Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr

Relevanta dokument
Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning (PPM)

Punktprevalensmätning av trycksår 2012, v. 10 Resultat från landstingen

Delrapport Projekt Sårvård/Madrasser

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg.

Landstingsstyrelsens förvaltning

Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior Alert i vård- och omsorgsboende.

Trycksårsprevention - Landstingsgemensam rutin för hälso- och sjukvård

Punktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Region Norrbotten Trycksår PPM 2017

Trycksår. Resultatrapport från punktprevalensmätningar Region Norrbotten våren 2018

PUNKTPREVALENSMÄTNING AV TRYCKSÅR 2018

TRYCKSÅR Sammanfattning Definition Diagnostik Förebyggande vård

Anne Persson, Professor

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Madrasser ALKENBERG AB F -T V YCK, TR AB TE Rehab Development GA 2011,

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Hur lyckas man med nya arbetssätt?

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Omvårdnad vid trycksår riskbedömning och prevention

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING

Riktlinje för tryckavlastande/tryckutjämnande madrasser

Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan

Trycksår - handlingsplan

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010

Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

Läs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare.

Riktlinje Fallprevention. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKANS PREVENTIVA INSATSER AV TRYCKSÅR HOS PATIENTER ÖVER 60 ÅR MED HÖFTFRAKTUR

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret

Positionering 24h. Positioneringslösningar för hela dygnet. Partner of Clinical Services Network

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Vårdkontakter regler vid registrering

Omvårdnadsåtgärder i vårdbädden för att förebygga trycksår hos äldre

Medborgarförslag 19/2014 om nolltolerans trycksår.

Kvalitetsregistret Senior alert

Svenska palliativregistret (2009)

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

PPM-Trycksår Slutenvård, Våren 2015

Trycksår. undersköterskors kunskaper om att förebygga trycksår

Välkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare

Tema 2 Implementering

Trycksårsprevention specialistvård - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår)

Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP ( )

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Profession i förändring: Kärnkompetenser i omvårdnad- och vårdvetenskap.

Trycksår Orsak, åtgärder

Intervjufrågor - Sjukhus - Ring upp

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre

Agneta Lantz

OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p

PREL. RAPPORT PRES. FORUM VÅRDBYGGNAD 12 NOV 2014 ADMINISTRATIVA ARBETSPLATSER INOM VÅRDEN OCH DESS FÖRVALTNINGAR

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka

PLAN webbutbildning för att komma igång med vårdprevention och Senior alert

Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt

Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2011

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team?

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Hur undviker du trycksår?

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

KODLISTA SMITH (gäller från och med )

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling

Rutin för beställning av delegerad/instruerad hälso- och sjukvårdsinsats samt information mellan legitimerad personal och omvårdnadspersonal.

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta

Geriatriskt forum Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Regional riktlinje för prevention av trycksår

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Mässlingsutbrottet Jan Mars 2013 Uppsala. Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Trycksår. CHARLOTTE WIKHOLM HELENA HALVARSSON m te

Vård och omsorg. Kompetensutvecklingsplan för personal inom Vård och Omsorg

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Transkript:

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr

Behandling av ett litet trycksår 5 månader - behandling diabetessår 2 månader plastikkirurgisk avdelning 4 delhudsoperationer 1 Lambåoperation Inskriven på infektionsavdelning 2 månader - 40 behandlingar HBO i annat Landsting 8 månader behandling i hemmet, vårdcentral, distriktssköterska och anhörig

Resultat Sverige Nationella prevalensundersökningar 2011 17 % (Gunningberg et al., 2012, SKL 2011) 2015 13,6 % (SKL 2015) Evidensbaserad vård brister! (Bååth et al. 2013)

Definition Ett trycksår är en lokaliserad skada av hud och underliggande vävnad vanligen över benutskott, orsakad av tryck (inkluderar tryck i samband med skjuv) Orsak är syrebrist! European Pressure Ulcer Advisory Panel and National Pressure Ulcer Advisory Panel 2014

Kategorisering av trycksår

Evidensbaserad trycksårsprevention Tidig riskbedömning Riskskattningsinstrument Klinisk bedömning Hudbedömning European Pressure Ulcer Advisory Panel and National Pressure Ulcer Advisory Panel 2014

