Kulturförståelse Aktivitet: Identitetsblomman

Relevanta dokument
Vägledning till samtalsledaren. En guide i sju steg till facilitering

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

HANDLEDARSTÖD: NORMER & DISKRIMINERING

Handledning UMEÅ UNIVERSITET. Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet. Handledning Personalenheten

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

Osynliga fördelar. Mål: Att bli medveten om de privilegier vissa grupper får i samhället.

Hela människan-hjulet Författarna och Studentlitteratur 2010

Dialog Gott bemötande

INFÖR TEATERBESÖKET. skådespelarna blir. Av Ann-Christine Magnusson Illustration Johanna Oranen

Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Hela människan-hjulet Författarna och Studentlitteratur 2010

Hemkultur. Dokumentation av Kvalitetsarbete. Dingle förskola Skeppet. Förskolor Norr Munkedals kommun Karin Ohlson Eva-Lotte Olsson Hanne Eklund

Var får man fotografera? Lektionen handlar om regler och lagar som avgör var, när och hur vi får fotografera och sprida bilder.

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Hela människan-hjulet Författarna och Studentlitteratur 2010

Söderhamn Ansvarig: Sara Leek Monica Myllers. Likabehandlingsplan för

Privilegiepromenad. Att tänka på: Välj ut rollkort och ett antal påståenden i förväg utifrån vad du tror passar gruppen.

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

2018/2019. Plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter. Folkasbo förskola

Dialog Självbestämmande

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nygatans förskola

Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Bilaga D: Ledarguiden

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Handlingsplan GEM förskola

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Bildningsförvaltningen Fågelstigens förskola Okt -14

Demokrati & delaktighet

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Arbeta med temat etnisk tillhörighet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Introduktion

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

Samtalsmodeller och verktyg för handledningssamtal och kollegialt lärande. Läslyftet Handledarutbildning 2018/19

ATT TÄNKA NOGA PÅ FILM

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Var får man fotografera?

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning

Arbetsplan Violen Ht 2013

Samtalet som professionellt redskap i lärande sammanhang. Malmö universitet Lise-Lotte Malmgren

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

Av: Annika Löthagen Holm. Sluka svenska! Lärarhandledning

En samling i storgrupp. på brännpunkterna

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia,

Lingonvägen En lös tand

Förebyggande arbete mot diskriminering

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter 2017/2018

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

KOMPLEMENT TILL MATTE DIREKT BORGEN UPPLAGA

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17

Hela människan-hjulet Författarna och Studentlitteratur 2010

Introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Introduktion

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV

Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Värdegrund och policy

AMIR. Boken handlar om: Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet. En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet

MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET. Normkritik i praktiken. Marit Nygård Utbildning & metodutveckling Mångkulturellt centrum

Förvirrande begrepp?

Dokumentation i förskolan utifrån yrkesetiska principer

Alla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Värnamo Folkhögskola Likabehandlingsplan Policy på Värnamo Folkhögskola

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

INFÖR TEATERBESÖKET. Av Ann-Christine Magnusson Foto Martin Skoog

Intervjuguide - förberedelser

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

5 MINUTER. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra den senaste tiden (veckan, dagen etc).

Minifakta om djurungar vid vatten

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖREBYGGANDE ARBETE, RISKANALYS, PLANERADE ÅTGÄRDER OCH DOKUMENTATION

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Vilka regler finns på internet?

Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården

2017/2018. Plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter

GUIDE TILL INKLUDERANDE SEXUALUNDERVISNING

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Instruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1.

Likabehandlingsplan för Yrkeshögskolan i Karlstad

Att bygga en stark klubbkänsla!

