Ekologisk riskbedömning, exempel Fönsterfabriken, Sundsvalls kommun

Relevanta dokument
Platsspecifik ekologisk riskbedömning

Platsspecifik bedömning av skyddet av markmiljön inom förorenade områden resultat från projektet Applicera

Condition Presentation av ett verktyg för ekologisk riskbedömning. Dan Berggren Kleja, SGI/SLU

MARKMILJÖ I PRAKTIKEN VID EBH PROJEKT

APPLICERA Applicerbar metodik för platsspecifik riskbedömning av effekter på markmiljön

Fördjupad markekologisk riskbedömning Skönsmon 2:12, fd Kubikenborgs sågverk och Sundsvalls fönsterfabrik

Bedömning av markfunktion Capability och Condition

Skydd av Markmiljö. Pär-Erik Back. Renare Marks seminarium i Visby, 9 oktober På säker grund för hållbar utveckling

The power of POM att använda passiva provtagare vid platsspecifik riskbedömning av PAH-förorenade områden

SOIL PNEC calculator

Fytosanering och energiskog möjlig behandlingsmetod?

Återvinning av avfall i anläggningsarbete

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

Naturvårdsverkets generella riktvärden

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun Uppdrag:

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö

Platsspecifika riktvärden

Riktvärdesmodellen Hur hittar man rätt bland alla flikar?

Provtagning hur och varför?

Checklista vid granskning och bemötande av

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

Vad är ett laktest? Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper. Anja Enell, SGI

Soil Security-konceptet applicerat på förorenad mark

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål

Användning av avfall i anläggningsarbeten en möjlighet till återvinning. Vad ska jag prata om och vilken nytta har ni av detta?

Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Bakgrund, intentioner och tillämpning

Metodik för mätning och utvärdering av PAH i porgas

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, augusti Michael Gilek.

EV logga från kund RAPPORT. Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) ra04s

Mark Elert och Celia Jones

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

Avfall i anläggningsarbeten

Processer att beakta i de förorenade massorna

PM Markföroreningar inom Forsåker

Principer för miljöriskbedömning

PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord

Riskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman?

Kvalitetssäkring av ämnesdata för beräkning av hälsoriskbaserade riktvärden för förorenad mark

Koncentrationer och mängder Hur kan man bedöma belastning från förorenade områden?

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

Provtagning och analyser

Bilaga - Beräkning av platsspecifika riktvärden

SL AB ÄLVSJÖDEPÅN, STOCKHOLM

Kisaska - geokemiska egenskaper

handläggning av ärenden gällande massor Förfrågan/Anmälan från VU om att använda massor i anläggning

Maria Florberger & Åke Eriksson, Golder Associates AB. Sanering utifrån risk eller värdering?

PM - Översiktlig miljöteknisk markundersökning Skepplanda 8:4, Ale kommun

Sannolikhetsbaserad riskmodell för beräkning av riskreduktion - exempel från ett dioxinförorenat område

Hälsoriskbedömning av parkmark

Angående ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utökad verksamhet vid Löt avfallsanläggning i Vallentuna kommun

Lägesrapport KVVP etapp 1

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4)

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Antal sidor: 5 Helsingborg

VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA. PM och MUR - Markmiljö Upprättad av: Malin Brobäck Granskad av: Jenny Seppas Godkänd av: Andreas Leander

Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.

Förorenad mark på bilskrotar

In vitro tester för bestämning av oral biotillgänglighet tillämpning och forskningsbehov

RAPPORT MILJÖTEKNIK, GRANSKNINGSVERSION

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm

Översiktlig miljöteknisk markundersökning Kvarteret Önskemålet

Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta

G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING. Tingstorget, Botkyrka kommun

Projekt Valdemarsviken

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. Utredningen avser Tältetområdet i Södertälje kommun, fastighet Sporren 1 m fl. Grontmij AB Stockholm och Karlstad

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Miljösamverkan Västerbotten

Farligt, farligare, farligast? Kriterier för sediment med rester av båtbottenfärger

AROS BOSTAD AB ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

SYRENEN 1, NYBRO Översiktlig miljöteknisk markundersökning. Rapport Upprättad av: Nathalie Enström Granskad av: Hanna Hällstrand

Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier

Massor för anläggningsändamål

Grundläggande om riskbedömning

RAPPORT. Översiktlig miljöteknisk markundersökning med fördjupad utvärdering Skomakarudden, Bovallstrand

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun

Metodik för miljöriskbedömning av förorenade områden

Kurs i riktvärdesmodellen

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson

Dioxinförorenade områden kan fördjupad riskbedömning leda till effektivare åtgärder?

