Personalöversikt 2008

Personalöversikt 2008

Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda i förhållande till befolkningsmängd... 3 1.4 Tidsbegränsade anställningar... 4 1.5 Timavlönade... 4 1.6 Mertid/övertid... 5 1.6.1 Fyllnadstid... 5 1.6.2 Övertid... 7 1.7 Tidsredovisning... 9 2 Struktur...10 2.1 Könsfördelning... 10 2.2 Åldersfördelning... 12 2.3 Sysselsättningsgrader... 14 2.4 Utbildningsnivå... 15 2.5 Utländsk bakgrund... 17 3 Personalrörlighet... 18 3.1 Personalomsättning egen begäran... 18 3.2 Vart tar personalen vägen?... 19 3.3 Förväntade pensionsavgångar... 20 3.4 Varifrån rekryteras personalen?... 21 4 Sjukfrånvaro... 22 4.1 Sjukfrånvaron totalt Kalmar kommun... 22 4.2 Sjukfrånvaro per förvaltning... 22 4.3 Sjukfrånvaro; könsfördelning... 23 4.4 Sjukfrånvaro; åldersfördelning... 23 4.5 Sjukfrånvaro i personalgrupperna... 24 4.6 Sjukfrånvaro fördelat på sysselsättningsgrader... 24 4.7 Sjukfrånvaro fördelat på personalgrupper och sysselsättningsgrader... 25 4.8 Långtidssjukfrånvaro... 26 4.9 Frisknärvaro... 27 5 Löner... 28 6 Personalkostnader och skulder till personalen... 29

1 Bemanning 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning Antalet tillsvidareanställda ökade under året med 101 personer (+2,1 %) och uppgår nu till 4 799. Antalet årsarbetare (omräknade heltider) ökade med 1,8 %. Omsorgsförvaltningen ökade med 59 personer och en bidragande orsak till det var att hemsjukvården flyttades över till kommunen från landstinget. Tillsvidareanställda den 31 dec. Personer och årsarbetare*) 2007 2008 Förändring Förvaltningar Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Barn- och ungdomsförvaltningen 1 462 1 389,6 1 485 1 406 +23 +16,2 Brandkåren**) 51 51,0 52 52 +1 +0,5 Fastighets- och inköpskontoret 174 162,9 178 166 +4 +2,9 Gatu- och parkförvaltningen 76 73,8 77 74 +1-0,3 Kommunledningskontoret 125 123,3 124 122-1 -1,8 Kultur- och fritidsförvaltningen 142 130,2 140 129-2 -1,7 Omsorgsförvaltningen 2 041 1 769,7 2 100 1 816 +59 +46,0 Samhällsbyggnadskontoret 72 68,6 72 69 0 +0,7 Socialförvaltningen 171 167,2 178 174 +7 +7,0 Södermöre kommundelsförvaltning 385 337,3 393 345 +8 +7,2 Totalt ***) 4 698 4 273,5 4 799 4 350 +101 +76,7 *)Inkl. tillsvidareanställda med lönebidrag Årsarbetare (omräknade heltider) = anställningar x sysselsättningsgrader x (anställningsdagar/365). **) Exkl. deltidsbrandmän. ***) Förvaltningarna ska inte summeras då vissa personer har anställningar på fler förvaltningar. I genomsnitt har antalet tillsvidareanställda ökat med 2,4 % och antalet årsarbetare med 2,6 % per år sedan 1998. Tillsvidareanställda och årsarbetare 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Personer 3 788 3 833 4 173 4 277 4 317 4 375 4 414 4 498 4 602 4 698 4 799 Årsarbetare 3 381 3 439 3 749 3 854 3 904 3 946 3 972 4 072 4 182 4 274 4 350 2

1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp Antalet tillsvidareanställda fördelat mellan de olika personalgrupperna såg ut på följande sätt 1 : Tillsvidareanställda 31 dec Personer Fördelning i % Personalgrupper Ledningsarbete 204 4,3 Handläggar - och administratörsarbete 254 5,3 Vård- och omsorgsarbete m.m. 2 030 42,3 Rehab och förebyggande arbete 30 0,6 Socialt och kurativt arbete 173 3,6 Skol- och barnomsorgsarbete 1 404 29,3 Kultur-, turism- och fritidsarbete 110 2,3 Teknikarbete 116 2,4 Hantverkare m.m. 141 2,9 Räddningstjänstarbete 42 0,9 Köks- och måltidsarbete 172 3,6 Städ, tvätt och renhållningsarbete 123 2,6 Totalt 4 799 100,0 1.3 Tillsvidareanställda i förhållande till befolkningsmängd Kalmar kommuns tillsvidareanställda motsvarade 7,8 % av den totala befolkningsmängden år 2008 2 vilket är en liten ökning jämfört med 2007. Tv-anställda i % av befolkningsmängd 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Tv-anställda i % av befolkningsmängd 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 6,4 6,5 7,0 7,2 7,2 7,2 7,3 7,4 7,5 7,6 7,8 1 Personalgrupperna är grupperade efter AID - kodningens huvudgrupper. AID står för arbetsidentifikation. 2 Preliminär befolkningssiffra. 3

