I fokus: Därför måste resereglerna moderniseras Avtal 2016 Installatörsföretagen 1
Facebook f Logo CMYK /.eps Facebook f Logo CMYK /.eps Innehåll Så tycker branschen SIDAN 4 En bransch i rörelse Intervju med Skatteverket: Samstämmiga regler skulle underlätta SIDAN 5 Elteknikbranschen är en entreprenadbransch, vilket innebär att jobben nästan alltid görs ute hos kunderna. Det betyder naturligtvis också att medarbetarna måste ta sig till olika ställen. Längre tillbaka i tiden låg byggarbetsplatserna ofta nära stadskärnan och nära företagets kontor. Idag ligger byggnationer även i städernas utkanter, som till exempel industriområden och köpcentra. De elektriker som förr arbetade med service åkte ofta in till kontoret flera gånger varje dag för att få sina ordrar och för att hämta material. Idag efter en utveckling som började på 1980-talet använder man istället servicebil och mobiltelefon. Orderlämnande sker digitalt, utan behov av kontorsbesök. Lagret finns hos grossisten på stan, och elektrikerna har ofta själva hand om kundkontakten. Intervju med EIOs expert: Svårt för företagen SIDAN 6 Följ oss på webben! www.eio.se/avtal2016 facebook.com/eio.se twitter.com/eio_swe De förkortade ledtiderna vid, till exempel, servicearbeten uppfyller kundernas ökade krav på snabbare service. Det har också lett till en mer rationell byggprocess under uppdrag som kräver att flera yrkeskategorier jobbar tillsammans eller i rätt ordning, och där det är extra viktigt att ledtiden mellan de olika yrkeskategorierna inte blir för lång. Samtidigt är servicebilen dyr för företaget och det gäller att kunna använda den effektivt. Bilen uppskattas ofta av elektrikern, som kan åka direkt hemifrån och därför få kortare restid. Vid byggjobben kan restiderna bli längre än tidigare, just eftersom byggen ofta flyttat utanför tätorten, och då är det en given fördel att kunna starta resan hemifrån. Denna utveckling ger förutsättningar för en mer effektiv verksamhet och mer konkurrenskraftiga företag. Men Installationsavtalet har gamla anor, och det har också bestämmelserna om de resor som elektrikerna gör dagligen. Bestämmelserna motsvarar i stora delar de resmönster som gällde för länge sedan, utan att någon anpassning gjorts till hur man jobbar och reser idag. Förändringarna i resmönster är inte unika för elteknikbranschen. Flera entreprenadbranscher, däribland VVS- och byggbranscherna, har genomgått liknande utveckling. Men medan resereglerna i kollektivavtalen på dessa områden anpassats så att de bättre stämmer överens med hur resandet faktiskt ser ut, så är bestämmelserna i Installationsavtalet fortfarande anpassade för en svunnen tid. Det ställer till problem, både för arbetsgivare och medarbetare. installatorsforetagen.se Installatörsföretagen 2
SVÅRT ATT GÖRA RÄTT De flesta medarbetare tar sig till och från jobbet på egen bekostnad och på sin fritid. Det är det normala i arbetslivet. I entreprenadverksamhet skiftar arbetsplatserna och resorna kan bli många, långa och oförutsebara. Därför har dessa branscher utvecklat system där arbetsgivarna betalar för resor till och från jobbet. Det är då självklart viktigt att regelverket uppfattas som adekvat och relevant. I elteknikbranschen får elektrikern dels reskostnadsersättning, dels restidsersättning. Reskostnadsersättning är avsedd ge medarbetaren betalat för dennes kostnader för resan. Restidsersättningen är avsedd att ersätta medarbetaren för den tid det tar att ta sig till arbetsplatsen, när resan sker utanför ordinarie arbetstid. Men reskostnadsersättningen enligt Installationsavtalet är en schablonersättning. Förutsatt att arbetsgivaren inte uttryckligen bestämt hur resan till arbetsplatsen ska gå till, till exempel genom att tillhandahålla en bil eller ordna egen busstransport, har elektrikern rätt till en ersättning som motsvarar färdbiljett med allmänna kommunikatoner. Ersättningen