Bedömning av patientens risk Modifierad Norton Aktivitet Rörlighet Nutrition Inkontinens Vätskeintag Allmäntillstånd Psykisk status Immobilitet Har eller har haft trycksår Konditionen på huden Cirkulation Diabetes Känselbortfall Fuktig hud Nutrition Colman et al. 2014

Evidensbaserad trycksårsprevention Tidig riskbedömning Riskskattningsinstrument Klinisk bedömning Hudbedömning Avlastning European Pressure Ulcer Advisory Panel and National Pressure Ulcer Advisory Panel 2014

Avlastning Använd positioneringsteknik Individuellt anpassat schema för avlastning i säng och i stol Förebyggande madrass 4 timmars intervall Micro förflyttningar Tilta rullstol, korta avlastningar Avlastande madrass i säng och i stol Avlasta hälar Utför förflyttningar som inte medför tryck eller skjuv

Evidensbaserad trycksårsprevention Tidig riskbedömning Avlastning Nutrition European Pressure Ulcer Advisory Panel and National Pressure Ulcer Advisory Panel 2014

Nutrition En grov energibehovsskattning i kcal utförs 30-35 kcal/ kg kroppsvikt och dag 1,25 1,5 g protein/kg kroppsvikt och dag Näringsdrycker energi- och proteinrika

Evidensbaserad trycksårsprevention Tidig riskbedömning Avlastning Nutrition Mikroklimat European Pressure Ulcer Advisory Panel and National Pressure Ulcer Advisory Panel 2014

Micro-klimat Ökad hud temperatur Svettningar Inkontinens Åtgärder Blöjor? Plast? Barriär att stryka på huden som skydd Täcka tryckutsatt område med silikonliknande material

Evidensbaserad trycksårsprevention Tidig riskbedömning Avlastning Nutrition Mikroklimat Planering Mål Åtgärder Utvärdering European Pressure Ulcer Advisory Panel and National Pressure Ulcer Advisory Panel 2014

Vad gör vi då?

Resultat Antal riskpatienter 32 Observationer 72 timmar n Hudinspektion 2 Tryckavlastning 2 Kommunikation 13 Journal dokumentation Riskbedömning 13 Hudbedömning 17 Vårdplan 6

Resultat Tema och kategorier Präglad av arbetsplatsens vårdkultur, från planerade trycksårpreventiva handlingar till oplanerade och tillfälliga lösningar Avdelning 1 Avdelning 2 Avdelning 3 Organiserat arbete efter riktlinjer Strävan mot riktlinjer och organiserat arbete Oorganiserat arbete Tilltro och dialog med undersköterskan Tilltro och beroende av undersköterskan Tilltro och överlämnat ansvar till undersköterskan

Fanns det något samband? Patientnivå Avdelningsnivå Sjukhusnivå Riskbedömning inom 24 timmar Hudbedömning inom 24 timmar Tryckavlastande madrass Planerad vändning

Resultat Riskbedömning dokumenterad Äldre patienter Inskriven på universitetssjukhus Inskriven på medicinavdelning Vid lägre arbetsbelastning Hudbedömning Äldre patienter Patienter med risk att utveckla trycksår Inskriven på universitetssjukhus Inskriven på medicinavdelning

Resultat Tryckavlastande madrass Längre vårdtid Patienter med risk att utveckla trycksår Inlagd på universitetssjukhus Inskriven på geriatrisk avdelning Lägre antal vårdtimmar per patientdag Planerad vändning Patienter med risk att utveckla trycksår Inlagd på länssjukhus Inlagd på medicinavdelning Högre antal vårdtimmar per patientdag

Promoting Action on Research Implementation in Health Service (PARIHS) Evidens Kontext Underlättare Lyckad implementering är beroende av typ av evidens, hur kontext ser ut där evidensen ska introduceras och på vilket sätt den processen underlättas Kitson et al. 2008

Multiprofessionellt team Sjuksköterska Arbetsterapeut Sjukgymnast Dietist

Interventionens delar 1. Introduktion 2. Utbildning 3. Kvalitetsmätningar

Information till vårdenhetschef Intervention och PARIHS Utbildningsdag SSK och USK Sjukgymnaster, dietister och arbetsterapeuter Inventering Avlastande material och förflyttningsmaterial Återkoppling till personal Utfördes av vårdenhetschef och kontakt-ssk Kvalitetsmätningar Team-ssk och kontakt ssk. Brister i prevention åtgärdades. Återkopplades till ansvarig ssk/usk. Återkoppling till vårdenhetschef Av team-ssk och kontakt ssk Vad var bra? Vad fattas? Förbättringar? Återkoppling Team-ssk och kontakt ssk Vad var bra? Vad fattas? Förbättringar?