1.4 Tidsbegränsade anställningar Antalet månadsavlönade med tidsbegränsad anställning uppgick till 426 personer vilket är 89 färre än vid samma tidpunkt 2007. Antalet årsarbetare minskade med 64,7. Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning den 31 dec. Personer och årsarbetare*) 2007 2008 Förändring Förvaltningar Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Barn- och ungdomsförvaltningen 143 119 117 99-26 -20,5 Brandkåren 7 7 3 3-4 -3,6 Fastighets- och inköpskontoret 14 10 19 17 5 +6,5 Gatu- och parkförvaltningen 6 6 7 6 1 +0,4 Kommunledningskontoret 24 20 19 16-5 -3,2 Kultur- och fritidsförvaltningen 11 10 6 5-5 -4,4 Omsorgsförvaltningen 243 194 188 154-55 -40,0 Samhällsbyggnadskontoret 4 4 4 4 0 +0,4 Socialförvaltningen 29 29 28 28-1 -1,5 Södermöre kommundelsförvaltning 34 27 35 28 1 +1,1 Totalt 515 425 426 360-89 -64,7 *) Årsarbetare (omräknade heltider) = Anställningar * sysselsättningsgrad * (anställningsdagar/365). 1.5 Timavlönade Timavlönad personal arbetade 558 028 timmar under 2008 vilket är en minskning med 70 006 timmar jämfört med 2007. Antalet timmar motsvarade ca 328,3 årsarbetare. 3 Minskningen motsvarade 41,2 årsarbetare eller 11,1 % jämfört med 2007. Timmarna minskade framförallt på omsorgsförvaltningen (- 33,9 årsarbetare ). Arbetade timmar (Timavlönade *) mätt i årsarbetare (1 700 tim/år) Förvaltningar 2007 2008 Förändring Barn- och ungdomsförvaltningen 50,1 48,4-1,7 Brandkåren 0,6 0,0-0,6 Fastighets- och inköpskontoret 8,8 7,1-1,8 Gatu- och parkförvaltningen 1,9 2,9 +1,0 Kommunledningskontoret 0,9 0,9 0,0 Kultur- och fritidsförvaltningen 3,1 2,2-0,9 Omsorgsförvaltningen 255,1 221,2-33,9 Samhällsbyggnadskontoret 0,0 0,0 0,0 Socialförvaltningen 7,4 8,9 +1,5 Södermöre kommundelsförvaltning 41,5 36,6-4,9 Totalt 369,4 328,3-41,2 *) Exkl. Timavlönade på Panavtalet. 3 En årsarbetare = 1 700 timmar/år. Måttet 1 700 timmar/år utgår från 44 arbetsveckor med genomsnittlig arbetstid på 38,5 tim/vecka. 44 möjliga arbetsveckor erhålles genom att det totala antalet veckor (52) minskas med den arbetsfria tiden i form av 6 veckors semester och 2 veckor med helgdagar. Beräkningen bygger på schablonantaganden utslaget över flera kalenderår (och avrundat från 1 694 timmar). 4

Insatsen av timavlönade har minskat under de senaste åren och utvecklingen sedan 2001 ser på följande sett: Antal timmar (timavlönade) mätt i årsarbetare Årsarbetare 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 452,7 430,1 399,7 415,9 416,6 390,8 369,4 328,3 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 1.6 Mertid/övertid 1.6.1 Fyllnadstid Fyllnadstiden uppgick till 91 134 vilket motsvarar 53,6 årsarbetare och det är en ökning med 1 918 timmar (1,1 årsarbetare) jämfört med 2007. Fyllnadstid mätt i årsarbetare (1 700 tim/år) Förvaltningar 2007 2008 Förändring Barn- och ungdomsförvaltningen 11,2 12,8 1,7 Brandkåren 0,4 0,3-0,1 Fastighets- och inköpskontoret 1,4 2,1 +0,7 Gatu- och parkförvaltningen 0,0 0,1 +0,1 Kommunledningskontoret 0,4 0,1-0,3 Kultur- och fritidsförvaltningen 0,3 0,2-0,1 Omsorgsförvaltningen 31,4 30,1-1,3 Samhällsbyggnadskontoret 0,1 0,1 0,0 Socialförvaltningen 0,5 0,5-0,1 Södermöre kommundelsförvaltning 6,8 7,4 +0,7 Totalt 52,5 53,6 +1,1 Uttaget av fyllnadstid har utvecklats på följande sätt sedan 2001: Fyllnadstid mätt i årsarbetare Årsarbetare 80 70 60 50 40 30 20 10 0 68,9 64,3 66,5 66,1 56,5 56,3 52,5 53,6 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 5

Fyllnadstiden mätt i antal timmar för de olika personalgrupperna såg ut på följande sätt under året: Antal timmar Fyllnadstid 2008 per personalgrupp 60 000 56 742 50 000 40 000 30 000 22 210 20 000 10 000 4 548 159 1 461 3 670 18 836 485 164 324 519 0 Ledningsarbete Handläggar - och administratörsa... Vård- och omsorgsarbete m.m. Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m. Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Kvinnornas fyllnadstid uppgick till 79 022 timmar (46,5 årsarbetare) och männens till 12 112 timmar (7,1 årsarbetare). Fyllnadstid 2008 Antal timmar 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 79 022 Kvinnor 12 112 Män 6

1.6.2 Övertid Övertiden uppgick till 26 598 timmar vilket motsvarar 15,6 årsarbetare och det var en minskning med 732 timmar (0,5 årsarbetare) jämfört med 2007. Övertid mätt i årsarbetare (1 700 tim/år) Förvaltningar 2007 2008 Förändring Barn- och ungdomsförvaltningen 2,9 2,5-0,4 Brandkåren 0,7 0,5-0,1 Fastighets- och inköpskontoret 1,2 0,9-0,4 Gatu- och parkförvaltningen 1,7 1,3-0,3 Kommunledningskontoret 0,9 0,9 +0,1 Kultur- och fritidsförvaltningen 1,0 0,7-0,3 Omsorgsförvaltningen 5,6 6,2 +0,6 Samhällsbyggnadskontoret 0,3 0,2-0,1 Socialförvaltningen 1,0 1,4 +0,4 Södermöre kommundelsförvaltning 0,9 1,1 +0,2 Totalt 16,1 15,6-0,4 Övertidsuttaget sedan 2001 ser ut på följande sätt: Övertid mätt i årsarbetare 35,0 30,0 29,2 Årsarbetare 25,0 20,0 15,0 10,0 24,7 22,4 17,8 20,3 21,7 16,1 15,6 5,0 0,0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 7