UPPDRAGSLEDARE Patrik Johnsson. UPPRÄTTAD AV Peter Östman

Bohus Varv HUVUDSTUDIE. Undersökningar, riskbedömning och åtgärdsutredning. Thomas Holm SWECO

UPPDRAGSLEDARE. My Ekelund UPPRÄTTAD AV. Anders Lindelöf

Verksamheter vid Rosersberg C

Länsstyrelsens erfarenheter av förelägganden och undersökningar vad är rimligt att kräva inledningsvis?

Teknisk PM Miljö och Geoteknik. Staffanstorps kommun. Åttevägen Hjärup. Malmö

resultat från en fallstudie på fastigheten Skönsmon 2:12, Sundsvalls kommun Anna Bergentz

Rent eller förorenat, vad måste jag tänka på?

Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun

Förorenad mark i byggprojekt

Transkript:

Ekologisk riskbedömning, exempel Fönsterfabriken, Sundsvalls kommun Charlotta Tiberg, Dan Berggren Kleja, Anja Enell, Pär-Erik Back, Michael Pettersson På säker grund för hållbar utveckling

Riskbedömning förorenad mark Generella riktvärden för förorenad mark (NV rapport 5976) Hälsa Markmiljö Spridning Fönsterfabriken 180504 2

Riskbedömning av markmiljö Utgår från miljöbalken och riksdagens miljömål. NV har vägledningsmaterial. Rapport 5977, Riskbedömning av förorenade områden Rapport 5976, Riktvärden för förorenad mark Fönsterfabriken 180504 3

Riskbedömning markmiljö Naturvårdsverkets utgångspunkter, NV-rapport 5977, Kap 1.3 Kort och långt tidsperspektiv (från nu till 100-tals/1000-tals år). Markmiljön bör skyddas så att ekosystemets funktioner kan upprätthållas i den omfattning som behövs för den tänkta markanvändningen. Kap 2, Riskbedömning Exempel på markfunktioner är nedbrytning av organiskt material, cirkulation av N och P samt syreproduktion. Inte oacceptabla risker för hotade/skyddsvärda arter. Fönsterfabriken 180504 4

Riskbedömning markmiljö Generella riktvärden utgår från att markfunktionen upprätthålls om de flesta arter inom området skyddas: Känslig markanvändning (KM), föroreningsnivå där minst 75 % av arterna skyddas Mindre känslig markanvändning (MKM), föroreningsnivå där minst 50 % av arterna skyddas Fördelningsmetoden om det finns tillräckligt med data Säkerhetsfaktormetoden om begränsat med data Fönsterfabriken 180504 5

Riskbedömning markmiljö Generella riktvärden baseras på ekologiska tester av en rad arter. Dataunderlaget litet = osäkra/konservativa värden. Platsspecifika riktvärden för markmiljö är svårt att ta fram med riktvärdesmodellen. Markmiljö styrande för generella riktvärden för många ämnen, särskilt vid MKM. Biotillgänglighet (matrisberoende, förändras med tiden) Sekundäreffekter (särskilt viktigt för stora områden och bioackumulerande ämnen) Fönsterfabriken 180504 6

Fönsterfabriken 180504 7

Varför är biotillgängligheten viktig? De riktvärden som gäller för skydd av markmiljön är baserade på toxikologiska data som tagits fram genom att spika naturliga jordar med förorening Resulterar i att all förorening är biotillgänglig och lösligheten normalt är högre än i jord från förorenade områden. Konservativa riktvärden som tenderar att överskatta risken för markorganismerna. Fönsterfabriken 180504 8