Hur påverkade det trycksårspreventionen? Risk- och hudbedömning inom 24 timmar Madrass i säng och dyna i stol Glidlakan i säng Total avlastning av hälar Vändschema i säng och i stol

Studie III Patienter Ingen statistisk skillnad mellan för- och eftermätning Alla Riskpatienter Före/Efter Före/Efter Patienter n 251/255 53/52 Män n 131/122 31(58) Ålder n 69/68 76 Dagar på sjukhus n 8.1/8.6 12/12 Riskpatienter, antal % 21/21 Nortonpoäng 23/23 18/17

Resultat patienter i risk Studie III Före Efter OR P-värde¹ antal (%) antal (%) Patienter med prevention² Tre eller fler preventiva åtgärder Dokumenterad risk bedömning 15 (29) 27 (52) 3.4 0.009 4 (7.8) 13 (25) 7.7 0.005 32 (60) 45 (86) 4.1 0.008 Hälavlastning 4 (7.8) 17 (32) 8.5 0.001 Glidlakan I säng 2 (3.9) 10 (19) 8.1 0.013 Trycksårsprevalens Kategori 1-4 18 (34) 18 (34) 0.959 ¹ Logistisk regression ² Tryckavlastande madras exkluderad ³ Tryckavlastande madrass inkluderad

Resultat patienter i risk Studie III Före Efter OR P-värde¹ n (%) n (%) Patienter med prevention² 15 (29) 27 (52) 3.4 0.009 Tre eller fler preventiva åtgärder Dokumenterad risk bedömning 4 (7.8) 13 (25) 7.7 0.005 32 (60) 45 (86) 4.1 0.008 Hälavlastning 4 (7.8) 17 (32) 8.5 0.001 Glidlakan I säng 2 (3.9) 10 (19) 8.1 0.013 Trycksårsprevalens Kategori 1-4 18 (34) 18 (34) 0.959 ¹ Logistisk regression ² Tryckavlastande madrass exkluderad ³ Tryckavlastande madras inkluderad

Kunskap och attityder Studie III Kunskap Sjuksköterskor och undersköterskor Före n=145 Medelvärde (±SD) Efter n=130 Medelvärde (±SD) P-värde 57 (±12) 63 (±12) < 0.001 1 Attityd Sjuksköterskor och undersköterskor 88 (±6.1) 90 (±6.9) 0.389 1 ¹ Student t-test

Resultat Studie IV 1. Samsyn och tillgång till tryckavlastande material skapar en grund

Resultat Studie IV 1. Samsyn och tillgång till tryckavlastande material skapar en grund 2. Support utifrån underlättar förbättringar i trycksårförebyggande vård

Resultat Studie IV 1. Samsyn och tillgång till tryckavlastande material skapar en grund 2. Support utifrån underlättar förbättringar i trycksårförebyggande vård 3. Kvalitetsmätningar, kommunikation och bedside support ökar kunskap och medvetenhet

Resultat Studie IV 1. Samsyn och tillgång till tryckavlastande material skapar en grund 2. Support utifrån underlättar förbättringar i trycksårförebyggande vård 3. Kvalitetsmätningar, kommunikation och bedside support ökar kunskap och medvetenhet 4. Från att behandla trycksår till att förebygga dem och motivation att fortsätta

Tema Förändrad förståelse möjliggör ett förändrat beteende genom reflektion av sitt eget trycksårsförebyggande arbete

Hur har det gått med trycksårsarbetet totalt i regionen?

Hur har det gått med trycksårsarbetet totalt i regionen? Fortsatt stöd på KTC Trycksårsprevalensmätningar varje månad Statistik från SKL 2011 22 % 2015 10.2 %

Tack för uppmärksamheten! Illustration: Amanda Sving Finansiellt stöd av: Centrum för forskning och utveckling, Uppsala universitet/landstinget Gävleborg Regionala forskningsrådet i Uppsala- Örebroregionen