn: Besvara enkäten nederst på sidan 22. Sidan 1 Interimistiskt finansiellt betyg A1 A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Hagfors kommun Beställare: Hagfors kommun
Innehåll Rubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos FörtroendeProfil Interimistiskt finansiellt betyg Spara (denna skrift) och Du kan mäta hur det går Allmän information Kommunens finansiella betyg Betygsskalan Finansiell strategi Kostnadsbedömningar Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Finansiell hälsa Nyckeltalen för finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Nyckeltalen för förpliktelsebelopp Finansiella möjligheter Nyckeltalen för finansiella möjligheter Vad är förmedlade lån Trapped by a culture - finns en framtid? Ledningsrisk och ledningsförmåga Några vägledande nyckeltal om ledningsrisk Finansiella risker Nyckeltalen för finansiell risk Centrala frågor att fundera över KommunDiagnosens fyra faser På kommunstyrelsens dagordning Kommunalekonomiska teorifrågor SNS-boken Styr din kommun, eller hoppa av! Finansiell analys av historia och framtid Profil med 17 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Betydelsen av att spara denna analys Om kommunen och varför nyckeltal Hur fyra delbetyg sammanvägs till ett Delbetygens olika normativa typfall Hela den kvantitativa bedömningen i Mkr Uppföljning från redovisning till planering Modellens begrepp och samband Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen 1 till 5 plus 12 Delbetyget gäller kommunskuldens tyngd Delar av nyckeltalen 3, 4 och 17. Delbetyget fås ur Spanade BenchMarking Nyckeltalen 6-8 Halva sektorn har förmedlade lån Hur mycket ansvar väljer Du att ta varje dag? En delbedömning, som ibland får betydelse Nyckeltalen 9-11 Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen 12-17 Finansiella frågor som bör ställas i fokus Denna vecka genomföres presentationsfasen Tre kriterier under diskussion Grupparbetsfrågor En debatt- och lärobok i finansiell analys 1 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9-14 + 28 10 15 12 +13 + 33 16 17-21 22 22 23 24-26 27 28-33 34 35 35 35 36 Om Svensk KommunRating Svensk KommunRating är ett privatägt och fristående värderingsföretag. Specialiteten är öppna och begripliga analyser där alla kan se hur betyg sätts. Då orsak och verkan framgår är dessa också mycket effektiva styrinstrument. Öppenheten innebär att dialog är möjlig utan att objektiviteten behöver ifrågasättas. Analysens utifrånperspektiv möter kommunens inifrånperspektiv i utvärderande dialog. KommunRatings analytiker kan därmed ses som kommunens finansiella husläkare, som med jämna mellanrum klarlägger den finansiella hälsan och föreslår lämplig behandling. Spara och Du kan mäta hur det går! Vad som här presenteras är en KommunDiagnos. En sådan kan upprättas när som helst under året. Allt fler kommuner prenumererar på denna analystjänst vid samma tid varje år. Nästa gång kommunen gör en ny KommunDiagnos kan det vara intressant för Dig att jämföra om kommunen utvecklas enligt Dina och Ditt partis värderingar. Spara därför denna analys till nästa års presentation och jämför. Mer information finns på www.kommunrating.se Sidan 2
Allmän information Svensk KommunRatings Steg 2-Analys Finansiell värdering på historisk och framtida statistik Denna analys utgör därmed underlag för en KommunDiagnos Hagfors kommun År 2001 baseras på slutligt bokslut för år 2001 och åren därefter på budget och planer. Hagfors ligger i Värmlands län, tillhör kategorien 'Övriga mindre kommuner' och är nummer 157 i storlek av 288 kommuner. Befolkning 31 dec 2001 var 13 923 invånare och minskningen var -136 personer under år 2001. Befolkningsförändringen var -13,2 procent under sista 10-årsperioden d v s åren 1992-2001 (jmf Nyckeltal 14). Den kommunala skattesatsen år 2001 är 22,30, vilket är 1,73 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket (jmf Nyckeltal 6). År 2000 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 5,2 % och deras kassaflöde -11,0 % av deras egen omsättning. Hela kommunkoncernen analyseras. Uppgifter lämnade 3 april 2002 inför konferens 6 maj i Hagfors. Nyckeltal med mätstandarder Varför nyckeltal och mätstandarder? Kommunala bokslut innehåller ofta mängder av nyckeltal, som sällan används i debatten av flera skäl. Man förstår ej: - vad de betyder och vad de mäter - hur de ingår i det ekonomiska systemet - vilka ekonomiska poster som ingår - jämförbarheten med andra kommuner - om de är normativa eller relativa Här använda nyckeltal är standardiserade och därmed jämförbara mellan kommuner. Huruvida ett nyckeltal är bra eller dåligt framgår av varje nyckeltals mätstandard. För att vara tydlig används nyckeltalsbetygen Bra, OK, Svag och Dålig. System av nyckeltal Modellen innehåller 17 nyckeltal och bedömningen av ett kan bero på värdet av andra. Exempelvis innebär en indikation enligt NT 2 att kommunen finansierar driftkostnader med lån, att fler lånekomponeter skall omfattas av NT 3 och 4, som mäter skuldnivå. Hur systemet samverkar framgår av mätstandarden. Innehåll Nyckeltalen innehåller bruttobegrepp på hög nivå så som bruttointäkter för hela kommunen och för några nyckeltal lägst bruttointäkter på verksamhetsnivå. Motsvarande gäller för kostnaderna. Jämförbarhet och kvalitetsgranskning Alla historiska data köps från myndigheter så som SCB och AMS. Därför är nyckeltal och mätstandarder i våra analyser jämförbara mellan kommunerna. Vid högre analysnivåer kontrolleras inköpt statistik med uppgifter ur aktuell kommuns bokslut mm varefter analysen anges vara kvalitetsgranskad. Normativa betyg Här tillämpade mätstandarder är normativa. Dvs hur en tänkt kommun kommer att förbättra sitt framtida finansiella läge vid betyg genomgående över OK för de 17 nyckeltalen. Lägre betyg än OK innebär en långsam försämring och under Svag en snabb framtida försämring. Få kommuner liknar en tänkt bra normalkommun så även utgångsläget måste vägas in vid en bedömning. För den som är intresserad av relationen till andra kommuner, så finns i de flesta nyckeltalsdiagrammen värden så som genomsnittskommun, kommuntyp, bäst i länet. Sidan 3