Ekologisk riskbedömning Markens ekosystem ska ha förmåga att utföra de funktioner som förväntas inom den tänkta markanvändningen (t ex nedbrytning av organiskt material, cirkulation av näringsämnen). Denna förmåga beror på två funktioner: Markens potentiella kvalitet, förutsättningar (textur, organisk halt, näringsinnehåll etc, viktigt) Markens innehåll av tillgängliga föroreningar (toxicitet) Fönsterfabriken 180504 9

Metodik för fördjupad ekologisk riskbedömning Triad-metoden Fönsterfabriken 180504 10

Triad-metoden Tre undersökningslinjer som läggs ihop och skalas mellan 0 och 1: Kemimätning totalkoncentrationer eller biotillgängliga koncentrationer (jämförs med riktvärden) Toxikologiska tester med jord från lokalen (jämför med referensprov) Ekologiska undersökningar på lokalen (jämför med referensprov) I och med referenskorrigering, ren toxisk effekt undersöks. Fönsterfabriken 180504 11

Varför triadmetodiken? Genom en sammanvägning av tre oberoende undersökningsled, tillförlitligare riskbedömning Rekommenderades inom Hållbar sanering (Gielek m fl. 2009, NV Rapport 5928) Är en officiellt rekommenderad metodik i andra länder, t ex Nederländerna Finns som ISO-standard (19204:2017) Tar hänsyn till både potentiell markkvalitet och effekter av föroreningar (kemi, toxikologi, ekologi). Fönsterfabriken 180504 12

Potentiell markvalitet SF-Box In Ut 0-1 1-5 Ur Rapport (Tiberg mfl 2019) Fönsterfabriken 180504 13

Kemiledet, toxisk potential och IRV-kemi En metod som kan användas för att uppskatta den toxiska effekten hos blandföroreningar Beräkningen innebär både en skalning av koncentrationen relativt ett valt riktvärde (här motsv. MKM-skydd), men också en normalisering till en skala mellan 0 och 1. Förklaring finns i Rapport (Tiberg et al. 2019) Fönsterfabriken 180504 14

Ekologiledet ekologiska undersökningar, IRV-ekologi Markfauna av olika storlek, till exempel maskar, nematoder, andra marklevande djur. Antal Diversitet Representativa index Markfunktioner till exempel nedbrytning av organiskt material och kväveomsättning. Resultaten jämförs med resultat från referensprover med motsvarande markkvalitet. Markkvaliteten bestäms med SF-box. Referensproverna får stor betydelse. Mer info i Rapport (Tiberg et al. 2019) Fönsterfabriken 180504 15

Föreslagen metodik Potentiell markkvalitet Effekt av föroreningar SF-Box Kemi, Toxisk potential (TP) sammanlagd toxisk effekt. Ekologi, (toxikologi) Gruppera provpunkter i markklasser Identifiera prover med låg TP och använd dessa som referensprover för respektive markklass Beräkna IRV-kemi från TP. Skala ekologi- och toxikologileden genom att jämföra mätningar på förorenade prover med mätningar på referensprover, ger IRV-ekologi, IRV-toxikologi Beräkna ett sammanlagt IRV för kemi-, ekologi- och toxikologileden, IRV-Diad (0-1) SGI skriver på en vägledning om denna metodik som ska bli klar 2019. Vägledningen bygger på erfarenheter från: Rapport Fönsterfabriken 180504 16

Tillämpning av ekologisk riskbedömning med Triad-metodiken på Fönsterfabriken, Sundsvall (Fördjupad markekologisk riskbedömning Skönsmon 2:12, fd Kubikenborgs sågverk och Sundsvalls fönsterfabrik; Tiberg m fl. 2019) Fönsterfabriken 180504 17

Skönsmon 2:12, Fönsterfabriken Samarbete med Sundsvalls kommun Kombinerat utrednings- och forskningsprojekt Fönsterfabriken 180504 18

