Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen



Relevanta dokument
INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Barnkonventionen i praktiken

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Samhälle, samverkan & övergång

Borgviks förskola och fritidshem

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Systematiskt kvalitetsarbete

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf )

Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram Antaget av Kommunfullmäktige

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

POLICY - Umeå City IBF -

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Samhälle, samverkan & övergång

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Individuella utvecklingsplaner

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Vision för. Höörs kommuns. Barn- och ungdomspolitik

Strategi för Corporate Social Responsibility

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Rävåsskolan GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Katedralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst

Skapande skola , Strömsunds kommun Strategi/Handlingsplan

Gånghesters föräldraförening

Låt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor!

En bra start i livet (0-20år)

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Världskrigen. Talmanus

Kvalitetsrapport för förskolan Kristallen

Foto: Ing-Marie Fransson. Kulturgaranti för barn och ungdom. bild dans musik litteratur film teater

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Villervallans Förskola. Läsåret 15/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Landstingsfullmäktige 27 november Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

... Blir skjutsad med bil. Blir skjutsad med bil med kompisar (samåkning) Bli skjutsad med bil med kompisar (samåka)

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Minnesanteckningar Skolsamråd

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

LIKA-behandlingsplan

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan för förskolan

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Sammanfattning Rapport 2010:5. Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola

Mål, nyckeltal och aktiviteter i Dals-Edsmodellen

Mariebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut efter riktad tillsyn

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

Projekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ.

Artikel 12: Du har rätt att säga vad du tycker. Vuxna måste lyssna på dig. Tillbehör: Du har rätt att starta och vara med i

REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE

Bo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Skolstrukturutredning

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Transkript:

Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort Barn och unga deltar i samhällsplaneringen

Innehållsförteckning Inledning... 2 Tillvägagångssätt... 5 Resultat... 7 Problem och brister på Kirunavägen och Torggatan... 8 Problem och brister på Tornedalsvägen... 13 Problem och brister på Kengisgatan... 19 Problem och brister på Soukolovägen... 23 Problem och brister på övriga gator... 25 Förslag till förbättringar för Kirunavägen och Torggatan... 30 Förslag till förbättringar för Tornedalsvägen... 36 Förslag till förbättringar för Kengisgatan... 42 Förslag till förbättringar för Soukolovägen... 44 Förslag för att skapa en attraktivare centralort... 45

Inledning Bakgrund Under hösten 2013 genomförde Trafikverket tillsammans med Pajala kommun en åtgärdsvalstudie av trafikmiljön i Pajala centralort. I åtgärdsvalsstudien analyserades problem och brister i trafikmiljön med särskilt fokus på de centrala delarna av Pajala. Under arbetet med åtgärdsvalsstudien framkom att det fanns så stora brister i trafikmiljön att det kommer att krävas upprustning och ombyggnation av gator och vägar för att åtgärda bristerna. Trafikverket beslutade därför att tillsammans med Pajala kommun inleda planering för ombyggnation av Tornedalsvägen, Kirunavägen, Soukolovägen och Kengisgatan (se karta på sida 3). För att få ett så bra beslutsunderlag som möjligt och för att bättre tillvarata och tillgodose barnens och de ungas behov och rättigheter så beslutade Pajala kommun att tillsammans med Trafikverket genomföra ett projekt för att aktivt involvera barn och unga i planeringsprocessen. Projektet genomfördes innan ombyggnationerna påbörjas så att barnen och de unga ges möjlighet att påverka den framtida utformningen av gator och vägar. Projektet är ett led i Plan och miljönämnden i Pajalas arbete för att uppmuntra barns och ungas delaktighet och inflytande i samhällsplaneringen. Under hösten 2014 inledde Plan och miljöavdelningen vid Pajala kommun med stöd av Trafikverket ett samarbete med pedagoger på Centralskolan och Smedskolan. Samarbetet syftade till att inhämta barnens och de ungas kunskap och synpunkter om problem och brister i trafikmiljön i Pajala centralort samt till att få förslag på hur trafik och centrummiljön i Pajala centralort kan bli tryggare och mer attraktiv att vistas i. Inom ramen för den ordinarie undervisningen har över 100 elever från förskoleklass, årskurs 3, 4 och 8 under hösten 2014 studerat och analyserat trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Resultaten av deras arbete har illustrerats av eleverna själva i såväl text och bild som i form av modeller. Resultaten har även redovisats för politiker och tjänstemän från Pajala kommun samt för Trafikverket och allmänheten. Resultaten av detta projekt presenteras i denna rapport som utgör en del av det beslutsunderlag som kommer att ligga till grund för utformningen av Tornedalsvägen, Kirunavägen, Soukolovägen och Kengisgatan. Rapporten är sammanställd av Anton Brännvall, samhällsplanerare på Pajala kommun. 2