Finansiellt betyg i sammanfattning Kommunens finansiella betyg Finansiell strategi (sid 6) Här presenteras schemat för analysen och sammanfattningen av läget. Hagfors kommuns totala gap är på nivån 44 Mkr till utgången av år 2003. Det beror på finansiella obalanser (34 Mkr) och finansiell riskhantering (9 Mkr). Sannolikt finns ett visionsgap (1 Mkr). I strävan att skapa värden av good-will-karaktär föreslås årliga skattesänkningar med 0,05 kr per år. Det totala gapet blir då 45 Mkr. Detta sluts förslagsvis med nedpressade kostnader på 45 Mkr. Ett mer detaljerat åtgärdsförslag presenteras. Alla sådana förslag skall utredas innan de genomföres. Kostnadsbedömningar (sid 7) Det finns två sätt att analysera om en budget är tuff eller mjuk. Åren 2002 och 2003 innehåller sparkrav på ca 20 resp 22 Mkr, vilket är mycket tufft. Nettokostnaderna överskred budget år 2001 med 18,3 Mkr dvs ett överskridande på 30,9 Mkr justeras ner med omställningskostnader på 12,6 Mkr. Denna nivå finns kvar i de ingående kostnaderna för år 2002. Delbetyg och gapanalys De tre första gapen i Schemat för analysen (sid 6) motsvarar de tre första delbetygen i betygsmatrisen här intill. Det fjärde delbetyget Finansiella möjligheter motsvaras av Potentialer (sid 6). I analysen mäts de Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Finansiell Förpliktel- Finansiella Finansiella hälsa sebelopp risker möjligheter A1 x A1 A2 x A2 B1 B1 B2 B2 C1 C1 C2 x C2 D1 x D1 D2 D2 Hagfors kommun tre gapen och anges i miljoner kronor (sid 6) samtidigt som motsvarande delbetyg åsätts värden enligt skalan (sid 5). Därefter är frågan om det finns Potentialer (sid 6) i tillräcklig omfattning för att sluta det summerade Totala gapet. Finansiell hälsa - Finansiellt Gap -Typfall C2 Hagfors finansiella hälsa avhandlas på sidorna 8-14. Skuldbetalningsförmågan är Svag, vilket beror på ett för lågt kassaflöde eller sparande (nyckeltalet 2, sid 11). Detta indikerar en tydlig finansiell ohälsa med flera år med för låg nivå, jmf typfall i betygsskalan (sidan 5). Förpliktelser - Förpliktelse Gap - Typfall A1 Hagfors bruttoförpliktelsebelopp ( kommunskuld ) är låg och betyget sätts till A1. Finansiella risker - Risk Gap - Typfall D1 Finansiella risker avhandlas på sidorna 27-33. Det finns två finansiella risker, som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet. Den snabbt minskande skattekraften och befolkningen, vilket sannolikt beror på den låga förvärvsfrekvensen indikerar svikt i näringslivet. För det andra det stora och växande antalet tomma lägenheter i det allmännyttiga bostadsbolaget. Jämför typfallen i betygsskalan. Finansiella möjligheter - Potentialer -Typfall A2 Det finns potentialer, jmf sidorna 16-21, att förbättra det finansiella läget genom avgiftshöjningar och nedpressning av verksamhetens kostnader. Utöver detta finns utrymme för långsiktigt något sänkta skatter. Det sammanvägda finansiella betyget - D1 Sammanvägt blir det finansiella betyget för Hagfors kommun D1 enligt principen för lägsta markering i betygsmatrisen. Vad som gäller för tillfället framgår av skriften Finansiella Betyg på www.kommunrating.se En beskrivning av alla aktiviteter, som leder fram till här presenterade betyg finns i skriften Vägen till betygen på www.kommunrating.se Sidan 4
Betygsskalan 4-gr A Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan 8-gr A1 Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Typfall Excellent finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Inga externt indikerbara risker. Det finns potentialer för långsiktigt årligen sänkta skatter. Påverkar ej bedömningen. B C D A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Mycket god finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Svag indikation på en framväxande/avtagande indikerbar risk som tills vidare bara behöver ledningens observation. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna och utöver detta (2) för långsiktigt årligen sänkta skatter. Påverkar ej bedömningen. God finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Indikation på en mognande/avtagande externt indikerbar risk som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter. Påverka bedömningen i ringa grad. God finansiell hälsa - lätt finansiell svacka. Låg effektiv förpliktelsenivå. Indikation på mognande/avtagande externt indikerbara risker som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter. Påverkar bedömningen i ringa grad. Ej helt god finansiell hälsa markerad finansiell svacka. Vare sig låg eller hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) något sänkta skatter. Påverkar bedömningen. Klar finansiell ohälsa flerårigt för lågt sparande. Vare sig låg eller hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker, som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket tydlig finansiell ohälsa flerårigt för lågt och år med negativt sparande. Hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det finns knappt potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande och fallande trend. Hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det saknas potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) mycket höjda skatter eller externt stöd. Påverkar bedömningen. Sidan 5