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

Transkript:

Aktivitet: Identitetsblomman Instruktion till samtalsledaren Tidsåtgång Antal deltagare Praktiskt 20-25 min Upp till 24 i par. Arbetsblad och penna till varje deltagare

Identitetsblomman - instruktion Syfte Vad ska deltagarna få med sig? Möjlighet till att beskriva, reflektera och därigenom förstå mer om sin egen identitet samt betydelsen av att vara en del av de olika gemenskaper de känner en anknytning till. Förståelse för att identitet består av många olika delar. Vi är inte enbart vår kultur, utan mycket mer till exempel vår roll på jobbet, nationalitet, etnicitet, hudfärg, religion, kön med mera. Varje människa är unik, hen präglas av de många olika grupperingar hen är en del av. Poäng/lärdomar Vad ska du vara uppmärksam på att få fram? Denna mångfald av identiteter som aktiviteten tar upp är ett villkor för de flesta människor i världen i dag. Vi har en tendens att se andra som mer endimensionella än vi ser oss själva. Som yrkesprofessionella måste vi vara uppmärksamma på hur vi pratar om andras tillhörighet. Bara för att vi inte förstår varför en grupp, kultur eller gemenskap är viktig för en annan person, kan de ha stor betydelse för identiteten och därmed tryggheten för personen. Vi kan i situationer där vi upplever en krock försöka att byta perspektiv från en sektion (till exempel etnicitet eller kön) till en annan (till exempel yrkesprofession eller ålder) och ställa undersökande frågor till behov och intressen ut ifrån detta perspektiv. Detta kan få oss att komma förbi egna generaliseringar och låsningar i samtalen. 1

Så leder du aktiviteten Steg för steg Berätta att ni ska jobba med grupptillhörighet och kulturell identitet och få tillfälle att reflektera över de olika gemenskaper deltagarna känner tillhörighet med. Under instruktionen kan du konkretisera genom att rita en identitetsblomma på en tavla eller blädderblock för att tydliggöra hur deltagarna ska göra. Se illustrationen. Exempel: Skriv ditt namn i mitten och sätt blad runt om så att det blir en blomma. Varje blad beskriver en gemenskap, en grupp eller en kultur du är en del av. Norsk Polska som modersmål Integrationsstrateg Namn Bor på landet Spelar golf/är med i styrelsen i klubben Mamma i fam. Olsson 2. Be deltagarna rita en blomma med deras eget namn i mitten på arbetsbladet. Kronbladen är de grupper, gemenskaper eller kulturer som de upplever sig som en del av. Ge deltagarna tre minuter att rita. Övningen utgår från ett brett kulturbegrepp, så att det inte bara rör sig om etnicitet eller nationalitet, men alla grupper vi är en del av och som känns viktiga för oss, privat, på jobbet, inom familjen, i föreningslivet etcetera. 2

Var tydlig med att denna del av aktiviteten är individuell, så att man är tyst medan man ritar. 3. Be deltagarna gå ihop i par, gärna med en person de inte pratar med så ofta. 4. När alla är klara delar du ut arbetsbladet som är en instruktion till hur de ska prioritera sina egna och partnerns olika gemenskaper/grupper och samtala om detta. Ge deltagarna 10 min till denna del av aktiviteten. Sammanfattning Välj efter relevans för din grupp och tidsram till förfogande Fråga och lyssna på några av paren: 1 Hur var det att göra övningen? 2 Vad upptäckte ni? 3 Vad lärde ni om er själva den andra? 4 Andra känslor och tankar? Obs! Det kan vara en ny erfarenhet för dina deltagare att uppleva (genom aktiviteten) att andra bestämmer över en och vilka gemenskaper man får vara en del av. Syftet med aktiviteten är att utsättas för denna förminskning eller uteslutande ur grupper vi identifierar oss med. Det kan framkalla olika känslor, fniss och skratt men också känslor av sårbarhet och att några kanske känna sig kränkta. Det är inget konstigt och hör till övningen. Kom ihåg att det är dialogen och reflektionen som är viktig inte att ni blir överens eller tar ett beslut. 3

Tips Var lite extra uppmärksam på att hålla fast vid en öppen och trygg dialog om eventuella känslor kommer upp Skapa reflektion i mån av tid och gruppens fokus använd dessa frågor som inspiration: Varför är gemenskaper viktiga för oss människor? Vad betyder det för oss om vi inte får tillhöra den grupp som är viktig för vår identitet? Hur kan man som professionell hantera om regler och normer krockar mellan personalen och den individ ni jobbar med? 4