Övertiden mätt i antal timmar för de olika personalgrupperna såg ut på följande sätt under året: Övertid 2008 per personalgrupp 12 000 10 963 Antal timmar 10 000 8 000 6 000 4 000 3 518 3 382 2 164 2 190 2 000 866 609 1 197 9 816 518 357 0 Ledningsarbete Vård- och omsorgsarbete m.m. Handläggar - och administratörsarbete Socialt och kurativt arbete Rehab och förebyggande arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m. Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Kvinnornas övertid uppgick till 16 549 timmar (9,7 årsarbetare) och männens uppgick till 10 049 timmar (5,9 årsarbetare). Övertid 2008 Antal timmar 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 16 549 Kvinnor 10 049 Män 8

1.7 Tidsredovisning Den faktiska arbetstiden var 75 % av den totala tiden vilket var i stort sett detsamma som året innan. Den största frånvaroorsaken är semester (8,9 %) följt av sjukdom (6,6 %). Tidsredovisning Sjuk 6,6% Semester 8,9% Fackligt arbete 0,1% Föräldraledighet 4,6% Studier 0,9% Faktisk arbetstid 75,0% Tjänstledighet 3,4% Övrig frånvaro 0,6% 9

2 Struktur 2.1 Könsfördelning Närmare åtta av tio av Kalmar kommuns tillsvidareanställda är kvinnor. Könsfördelningen i de olika anställningsformerna ser ut på följande sätt: Könsfördelning per anställningsform Timavlönade 82% 18% Visstidsanställda 76% 24% Tv-anställda 79% 21% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Kvinnor Män De mest kvinnodominerande förvaltningarna är omsorgsförvaltningen, södermöre kommundelförvaltning och barn- och ungdomsförvaltningen. Det omvända förhållandet råder på brandkåren och gatu- och parkförvaltningen. Tillsvidareanställda Antal Procent Förvaltning Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen 1 198 287 1 485 81 19 Brandkåren*) 3 49 52 6 94 Fastighets- och inköpskontoret 108 70 178 61 39 Gatu - och parkförvaltningen 12 65 77 16 84 Kommunledningskontoret 63 61 124 51 49 Kultur- och fritidsförvaltningen 77 63 140 55 45 Omsorgsförvaltningen 1 826 274 2 100 87 13 Samhällsbyggnadskontoret 38 34 72 53 47 Socialförvaltningen 128 50 178 72 28 Södermöre kommundelsförvaltning 343 50 393 87 13 Totalt **) 3 796 1 003 4 799 79 21 *) Exkl. deltidsbrandmän. **) Ska inte summeras då vissa personer har anställningar på fler förvaltningar. 10

Könsfördelningen i de olika personalgrupperna ser ut på följande sätt: Tillsvidareanställda Antal Procent Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Ledningsarbete 122 82 204 60 40 Handläggar - och administratörsarbete 202 52 254 80 20 Vård- och omsorgsarbete m.m. 1 778 252 2 030 88 12 Rehab och förebyggande arbete 26 4 30 87 13 Socialt och kurativt arbete 127 46 173 73 27 Skol- och barnomsorgsarbete 1 154 250 1 404 82 18 Kultur-, turism- och fritidsarbete 73 37 110 66 34 Teknikarbete 39 77 116 34 66 Hantverkare m.m. 8 133 141 6 94 Räddningstjänstarbete 0 42 42 0 100 Köks- och måltidsarbete 156 16 172 91 9 Städ, tvätt och renhållningsarbete 111 12 123 90 10 Totalt 3 796 1 003 4 799 79 21 Könsfördelning varierar endast marginellt mellan åldersgrupperna. Tv-anställds:könsfördelning per åldersgrupp 1 400 1 200 1 093 1 149 Tv-anställda 1 000 800 600 400 200 0 826 80 % 79 % 78 % 430 298 275 306 235 79% 81% 70 22 % 20% 21% 117 19 % 21% 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 år Kvinnor Män 11

2.2 Åldersfördelning De tillsvidareanställdas medelålder är 45,9 år. Männens medelålder är 46,0 och kvinnornas 45,9. Medelålder Tv-anställda 47,0 46,5 Medelålder 46,0 45,5 45,0 44,5 44,0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Kvinnor 45,4 45,1 45,4 45,6 45,9 46,3 46,0 46,0 46,1 45,9 Män 45,6 45,3 45,4 45,8 46,1 46,6 46,3 46,2 46,2 46,0 Åldersstrukturen varierar mellan anställningsformerna. En större andel yngre medarbetare har tidsbegränsade anställningar. Åldersfördelning per anställningsform 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 11% 6% 6% 15% 9% 30% 11% 20% 15% 29% 25% 57% 22% 33% 8% Tv-anställda visstidsanställda Timavlönade 60 år 50-59 år 40-49 år 30-39 år 20-29 år <19 år 12