Sidan 6 Vad behöver göras? I Gapanalys för år 2003 Schema för analysen Finansiellt Gap: + 34,00 Mkr NT 1, 2, 3, 4, 5 och 12 Förpliktelse Gap: + 0,00 Mkr NT 3, 4 och 17 Risk Gap: + 9,00 Mkr NT 12, 13, 14, 15, 16 och 17 Visions Gap: + 1,00 Mkr Ledningens medel för utveckling Hagfors kommun Förbättringspotentialer 2000 Totalt Gap: = 44,00 Mkr Hur kan det göras? II Potentialer för år 2000 Utdebiteringsnivå till år 2003 + -1,00 Mkr NT 6 Nivån sänks 0,05 kr per år i 10 år och totalt -8,5 Mkr Avgiftsnivåer + 0,00 Mkr NT 7 Kostnadsnivåer + 45,00 Mkr NT 8 Totala potentialer: = 44,00 Mkr Slutes gapet? Ja Kvarvarande möjligheter omräknat i skattesänkning! NT 7 Avgiftsförbättringar jämfört med bästa kommuner Om de 65 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -25 kvarstår 40 Mkr Om de 53 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -20 kvarstår 33 Mkr Om de 28 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -9 kvarstår 19 Mkr NT 8 Kostnadsförbättringar jämfört med bästa kommuner Om de 250 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -72 kvarstår 178 Mkr Om de 200 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -62 kvarstår 138 Mkr Om de 140 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -26 kvarstår 114 Mkr NT 6 Kvarvarande utrymme omräknat i sänkt skatt Omräknas Rikets 173 Mkr (218-45) i sänkt skatt så erhålls -10,18 kronor Omräknas Kommuntypens 126 Mkr (171-45) i sänkt skatt så erhålls -7,41 kronor Omräknas Länets 88 Mkr (133-45) i sänkt skatt så erhålls -5,18 kronor Kommunanalytikerns utredningsförslag! Hur det kan göras - mer preciserat! Besparingar NT 8 Avgifter NT 7 Barnomsorg 4,0 Mkr 0,0 Mkr Äldreomsorg 12,0 Mkr 0,0 Mkr Individ- och familjeomsorg 5,0 Mkr Grundskola 4,0 Mkr Gymnasieskola 2,0 Mkr Infra, skydd, mm 15,0 Mkr Särskilt riktade åtgärder 0,0 Mkr Fritid 2,0 Mkr 0,0 Mkr Kultur 1,0 Mkr 0,0 Mkr Politik 0,0 Mkr Summa potential 45 Mkr 45,0 Mkr 0,0 Mkr Så här kan en kommun styras om man vill unvika att bli begravd i detaljer! Detta är ett exempel som bygger på utredarens värderingar och visioner! Med stöd av detta schema gör Du en egen finansiell strategi för Din kommun med siffror som passar Dina värderingar! = = NT 7+8 2,8 = 17 NT 6 i % av totala intäkter Analysrelationer 1 Krona i Mkr 1 = 6,1 1 % av totala intäkter i Mkr Finansiell strategi
Sidan 7 Metod: 1 Metod: 2 Budgetförutsättningar per år Anpassat till sparkrav noll! 2000 dec Uppräkning för 2001 2001 dec Verksamhetens Kostnader: 588 Mkr 2,2 % 13,0 Mkr 601 Mkr 601 Mkr Personalandel 60 % Sparkrav: -10 Mkr Kostnader: Personal 353 Mkr 2,5 % 8,9 Mkr 362 Mkr Övrigt 235 Mkr 1,8 % 4,1 Mkr 239 Mkr Summa: 588 Mkr 601 Mkr Sparkrav 2001 0 Mkr 2001 dec Uppräkning för 2002 2002 dec Verksamhetens Kostnader: 601 Mkr 0,3 % 2,0 Mkr 603 Mkr 603 Mkr Personalandel 60 % Kostnader: Personal 361 Mkr 0,6 % 2,3 Mkr 363 Mkr Övrigt 240 Mkr -0,1 % -0,3 Mkr 240 Mkr Summa: 601 Mkr 603 Mkr Sparkrav 2002 0 Mkr 2002 dec Uppräkning för 2003 2003 dec Verksamhetens Kostnader: 603 Mkr -0,5 % -3,0 Mkr 600 Mkr 600 Mkr Personalandel 60 % Kostnader: Personal 362 Mkr -0,2 % -0,7 Mkr 361 Mkr Övrigt 241 Mkr -0,9 % -2,3 Mkr 239 Mkr Summa: 603 Mkr 600 Mkr Sparkrav 2003 0 Mkr Grönt=Kommunens utfall Rött = Analytikerns kalkyl Rosa = Kommunens bokslutsprogn. Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl Budgetförutsättningar per år Realistiska uppräkningstal för befintlig verksamhet! 2001 dec Uppräkning för 2002 2002 dec Verksamhetens Kostnader: 601 Mkr 0,3 % 2,0 Mkr 603 Mkr 603 Mkr Personalandel 60 % Kostnader: Personal 361 Mkr 4,0 % 14,4 Mkr 375 Mkr Övrigt 240 Mkr 3,0 % 7,2 Mkr 248 Mkr Summa: 601 Mkr 623 Mkr Sparkravet år 2002 är: -20 Mkr 2002 dec Uppräkning för 2003 2003 dec Verksamhetens Kostnader: 603 Mkr -0,5 % -3,0 Mkr 600 Mkr 600 Mkr Personalandel 60 % Kostnader: Personal 362 Mkr 3,5 % 12,7 Mkr 374 Mkr Övrigt 241 Mkr 2,5 % 6,0 Mkr 247 Mkr Summa: 603 Mkr 622 Mkr Sparkravet år 2003 är: -22 Mkr Finansiellt gap år 2003 Styrglapp 2001 (avvikelse till budget*): -18,3 ==> 0,0 Mkr Sparkravet år 2002 är: -20,0 ==> 20,0Mkr Sparkravet år 2003 är: -22,0 ==> 22,0Mkr Kvar till balanskravet i NT 2: -3,0 ==> 0,0 Mkr Kvar till hushållningskravet (KL kap 8): -8,1 ==> -8,0 Mkr Summa sparkrav = finansiellt gap 34,0 Mkr * Drift exkl finansiering avvikelse nettokostnader 2001 Kostnadsbedömningar
Modellens begrepp och samband Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) + -----------> NT 2, 3, 6, 7, 8 och 12 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - Verksamhetens resultat (Resultat 1) +/- ----------> NT 5 Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande / (Resultat 2/Kassaflöde) (exkl fiktiva poster) +/- ----------> NT 1 och 2 Hushållningskravet Avskrivningar (fiktiv post) - Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Extraordinära intäkter + Extraordinära kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/- ------------> Balanskravet Sparande = Kapitalbildning Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar => håller förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar => ökar förmögenheten 3 Rationaliseringsinvesteringar => åtgärder som pressar ner kostnaderna 4 Likviditetsuppbyggnad => lånade pengar bedöms dyrare än egna 5 Skuldminskning => amorterar lån Modellen Intäkter - Kostnader = Konsumtion Sparande Ramen Tidi- Nu Framgare levande tida Nu levande generations konsumtion i tiden Del 1 För- Över- Belåsking- kon- ning ring sumtion Investeringar = Sparande + Lån + Likviditetsförändring Förmö- Eget Kapital genhet / + Tillgångar Skulder (Lån) Generationsbalansen över tiden Del 2 Försäljning av förmögenhet fyller på likviditeten Överskott fyller på och underskott tömmer Del 3 Sidan 8
Finansiell hälsa Sparanderäkning Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man kan förstå sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna analys bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Därför samlas de viktigaste begreppen i en sparanderäkning (sid 8). Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år). Detta kallas Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun (sid 8). Frågan för paret Svensson är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är således en form av överskott eller resultat och det består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det innebär uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar, etc. Svenssons sparar en del av intäkterna till amorteringar, handpenningar, anskaffningsfonder, etc. En viss sparnivå konsoliderar alltså hushållets ekonomi. Kreditvärdighet Vid denna sparnivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Framgångsrika organisationer har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Generationssolidariska organisationer Kommunallagens hushållningskrav (kap 8) ålägger nu levande generation att finna den sparnivå som lägger rättvisa finansiella bördor mellan olika generationer. Då ett stort antal kommuner inte iakttar detta utan överkonsumerar så har det tillkommit ett balanskrav från och med år 2000. Det är en redovisningsteknisk lösning som i somliga kommuner fungerar som en skamgräns för överkonsumtionen och i andra framtvingar tvångssparande. Nyckeltalen för delbetyget finansiell hälsa Med sex av analysens 17 nyckeltal bestäms den finansiella hälsan: NT 1 NT 2 NT 3-4 NT 5 NT 12 Skuldbetalningsförmåga (målnyckeltal) Sparnivå / kassaflöde (styrnyckeltal) Skuldnivå (analysnyckeltal) Rörelsekapital (tendensnyckeltal) Investeringsnivå (analysnyckeltal) Med ovanstående sex nyckeltal kan en vision designas fram i dialog med kommunens ledande politiker. Det innebär inte att en vision behöver finnas. Principen utgår från styrning hela tiden och nyckeltalen fungerar som ett balanserat styrkort. Det går således att i varje kommun finna en sparnivå (i procent av intäkter) där ekonomin konsolideras på lång sikt. Denna konsolidering innebär följande: 1 att nu levande generation finansierar sin del av de investeringar som förverkligar visionen och 2 att den skuldnivå som långsiktigt etableras stämmer med den, som visionen ger uttryck för och 3 att den likviditetsnivå som långsiktigt etableras stämmer med visionens samt 4 att även den framtida skuldbetalningsförmågan utvecklas till den önskade. Du läser mer om finansiell hälsa i Vägen till betygen, sid 5 (se www.kommunrating.se/analyser/vagen.pdf). Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (NT 2 Sparande) år 2003 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Är sparandet på konsoliderande nivå? Kvar till balanskravet Därefter kvar till hushållningskravet Sparnivån år 2003 är för låg med: -0,0 Mkr -8,0 Mkr -8,0 Mkr Sidan 9
Sidan 10 Nyckeltal 1: Skuldbetalningsförmåga för Hagfors kommuns förvaltningar. Målnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna OBS! Hur tung är skuldbetalningsförmågan 45 Nyckeltal 1: Skulder/Resultat 2 = Teoretisk återbetalningstid Skulle den teoretiska ur ett återbetalningsperspektiv? återbetalningstiden Huvudnyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med 40 År för ett år vara längre kassaflödet (resultatet 2 exkl avskrivningar och fiktiva poster) resp år. än 50 år sätts tiden Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att 35 till 50 år. återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. 30 25 20 15 10 5 0-5 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Hagfors kommuns förvaltningar. Annan fordran på egna företag Trend för Hagfors kommuns förvaltningar. Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 3: 20 år Förmedlade lån till egna företag T rendmedelvärden Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 2: 12 år Medelvärde utan förmedlade lån Krav: Under kritiska nivåer Nyckeltalets årliga nivå Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Huvudnyckeltal Potentialkrav för år 2000 (3 st för NT 1). Även över kritisk nivå 3: - Svag Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: Ja Krav på ökat Resulat 2,6 % 0,9 % 0,4 % -------------------------Mätperiod--------------------------- Återbetalningsår 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Kommunens förvaltningar 3,21 5,69 4,68 4,64 40,82 6,84 4,80 2,44 Medelvärde alla kommuner 11,05 8,90 6,46 6,16 4,64 Bokslut Budget Budget År 2000 fattas 28,4 Mkr till balanskravet och sparnivån är 7 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till st örsta delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. SCB har inte statistik för förmedlade lån före år 1995. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 1998 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som 'Kassaflödet' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå år 2000. Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 2000 (jmf NT 6, 7 och 8). NT 1 - Skuldbetalningsförmåga
Sidan 11 Nyckeltal 2: Kassaflöde eller Sparnivå för Hagfors kommun Styrnyckeltal Förvaltningarna 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% Är NT1 d v s 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter Krav: Ö ve r kritiska nivåer 20% 15% 10% 5% 0% -5% -10% -15% Koncernen: Sparnivå / Omsättning 96 97 98 99 00 0% 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 10,0 % Information 5,0 % Hagfors kommun Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) Medelvärde alla kommuner 0,0 % Kritisk nivå "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå "Reinvesteringar" finns för år 1996-2000 för de flesta kommuner. Tom stapel ett år -5,0 % Kritisk nivå "Avtalspensioner" Trendmedelvärden innebär att uppgifter saknas. -10,0 % Trend för Hagfors kommun Balanskravet med ing.nivån 6,5 % 96 97 98 99 00 Pensionsskulden ökade 3,0 % i snitt per år 1992-2000 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 7,0 %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 6,0 %: Ja Styrnyckeltal År 1996 1997 1998 1999 2000 Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 4,0 %: Ja Dålig Skattehöjningskrav 1,92 1,58 1,59 2,04 Snabbt fallande trend: - Resultat 3-3,3% -5,0% -3,6% -3,3% -5,0% Fr o m år 2000 utbetalas 100 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 1,5 %. Balanskravsnivå 6,0% 6,9% 6,4% 6,2% 5,3% -------------------------Mätperiod--------------------------- I tabellen ovan anges den ungefärliga storleksordningen på de Kassaflöde 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 skattehöjningar på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och nyinvesteringar'. Hagfors kommun 2,71% 1,88% 2,82% 2,90% 0,36% 2,43% 3,58% 6,84% Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet skulle ha legat på för att Medelvärde alla kommuner 2,70% 3,58% 4,23% 4,51% 5,49% Bokslut Budget Budget nå ett nollresultat resp år. År 2000 fattas 28,4 Mkr till balanskravet och sparnivån är 7 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. Koncern Företag Resultat 3 / Intäkter (Fö rvaltningarna) Förvaltning Trend, konc Är kassaflödet tillräckligt? Nyckeltalet är resultatet efter finansiella poster exklusive avskrivningar, i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Det kallas för Kassaflödet och är justerat för ev gjorda avsättningar för pensioner. Nyckeltalet mäter om avsättningsförmågan är konsoliderande. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998. För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till kommunens finansiella läge. Kritisk nivå 1 är eljest 9 %. Värden över kritisk nivå 1 innebär tillräcklig förmåga att avsätta för pensioner, re- och nyinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk nivå 2 innebär förmåga att avsätta för reinvesteringar och avtalspensioner men ej nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast att driftkostnader lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i standardfallet minst 4 % kapacitet i avsättning för avtalspensioner. Vid en snabbt fallande trend över 1 % per år sker en belastning. NT 2 - Kassaflöde / Sparnivå
Sidan 12 Nyckeltal 3: Skuldflödesgrad för Hagfors kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Under kritiska nivåer Nyckeltal 3: Skulder/Intäkter 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Hagfors kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 120% 100% MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal Även över kritisk nivå 3: - Bra 80% 60% 40% 20% 0% Koncernen: Långa skulder / Omsättning 96 97 98 99 00 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder net to (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT 2) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också kort a skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT 5 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren. Växande trend 1,17 % per år: - SKULDER* Avrundat till jämna tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120 %: - Mkr 1997 1998 1999 2000 Korta skulder 70 80 90 110 -------------------------Mätperiod-------------------------- Långa skulder 60 70 80 90 Skuldflödesgrad 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Pensionsförpliktelser 210 230 240 310 Hagfors kommun 9 % 11 % 13 % 13 % 15 % 17 % 17 % 17 % Summa skulder 330 380 410 510 Medelvärde alla kommuner 30 % 32 % 27 % 28 % 25 % Bokslut Budget Budget Förmedlade lån 0 0 0 10 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) NT 3 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter
Nyckeltal 4: Skuldbalansgrad för Hagfors kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 120% 100% Nyckeltal 4: Skulder/Tillgångar Krav: Under kritiska nivåer 120% 100% Koncernen: Skulder / Tillgångar Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Sidan 13 80% 60% 40% 20% 0% 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 Långa skulder netto Korta skulder P ensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Hagfors kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 80% 60% 40% 20% 0% 96 97 98 99 00 Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snit t per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % i genomsnitt. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf NT 2. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - Bra Mkr 1996 1997 1998 1999 2000 Växande trend 3,17 % per år: - Omsättning 570 589 594 612 629 Koncernen över kritisk nivå 95 %: - Kassaflöde (sparande) 12 18 16 17-1 Förändring eget kapital -25-23 -22-22 -38 ----------------------Mätperiod----------------------- Tillgångar 570 630 635 646 665 Skuldbalansgrad 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Skulder 441 469 297 329 388 Hagfors kommun 24% 29% 33% 36% 41% 44% 46% 46% Eget kapital 129 161 338 316 276 Medelvärde alla kommuner 41% 41% 42% 42% 43% Bokslut Budget Budget Pensionsförpliktelser inom linjen 219 276 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) NT 4 - Skuldnivån jämfört med förmögenheten
Sidan 14 Nyckeltal 5: Rörelsekapital för Hagfors kommun Tendensnyckeltal Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt? Förvaltningarn 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% Nyckeltal 5: Rörelsekapital/Kostnader Krav: Ej fallande trend 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 Hagfors kommun Trend för Hagfors kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Finansnetto i Kr/Inv -4 000 92 94 96 98 00 02 04 06 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend: Ja Svag Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: - Medel i extern pensionsförvaltning (Mkr) 4 000 3 000 2 000 1 000-1 000-2 000-3 000 * Kompensation utgår för snabbt stigande trend 1996 1997 1998 1999 2000 -------------------------M ätperiod--------------------------- - - - - - Diagramvärden ovan 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Hagfors kommun 0,0 % -2,7 % -5,1 % -6,1 % -8,5 % -6,5 % -3,6 % -1,8 % Räntevinsten vid 0,5 % bättre lånevillkor (Tkr) Trend för Hagfors kommun -0,4 % -2,4 % -4,5 % -6,5 % -8,5 % 1996 1997 1998 1999 2000 Medelvärde alla kommuner -2,2 % -3,6 % -1,9 % -3,1 % -3,2 % Bokslut Budget Budget 290 363 441 490 580 Kritisk nivå 1 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Finansnettot år 2000 var -5,31 milj kr ( -0,89 % Kritisk nivå 2-10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % av totala intäkter) 0 Hagfors Minvärde Maxvärde Medelvärden Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar 0 resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger ut annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. NT 5 - Rörelsekapital