beräknas från företaget till arbetsplatsen hos kunden oavsett hur man reser och restiden beräknas från den så kallade hemortsgränsen till arbetsplatsen oavsett vilken resväg som faktiskt används. Någon faktisk resa behöver alltså inte ha genomförts för rätt till ersättning och därmed behöver elektrikern inte heller redovisa kvitto. Problemet är att ersättningsreglerna inte följt med i branschens utveckling. Trots att de flesta elektriker idag åker direkt från hemmet till arbetsplatsen, baseras ersättningen på resvägen mellan företaget och arbetsplatsen. Installatörsföretagen 3
Så tycker branschen Kollektivavtalet följer inte skattelagstiftningen Konsekvenserna för både arbetsgivaren och den enskilde medarbetaren har med tiden blivit uppenbara. För arbetsgivaren innebär schablonersättningen att företaget betalar för resor som alla vet aldrig genomförs. Det gynnar de elektriker som bor nära arbetsplatsen. En medarbetare som bor två mil från arbetsplatsen får ersättning för den fiktiva resvägen mellan företaget och arbetsplatsen som är tio mil. Å andra sidan innebär det att medarbetare som är bosatta längre ifrån företaget eller arbetsplatsen jämfört med sträckan mellan företaget och arbetsplatsen, får betala en större del av reskostnaden ur egen ficka. Detta kan bli ett problem även för arbetsgivaren, när företaget försöker rekrytera kompetens långt bort. De gamla bestämmelserna i Installationsavtalet om reskostnadsersättning medför både ekonomiska och administrativa kostnader för arbetsgivaren, men de ger också upphov till skattetekniska bekymmer. Trots att många elektriker, förmodligen de flesta som jobbar på entreprenad och med service, har sitt skatterättsliga tjänsteställe i hemmet och reser ofta därifrån till arbetsplatsen vid arbetsdagens början, så ersätter företagen en i de flesta fall fiktiv resa mellan företaget och arbetsplatsen. Detta är korrekt enligt kollektivavtalet, men innebär paradoxalt nog att arbetsgivaren samtidigt riskerar skattetillägg om ersättningen inte behandlas som lön. Om Skatteverket anmärker på att arbetsgivaren har betalat ut en ersättning som är högre än vad de faktiska resorna motiverar, kan företaget få betala in högre arbetsgivaravgifter och skattetillägg. Även den enskilde elektrikern riskerar att drabbas av skattetillägg. Mikael Vestlund, vd, Midroc Electro Mikael Vestlund, vd, Midroc Electro, vad anser du är det största problemet med dagens reseregler? Egentligen är det ganska självklart, dagens bestämmelser går inte i harmoni med Skatteverkets regler. Det innebär att resereglerna i avtalet gör att företaget får betala för resor som inte görs och som därför är att anse som lön enligt skattelagstiftningen. Hur skulle du vilja ha det? Vi borde betala för resorna som de görs, från hemmet till arbetsplatsen. Det skulle innebära flera fördelar. Först och främst skulle vi kunna planera bättre, och matcha projekten med de medarbetare som bor i närheten. Då skulle medarbetaren kunna minska resandet och vi får en mer miljövänlig verksamhet. Det vore alltså bättre både för medarbetarna och för miljön. Från arbetsgivarens perspektiv tror jag att det skulle bli mer kostnadseffektivt, och vi skulle dessutom ha lättare att följa de skatteregler som finns. Om arbetsgivaren kan bli mer kostnadseffektiv så kan vi i vår tur satsa mer på, till exempel, medarbetarna. Johnny Petré, vd, Lindsténs Elektriska Johnny Petré, vd, Lindsténs Elektriska, vad är fel med dagens reseregler? I dag är det rena vilda västern överallt. Här borde det verkligen finnas möjligheter att skapa ett gemensamt system. Högsta prioritet borde vara att få fram en ersättning som är densamma oavsett hur man tar sig till arbetsplatsen. Det kan inte variera utifrån färdsättet. Företagen kan inte ta risken att ge efter för marknadens krav, som strider mot Installationsavtalet och ibland Skatteverkets regler. Det måste få ett slut. Mer pengar för producerad tid, mindre till overksam tid. Installatörsföretagen 4