Medelåldern per förvaltning ser ut på följande sätt: Tillsvidareanställda Förvaltningar Medelålder Barn- och ungdomsförvaltningen 46,6 Brandkåren 43,3 Fastighets- och inköpskontoret 49,0 Gatu- och parkförvaltningen 49,8 Kommunledningskontoret 49,0 Kultur- och fritidsförvaltningen 48,8 Omsorgsförvaltningen 44,3 Samhällsbyggnadskontoret 49,9 Socialförvaltningen 46,5 Södermöre kommundelsförvaltning 46,7 Totalt 45,9 Medelåldern i de olika personalgrupperna är följande: Tillsvidareanställda Personalgrupper Medelålder Ledningsarbete 50,0 Handläggar - och administratörsarbete 51,0 Vård- och omsorgsarbete m.m. 44,2 Rehab och förebyggande arbete 43,5 Socialt och kurativt arbete 45,3 Skol- och barnomsorgsarbete 46,0 Kultur-, turism- och fritidsarbete 46,5 Teknikarbete 47,3 Hantverkare m.m. 49,9 Räddningstjänstarbete 41,7 Köks- och måltidsarbete 48,9 Städ, tvätt och renhållningsarbete 48,1 Totalt 45,9 Åldersstrukturen i de olika personalgrupperna ser ut på följande sätt: Åldersfördelning i % per personalgrupp Tillsvidareanställda Personalgrupper 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 år Ledningsarbete 0 14 27 43 15 Handläggar - och administratörsarbete 2 9 29 41 19 Vård- och omsorgsarbete m.m. 12 23 30 27 9 Rehab och förebyggande arbete 7 37 20 23 13 Socialt och kurativt arbete 4 27 32 29 8 Skol- och barnomsorgsarbete 5 26 27 32 10 Kultur-, turism- och fritidsarbete 6 25 28 27 14 Teknikarbete 6 19 30 26 19 Hantverkare m.m. 6 6 34 35 18 Räddningstjänstarbete*) 17 33 19 24 7 Köks- och måltidsarbete 6 16 27 30 22 Städ, tvätt och renhållningsarbete 6 20 21 35 19 Totalt 8 22 29 30 11 13

2.3 Sysselsättningsgrader De tillsvidareanställdas genomsnittliga sysselsättningsgrad är 90,6 %. Kvinnornas sysselsättningsgrad är 89,4 % och männens 95,4%. Sysselsättningsgrader i % 100,0 95,0 90,0 85,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Kvinnor 87,9 88,2 88,9 88,7 88,4 89,0 89,4 89,6 89,4 Män 96,6 96,7 96,4 95,8 95,8 96,0 95,9 95,9 95,4 62 % av Kalmar kommuns tillsvidaretjänster är heltidstjänster. Männen arbetar i en klart större utsträckning heltid (81 %) jämfört med vad kvinnorna gör (57 %). Kvinnor Heltid 57% Deltid 43% Män Heltid 81% Deltid 19% Totalt Heltid; 62% Deltid; 38% 14

Sysselsättningsgrader och andelen heltidsanställningar varierar stort mellan förvaltningarna. Tillsvidareanställda Andel heltider i % Genomsnittlig Förvaltning Kvinnor Män Totalt Syss.grad i % Barn- och ungdomsförvaltningen 81 % 90 % 83 % 94,7 Brandkåren*) ** 100 % 98 % 99,0 Fastighets- och inköpskontoret 52 % 94 % 69 % 93,2 Gatu- och parkförvaltningen 92 % 91 % 91 % 95,5 Kommunledningskontoret 92 % 97 % 94 % 98,0 Kultur- och fritidsförvaltningen 70 % 87 % 78 % 91,8 Omsorgsförvaltningen 38 % 50 % 39 % 86,5 Samhällsbyggnadskontoret 79 % 100 % 89 % 96,1 Socialförvaltningen 91 % 98 % 93 % 97,8 Södermöre kommundelsförvaltning 49 % 86 % 54 % 87,7 Totalt 57% 81 % 62 % 90,6 *) Exkl. deltidsbrandmän **) Underrepresenterat kön redovisas endast om det finns 5 eller fler på förvaltningen Sysselsättningsgrader och heltidsanställningar varierar stort även mellan personalgrupperna. Tillsvidareanställda Andel heltider i % Genomsnittlig Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Syss.grad i % Ledningsarbete 98 % 100 % 99 % 99,5 Handläggar - och administratörsarbete 81 % 90 % 83 % 94,5 Vård- och omsorgsarbete m.m. 32 % 44 % 33 % 85,0 Rehab och förebyggande arbete 81 % ** 80 % 93,6 Socialt och kurativt arbete 91 % 98 % 93 % 97,6 Skol- och barnomsorgsarbete 84 % 93 % 86 % 95,5 Kultur-, turism- och fritidsarbete 70 % 84 % 75 % 90,8 Teknikarbete 82 % 100 % 94 % 97,9 Hantverkare m.m. 50 % 92 % 89 % 95,6 Räddningstjänstarbete*) ** 100 % 100 % 100,0 Köks- och måltidsarbete 38 % 44 % 38 % 83,5 Städ, tvätt och renhållningsarbete 47 % 83 % 50 % 89,8 Totalt 57% 81 % 62 % 90,6 *) Exkl. deltidsbrandmän **) Underrepresenterat kön redovisas endast om det finns 5 eller fler på förvaltningen 2.4 Utbildningsnivå Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har utvecklat ett verktyg (Backspegeln) som gör det möjligt att följa upp personalutvecklingen i kommuner och landsting. Backspegelns senaste version gör det möjligt att ta fram tidsserier tom 2007 över anställda, rekryteringar och avgångar. Där finns även möjligheter att ta fram uppgifter om de anställdas födelseland, yrkesutbildning, varifrån personalen rekryteras och vart de tar vägen vid avgångar. Huvudkällan till statistiken är Kommunförbundets personalstatistiska databas men mycket material är även hämtat från SCB vilket möjliggör ovan nämnda utdata som inte kommunens databaser innehåller. Indelningen som SKL gör för personalgrupperna ser lite annorlunda ut än den indelning som görs efter kommunens personalsystem via huvudgrupperna för AID - kodningen. 15