Tidigare undersökningar, PAH-H 0-0,5 m djup Verksamhet: Sågverk (doppning), Fönsterfabrik mm, MKM-område Föroreningar: PAH, metaller, andra org föroreningar Huvudstudie: Platsspecifika riktvärden map hälsa, indikerar att markmiljön och PAH-H är styrande för sanering med uppskattad kostnad 20-22 Mkr Fönsterfabriken 180504 19

Analyser och mätningar Markkvalitetsparametrar - Marktextur, kväve- och fosfathalt, ph, och halt organiskt kol Kemiska undersökningar - Totalkoncentrationer av 16 olika PAH - Totalkoncentrationer av metaller - Koncentrationer av PAH i porvatten (POM-metoden) Ekologiska undersökningar (0-20 cm) - Daggmaskar (makrofauna); antal och arter, upptag av PAH i fettvävnad - Hoppstjärtar (mesofauna); antal och arter - Nematoder (mikrofauna); antal och arter - Kväveomsättning; DNA-baserad bestämning av enzymsystem i nyckelprocesser - Kolmineralisering; Nedbrytning av olika tillsatta substrat med MicroResp TM -metoden Fönsterfabriken 180504 20

Provtagningsstrategi Provtagning 50 punkter Dela in området utifrån PAH-halter i tidigare undersökningar. Tätare provtagning där högre PAHhalter förväntades. Provtagning rutor 20 20 cm till 20 cm djup. Provtagning 20-50 cm, för analys av PAH och metaller. Fönsterfabriken 180504 21

Provtagning september 2017 Fönsterfabriken 180504 22

Resultat totalhalter Fönsterfabriken 180504 23

PAH-H 50 provpunkter 0-20 cm djup Fönsterfabriken 180504 24

PAH-H 50 provpunkter 20-50 cm djup Fönsterfabriken 180504 25

Koppar 0-20 cm djup Fönsterfabriken 180504 26

Zink 0-20 cm djup Fönsterfabriken 180504 27

Bly 0-20 cm djup Fönsterfabriken 180504 28

Markkvalitet och referensprover Fönsterfabriken 180504 29

Resultat markkvalitet Fönsterfabriken 180504 30

Referensprover Fönsterfabriken 180504 31

Kemiledet, IRV-kemi Fönsterfabriken 180504 32

Kemiledet - toxisk potential (TP) TP kan beräknas utifrån totalhalter eller biotillgängliga halter. Biotillgängliga halter på Fönsterfabriken För metaller beräkning (Soil PNEC calculator) För PAH ett labbtest PAH, Cu, Pb och Zn lades ihop till TP. Ger ett integrerat riskvärde för kemi (IRV-kemi) som är kemiledet i Triadmetodiken. IRV-kemi ger värde mellan 0 och 1 där 1 är hög risk. Fönsterfabriken 180504 33

IRV-Kemi Fönsterfabriken 180504 34

Inbindning av PAH, Kd-värde Resultat från Fönsterfabriken Fönsterfabriken 180504 35

Ekologiledet, IRV-ekologi Fönsterfabriken 180504 36

Ekologiska undersökningar - Daggmaskar (makrofauna) - Hoppstjärtar (mesofauna) - Nematoder (mikrofauna) - Kväveomsättning - Kolmineralisering Flera indikatorer för varje del. Räknas ihop till IRVmakrofauna, IRV-mesofauna, IRV-mikrofauna etc som i sin tur vägs ihop till IRV-ekologi. Fönsterfabriken 180504 37

Artantal MI(2-5) BF/TOT Exempel - Nematoder 40 35 30 25 20 15 10 5 0-0,1 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 IRV kemi IRV mikrofauna 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0-0,1 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 IRV kemi 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0-0,1 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 IRV kemi 0,0-0,1 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 IRV kemi Fönsterfabriken 180504 38

IRV-Ekologi Fönsterfabriken 180504 39

IRV-Diad Fönsterfabriken 180504 40

IRV-Diad Fönsterfabriken 180504 41

Jämförelse Utgångspunkt i samma skyddsvärde (fungerande markfunktion, 50 % skydd). Olika resultat beror till stor del på biotillgänglighet. Resultaten stöds av Koc-värden och mätningar av upptag i mask som visar på låg biotillgänglighet. Fönsterfabriken 180504 42