Karta över centrala Pajala 3

Inledning Barns och ungas delaktighet och inflytande Plan och miljönämnden i Pajala kommun har antagit som mål att barns och ungas delaktighet och inflytande i samhällsplaneringen skall uppmuntras. Som ett led i nå det målet har detta projekt genomförts. Projektet har syftat till att låta barnen och de unga själva komma till tals i en fråga som berör dem samt till att barnen och de ungas bästa ska beaktas när trafik och centrummiljön i Pajala centralort förändras. Syftet har också varit att pröva metoder för hur barn och unga kan göras delaktiga i samhällsplaneringen och hur deras synpunkter och perspektiv kan uppmärksammas. FNs barnkonvention Arbetet med att involvera och göra barn och unga delaktiga i samhällsplaneringen tar sin utgångspunkt i FNs konvention om barns rättigheter, vanligen kallad barnkonventionen. Sverige har tillsammans med 192 andra länder ratificerat barnkonventionen. Denna konvention ger en generell definition av alla barns rättigheter i alla samhällen oberoende av kultur, religion eller andra särdrag. Det är framför allt fyra grundläggande principer i konventionen som alltid ska beaktas vid frågor som berör barn. Dessa fyra grundläggande principer slår fast att: Alla barn har samma rättigheter och lika värde oavsett barnets eller dess föräldrars tro, hudfärg, kön, språk, religion, handikapp, nationalitet eller politisk tillhörighet (artikel 2). Barnets bästa skall beaktas i alla beslut och åtgärder som berör dem (artikel 3). Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6). Alla barn har rätt att säga sin mening och att få den respekterad (artikel 12). Strategi för förverkligande av barnkonventionen Sveriges riksdag har vid två tillfällen antagit strategier för hur barnkonventionen skall förverkligas. Den senaste strategin antogs år 2010. I strategin betonas att barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem samt att aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för prioriteringar och beslut som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska även följas upp och utvärderas ifrån ett barnperspektiv. Strategin ska fungera som utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå som i sina verksamheter ska säkerställa barns och ungas rättigheter. Transportpolitiska mål Sveriges regering antar transportpolitiska mål som visar vilka områden som prioriteras politiskt inom den statliga transportpolitiken. De transportpolitiska målen ska vara utgångspunkten för statens åtgärder inom transportområdet. Bland de transportpolitiska målen finns funktions och hänsynsmål vilka bland annat ska uppfyllas genom att barns och ungas möjligheter att på ett säkert sätt använda och vistas i trafikmiljöer ska öka. 4

Tillvägagångssätt Samarbete med skolan I arbetet med att uppmuntra barns och ungas delaktighet och inflytande i samhällsplaneringen så har Plan och miljöavdelningen och Trafikverket samarbetat med lärare och elever från Smedskolan och Centralskolan i Pajala kommun. Plan och miljöavdelningen bjöd under våren 2014 in rektorer och pedagoger från Smedskolan och Centralskolan för att tillsammans med Trafikverket informera om projektet och för att se om det fanns intresse av att samarbeta. Rektorer och lärare ställde sig positiva till att samarbeta och delta i projektet och tog med sig frågan om att medverka i detta projekt tillbaka till sin verksamhet och till sina elever som även de ställde sig positiva till att delta. Lärarna bestämde sig för att integrera arbetet med detta projekt i den ordinarie undervisningen under höstterminen 2014. De såg att det fanns stöd i läroplanen för att arbeta med denna typ av frågor inom ramen för både samhällskunskap, svenska och slöjd. Besök i skolan Samhällsplanerare från Pajala kommun besökte sedan skolan, dels för att informera både elever och lärare om vad samhällsplanering är och hur det går till, men också för att ge information om de planerade ombyggnationerna samt på vilket sätt som kommunen och Trafikverket önskade få hjälp av eleverna. Även representanter från Trafikverket besökte skolan för att berätta om hur barn och unga kan göras delaktiga i samhällsplaneringen samt för att berätta om liknande projekt där barn och unga deltagit och vilka metoder som då använts. Studiebesök Ett studiebesök genomfördes i Övertorneå kommun där trafik och gatumiljön nyligen har byggts om och rustats upp. Denna studieresa genomfördes i syfte att ge eleverna möjlighet att ta del av en trafik och gatumiljö som skiljer sig från den i Pajala. Studieresan gav också eleverna referenser när de sedan skulle studera och analysera miljön i Pajala centralort. Eleverna utforskar Övertorneå centralort. Problem och brister i trafikmiljön För att kunna få tillgång till barnens och de ungas perspektiv och upplevelser av trafik och centrummiljön så ombads de att uppmärksamma vilka problem och brister som de upplever finns i Pajala centralort. Vilken väg de tar till skolan, hur de rör sig i centralorten och vilka platser de upplever som otrygga eller farliga var frågor som eleverna ombads fundera kring och svara på. För att kunna svara på och senare redogöra för detta så gjorde eleverna rundvandringar i centralorten där de fotograferade och lärde känna sin närmiljö. De beskrev sedan sina upplevelser av trafikmiljön i centralorten både tillsammans och i grupp. Svaren illustrerades i bilder och text och kommer att redovisas sammanfattat i denna rapport. 5