Siffror om utbildningsnivån kommer från SCB:s utbildningsstatistik och redovisas som den anställdes högsta utbildningsnivå. Utbildningsnivån för kommunens tillsvidareanställda ökar stadigt och är högre idag jämfört med 2001. Framför allt märks skillnaden på att fler har fler gått 3-åriga gymnasieutbildningar. Anställda fördelade på utbildningsnivå 40 36 31 Procent 30 20 16 20 20 22 25 2001 2007 10 12 8 10 0 Grundskola Gymnasium < 3 år Gymnasium 3 år Högskola < 3 år Högskola 3 år eller mer Kalmar Tillsvidareanställda Utbildningsnivån varierar mellan personalgrupperna vilket framgår av följande tabell. Lärarna är den grupp med den högsta utbildningsnivån, där hela personalgruppen i stort sett har högskoleutbildning. Personalgruppen teknik har lägst utbildningsnivå. Procentuell fördelning av de tillsvidareanställdas utbildningsnivå 2007 Personalgrupp Grundskola Gymnasium < 3 år Gymnasium 3 år Högskola < 3 år Högskola 3 år Lärare 0,3 0,3 0,2 6,2 92,5 Teknik 25,3 40,2 16,8 7,2 10,0 Vård och omsorg 6,6 43,2 25,4 11,6 12,8 Förskola 2,9 17,2 1,9 60,3 17,7 Övr. skola och fritid 3,6 12,0 5,8 38,2 39,6 Administration 5,6 30,9 15,0 18,7 29,5 Totalt 7,6 31,4 16,0 19,6 25,1 Summeras inte utbildningsnivåerna till 100 beror resterande del på att uppgift saknas. 16

2.5 Utländsk bakgrund I ett mångfaldsperspektiv kan det vara intressant att granska vilket födelseland kommunens anställda har. SKL har samkört uppgifter från kommunens lönesystem med statistik från SCB för att därigenom göra det möjligt att granska personalens födelseland. Med utländsk bakgrund räknas de som är födda i annat land och de som fötts i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Av Kalmar kommuns tillsvidareanställda hade 5,6 % utländsk bakgrund år 2007 vilket är lite högre jämfört med 2006. Kalmar kommun har en lägre andel anställda med utländsk bakgrund än rikets kommuner där andelen är 10,2 %. Det bör samtidigt noteras att Kalmar har en lägre andel kommuninvånare med utländsk bakgrund än riket som helhet. Enligt siffror från SCB hade 8,8 % av kommunens invånare utländsk bakgrund (2007) jämfört med 13,4 % för riket som helhet 4. Andel anställda i % fördelade på födelseland Födelseland 1995 2000 2005 2006 2007 Sverige 96,8 96,6 94,8 94,7 94,4 Övriga Norden 1,4 1,3 1,3 1,3 1,2 EU exkl. Norden 0,4 0,4 1,2 0,4 1,2 Övr. världen 1,4 1,7 2,7 3,6 3,2 EU exkl. Norden omfattar det s.k. EU25 from 2004, EU27 from 2007 Störst andel personal med utländsk bakgrund finns i gruppen teknik och lägst i förskolan. Anställda med utländsk bakgrund har ökat inom alla personalgrupperna sedan 1995 dock i olika grad. Andel anställda i % med utländsk bakgrund inom olika personalgrupper 1995 2000 2005 2006 2007 Lärare 2,9 1,9 2,3 2,9 3,0 Teknik 4,2 4,3 7,1 8,4 8,5 Vård och omsorg 3,8 4,4 6,9 6,7 7,2 Förskola 1,7 1,7 2,4 2,3 2,2 Övr. skola och fritid 3,5 3,6 4,3 4,1 5,1 Administration 2,4 2,5 3,2 3,0 3,3 Totalt 3,2 3,4 5,2 5,3 5,6 4 Avser den totala befolkningsmängden och inte endast de i yrkesverksam ålder. 17

3 Personalrörlighet 3.1 Personalomsättning egen begäran Personalomsättningen räknas som antalet tillsvidareanställda som slutat sin anställning på egen begäran (exkl. pension) och med extern avgångsväg satt i relation till antalet snittanställda under perioden. Med extern avgångsväg menas att den anställde inte tillträtt någon ny månadsanställning inom Kalmar kommun direkt efter avslutad tjänst. Under 2008 slutade 113 5 tillsvidareanställda på egen begäran vilket var 6 fler än 2007. Detta ger en personalomsättningen på 2,3 % under året. Störst personalomsättning under 2008 var på kommunledningskontoret (5,5 %). Utvidgas perioden from 1999 har omsättningen på personal legat lite högre på socialförvaltningen och samhällsbyggnadskontoret än på övriga förvaltningar. Personalomsättning (externa avgångar exkl. pension) Förvaltningar 2006 2007 2008 Snitt 1999-2008 Barn- och ungdomsförvaltningen 1,3 % 2,0 % 2,0 % 2,0 % Brandkåren 0,0 % 2,0 % 3,8 % 1,6 % Fastighets- och inköpskontoret 0,6 % 1,7 % 2,3 % 1,2 % Gatu- och parkförvaltningen 2,6 % 1,3 % 3,9 % 1,4 % Kommunledningskontoret 6,4 % 2,5 % 5,5 % 2,0 % Kultur- och fritidsförvaltningen 1,5 % 1,4 % 0,0 % 1,5 % Omsorgsförvaltningen 1,6 % 2,5 % 2,5 % 1,7 % Samhällsbyggnadskontoret 1,5 % 6,8 % 2,8 % 3,0 % Socialförvaltningen 2,1 % 2,5 % 2,3 % 3,3 % Södermöre kommundelsförvaltning 1,8 % 2,3 % 2,3 % 1,5 % Totalt 1,6 % 2,3 % 2,4 % 1,9% Rörligheten i de yngre åldersgrupperna är högre än i de äldre. Åldersintervall Slutat egen begäran Personalomsättning 20-29 år 18 5,4 % 30-39 år 40 3,8 % 40-49 år 28 2,1 % 50-59 år 19 1,3 % 60 år 8 1,3 % Totalt 113 2,4% Kvinnorna hade en personalomsättning på 2,3 % och männen 2,6 % under året. Kön Slutat egen begäran Personalomsättning Kvinnor 87 2,3 % Män 26 2,6 % Totalt 113 2,4 % 5 13 personer som slutade på egen begäran omfattades av omställningspaket som genomfördes under året. Totalt slutade 31 personer under året genom omställningspaket men här redovisas de under 62 år. Övriga redovisas under pensionsavgångar. 18