Intervju med Skatteverket Samstämmiga regler skulle underlätta Det är svårt för elinstallationsföretag att beräkna och betala in rätt skatt. Resereglerna i kollektivavtalet skulle behöva förändras, anser Yngve Gripple, rättslig expert på Skatteverket. Vilka skatteregler gäller för ersättning för resor? Skattereglerna är utformade efter hur de anställda faktiskt reser och hur resorna i realiteten har sett ut. Grundläget är att den anställde fyller i en blankett om reseersättning som denne sedan lämnar Yngve Gripple, Skatteverket in till arbetsgivaren. Därefter betalar arbetsgivaren ut reseersättning för den resan. Därför är schablonreglerna i Installationsavtalet ett problem. Om den anställde reser från sin bostad till en arbetsplats så blir det fel om arbetsgivaren baserar ersättningen på sträckan mellan verkstaden eller kontoret istället. Är det enligt din bedömning svårt för elinstallationsföretagen att betala rätt skatt med tanke på hur kollektivavtalet ser ut? Det blir svårt att betala rätt skatt om företagen ska göra det korrekt gentemot Skatteverket. Företagen kan inte utgå från schablonerna i kollektivavtalet. Arbetsgivaren måste därför ta fram ett underlag som visar de faktiska resorna. Det innebär onödig administration. Vad händer när företag betalar in fel skatt? Om ett företag har betalat in fel försöker Skatteverket beräkna de korrekta underlagen för olika typer av resor. Det kan vara tidskrävande och ta mycket resurser, både för företaget och Skatteverket. Ser man då att man betalat ut för höga belopp får arbetsgivaren betala in ytterligare arbetsgivaravgifter och även skattetillägg, och den anställde kan få kvarskatt. Upplever ni att detta är ett problem för elinstallationsbranschen? Ja, det förekommer att det blir tillägg inom entreprenadbranschen i stort. Behöver kollektivavtalen anpassas? Ja, det är ingen tvekan om att det vore bra, men Skatteverket kan givetvis inte diktera arbetsrättsliga avtal utan initiativet får gärna komma från branschen. Vi skulle gärna se att man i kollektivavtalen följde de skatteregler som finns. Samstämmiga regler skulle underlätta för alla parter. Faktaruta: detta säger lagen om tjänsteresor För att kunna avgöra hur en tjänsteresa ska beskattas måste man först ta reda på var den anställde har sitt skatterättsliga tjänsteställe, alltså varifrån personen utgår vid tjänsteresor. Det kan till exempel vara arbetsgivarens kontor, lager eller verkstad. Hemmet blir tjänsteställe om arbetstagaren oftast utgår från detta och inte besöker kontoret regelbundet, vilket ofta är fallet i elteknikbranschen. Om hemmet är att anse som tjänsteställe ska också skatten på tjänsteresor beräknas därifrån. Som tjänsteresor räknas i lagstiftningens mening resor från tjänstestället till de olika arbetsplatserna och åter till tjänstestället. Om den anställde har tjänsteställe i bostaden är i princip alla resor i tjänsten att betrakta som tjänsteresor, inklusive resor mellan bostaden och arbetsgivarens lokaler. I de fall den anställde har sitt tjänsteställe i arbetsgivarens lokaler räknas inte resor till och från hemmet som tjänsteresor. Installatörsföretagen 5
Intervju med EIOs expert Ulf Nordström, biträdande förhandlingschef, Installatörsföretagen Svårt för företagen att göra rätt Ulf Nordström, biträdande förhandlingschef på Installatörsföretagen, är kritisk till resereglerna i kollektivavtalet. Vad är problemet med dagens reseregler? Problemet är att företaget är utgångspunkten för beräkningen av reseersättning samtidigt som elektrikern oftast reser direkt från sin bostad. Att man reste från företaget var vanligare förr. Resereglerna har tillkommit i en annan tid och är inte anpassade efter dagens resmönster. Hur påverkar detta företagen och medarbetarna? Det medför