Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr
Behandling av ett litet trycksår 5 månader - behandling diabetessår 2 månader plastikkirurgisk avdelning 4 delhudsoperationer 1 Lambåoperation Inskriven på infektionsavdelning 2 månader - 40 behandlingar HBO i annat Landsting 8 månader behandling i hemmet, vårdcentral, distriktssköterska och anhörig
Resultat Sverige Nationella prevalensundersökningar 2011 17 % (Gunningberg et al., 2012, SKL 2011) 2015 13,6 % (SKL 2015) Evidensbaserad vård brister! (Bååth et al. 2013)
Definition Ett trycksår är en lokaliserad skada av hud och underliggande vävnad vanligen över benutskott, orsakad av tryck (inkluderar tryck i samband med skjuv) Orsak är syrebrist! European Pressure Ulcer Advisory Panel and National Pressure Ulcer Advisory Panel 2014
Kategorisering av trycksår
Evidensbaserad trycksårsprevention Tidig riskbedömning Riskskattningsinstrument Klinisk bedömning Hudbedömning European Pressure Ulcer Advisory Panel and National Pressure Ulcer Advisory Panel 2014
Bedömning av patientens risk Modifierad Norton Aktivitet Rörlighet Nutrition Inkontinens Vätskeintag Allmäntillstånd Psykisk status Immobilitet Har eller har haft trycksår Konditionen på huden Cirkulation Diabetes Känselbortfall Fuktig hud Nutrition Colman et al. 2014
Evidensbaserad trycksårsprevention Tidig riskbedömning Riskskattningsinstrument Klinisk bedömning Hudbedömning Avlastning European Pressure Ulcer Advisory Panel and National Pressure Ulcer Advisory Panel 2014
Avlastning Använd positioneringsteknik Individuellt anpassat schema för avlastning i säng och i stol Förebyggande madrass 4 timmars intervall Micro förflyttningar Tilta rullstol, korta avlastningar Avlastande madrass i säng och i stol Avlasta hälar Utför förflyttningar som inte medför tryck eller skjuv
Evidensbaserad trycksårsprevention Tidig riskbedömning Avlastning Nutrition European Pressure Ulcer Advisory Panel and National Pressure Ulcer Advisory Panel 2014
Nutrition En grov energibehovsskattning i kcal utförs 30-35 kcal/ kg kroppsvikt och dag 1,25 1,5 g protein/kg kroppsvikt och dag Näringsdrycker energi- och proteinrika
Evidensbaserad trycksårsprevention Tidig riskbedömning Avlastning Nutrition Mikroklimat European Pressure Ulcer Advisory Panel and National Pressure Ulcer Advisory Panel 2014
Micro-klimat Ökad hud temperatur Svettningar Inkontinens Åtgärder Blöjor? Plast? Barriär att stryka på huden som skydd Täcka tryckutsatt område med silikonliknande material
Evidensbaserad trycksårsprevention Tidig riskbedömning Avlastning Nutrition Mikroklimat Planering Mål Åtgärder Utvärdering European Pressure Ulcer Advisory Panel and National Pressure Ulcer Advisory Panel 2014
Vad gör vi då?
Resultat Antal riskpatienter 32 Observationer 72 timmar n Hudinspektion 2 Tryckavlastning 2 Kommunikation 13 Journal dokumentation Riskbedömning 13 Hudbedömning 17 Vårdplan 6
Resultat Tema och kategorier Präglad av arbetsplatsens vårdkultur, från planerade trycksårpreventiva handlingar till oplanerade och tillfälliga lösningar Avdelning 1 Avdelning 2 Avdelning 3 Organiserat arbete efter riktlinjer Strävan mot riktlinjer och organiserat arbete Oorganiserat arbete Tilltro och dialog med undersköterskan Tilltro och beroende av undersköterskan Tilltro och överlämnat ansvar till undersköterskan
Fanns det något samband? Patientnivå Avdelningsnivå Sjukhusnivå Riskbedömning inom 24 timmar Hudbedömning inom 24 timmar Tryckavlastande madrass Planerad vändning
Resultat Riskbedömning dokumenterad Äldre patienter Inskriven på universitetssjukhus Inskriven på medicinavdelning Vid lägre arbetsbelastning Hudbedömning Äldre patienter Patienter med risk att utveckla trycksår Inskriven på universitetssjukhus Inskriven på medicinavdelning
Resultat Tryckavlastande madrass Längre vårdtid Patienter med risk att utveckla trycksår Inlagd på universitetssjukhus Inskriven på geriatrisk avdelning Lägre antal vårdtimmar per patientdag Planerad vändning Patienter med risk att utveckla trycksår Inlagd på länssjukhus Inlagd på medicinavdelning Högre antal vårdtimmar per patientdag
Promoting Action on Research Implementation in Health Service (PARIHS) Evidens Kontext Underlättare Lyckad implementering är beroende av typ av evidens, hur kontext ser ut där evidensen ska introduceras och på vilket sätt den processen underlättas Kitson et al. 2008
Multiprofessionellt team Sjuksköterska Arbetsterapeut Sjukgymnast Dietist
Interventionens delar 1. Introduktion 2. Utbildning 3. Kvalitetsmätningar
Information till vårdenhetschef Intervention och PARIHS Utbildningsdag SSK och USK Sjukgymnaster, dietister och arbetsterapeuter Inventering Avlastande material och förflyttningsmaterial Återkoppling till personal Utfördes av vårdenhetschef och kontakt-ssk Kvalitetsmätningar Team-ssk och kontakt ssk. Brister i prevention åtgärdades. Återkopplades till ansvarig ssk/usk. Återkoppling till vårdenhetschef Av team-ssk och kontakt ssk Vad var bra? Vad fattas? Förbättringar? Återkoppling Team-ssk och kontakt ssk Vad var bra? Vad fattas? Förbättringar?