Personalomsättningen fördelat på de olika personalgrupperna såg ut på följande sätt: Tillsvidareanställda Personalgrupper Slutat egen begäran Personalomsättning Ledningsarbete 4 2,3 % Handläggar - och administratörsarbete 9 3,5 % Vård- och omsorgsarbete m.m. 51 2,5 % Rehab och förebyggande arbete 1 3,3 % Socialt och kurativt arbete 2 1,0 % Skol- och barnomsorgsarbete 31 2,2 % Kultur-, turism- och fritidsarbete 0 0,0 % Teknikarbete 7 6,1 % Hantverkare m.m. 2 1,4 % Räddningstjänstarbete 1 2,4 % Köks- och måltidsarbete 4 2,3 % Städ, tvätt och renhållningsarbete 1 0,8 % Totalt 113 2,4 % 3.2 Vart tar personalen vägen? Uppgifter från SKL om vart personalen gör ett år efter att de slutat finns att tillgå från 2005 och bakåt. I SKL:s personalstatistik ser man vilka som slutat för att sedan matcha dessa mot olika register på SCB, bl.a. registrerad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och olika inkomstregister. Den vanligaste avgångsorsaken mellan åren 1996-2005 är pension (39 %) följt av att anställda lämnar för att arbeta inom den privata sektorn (15 %) eller till annan kommun (11 %). Vad gör de året efter avgång? Landsting Arblös Annan komm 3% 5% 11% Annat 17% Pension 39% Stat 3% Studier 3% Timavlönad 4% Privat 15% Som nämndes ovan är den vanligaste avgångsorsaken pension och där ingår personal som avgått med ålderspension men även de som fått en varaktig sjukersättning. Under året ökade antalet pensionsavgångar kraftigt jämfört med för ett år sedan. En bidragande orsak till 19

ökningen var att Kalmar kommun införde ett omställningspaket under året vilket gav personal en möjlighet att gå med särskild avtalspension. 31 personer beviljades detta alternativ vilket ger att pensionsavgångar exklusive de som avgick med särskild avtalspension var 80 personer. De som avgick med varaktig sjukersättning minskade med 15 personer jämfört med 2007. Avgångsorsaker; ålderspension och varaktig sjukersättning 160 140 120 32 Antal avgångar 100 80 60 40 20 32 47 17 71 78 68 111 0 2005 2006 2007 2008 Avgått med ålderspension Avgått med varaktig sjukersättning 3.3 Förväntade pensionsavgångar För kommunen totalt kan vi prognostisera de förväntade pensionsavgångarna de närmsta åren. Prognosen baseras på när de anställda uppnår 65 år. Genom att vi numera har en rörlig pensionsålder där den anställde kan välja att gå i pension from 61 år så råder dock en viss osäkerhet. Nedanstående diagram visar förväntade pensionsavgångar för åren 2009-2018 och visar att de närmsta åren ökar de förväntade pensionsavgångarna successivt. Antal pensionsavgångar (ålderspension) per år - prognos för 2009-2018 200 150 100 50 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Pensionsavgångar 54 75 127 136 126 146 112 144 152 162 20

3.4 Varifrån rekryteras personalen? Precis som under avsnitt 3.2 är siffrorna från 2005 och bakåt. Den största delen av de tv-anställda rekryteras från tidigare timavlönad personal (24 %) följt av rekryteringar från annan kommun (20 %) och det privata (19 %). Vad gjorde de året innan? Arblös 10% Annat 8% Landsting 7% Annan komm 20% Studier 9% Stat 3% Timavlönad 24% Privat 19% 21

4 Sjukfrånvaro 4.1 Sjukfrånvaron totalt Kalmar kommun Sjukfrånvaron som andel av ordinarie arbetad tid uppgick under året till 6,6 % vilket är 0,6 procentenheter lägre jämfört med 2007. Sjukfrånvaron har minskat under de senaste åren. Sjukfrånvaro i % av arbetad tid % 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 8,6 8,5 8,2 7,6 7,9 7,9 7,2 6,6 6,6 5,2 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 4.2 Sjukfrånvaro per förvaltning Fastighets- och inköpskontoret och omsorgsförvaltningen är de två förvaltningar där sjukfrånvaron varit högst under senare år. Sjukfrånvaron sjönk mest under året på Brandkåren (- 35,6 %) och Södermöre kommundelsförvaltning (- 25,4 %). På två förvaltningar ökade sjukfrånvaron, Gatu- och parkförvaltningen (+8,1 %) och Socialförvaltningen (+13,8 %). Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid Förändring i % 2008-2007 Förändring i % 2008-2003 Förvaltningar 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Barn- och ungdomsförvaltningen 8,5 7,8 7,3 7,4 6,2 6,0-3,2-28,5 Brandkåren 8,2 7,3 3,4 3,0 3,0 1,9-35,6-76,5 Fastighets- och inköpskontoret 11,4 11,5 11,3 11,4 8,3 8,1-2,2-28,2 Gatu- och parkkontoret 9,0 6,3 5,8 3,6 6,3 6,8 +8,1-23,8 Kommunledningskontoret 4,4 5,5 4,4 3,8 2,8 2,7-3,9-38,0 Kultur- och fritidsförvaltningen 3,3 4,2 3,7 3,4 4,4 3,8-13,8 +14,9 Omsorgsförvaltningen 9,7 9,6 9,7 9,3 8,9 8,0-10,7-17,9 Samhällsbyggnadskontoret 5,2 5,0 6,0 6,1 6,0 4,8-19,1-7,4 Socialförvaltningen 4,5 3,8 4,0 5,0 3,2 3,7 +13,8-17,9 Södermöre kommundelsförvaltning 6,4 7,1 6,4 7,3 7,2 5,4-25,4-15,2 Totalt 8,5 8,2 7,9 7,9 7,2 6,6-8,9-22,7 22