Tillvägagångssätt Förslag till förbättringar Efter att ha kartlagt problem och brister så formulerade eleverna förslag på hur trafik och centrummiljön kan förbättras för att bli mer trygg och attraktiv att vistas i samt hur den kan utformas så att deras möjligheter att på ett säkert sätt använda och vistas i trafikmiljön kan öka. Förslagen till förbättringar gestaltades i såväl bild och text som i modeller och kommer att redovisas sammanfattat i denna rapport. Många var intresserade av att ta del av resultaten av barnen och de ungas arbete. Årskurs 4 konstruerade modeller. Modellerna var mycket detaljerade. Redovisning Resultaten av elevernas arbete redovisades av eleverna själva för tjänstepersoner, politiker och allmänheten i december 2014 på Folkets hus i Pajala. Elevernas arbete ställdes därefter ut i Pajala kommunhus under januari månad så att så många som möjligt gavs chansen att ta del utav resultaten av elevernas arbete. 6

Resultat Sammanställning av synpunkter och förslag Eleverna har producerat ett mycket rikt material med beskrivningar av problem och brister samt förslag på förbättringar. Resultaten har sammanfattats och redovisas i kartor för olika delar av de gator som planeras att byggas om och rustas upp. Utöver kartorna redovisas också exempel på hur eleverna illustrerat sina synpunkter och förslag. Framtida utveckling av Pajala Eleverna i årskurs 4 och årskurs 8 kom under projektets genomförande även med förslag på hur Pajala centralort kan utvecklas i framtiden. De kom med förslag på olika funktioner och åtgärder som kan göra orten mer attraktiv för eleverna själva men också för andra kommunmedborgare. Även dessa förslag kommer att redovisas med exempel på illustrationer som eleverna själva har producerat. 7

Problem och brister på Kirunavägen och Torggatan 8

Problem och brister på Kirunavägen och Torggatan 9

Problem och brister på Kirunavägen och Torggatan 10

Problem och brister på Kirunavägen och Torggatan 11

Problem och brister på Kirunavägen och Torggatan 12

Problem och brister på Tornedalsvägen 13

Problem och brister på Tornedalsvägen 14

Problem och brister på Tornedalsvägen 15

Problem och brister på Tornedalsvägen 16

Problem och brister på Tornedalsvägen 17

Problem och brister på Tornedalsvägen 18

Problem och brister på Kengisgatan 19

Problem och brister på Kengisgatan 20

Problem och brister på Kengisgatan 21

Problem och brister på Kengisgatan 22

Problem och brister på Soukolovägen 23

Problem och brister på Soukolovägen 24

Problem och brister på övriga gator 25

Problem och brister på övriga gator 26

Problem och brister på övriga gator 27

Problem och brister på övriga gator 28

Problem och brister på övriga gator 29

Förslag till förbättringar för Kirunavägen och Torggatan 30

Förslag till förbättringar för Kirunavägen och Torggatan 31

Förslag till förbättringar för Kirunavägen och Torggatan 32

Förslag till förbättringar för Kirunavägen och Torggatan 33

Förslag till förbättringar för Kirunavägen och Torggatan 34

Förslag till förbättringar för Kirunavägen och Torggatan Förslag på hur Torggatan kan utformas i framtiden. Modell över hur Pajala centrum kan utformas i framtiden med fler övergångsställen och en bro med rutschkana från kommunhuset till Soltorget. 35

Förslag till förbättringar för Tornedalsvägen 36

Förslag till förbättringar för Tornedalsvägen 37

Förslag till förbättringar för Tornedalsvägen 38

Förslag till förbättringar för Tornedalsvägen 39

Förslag till förbättringar för Tornedalsvägen 40

Förslag till förbättringar för Tornedalsvägen 41

Förslag till förbättringar för Kengisgatan 42

Förslag till förbättringar för Kengisgatan 43

Förslag till förbättringar för Soukolovägen 44

Förslag till förbättringar för Soukolovägen 45

Förslag för att skapa en attraktivare centralort 46

Förslag för att skapa en attraktivare centralort 47

Förslag för att skapa en attraktivare centralort 48

Förslag för att skapa en attraktivare centralort 49

Förslag för att skapa en attraktivare centralort 50

Förslag för att skapa en attraktivare centralort 51

Förslag för att skapa en attraktivare centralort Förslag på hur Soltorget kan förändras med grillplats, mer planteringar och växtlighet, badminton och volleybollplan samt en ny scen med bänkar. 52

Förslag för att skapa en attraktivare centralort Förslag på hur Centralskolans skolgård kan förändras 53

Förslag för att skapa en attraktivare centralort Förslag på en kombinerad aula, musiksal och cafeteria på Centralskolan. 54

55

56