Hur påverkade det trycksårspreventionen? Risk- och hudbedömning inom 24 timmar Madrass i säng och dyna i stol Glidlakan i säng Total avlastning av hälar Vändschema i säng och i stol
Studie III Patienter Ingen statistisk skillnad mellan för- och eftermätning Alla Riskpatienter Före/Efter Före/Efter Patienter n 251/255 53/52 Män n 131/122 31(58) Ålder n 69/68 76 Dagar på sjukhus n 8.1/8.6 12/12 Riskpatienter, antal % 21/21 Nortonpoäng 23/23 18/17
Resultat patienter i risk Studie III Före Efter OR P-värde¹ antal (%) antal (%) Patienter med prevention² Tre eller fler preventiva åtgärder Dokumenterad risk bedömning 15 (29) 27 (52) 3.4 0.009 4 (7.8) 13 (25) 7.7 0.005 32 (60) 45 (86) 4.1 0.008 Hälavlastning 4 (7.8) 17 (32) 8.5 0.001 Glidlakan I säng 2 (3.9) 10 (19) 8.1 0.013 Trycksårsprevalens Kategori 1-4 18 (34) 18 (34) 0.959 ¹ Logistisk regression ² Tryckavlastande madras exkluderad ³ Tryckavlastande madrass inkluderad
Resultat patienter i risk Studie III Före Efter OR P-värde¹ n (%) n (%) Patienter med prevention² 15 (29) 27 (52) 3.4 0.009 Tre eller fler preventiva åtgärder Dokumenterad risk bedömning 4 (7.8) 13 (25) 7.7 0.005 32 (60) 45 (86) 4.1 0.008 Hälavlastning 4 (7.8) 17 (32) 8.5 0.001 Glidlakan I säng 2 (3.9) 10 (19) 8.1 0.013 Trycksårsprevalens Kategori 1-4 18 (34) 18 (34) 0.959 ¹ Logistisk regression ² Tryckavlastande madrass exkluderad ³ Tryckavlastande madras inkluderad
Kunskap och attityder Studie III Kunskap Sjuksköterskor och undersköterskor Före n=145 Medelvärde (±SD) Efter n=130 Medelvärde (±SD) P-värde 57 (±12) 63 (±12) < 0.001 1 Attityd Sjuksköterskor och undersköterskor 88 (±6.1) 90 (±6.9) 0.389 1 ¹ Student t-test
Resultat Studie IV 1. Samsyn och tillgång till tryckavlastande material skapar en grund
Resultat Studie IV 1. Samsyn och tillgång till tryckavlastande material skapar en grund 2. Support utifrån underlättar förbättringar i trycksårförebyggande vård
Resultat Studie IV 1. Samsyn och tillgång till tryckavlastande material skapar en grund 2. Support utifrån underlättar förbättringar i trycksårförebyggande vård 3. Kvalitetsmätningar, kommunikation och bedside support ökar kunskap och medvetenhet
Resultat Studie IV 1. Samsyn och tillgång till tryckavlastande material skapar en grund 2. Support utifrån underlättar förbättringar i trycksårförebyggande vård 3. Kvalitetsmätningar, kommunikation och bedside support ökar kunskap och medvetenhet 4. Från att behandla trycksår till att förebygga dem och motivation att fortsätta
Tema Förändrad förståelse möjliggör ett förändrat beteende genom reflektion av sitt eget trycksårsförebyggande arbete
Hur har det gått med trycksårsarbetet totalt i regionen?
Hur har det gått med trycksårsarbetet totalt i regionen? Fortsatt stöd på KTC Trycksårsprevalensmätningar varje månad Statistik från SKL 2011 22 % 2015 10.2 %
Tack för uppmärksamheten! Illustration: Amanda Sving Finansiellt stöd av: Centrum för forskning och utveckling, Uppsala universitet/landstinget Gävleborg Regionala forskningsrådet i Uppsala- Örebroregionen