4.3 Sjukfrånvaro; könsfördelning Kvinnorna har en högre sjukfrånvaro än männen och under året var kvinnorna sjuka 7,3 % av arbetstiden medan motsvarande siffra för männen var 4,1 %. Både kvinnornas och männens sjukfrånvaro minskade under året. Sjukfrånvaro i % av arbetad tid % 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Kvinnor 9,4 9,1 8,8 8,8 8,1 7,3 5,5 5,5 4,8 4,8 4,4 4,1 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Män 4.4 Sjukfrånvaro; åldersfördelning Generellt kan konstateras av naturliga skäl att ju högre ålder desto högre sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron är högst bland personal över 50 år (7,8 %). Sjukfrånvaro i % av arbetad tid per åldersgrupp 25,0 20,0 % 15,0 10,0 5,0 0,0 8,7 7,8 6,2 7,0 5,3 3,4 3,8 4,1 2,8 Totalt Kvinnor Män 18-29 år 30-49 år 50 år 23

4.5 Sjukfrånvaro i personalgrupperna Sjukfrånvaron mellan de olika personalgrupperna varierar och under 2008 såg sjukfrånvaron ut på följande sätt: % 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Ledningsarbete 4,1 4,3 Handläggar - och administratörsa... Sjukfrånvaro i % av arbetad tid per personalgrupp 8,1 Vård- och omsorgsarbete m.m. Rehab och förebyggande arbete 5,5 Socialt och kurativt arbete 4,7 Skol- och barnomsorgsarbete 6,0 Kultur-, turism- och fritidsarbete 3,9 4,0 Teknikarbete 5,6 Hantverkare m.m. Räddningstjänstarbete 2,3 Köks- och måltidsarbete 7,2 Städ, tvätt och renhållningsarbete 10,5 4.6 Sjukfrånvaro fördelat på sysselsättningsgrader Sjukfrånvaron är högst bland personal som arbetar mellan 50 74 % av en heltidstjänst och sjukfrånvaron är lägst bland heltidsanställd personal. Sjukfrånvaroro i % av arbetad tid fördelat på sysselsättningsgrader % 12,0 10,0 8,0 6,0 7,7 9,9 10,9 8,3 6,2 4,0 2,0 0,0 1-39 % 40-49 % 50-74 % 75-99 % 100 % Sysselsättningsgrad 24

4.7 Sjukfrånvaro fördelat på personalgrupper och sysselsättningsgrader Sjukfrånvaron fördelat på personalgruppernas olika sysselsättningsgrader ger följande bild: Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid Sysselsättningsgrader i % Personalgrupper 1-39 40-49 50 74 75-99 100 Ledningsarbete * * * * 4,0 Handläggar - och administratörsarbete * * 0,7 10,9 3,8 Vård- och omsorgsarbete m.m. 5,5 6,1 11,9 8,0 9,5 Rehab och förebyggande arbete * * * 3,3 4,9 Socialt och kurativt arbete * * * 7,3 4,7 Skol- och barnomsorgsarbete 8,4 * 8,6 7,9 5,9 Kultur-, turism- och fritidsarbete * * 4,7 3,1 4,0 Teknikarbete * * * 1,2 3,4 Hantverkare m.m. * * 11,9 * 5,0 Räddningstjänstarbete * * * * 2,3 Köks- och måltidsarbete * * 8,8 10,6 4,8 Städ, tvätt och renhållningsarbete * * 1,7 9,9 13,0 Totalt 7,7 9,9 10,9 8,3 6,2 *) Redovisas om fler än 5 anställda under perioden 25

4.8 Långtidssjukfrånvaro Definitionen av långtidssjukfrånvaro kan variera men här är definitionen all sammanhängande sjukfrånvaro över 59 dagar. Under 2008 svarade långtidssjukfrånvaron för 53,4 % av all sjukfrånvaro. De längre sjukskrivningsperioderna spelar en större roll för de totala sjuktalen för kvinnorna än för männen och även i de äldre åldersgrupperna. Sjukfrånvaro > 59 dagar i % av total sjukfrånvaro Åldersintervall Totalt Kvinnor Män 18-29 år 15,1 17,0 5,9 30-49 år 51,8 54,5 34,1 50 år 60,4 62,3 51,3 Totalt 53,4 55,6 41,1 Den 1 januari 2009 var 241 personer sjukskrivna med en sjukskrivningsperiod över 59 dagar vilket är 75 färre än för ett år sedan. Av de 241 hade 84 en tidsbegränsad sjukersättning och det är 8 färre än för ett år sedan. Antal sjukskrivna > 59 dagar 2008-01-01 2009-01-01 Totalt därav Totalt därav Förvaltningar sjukers. sjukers. Barn- och ungdomsförvaltningen 95 29 78 25 Brandkåren 2 1 0 0 Fastighets- och inköpskontoret 10 3 12 5 Gatu- och parkförvaltningen 6 0 2 0 Kommunledningskontoret 4 0 4 0 Kultur- och fritidsförvaltningen 9 2 4 1 Omsorgsförvaltningen 159 49 121 47 Samhällsbyggnadskontoret 4 1 3 2 Socialförvaltningen 4 1 5 1 Södermöre kommundelsförvaltning 23 6 12 3 Totalt 316 92 241 84 Av de långtidssjukskrivna arbetar 47 % i någon omfattning och 53 % är helt frånvarande. Antal sjukskrivna > 59 dagar efter sjukskrivningens omfattning i % Förvaltningar 0-0,25 0,26-0,50 0,51-0,75 1,00 Barn- och ungdomsförvaltningen 18 41 1 40 Brandkåren 0 0 0 0 Fastighets- och inköpskontoret 0 17 8 75 Gatu- och parkförvaltningen 0 0 0 100 Kommunledningskontoret 25 25 0 50 Kultur- och fritidsförvaltningen 25 0 0 75 Omsorgsförvaltningen 15 24 4 57 Samhällsbyggnadskontoret 33 0 0 67 Socialförvaltningen 0 20 0 80 Södermöre kommundelsförvaltning 25 8 17 50 Totalt 16 27 4 53 26