att ersättningen stundtals utgår för resor som inte utförs. Andra gånger är det tvärtom de anställda utför resor som de inte får betalt för. Det är problematiskt eftersom systemet inte är anpassat till skattereglerna och de anställda får inte betalt för de resor som utförs. Varför är det svårt för företagen att betala rätt skatt? Typiskt när man betalar för resor avser betalningen resor som faktiskt utförts. Ersättningen leder då inte till några skatterättsliga implikationer, den är skattefri. Då vi istället ersätter en schablonresa som inte ägt rum blir det ofta en förmån som ska beskattas som lön. I de fall montören reser från företaget till arbetsplatsen är det inte rätt att betala skattefritt. Händer det ofta att beräkningarna blir fel? Ja, jag tror det finns ett stort mörkertal där företagen inte klarar av att beräkna skatten korrekt. Vad ser du för risker med detta? Det som händer vid senare tillfälle när skatteinbetalningarna gjorts rätt är att man får betala in skatten och arbetsgivaravgift i efterhand tillsammans med skattetillägg om 40 procent. Även elektrikern riskerar skattekrav. Varför är det viktigt att kollektivavtalet stämmer överens med de övriga i entreprenadbranschen? Eftersom branscherna har liknande resmönster är det rimligt att ersättningsreglerna också är desamma. Ersättning bör enbart utgå för resor som gjorts. Installatörsföretagen 6
Moderna regler som alla kan förstå Elteknikbranschen är inte den enda bransch som har fått nya arbetssätt och förändrade resmönster. Utvecklingen har varit densamma i hela entreprenadbranschen. På flera till Installationsavtalet närliggande avtalsområden har resereglerna också anpassats till förändringen. Det gäller till exempel Byggavtalet mellan Sveriges Byggindustrier och Svenska Byggnadsarbetarförbundet (Byggnads) och Teknikinstallationsavtalet mellan VVS Företagen och Byggnads. I båda dessa avtal fastslås nu att om arbetsplatsen är belägen utanför företaget och bostadens gräns, får medarbetaren reskostnadsersättning för resvägen under förutsättning att arbetsdagen påbörjas och avslutas utanför företaget. Förslag till förändring Resereglerna i Installationsavtalet är illa anpassade till de faktiska resmönster som råder i elteknikbranschen. Regelverket är komplicerat att följa, innebär stora kostnader både ekonomiskt och administrativt för arbetsgivaren och leder till att både arbetsgivaren och medarbetaren riskerar att begå skattebrott, med dyra konsekvenser. avtalsområden. Reskostnader bör inte ersättas enligt schablon, utan enligt underlag för faktiskt utförda resor. Förändringen skulle innebära en anpassning till svensk skattelagstiftning, och varken arbetsgivaren eller medarbetaren skulle i fortsättningen riskera att behöva bryta mot antingen kollektivavtalet eller skattelagstiftningen. Vi anser att regelverket för dagliga resor bör förändras och anpassas till de regler som redan finns på flera närliggande Installatörsföretagen 7
www.installatorsforetagen.se Installatörsföretagen januari 2016 EIO. Idé och produktion Paues Åberg Vi är Installatörsföretagen en organisation som bildats av Elektriska Installatörsorganisationen EIO och VVS Företagen. De föränderliga och allt högre kundkraven i kombination med en snabb teknisk utveckling gör att marknaderna för VVS- och elteknikföretag överlappar varandra. För att kunna fortsätta att stötta våra medlemmar effektivt i framtiden, och för att bli en ännu starkare röst i samhället, har vi enat våra krafter. Installatörsföretagen representerar 3 500 medlemsföretag med runt 40 000 anställda. Företagen omsätter cirka 58 miljarder kronor. Medlemsföretagens intressen tillvaratas genom bland annat påverkansarbete mot och information till myndigheter, politiker och allmänheten. Det är föreningarna VVS Företagen och EIO som enskilt tecknar kollektivavtal med respektive motpart. Installatörsföretagen 8