Är förpliktelserisken hög? Förpliktelsebelopp Om individuell riskaversion Inledningsvis bör här påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, ingången borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera lite över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidtaga riskhanterande åtgärder. Vad är förpliktelsebelopp Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla nominella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Dock ingår inte solidarisk borgen till KommunInvests medlemmar om kommunen är medlem. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om det finansiella allmäntillståndet för tillfället är gott och det saknas andra krisutlösande risker. Tre betygsteg Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån 45 000 kr/inv och för ett högt över 60 000 kr/inv. 1 Lågt förpliktelsebelopp A1-B2 2 Vare sig lågt eller högt förpliktelsebelopp C1-C2 3 Högt förpliktelsebelopp D1-D2 Förpliktelsegap Även detta gap kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se NT 17). Ligger denna nivå i intervallet A1-B2, dvs under 45 000 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger 45 000 kr per invånare så föreligger ett förpliktelsegap som kan beräknas i ett antal miljoner kronor. Det sker i analysen och påföres den Finansiella strategin under Vad behöver göras? (se sidan 6). Du läser mer om förpliktelsebelopp i Vägen till betygen, sid 7 (se www.kommunrating.se/analyser/vägen till betygen). Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. Bruttoförpliktelsebelopp 43 603 kr per inv Antal invånare år 2000 14 059 st Bruttoförpliktelsebelopp 613 Mkr Säljbara tillgångar u k* Behöver ej värderas Nettoförpliktelsebelopp 43 603 kr per inv Vilket är under gränsen 45 000 kr per inv * säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten 120 000 Förpliktelsebelopp Om det överstiger nämnda belopp inventeras kommunen på tillgångar, som ligger utanför, kärnverksamheten och som kan avyttras. Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper varefter det undersöks om kvittning kan ske så att ett förpliktelsebelopp i nettotermer kan erhållas. Ligger detta förpliktelsebelopp (netto) i intervallet A1-B2, dvs under 45 000 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Sidan 15 Kronor per invånare 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 43 603 kr/inv i Hagfors kommun D1- D2 C1- C2 A1- B2 1 37 73 109 145 181 217 253 Antal kommuner
Finansiella möjligheter Spanande Bench-Marking! Vilka finansiella möjligheter finns? Benchmarking eller lära av mästarna I modern ledarskapslitteratur används uttrycket Benchmarking för en organisations lärande och förändring. Dessvärre saknas ett bra svenskt ord för detta begrepp. Bästa översättningen är att lära av mästaren. Se Styr din kommun eller hoppa av! (sidan 107). Hur fungerar potentialnyckeltalen? Förbättringspotentialer indikeras av nyckeltalen 6-8. NT 6 Utdebiteringspotential (nivå) sidan 17 NT 7 Avgiftspotentialer (nivåer) sidorna 18-19 NT 8 Besparingspotentialer eller kostnadsnivåer sidorna 20-21 Dessa tre nyckeltals mätstandard är relaterade till nyckeltal 1 Skuldbetalningsförmåga. I tabellen 'Potentialkrav för 2000' för framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa kravprocent anger med hur många procent Kassaflödet eller Sparnivån måste förbättras. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till alla tre nyckeltalen 6-8. Bedömning Syftet är att ange gränserna för hela det finansiella handlingsutrymmet och belysa hur man utnyttjar detta genom att föreslå ett alternativ. Detta utredningsförslag finner du på sidan 6. Diverse faror, fel och missuppfattningar vid Bench-Marking (BM). 1 Underlagets kvalitet duger till utredningsförslag Potentialnyckeltalen bygger på statistik som alla kommuner lämnar till SCB (jmf Vad kostar verksamheten i Din kommun! ). Kvaliteten har kritiserats under åren men är numera mycket bättre. Dock duger inte de jämförelser som här görs till att direkt besluta om avgiftshöjningar eller sparkrav utan kritisk granskning. Vad man kan komponera är utredningsförslag och underlag för utredningsdirektiv. 2 Sifferunderlagen kan justeras till jämförbarhet När direktiv om ett utredningsförslag föreligger kan en kritisk granskning ske för att justera för främst två aspekter: dels olikheter i organisation, dels olikheter i redovisningsprinciper. Detta är en uppgift för fackfolk och tar viss tid. Slutsatser som kan dras Om ett potentialnyckeltal är Bra så indikeras en potential, som kan omvandlas i ett ökat sparande. Omfattningen på detta ökade sparande mäts också. Bra betyder att skuldbetalningsförmågan kan nå betyget Bra. Är potentialnyckeltalet OK så kan OK nås, etc. Slutsatser som ej kan dras Skulle NT 6 Utdebiteringsnivå ha värdet Svag eller Dålig och NT 8 Kostnadsnivåer Bra så kan man inte dra slutsatsen att kommunen har för hög utdebitering. Nyckeltalen indikerar att det är effektivare att pressa ner kostnaderna än att ytterligare höja skatten om man vill förbättra finanserna. Om man av politiska skäl ändå väljer att höja skatten så är det en annan aspekt på denna fråga. Analysen säger vad man kan göra om man vill vara effektiv i finansiell mening. I politiken gäller vad man vill eller bör göra och vad man har retorisk förmåga att motivera. Sidan 16 3 Att jämföra äpplen och päron! BM idé är att jämföra äpplen och päron på rätt sätt. När man justerat underlaget enligt pkt 2 ovan är förklaringarna till kvarvarande skillnader intressanta. De kan inte förklaras bort i termer att man jämför äpplen och päron. 4 Lagomskapets förödande effekter Enligt BM skall man jämföra sig med extremerna för att lära sig något. Man skall söka mästarna och inte nöja sig med det genomsnittliga. Det är vanligtvis inte kultur i kommunerna. När externa kommunanalytiker jämför nyckeltal med bästa kommun, så uppkommer alltid frågan varför inte istället jämföra med snittet för kommunerna för det gör vi här i kommunen. Kommunföreträdarna blir ofta mycket irriterade, när de hör att man skall studera bästa kommuner och de berättar ofta stolt att de har en grupp kommuner som man samarbetar med sedan länge. Men en analys av just dessa kommuner visar sällan, att de är bättre än den aktuella kommunen. Från likar lär man sig inget, utan får bara bekräftelse på att inget behöver göras.... Citat ur Styr din kommun eller hoppa av! (sidan 128).