4.9 Frisknärvaro Som motvikt till att redovisa hur mycket vi är sjuka bör vi även lyfta fram det faktum att vi också är väldigt friska. Under 2008 hade 42,3 % av de tillsvidareanställda noll sjukdagar vilket är i nivå med 2007. Andelen kvinnor med noll sjukdagar var 40,0 % och motsvarande siffra för männen var 51,3 %. Frisknärvaron på förvaltningarna såg ut på följande sätt under året: Frisknärvaro i % (0 sjukdagar jan dec 2008). Tv-anställda Förvaltningar Totalt Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen 36,8 34,5 46,5 Brandkåren*) 67,3 ** 65,4 Fastighets- och inköpskontoret 36,4 30,9 44,6 Gatu- och parkförvaltningen 42,9 42,9 42,9 Kommunledningskontoret 57,1 58,3 55,9 Kultur- och fritidsförvaltningen 54,4 49,4 60,6 Omsorgsförvaltningen 42,9 41,5 52,3 Samhällsbyggnadskontoret 52,0 41,0 63,1 Socialförvaltningen 59,2 56,8 65,4 Södermöre kommundelsförvaltning 42,5 42,0 45,6 Totalt 42,3 40,0 51,3 *) Exkl. deltidsbrandmän **) Redovisas om fler än fem personer 27

5 Löner Under 2008 var heltidslönen i genomsnitt 22 467 kr/månad för kommunens tillsvidareanställda. Kvinnornas medellön i förhållande till männens har ökat under senare år och uppgår idag till 91,7 %. Någon jämförelse med median och medellöner för 2007 kan inte göras då Kommunals stora grupper inte hade någon nivåhöjande löneökning under 2007. De fick två engångsbelopp och därför skulle en jämförelse inte visa på en rättvis bild. Tillsvidareanställda Förändring 2008 2006**) Heltidslöner i kr/mån 2006 2007 2008 i kr i % Medelvärde TOTALT 20 997 * 22 467 1 470 7,0 % Kvinnor 20 565 * 22 048 1 483 7,2 % Män 22 679 * 24 050 1 371 6,0 % Median TOTALT 19 818 * 21 367 1 549 7,8 % Kvinnor 19 632 * 21 161 1 529 7,8 % Män 20 714 * 22 325 1 611 7,8 % Kvinnors lön i % av männens - medelvärde 90,7% 91,7% + 1,0 procentenheter Kvinnors lön i % av männens - median 94,8% 94,8% Oförändrat *) Ingen redovisning för 2007 p.g.a. nämnda skäl ovan. **) OBS! Beräkningarna är för 2 år (perioden 2008-2006) Löneutvecklingen sedan 2001 redovisas i nedanstående diagram: 25 000 Medellöner: Tillsvidareanställda 23 000 kr/mån 21 000 19 000 17 000 15 000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Kvinnor 17 246 17 939 18 656 19 304 19 876 20 565 22 048 Män 19 326 20 132 20 818 21 511 22 037 22 679 24 050 28

6 Personalkostnader och skulder till personalen Personalkostnaderna uppgick till 1 977 Mkr vilket är en ökning med 27,4 Mkr (+ 1,4 %) jämfört med 2007. Nedan redovisas ett urval av kommunens personalkostnader för åren 2007 och 2008. Personalkostnader Inkl. sociala avgifter 2007*) 2008 Förändring 2008 2007 Personalkostnader 1 950,0 1 977,4 +27,4 Därav: Månadslön 1 295,8 1 355,9 +60,1 Timlön 112,3 104,4-7,9 Ob, jour, beredskap 82,4 86,5 +4,1 Fyllnadslön 12,7 12,6-0,1 Övertidsersättning 7,9 7,5-0,4 Semesterlön 191,2 204,1 +12,9 Sjuklön 27,1 28,9 +1,8 *) Här ingår 25 M kr för omställningspaket. Kommunens semesterskuld består av de semesterdagar som personalen tjänat in men ännu inte tagit ut. Totalt fanns 53 481sparade dagar (semestergrupp 1, AB) vid utgången av året vilket är en minskning med 885 dagar eller 0,8 % jämfört med 2007. Sparade semesterdagar (semestergrupp 1, AB) 2007 2008 Förändring i % Barn- och ungdomsförvaltningen 9 887 9 873-0,1 Brandkåren 1 161 1 097-5,5 Fastighets- och inköpskontoret 1 954 1 862-4,7 Gatu- och parkkontoret 1 200 1 274 + 6,2 Kommunledningskontoret 3 409 2 073-39,2 Kultur- och fritidsförvaltningen 1 804 1 837 +1,8 Omsorgsförvaltningen 27 563 28 726 +4,2 Samhällsbyggnadskontoret 702 629-10,4 Socialförvaltningen 2 642 2 639-0,1 Södermöre kommundelsförvaltning 3 954 3 831-3,1 Totalt 54 276 53 841-0,8 Semesterskulden minskade med 2,7 M kr jämfört med 2007 och den okompenserade mertiden ökade med 1,6 M kr. Totalt är semester- och kompensationsskulden 109,1 M kr. Semesterskuld och okompenserad mertid i Mkr inkl. sociala avgifter *) 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Förändring 2008-2007 Semesterskuld 86,0 86,9 91,5 100,5 105,4 102,7-2,7 Okompenserad övertid 5,5 5,7 6,3 7,0 4,8 6,4 +1,6 Totalt 91,5 92,6 97,8 107,5 110,2 109,1-1,1 *) Ingår alla semestergrupperna (1,2,8 och 9). 29

För mer information kontakta: Kommunledningskontoret, Personalenheten Thomas Hodin 0480-450115