Sammanfattning resultat Diad Sekundäreffekter beaktades mer översiktligt genom beräkningar. Ingen oacceptabel risk. Fönsterfabriken 180504 43

Slutsatser Riskbilden för markmiljö ändras. Betydligt mindre åtgärdsbehov med avseende på markmiljö. Risk för markmiljö inom mindre del av område H. Revidera riskbedömning för hälsa och spridning Markmiljö begränsar inte Mer data, data för biotillgänglighet. Fönsterfabriken 180504 44

Rapporter och vägledningar Rapport på www.swedgeo.se Rapport om markmiljöns skyddsvärde, övergripande: Markmiljöns skyddsvärde - En härledning med utgångspunkt i miljöetik och lagstiftning Kommande Vägledningar Övergripande vägledning om riskbedömning av markmiljö inklusive värderingsfrågor Markekologisk riskbedömning (bla TRIAD-metodiken) Fönsterfabriken 180504 45

Fönsterfabriken 180504 46

Inskickade frågor Hur lång nedbrytningstid har t ex PAH i jord ovan grundvatten utan tät markyta? Kan man göra något för att öka nedbrytningshastigheten, blanda in bakterier eller organiskt material? Vilka faktorer ska vi tänka på när vi bedömer om massornas kvalitet för en bra markekologisk miljö? När kan marken bedömas sakna markekosystemfunktion av andra skäl än föroreningsinnehåll? Hur ska vi tänka kring cocktaileffekter? Finns det något bra test för att kontrollera effekter före och efter? Hur ska vi tänka kring risker och effekter om vi lämnar kvar föroreningar en bit ned i markprofilen? Hur ska vi tänka om marken är ren, men grundvattnet är förorenat då det ligger i en spridningszon från ett uppströms område? Hur ska vi tänka om föroreningen ligger och flyter på grundvattenytan, men marken ovanför är ren men innehåller troligen flyktiga ämnen från föroreningen nedanför. När vi ska bedöma ringa risk till KM massor hur ska vi resonera kring markekofunktion? Vad är det som skiljer sig mellan ren jord med 100% funktion och KM jord som har 75%? Vilka faktorer kan försämra eller förbättra markekofunktionen? Fönsterfabriken 180504 47

Gruppen PAH PAH-L PAH-M PAH-H Ju fler ringar desto mer hydrofob (vattenskyende) Fönsterfabriken 180504 48

Nedbrytning och fastläggning av PAH Nedbrytningstid: Stor variation inom gruppen PAH. Större = svårare att bryta ned. Tillgänglighet i marken har stor betydelse. Kan ta 100-tals år för PAH-H i syrefattig miljö med få mikroorg och mkt TOC. Organiskt material: Gör PAH mindre tillgängligt för nedbrytning men kan samtidigt gynna mikroorganismer som kan bidra till nedbrytning. Typ av organiskt material spelar stor roll, mkt antopogent kol (tex svart kol) så blir fastläggningen jättemkt högre än om enbart naturligt kol (typ humus). Tillsätta/stimulera mikroorganismer: Finns flera avhandlingar som visar att det går att bryta ned PAH under rätt förutsättningar. Tillgängligheten begränsar. Lättillgängligt bryts ned men hårt bundet blir kvar. Fönsterfabriken 180504 49

Vägledning om hantering av förorenade massor Nu: Om ringa risk eller mer, det blir en platsspecifik bedömning baserat på totalhalter och lakning. Beakta markanvändning, recipienter, ev framtidsscenario med annan markanvändning. Handbok 2010:1 om återvinning av avfall i anläggningsarbeten håller på att revideras. NV har regeringsuppdrag att ta fram allmänna regler för vissa avfallsverksamheter, bl a återvinning av avfall för anläggningsändamål (troligen vissa specialfall). 28 sept 2019 Korttidsstöd i deponi- och avfallsfrågor via SGI, Peter Flyhammar peter.flyhammar@swedgeo.se (liknande sätt som för förorenad mark). Fönsterfabriken 180504 50