Sidan 17 Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential för Hagfors kommun Potentialnyckeltal Indikerar kommunens utdebiteringsnivå jämfört med medelutdebiteringen att det finns ett effektivt utrymme för en skattehöjning? 23 kr 21 kr 19 kr 17 kr 15 kr 13 kr 11 kr 9 kr Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential Under ringmarkerad kurva 2000 Skatteväxling med landsting åren 1992/93, 1995/96 och 1998/99. 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 Skattesats i Hagfors kommun Medelskattesats i Länet Medelskattesats i Riket Skattesats i Malungs kommun Kommungrannar Kommungrannar MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA i pendlingsregionen utanför p-regionen Potentialen -2,5 % understiger 2,6 %, dvs kravnivå 1 för NT 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Hagfors 22,30 Hagfors 22,30 Potentialen -2,5 % understiger 0,9 %, dvs kravnivå 2 för NT 1: Ja Potentialnyckeltal Karlstad 21,75 Malung 21,31 Potentialen -2,5 % understiger 0,4 %, dvs kravnivå 3 för NT 1: Ja Dålig Forshaga 22,40 Filipstad 21,50 Jämför "Potentialkrav för 2000" för Nyckeltal 1. Munkfors 22,50 Potentialen -2,5 % understiger 5,14 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Sunne 21,80 En kronas skattehöjning 2000 motsvarar ungefär 17 milj kr på eget underlag. Mätår Torsby 22,50 Diagramvärden ovan 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Skattesats i Hagfors kommun 22,10 kr 22,10 kr 22,10 kr 22,30 kr 22,30 kr 22,30 kr 22,30 kr 22,30 kr Skattesats i Malungs kommun 21,05 kr 21,05 kr 21,05 kr 21,31 kr 21,31 kr 21,31 kr 21,81 kr Utdebiteringspotential jmf Malung -1,05 kr -1,05 kr -1,05 kr -0,99 kr -0,99 kr -0,99 kr -0,49 kr 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% Potential / Intäkter 97 98 99 00 Vilket skattehöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet är skattesatsen (uttryckt i kronor per skattekrona) jämfört med skattesat sen år 2000 i den av grannkommunerna som har lägst utdebitering. Denna skillnad anger en potential. Den är positiv om kommunens utdebitering ligger under den aktuella grannkommunens utdebitering och vice versa. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1996 för kommuner Detta nyckeltal har ingen egen mätstandard utan relateras till NT 1 Skuldbetalningsförmågan. I diagrammet 'P ot ent ial/int äkter' anges med hur många procent Kassaflödet förbättras (försämras) om potentialen att höja (sänka) skatten skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 2000' för nyckeltal 1, framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges även i tabellen 'MÄTSTANDARD' nedan. Information Skatteväxling med landstinget p g a ÄDEL-reformen skedde i de flesta kommuner år 1992. En ny skatteväxling p g a de särskilda omsorgernas överförande till kommunerna skedde åren 1995 och 1996. En ytterligare skatteväxling p g a PsykÄDEL skedde med de flesta landsting åren 1998 och 1999. NT 6 - Utdebiteringsnivå
Sidan 18 Nyckeltal 7 (Sid 1 av 2): Avgiftspotentialer år 2000 för Hagfors kommun Potentialnyckeltal Indikerar avgiftsfinansieringsgraden (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för avgiftshöjningar? 12 % 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Nyckeltal 7: Summa Avgiftspotential Jfr Riket Höga staplar indikerar möjligheter höja avgifter Jfr Jfr Kom Riket typ Potential 4,47 % Summa Mkr Jfr Kom typ Jfr Länet Jfr Länet 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Mkr 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Avgiftspotentialer i procent av Totala Intäkter (ingår i nyckeltalet). Förskola Äldreomsorg Fritid Kultur Avgiftspotentialer i Mkr (ingår i NT). Förskola Jfr Kommuntypen Äldreomsorg Fritid Kultur Jfr Riket Jfr Länet Kommunen i jämföre lse m ed högsta kommun i vidstående grupper. Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Där staplar saknas är kommunen högst i Riket, kommuntype n eller länet. 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Mkr 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Avgifts-, bidrags- och övriga intäktspotentialer i procent (ingår ej i NT). Ind. Fam. oms. Ind. Fam. oms. Infra. Skydd. mm Särsk. Rikt. Åtgär. Avgiftspotentialer i Mkr (ingår ej i NT) Utbildning Utbildning Infra. Skydd. mm Särsk. Rikt. Åtgär. Politik Politik NT 7:1 - Avgiftsnivåer MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Potentialen 4,46 % understiger 2,56 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 4,46 % understiger 0,86 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - Potentialnyckeltal Potentialen 4,46 % understiger 0,37 %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - Bra Jämför "Potentialkrav för 2000" för Nycke ltal 1. Potentialen 4,46 % understiger 5,14 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner
Nyckeltal 7 (Sid 2 av 2): Avgiftspotentialer år 2000 för Hagfors kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med högst avgiftstäckningsgrad: Sidan 19 Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, Riket 31,48 % Täby 30,52 % Hedemora 55,74 % Sotenäs 45,76 % Malmö 24,48 % Värnamo Kommuntypen 25,07 % Nykvarn 27,13 % Sävsjö 55,74 % Sotenäs 31,88 % Vadstena 16,67 % Haparanda Länet 20,15 % Kristineham 21 % Grums 25,56 % Torsby 15,43 % Hammarö 7,79 % Filipstad Aktuell kommun 13,26 % Hagfors 11,44 % Hagfors 5,69 % Hagfors 3,18 % Hagfors 6,23 % Hagfors Skillnad till 1999-0,21 % / -0,10 Mkr -1,04 % / -2,20 Mkr -1,36 % / -0,29 Mkr -2,38 % / -0,33 Mkr -0,21 % / -0,05 Mkr Utbildning* Infra-, skydd, mm* Särsk rikt insatser*politik* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, Riket 15,95 % Alvesta 83,31 % Göteborg 357,26 % Säter 31,39 % Munkfors Kommuntypen 15,54 % Karlsborg 54,73 % Nykvarn 357,26 % Säter 22,05 % Strömstad Länet 12,14 % Säffle 39,24 % Torsby 80,92 % Årjäng 31,39 % Munkfors Aktuell kommun 5,26 % Hagfors 30,86 % Hagfors 72,33 % Hagfors 0,86 % Hagfors Skillnad till 1999-2,51 %/ -4,47 Mkr 7,27 % / 4,94 Mkr -2,14 %/ -0,31 Mkr 0,16 % / 0,01 Mkr Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Riket 25,98 % Ö steråker 30,41 % Bräcke 54,78 % Strömstad 42,83 % Borgholm 18,60 % Dorotea Kommuntypen 22,99 % Hjo 23,32 % Vadstena 54,78 % Strömstad 24,82 % Älvkarleby 15,22 % Tjörn Länet 18,74 % Sunne 19,08 % Torsby 18,08 % Säffle 11,6 % Kil 7,54 % Munkfors Utbildning* Infra-, skydd, mm* Särsk rikt insatser*politik* Riket 15,54 % Karlsborg 59,42 % Alvesta 245,45 % Uppvidinge 26,66 % Arjeplog Kommuntypen 10,65 % Sunne 36,78 % Nordmaling 113,75 % Sävsjö 9,17 % Vårgårda Länet 10,65 % Sunne 31,19 % Karlstad 79,37 % Kil 10,03 % Filipstad De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet Hur potentialnyckeltalet kan användas Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slut satser kan dras var avgiftshöjningar kan och bör göras. Förutsättningarna för att höja avgifterna genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket avgiftshöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom avgiftshöjningar. Och i vad mån sådana förbättringar bringar ner NT 1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per "tung" verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna i avgiftsandelar för verksamheternas bruttodriftskostnader i kommunen och andra kommuner i olika kategorier, som där har störst avgiftstäckningsandel. Nyckeltalet omfattar bara de 4 verksamheter, som är skatte- och avgiftsfinansierade. Övriga innehåller olika bidrag, som best äms av aktörer utanför kommunen, varför dessa bara är med som information. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att höja avgifterna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 2000' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets avgiftspotential definieras till 90 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. I särskilt riktade åtgärder ingår bidrag för flyktingar och sysselsättning. NT 7:2 - Avgiftsnivåer
Sidan 20 Nyckeltal 8 (Sid 1 av 2): Besparingspotentialer år 2000 för Hagfors kommun Potentialnyckeltal Indikerar snittkostnaderna (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för besparingar? 45 % 40 % 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Mkr 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Nyckeltal 8: Summa Besparingspotential Jfr Riket Jfr Kom typ Potential 19,97 % Jfr Riket Höga staplar indikerar möjligheter sänka kostnader Summa Mkr Jfr Kom typ Jfr Länet Jfr Länet 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Mkr 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Förskola Förskola Äldreoms. Funkti Äldreoms. Funkti Besparingspotentialer i procent av Totala Intäkter Ind. Fam. oms. Besparingspotentialer i Mkr Ind. Fam. oms. MÄTSTANDARD* Belastning Totala intäkter MÄTSKALA Potentialen 19,97 % understiger 2,56 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - % Mkr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 19,97 % understiger 0,86 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - 2,8 17 Potentialnyckelta Potentialen 19,97 % understiger 0,37 %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - 1,0 6 Bra *Jämför med "Potentialkrav för 2000" för Nyckeltal 1. En krona =17 Potentialen 19,97 % överstiger 5,14 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Grund skola Grund skola Gymnasie skola Gymnasie skola Infra. Skydd mm Infra. Skydd mm Sär. Rikt. Åtgär. Sär. Rikt. Åtgär. Fritid Kultur Politik Fritid Kultur Politik Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Kommunen i jämföre lse m ed kommuner som har lägst snittkostnad i ovanstående grupper. Funktionshi ndrades andel av bruttokostnad 80 60 40 20 0 Hagfors Max Medel Min Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner NT 8:1 - Kostnadsnivåer